Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Faluröda omslag på specialupplagan av Stugland

Först måste brädväggen borstas med en hård borste, gärna en kvast, och jämfört med det evinnerliga skrapandet som krävs för att få bort vanlig färg är det inte ansträngande. Sedan är det bara att måla. Man förnimmer nästan fysiskt hur träet girigt suger upp färgen, som om stugans vägg längtat efter rött.
Ur Stugland av Göran Greider

Tänk dig ett falurött hus eller en faluröd husvägg – eller varför inte en bok?
Specialupplagan av Stugland består av 100 stycken exklusiva exemplar, handmålade med den svenskaste av färger: Falu Rödfärg. Alla böcker är signerade av Göran Greider själv och numrerade. Förutom omslaget och signeringen är specialupplagans innehåll detsamma som i huvudupplagan.

Produktion

Till skillnad från den ordinarie upplagan är specialupplagans skyddsomslag handmålade med Falu Rödfärg. All text på framsida och rygg trycks med UV-lack som är blank och icke-absorberande – vilket gör att färgen släpper där efter en lättare skrapning. Effekten: Göran Greider och Stugland lyser vitt mot den faluröda färgen. Efter målning och skrapning pressas skyddsomslaget innan boken packas i cellofanplast och gör sig redo för leverans.

Leverans
Boken levereras inslagen i cellofanplast för att inte riskera att färga av sig under färden till bokhandel och kund.

Var köper jag boken?

Specialupplagan finns att köpa i några enstaka, utvalda butiker runt om i landet. Kontakta dem för att reservera ditt exemplar!

Formgivare: Lukas Möllersten

Tillverkning specialupplaga: Bokombok/Allan Söderman

”Åratal av ackumulerad frustration”

20 april utkommer Vi ger oss aldrig – Så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket av Johan Wicklén, den hittills mest omfattande genomgången av en narkotikapolitik som i internationellt perspektiv framstår som alltmer extrem. En bok som kan bidra med genomlysning och underlag för en saklig – och kanske hård – debatt. Vi ställde några frågor till bokens författare, i det skälvande limbo han befinner sig i när nu recensionsexemplar är utskickade men boken ännu inte finns ute till försäljning …

 


Vi ger oss aldrig är en jättesatsning från din sida, i generell ambitionsnivå och i din egen tid. Hur kommer det sig att du brinner så för frågan att boken måste skrivas?

Åratal av ackumulerad frustration över den låga kunskapsnivån i frågan, får jag säga. Det plus ett allmänt ointresse för en fråga som påverkar samhället på så många plan. Om inte jag hade gjort detta hade alltför många viktiga politiska skeenden fallit i glömska, det kunde jag inte riktigt leva med.
Utöver det så ville jag verkligen skriva en välresearchad och genomarbetad fackbok.

– Boken är ju en svidande vidräkning med en mängd fenomen, yrkesgrupper och individer i den svenska offentligheten. Du går till exempel hårt åt din egen kår, journalisterna. Räknar du med en hård debatt i kölvattnet av publiceringen?

Det hoppas jag verkligen. Vi får se hur tajmingen är, men jag tror att Sverige och svenskarna nu på allvar är redo att diskutera den här frågan på ett, som man brukar säga, vuxet sätt.

– ”Så gick det till när Sverige förlorade kampen mot knarket” är bokens undertitel, men ”knarket” representeras främst av cannabis. Hur kommer det sig att du valde att koncentrera dig på just den drogen?

Det är dels den överlägset mest spridda illegala drogen, dels den drog där omvärldens syn skiljer sig mest från den svenska. Dessutom har cannabis varit i centrum för den svenska narkotikapolitiken i flera decennier. Jag ville förklara hur det kan komma sig.

– Vad hoppas du att boken ska väcka för känslor, insikter, åsikter i läsarna?

En drös å-fan-upplevelser, några skratt och en hel del insikter om hur lite man egentligen vetat om både politiken och cannabis.
Jag hoppas verkligen läsarna ska lära sig något och att boken kan fungera som en ny grund varifrån ett nytt samtal och en ny debatt kan föras kring narkotikan.

– Nämn tre personer du allra helst vill ska läsa den här boken!

Socialminister Lena Hallengren, justitieminister Morgan Johansson och Drottning Silvia. Den som läser boken förstår varför jag valt just dessa tre.

Sju råd till Mustafa – snart på arabiska och somaliska!

För en tid sedan gick Mustafa Panshiri, föreläsare, före detta polis och författare till boken Sju råd till Mustafa ut med nyheten att han dragit igång en kickstarterkampanj för att översätta boken till de stora invandrarspråken arabiska och somaliska. Vi ställde några frågor till honom, nu när det står klart att kampanjen lyckades. 

– Hur fick du idén att dra igång den här kickstarterkampanjen?

Jag ville gärna att folket skulle vara med och finansiera projektet istället för att jag skulle söka pengar från någon stiftelse eller ansöka om statliga medel. Och anledningen är rätt enkel. Jag ville syna de som klagar på att integrationen inte fungerar med en lösning som jag vet att de skulle tycka är bra men som de måste stödja för att den ska gå igenom.
Sedan vill jag nå till de många som skulle ha nytta av boken men som inte kan svenska språket.

– Nu är kampanjen i mål, grattis! När kan vi räkna med att böckerna finns i tryck?

Jag skrev nyligen avtal med en somalisk och en arabisk översättare. Om allt går enligt plan kommer böckerna och ljudböckerna att finnas tillgängliga till vintern 2022/2023.

– Ska du försöka få boken översatt till ukrainska också?

Jag har varit i kontakt med de få ukrainska översättare som finns i Sverige men fått svaret från samtliga att de drunknar i jobb just nu. En ukrainsk översättning kanske blir aktuellt i framtiden.

– Du har tänkt dela ut dessa böcker gratis, eller hur? Hur har du tänkt distribuera dem?

Jag kommer ge mig ut på en liten turné och sitta i utsatta områden och dela ut dem i centrum. Sedan kommer jag ta med mig böcker till föreläsningar och dela ut dem där också. Ljudböckerna kommer att finnas på spotify och youtube.

 

Hitta ro-styrka i o-roliga tider

I boken Yogahjärnan möter yogaläraren Sara Granström Powieckis mångtusenåriga perspektiv psykologen och KI-forskaren Christina Anderssons moderna compassion-begrepp.
Bokens undertitel lanserar ett begrepp som förenar dessa två traditioner: Ro-styrka. Är det något vi just nu behöver – på allt från privat till internationellt plan – så är det väl ro, resiliens, en grundtrygghet.
Vi ställde därför några frågor till Christina Andersson med anledning av den oro vi alla känner när vi konsumerar nyheter idag.

– Det är lätt – och förmodligen rätt – att känna en enorm oro och olust inför världsläget och det krig som rasar på vår egen kontinent just nu. Har du i din praktik som psykolog mött av en ökad oro och stress mot bakgrund av utvecklingen i världen? 

I mitt arbete som psykolog på BUP möter jag barn och ungdomar tillsammans med deras föräldrar. Här kommer effekter av kriget in mer på den praktiska vardagen men annars så förekommer andra psykiska och praktiska problem som ingår i en vardag på BUP. Så i stora drag har jag inte mött någon ökad stress kopplat till världsläget just nu i det pågående arbetet.

Jag arbetar även privat och föreläser samt undervisar om social hållbarhet med inriktning på compassion och självmedkänsla och där har jag fått mer förfrågningar hur man kan applicera ett tillstånd av compassion för att hantera oro och agera klokt och hållbart utifrån ett compassion-mindset.

Sara Granström Powiecki & Christina Andersson, författare till Yogahjärnan. Foto Hannah Hedin

– Det talas om att hemvärnet översköljs av ansökningar, folk köper jodtabletter och preppingböcker … Hur tänker du att man bäst hanterar sin oro i praktiken, i vardagen? 

Att tala med någon som kan ge lugna och kloka råd är bra om man har någon sådan i sin närvaro, kanske får tänka efter lite och vara lite uppmärksam på vilka man lyssnar på och vilken information man tar in.
Förmågan att avväga vad som känns hjälpsamt är ett tips för rädsla får oss att reagera instinktivt och inte alltid så klokt.
Att ta in information från flera källor rekommenderar jag för att få insikt om hur andra resonerar. Varken att överreagera eller undvika är särskilt smart. Att ställa sig frågan: Vad bottnar min egen oro i? är en utgångspunkt.
För vissa kan det lugna att göra något aktivt som att hjälpa andra, gå med i hemvärnet eller att köpa hem lite extra mat. Men mitt tips är då att också se över så vardagen fungerar, att man kan fungera på arbetet och i relationer och koncentrera sig på det man ska och vara lyhörd inför i omvärlden men ändå förbli lugn och tillitsfull.

– Andra spekulerar kring Vladimir Putins mentala hälsa och menar att han måste vara galen. Hur går dina tankar kring vår tids syn på psykisk ohälsa, både att det blivit mer OK att berätta om — och samtidigt vanligare att ställa diagnos på distans, så att säga? 

Min hållning som legitimerad psykolog är att inte sätta diagnoser på distans, utifrån att det krävs ett noggrant arbete för att ställa en diagnos – så det skulle helt enkelt inte vara etiskt korrekt att göra det.
Att några i media spekulerar kring presidenters psykiska mående kan ha både för- och nackdelar. Nackdelarna är ju att det bara är just spekulationer och därmed utan grund. Fördelarna kan möjligen vara att psykiskt och fysiskt mående påverkar våra beteenden, vilket det är viktigt att prata om. Jag skulle önska att det är personer med gedigen kunskap som resonerar om det och att det inte bara är kraftfulla ord som uttrycks för att det ska signalera någon slags kontroll över situationen.

– Motståndet mot ondskan – och mot vår egen oro – kan ju bestå i att behålla sina rutiner och sin vardag. I Yogahjärnan skriver ni mycket om hur självöverskridande känslor kan vara en nyckel till lugn, lycka och välmående. Hur kan man framkalla och kanalisera sådana känslor bäst i det läge vi nu befinner oss i? 

Vi lyfter fram begreppet ro-styrka i Yogahjärnan – ett tillstånd där man har tillgång till kroppens sympatiska och parasympatiska nervsystem, vilket betyder att man har kraft att agera vid behov, men också kunskap om hur man kan snabbt återhämta sig. Att känna ro-styrka i utmanande situationer behövs om man vill göra skillnad i världen. Då kan man undvika att bli ett offer för sina instinkter, utan istället agera klokt och med compassion i tuffa situationer och ha tillgång till hela sin kapacitet.

När vi känner oro eller upplever världen som en farlig och osäker plats kan vi förlora känslan av hopp och glädje. Då tenderar vi att hamna i ingrupps- eller utgruppstänkande, det vill säga ”vi och dem”-tänkande. Detta gör det lättare att döma andra eller uppleva sig själv som mer isolerad från andra.
En annan aspekt när man oroar sig mycket blir att man övertänker och ältar saker utan att riktigt komma till någon problemlösning. Att då försätta sig i tillstånd där man släpper fokus på sig själv och stillar hjärnan gör att man börjar må bättre. Detta sker när man försätter sig i självöverskridande känslotillstånd – som att uppleva förundran, tacksamhet och compassion. Hälsoeffekterna av dessa tillstånd är väldigt positiva och i Yogahjärnan beskriver vi mer ingående hur man kan framkalla detta och få ett inre lugn och känsla av hoppfullhet.

 

Hur förhandlar man med någon som Putin?

Lars-Johan Åge, ekonomiprofessor och författare till böckerna Happy Happy och Omtyckt, är känd som ”förhandlingsprofessorn” – den person som media vänder sig till, till exempel när två fångar tar gisslan och kräver kebabpizzor. Han är nu också aktuell med en förhandlingskurs på Framgångsakademin.

29:e mars inleddes förhandlingar i Istanbul, Turkiet, med president Erdogan som värd. SVT Morgonstudion intervjuade med anledning av detta Lars-Johan Åge (filmklipp nedan). Vi är ju många som håller andan och tummarna och hoppas att förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland ska kunna ge utdelning och innebära att kriget avslutas snabbt.
Samtidigt är ju upplevelsen tydlig att Ryssland och Putin har målat in sig i ett hörn som är svårt att komma ut ur. Hur ser Lars-Johan Åge på förhandlingsläget idag?

– Vad är din bedömning som förhandlingsexpert: Är det överhuvudtaget möjligt för Putin att komma ur en förhandling med ansiktet i behåll? Hur förhandlar man med en motpart som lever med en radikalt annorlunda världsbild än en själv?

För det första så måste en medlare utses som båda parter har ett förtroende för, detta för att ersätta den obefintliga relationen mellan parterna. Det behöver inte vara en ”neutral” person, utan en som verkligen vill ha ett avtal men inte tar ställning gällande villkoren.
Denna medlare måste först förhandla om själva spelreglerna för samtalen, alltså om hur man ska prata och vilka regler som gäller. Det får helt enkelt inte gå att ”låtsas” prata och samtidigt bomba.

När spelreglerna är satta handlar allt om viktigheterna snarare än ståndpunkterna som är låsta. Skulle Putin kunna nöja sig med att Zelenskyj avgick? Skulle Zelenskyj kunna gå med på en säkerhetsgaranti som inte ges av Nato?

Medlaren tar sedan fram ett förslag som rymmer båda parters viktigheter så långt det är möjligt – och som parterna erbjuds att bara säga ja eller nej till. Så gick det till vid Camp David-förhandlingarna och det tog 13 veckor att komma fram till avtalet.

– Det har ju redan pratats om olika tänkbara medlare, och nu senast bjöds oligarken Roman Abramovitj in från ukrainskt håll. Hur skulle du tänka kring den frågan? 

Det skulle kunna funka, viktigast är att personen är neutral i avtalsfrågor men inte gällande avtalet i sig. Sedan är frågan om just Abramovitj har kompetensen för att medla. I Camp David användes Jimmy Carter som var känd för att vara en van förhandlare. Det går ju inte att bara skicka in någon som ska försöka få parterna att komma överens, utan personen måste veta vad han eller hon gör. Det ska understrykas att det är oerhört komplext att gå in som medlare i en internationell konflikt.

– Slutligen: Många svenska företagsledare, med långa upparbetade och goda relationer med ryska samarbetspartners, står nu inför att avsluta långvariga samarbeten, eller åtminstone sätta dem på paus. Har du några tankar kring det, hur man avslutar ett samarbete i ett sådant här läge?

Här är det viktigt att man skiljer på affären och de yttre omständigheterna. Man behöver prata om scenarios i de yttre omständigheterna som innebär att man kan börja göra affärer igen. På så sätt är man förberedd och först på plats när situationen har lättat en dag.

 

Se hela inslaget med Lars-Johan Åge i SVT Morgonstudion om förhandlingarna. 

Hur funkar Frihetsmaskinen i kris?

Sandra Bourbon, mer känd som ”Framtidsfeministen”, kom 2021 ut med boken Frihetsmaskinen – Så skapar du ett finansiellt fritt liv och är våren 2022 aktuell med Dagens Industris satsning Drömportföljen.
Mitt under brinnande krig och kris passade vi på att ställa några frågor med anledning av världsläget.

– Kriget i Ukraina ställer allt på ända, ilskan och oron är stor. Dessutom ser många nu sina besparingar och marginaler minska drastiskt samtidigt som kostnaderna stiger dramatiskt. Det behöver kanske inte sägas — självklart är detta futtiga bekymmer i jämförelse med vad folket i Ukraina genomlider. Men hur tycker du att man ska tänka i dessa tider kring sin ekonomi?

Om man vill hjälpa till kan man donera pengar till hjälporganisationer. Annars tycker jag det är bra att tänka över sin strategi: har du tillräckligt stor buffert om något skulle hända (ungefär 2-3 månadslöner på ett bankkonto) och har du en säljstrategi för dina investeringar? På så sätt minimerar du risken att sälja i panik i nedgång för att sedan kanske våga dig tillbaka när det börjar gå upp. Då blir det helt tvärt emot den framgångsrika strategin ”köp billigt, sälj dyrt”. Jag passar på att investera (långsiktigt) lite extra nu när börsen gått ner.

– Är FIRE-drömmen och -metoden stark nog att klara kriser som den världen genomgår nu?

FIRE-drömmen känns futtig i förhållande till kriget i Ukraina. Men metoden står sig fortfarande och kriget i sig visar bara att det är helt rätt att sprida sina risker i olika aktier och/eller fonder för att investering i många olika länder och branscher.

– Det är massflykt från den ryska marknaden nu, investeringar där blir snabbt värdelösa — eller moraliskt oförsvarbara – samtidigt som många av sanktionerna slår blint även mot det ryska folket snarare än oligarker och krigshetsare. Du har själv valt en jämställd investeringsprofil, hur tänker du kring investeringars moraliska värde och påvekan? 

Hållbarhet blir bara viktigare och viktigare när vi investerar våra pengar. Att investera i länder som är korrupta eller odemokratiska är en stor riskfaktor, vilket vi ser nu. För den som inte har tid att hålla koll är en billig (mindre än 0,5 procent i avgift), global aktiefond med en tydlig hållbarhetsprofil bra.

 

Vilket ”jag” är himmel och hav?

Jonna Bornemarks nya bok har tagit tjugo år, fem graviditeter och tre förlossningar att föda fram. Den upplevelse boken springer ur är så livsomvälvande att den spränger inte bara filosofin utan själva språket.

Vi ställde några korta frågor inför utgivningen av jag är himmel och hav

”jag” är del av livets rörelse som löper genom mig.

Varför vill du inte skriva ”jag” med ett stort J i titeln?

”Jag” utkristalliseras i boken som en person med en plats i ett socialt sammanhang. ”jag”, däremot, är del av livets rörelse som löper genom mig.

”Jaget” Jonna Bornemark är inte himmel och hav. Men i graviditeten kommer jag i kontakt med livet som sträcker sig före mig, efter mig och runt mig, detta ”jag” är del av ett system, del av himmel och hav.

Språket behöver alltid modifieras

Om du skulle ta denna logik från boken till andra sammanhang. Finns det några sätt som du skulle vilja förändra språket i stort?

Språket behöver alltid modifieras, men det jag skulle vilja förändra är snarare logiken, så att vi förstod oss bättre på kontinuum och hur varelser är intimt sammanhängande. Liksom hur mänsklig kultur med dess språk är del av en avskärande rörelse där det sammanhängande separeras – vilket dock inte i sig behöver vara negativt.

Vi behöver nog göra så för att ha en begriplig värld med lagar och ordning. Men vi ska veta att vi täcker över något när vi gör så.

orden får göra sina egna resor

Du har ju tidigare myntat några ord. ”Förpappring” inte minst. Vilket ord från den nya boken framför allt kommer sätta sig? Och är det samma som du vill ska sätta sig?

Jag tycker att ordet ”paktivitet” är användbart i en lång rad olika sammanhang. Det kan handla om hur vi är ansvariga för den kultur vi kommer från, men också hur vår vilja alltid redan kommer någonstans ifrån.

”Dugaj” är också ett ord jag gillar, men tror nog inte det tar sig bortom denna bok. Men tack och lov är det inte jag som bestämmer utan orden får göra sina egna resor.

För övrigt. Hur blir det då på engelska om du ska beskriva ”jag” i boken?

Haha… ”i” (det har gjorts förr…)

 

 

Omslag Jag är himmel och hav

Omslag: Jag är himmel och hav (2022)
Form: Nina Ulmaja

Bokcirkeln kring ”Vårt enda liv”

Martin Hägglunds Vårt enda liv är en av de senaste årens mest uppmärksammade böcker. Hos Volante på Stora Nygatan 7 möter Stina Oscarson nu bland andra Ann Heberlein, Mona Sahlin och Navid Modiri, för att i tre öppna bokcirklar (7/3, 14/3, 21/3) samtala om liv och politik med utgångspunkt i Hägglunds filosofi.

Bakgrunden är att pjäsen Vårt enda liv – den stora bokcirkeln, skriven av Stina Oscarson, under hösten 2022 har premiär i Stockholm. Som en del i arbetet med denna pjäs har en rad bokcirklar genomförts inom Stadsmissionens dagverksamhet, bokcirklar som nu alltså följs upp med en serie om tre offentliga evenemang i Gamla stan, ledda av regissören och författaren Stina Oscarson, där namnkunniga personer resonerar kring en rad centrala teman utifrån sin egen läsning av boken.

Hur läser ekonomer, präster, debattörer, filosofer och politiker Vårt enda liv? Vad har skavt, vad har inspirerat?
Torbjörn Tännsjö: ”Det som förvånade mig var hur många invändningar jag hade mot författarens argumentation, trots att jag håller med om slutsatserna kring vårt enda liv och behovet av en global socialistisk demokrati”
Navid Modiri: ”Det som överraskade mig med att läsa Vårt enda liv var hur radikalt min syn på frihet förändrades. Att det handlar mer om att ge upp än om att följa min egen vilja till punkt och pricka. Eller som min vän Erik sa till mig redan för tio år sedan: varför tror du att du kommer bli lycklig för att du får som du vill?”

Vid varje tillfälle bidrar också en deltagare från Stadsmissionens bokcirklar till samtalet. Evenemangen genomförs i samarbete med Svenska kyrkans kulturscen Se människan.

Måndagen 7 mars klockan 18:30
Ann Heberlein
Agneta Stark
Mats Svegfors
Ruth Nordström
Reine Lööf
Biljett hittar du här.
Måndagen 14 mars klockan 18:30
Navid Modiri
Mona Sahlin
Kjell A Nordström
Annika Borg
Marie Adlén Lilja
Biljett hittar du här.
Måndagen 21 mars klockan 18:30
Torbjörn Tännsjö
Carl Rudbeck
Dmitri Plax
Maria Ludvigsson
Claus Haldin
Biljett hittar du här.
**
Ruth Nordström är människorättsadvokat och hon medverkar i bokcirkeln den 7 mars. Hör henne berätta om vad hon ser fram emot i boksamtalet.

 

Fem frågor till Dave Goulson om Tyst jord

Dave Goulson är aktuell med sin allvarligaste bok hittills: Tyst jord. Den är ett försök att ruska om oss och få till en ändring i hur vi beter oss mot småkrypen omkring oss. De må nämligen vara små, men utan insekterna skulle jorden inte bara sluta surra utan också bildligt talat sluta snurra. Vi bad Dave berätta mer om sin nya bok.

det är inte för sent (inte än!)

Dina tidigare böcker har varit så glädjefyllda och passionerade i sina beskrivningar av humlor och andra insekter. Du berättar på ett väldigt brittiskt sätt, nästan som en sorts populärvetenskaplig Det susar i säven för vuxna läsare. Men Tyst jord känns allvarligare, mer akut. Är det en mer nedstämd Dave Goulson vi finner i denna bok?

Den här boken är allvarligare än mina tidigare, men jag hoppas att den också är underhållande och hoppingivande. Några av de fakta jag redovisar är oroande, rentav deprimerande, men det är inte för sent (inte än!). Jag kände att den här boken behövde skrivas, med förhoppningen att den kan bidra till en positiv förändring.

 

Samtidigt, som du är inne på, borde alla dina läsare känna igen sig i den här boken också. Du har vävt in en serie ”porträtt” av olika insekter. Vad var tanken med det greppet?

Att lätta upp och få in mer av det förunderliga hos insekter. Visa hur fascinerande, vackra och ofta mycket märkliga de är. Därför låter jag varje kapitel sluta med ett kort möte med någon av mina favoritinsekter.

både Carsons bok och min föddes ur en djup oro över planetens tillstånd

Bokens titel Tyst jord låter bekant för många av oss. Hur förhåller den sig till Rachel Carsons epokgörande bok Tyst vår?

Det kanske är pretentiöst att använda titeln Tyst jord och inbjuda till jämförelser med Tyst vår – en bok som fick så enormt genomslag. Men jag tänker att båda böckerna föddes ur en djup oro över planetens tillstånd, och ur en önskan att förbättra det. Mitt angreppssätt är dock annorlunda, eftersom jag skriver om de många olika orsakerna till insektsdöden, inte bara bekämpningsmedel.

Rachel Carson skulle vända sig i sin grav om hon såg hur mycket större problemen orsakade av bekämpningsmedel har blivit.

Carsons bok väckte verkligen allmänhetens uppmärksamhet på vad som höll på att ske med naturen. Den hade också konkret effekt på en del av miljöförstöringen. Vad har du försökt göra för att Tyst jord också ska ha riktigt effekt på sakernas tillstånd?

Tyst vår fick onekligen mycket uppmärksamhet och lyckades utan tvekan göra världen medveten om vilka fruktansvärda effekter bekämpningsmedlen hade på naturen. Många trodde att striden var vunnen när kemikalier som DDT förbjöds. Sorgligt nog skulle Rachel Carson vända sig i sin grav om hon såg hur mycket större problemen orsakade av bekämpningsmedel har blivit. Hur användandet av dessa gifter bara ökat, hur antalet sorter skjutit i höjden – några av dem många gånger giftigare än DDT. Och bekämpningsmedlen är inte det enda hotet som insekterna möter varje dag; habitatförluster, klimatförändringar, andra föroreningar, invasiva arter, ljusföroreningar – allt tar ut sin rätt på dem. Tyst jord är mitt försök att ruska om folk och få världen att inse vad som händer med insekterna. Och mitt försök att få människor att börja hjälpa dem.

Till och med en kruka med någon blommande ört, som mejram, gör skillnad i det lilla

På tal om hjälp: vad är det enklaste vem som helst av oss kan börja göra för att hjälpa?

Det är väldigt enkelt att göra en trädgård mer insektsvänlig. Anlägg en damm, odla vilda blommor, inte klippa gräset så ofta, sluta använda alla sorters gifter, plantera ett blommande träd. Till och med en kruka med någon blommande ört, som mejram, gör skillnad i det lilla. Uppmuntra också lokala, hållbara småbrukare genom att köpa organiskt odlat efter säsong. Sådana bruk minskar hotet mot insekter direkt. Kort sagt, det är väldigt enkelt för oss alla att börja engagera sig för insekterna!

Läs också inledningen till Tyst jord

 

Tyst vår – 60 år sedan: boken och ny aktuell seminarieserie

En solig höstdag i pandemins år 2021 fick vi (trots allt) tillfälle att sitta över en lunch på Nationalmuseums restaurang med vår karismatiska, entusiasmerande och ständigt sprudlande författare Anne Sverdrup-Thygeson. Bland alla ämnen och idéer som bollades återkom vi ständigt till ett tema: hur den moderna miljörörelsen faktiskt startade med en bok. En bok som vi på Volante återutgivit inom vår klassikerserie: Tyst vår av Rachel Carson.

Vi konstaterade att Tyst vår firar 60 år 2022; det vore väl verkligen värt att lyfta?* Efter lunchen tog vi oss därför en titt på vår utgivning, både den tidigare och kommande, och såg hur natur- och klimatkriserna så oerhört tydligt bildar ett tematiskt kluster hos oss. Rachel Carson är i gott sällskap! Bland hennes efterföljare i vår utgivning syns namn som nämnda Anne Sverdrup-Thygeson, men också Dave Goulson, Elizabeth Kolbert, Izabella Rosengren, Pella Thiel och Henrik Hallgren. Många av dem med en egen stark koppling till Carson, Dave Goulson har till exempel valt att kalla sin kommande bok Tyst jord, en direkt hommage till Carsons Tyst vår. Andra, som Nobelpristagaren Paul Nurse, har faktiskt sin gärning som forskare i hög grad Rachel Carson att tacka för.

 

Vi tittade också utanför vår egen utgivning. Vi har läst och älskat Patrik Svenssons Ålevangeliet. Boken och hans fantastiska Sommar i P1 gav oss impulsen att be honom skriva förord till Elizabeth Kolberts Det sjätte utdöendet, vilket han också gjorde. Vi har läst och älskat SVT-legendaren Henrik Ekmans Naturen vi ärvde. Och inte minst: Vi uppfylls av att se hur alla dessa böcker talar med varandra, utbyter idéer och teman, samspelar och bildar en inspirerande fond för den nödvändiga omställning vi står mitt uppe i.

Journalisten Henrik Ekmans tummade exemplar av Rachel Carsons miljöklassiker – och en nyare utgåva i Volantes klassikertappning

Boken som bärare av upplevelser och kunskap betraktas av vissa som en utrotningshotad art. Men boken är oöverträffad, vilket inte minst den rad av duktiga forskare och journalister som nämns ovan är bevis för: de valde att skriva en eller flera böcker för att nå ut med sin forskning, sitt larm, sin kärleksförklaring.

Därför blev seminarieserien ”Tyst vår – 60 år senare” till. Vi på Volante kontaktade programansvariga på Naturhistoriska riksmuseet med förslag om att sätta ihop ett live-program under 2022 och de gick genast igång på idén att göra detta tillsammans. De såg att detta kunde var en möjlighet att sprida kunskapen om museets viktiga arbete och forskning på området. Sedan kom pandemirestriktioner emellan och vi beslöt att gå den digitala vägen. När vi kontaktade UR Samtiden tackade de ja, trots kort framförhållning: kombinationen av färsk forskning från ett av våra främsta museer och forskningsinstitut och en rad världsledande författare var helt enkelt för stark att tacka nej till.

Inspelningsplats: Naturhistoriska riksmuseet en kylig januaridag

Det första seminariet är inspelat och finns att se här på vår hemsida, liksom på UR Play och hos NRM. Under ytterligare två tillfällen, i mars och juni, spelas nya samtal och föreläsningar in.

Björn Helander, ”Mr Havsörn” och programledaren Henrik Ekman

Resultatet kan du följa här. Titta, lyssna, lär och inspireras. Läs böckerna! Tala med vänner, grannar, politiker, dina barn. Odla din vilda trädgård, skydda den natur du är omgiven av, gör skillnad!

*2022 är verkligen ett miljöns jubileumsår. Samma vecka som det tredje seminariet spelas in genomförs konferensen Stockholm +50, ett högnivåmöte som FN arrangerar, där Sverige står som värd, tillsammans med Kenya. Då är det femtio år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför.