Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Håll strategisk höjd!

De båda före detta statssekreterarna Maja Fjaestad och Emma Lennartsson har gjort något så ovanligt – för sitt skrå – som att skriva en bok. Sällan har politisk styrning och krisarbete på så här hög nivå beskrivits så initierat och samtidigt personligt som i boken Mitt i krisen – Beredskap och ledarskap i skarpt läge. Vi ställde några frågor till författarna inför boksläppet:

Varför ville ni skriva den här boken?

Vi har skrivit den bok vi själva gärna hade läst, innan vi började hantera kriser! Vi har skrivit den för att vi vill dela våra erfarenheter och lärdomar med andra – i en tid när varenda företag och organisation (och ytterst varje människa) behöver höja sin beredskap.

Med den här boken utger vi oss inte för att ha alla svar, men vi vill dela med oss av våra lärdomar och reflektioner, och lyfta frågor som andra gärna får ta vidare och besvara. Samhällets motståndskraft bygger vi tillsammans, genom att dela erfarenheter med varandra.

Samhällets motståndskraft bygger vi tillsammans

Hanterandet av corona gjordes förstås framförallt av sjukvårdens och omvårdens personal, av regioner, kommuner, myndigheter, organisationer, företag, av enskilda, och av politiker i både riksdag och regering. Pandemin krävde extraordinära insatser av många: alla har en egen upplevelse och erfarenhet, och vi behöver fortsätta att lära oss av pandemin under lång tid framöver. Här är vårt bidrag till det samtalet i en tid när hela samhället behöver höja sin beredskap.

Vad är tre viktiga lärdomar som riskerar att glömmas bort?

  • Ta hand om dig själv och din organisation! Krisen kan bli längre eller mer krävande än du tror. Säkra att ni har tillräckligt med resurser genom att låna in eller anställa extra personal. Låt någon du litar på avlasta dig själv, så att du också kan äta, träna och sova.
  • Snabbhet före perfektion. I kris gäller det att agera fort för att få åtgärder på plats som löser krisen, eller mildrar konsekvenserna av den – även om man inte har fullständig information. Då blir det per definition inte perfekt. På totalen är det ändå bättre att agera och ha beredskap att ändra i det som inte blev rätt, än att vänta och tappa initiativ.
  • Håll strategisk höjd. Håll krishanteringen på strategisk nivå. Analysera tänkbara händelseutvecklingar, och planera för vad ni ska göra om det värsta scenariot inträffar.

När ni får frågan vad en statssekreterare egentligen gör … vad är kortversionen?

Ibland beskrivs statssekreteraren som departementets VD, medan ministern är styrelseordföranden, den som pekar ut riktningen och avgör kursen.
En annan beskrivning är att statssekreterarens ledarskap är inåtriktat, mot departementet och dess processer, och ministerns utåtriktat.
Statssekreteraren agerar i Regeringskansliets operativa uppgifter, i att säkra att beslutsunderlag tas fram, föra dialog med berörda myndigheter och i vissa fall förhandla med externa organisationer på regeringens mandat.

Vi tycks ständigt befinna oss Mitt i krisen. Är detta det nya normala och hur ska vi förhålla oss till det — i våra yrkesroller och privat? 

Att bygga tillit mellan människor ingår i samhällets krishantering.

Återkommande kriser är också en del av den moderna samhällets historia – samtidigt som att det är viktigt att inte karakterisera minsta störning som en kris. Grunden för beredskap inför nästa kris är kunskap, men också en känsla hos medborgarna av agens, att de är en del i det förlopp som hanterar krisen. Att bygga tillit mellan människor ingår i samhällets krishantering.

Som ledare, hur mycket kan man förbereda sin verksamhet inför en eventuell kris? Hur beredd kan man själv vara?

Våra samtida samhällen kännetecknas av en låg risktolerans. Konsten att förbereda sig för okända hot bygger på att identifiera allmängiltiga drag hos risker, där åtgärder kan förberedas och tillämpas på ett stort antal möjliga händelser. Men inte ens då kan man vara säker på att tillgängliga riskverktyg är heltäckande. Här behöver många av oss tänka om. Vi måste säkra att samhället har beredskap för att det som verkligen behöver fungera i kris faktiskt också gör det.

Är du den första filosofen i världshistorien som vill tänka bort döden helt?

Första boken Volante ger ut 2024 är ett radikalt manifest för livet, Mot döden. Vi ställde några frågor till författaren, filosofen Patrick Linden, i väntans tider inför bokens ankomst från tryckeriet.

När insåg du att livet går för fort och att döden är dålig?

Tidigt. När jag var jag var liten, kanske 7 år eller så, var jag ledsen att sommarlovet gick så fort och jag försökte fånga nuet genom att skriva ”nu”, ”nu”, ”nu”. Jag förstod att en dag – alltför snart – skulle min farfar inte kunna leka med mig.

När jag var tolv tyckte jag att det fick räcka med att fira födelsedagar som för mig kändes som nedräkningar till förintelse. Nu förstår jag att de även handlar om att fira att någon finns till, fast födelsedagar är fortfarande en obehaglig påminnelse om livets korthet. Att döden är dålig, nej, fruktansvärd, om döden verkligen är slutet, är uppenbart för mig; det är helt enkelt oacceptabelt att en hel inre värld ska förintas och glömmas bort.

det är helt enkelt oacceptabelt att en hel inre värld ska förintas och glömmas bort.

Är du den första filosofen i världshistorien som vill tänka bort döden helt?

Ja. Jag tror faktiskt det. Det finns naturligtvis filosofer som velat leva längre, Aristoteles spekulerade angående möjligheten att förlänga livet, och ävenså Descartes och Francis Bacon. I kortare format och mer försiktigt har min lärare Thomas Nagel ifrågasatt argumentet att om vi inte finns när vi är döda så kan döden inte sägas skada oss, och den svenske filosofen Nick Bostrom har skrivet en klassisk parabel där han jämför döende och död med en ond, tyrannisk drake.

Så en hel del filosofer är positivt inställda till att leva längre, men jag har faktiskt aldrig sett en utförlig polemik i boklängd mot själva döden. Sådan polemik mot döden finner man däremot ofta i ”dårens” mun; filosofens roll är traditionellt sett att bemöta den och att visa att döden faktiskt inte är så hemsk som människor kan tycka. Jag kallar detta intellektuella projekt Vishetsläran, eftersom dödsacceptans är centralt för många filosofier. Min inställning, att döden, om den innebär slutet, är oacceptabel och högst fruktansvärd, är något av det mest ofilosofiska man kan påstå.

dödsacceptans är centralt för många filosofier

Vilka är dina starkaste argument mot att acceptera döden?

Om döden inte är slutet så vet jag inte om döden är bra eller dålig, men om döden är slutet är den dålig för att den förhindrar oss från att fortsätta att njuta av allt vi uppskattar med livet: dödens dålighet är en funktion av livets godhet. Jag brukar säga att döden har en enorm alternativkostnad.

Döden kan även i många fall vara dålig för att den gravt traumatiserar människor som förlorar någon de älskar. Dessutom är den en form av ofrihet; vi dör vare sig vi vill eller ej, och oavsett vilka vackra drömmar och planer vi har. Jag ser därför motståndet mot döden som ett liberalt projekt att frigöra oss från godtyckliga begränsningar.

Slutligen menar jag att det är naturligt att se döden som något dåligt; är inte oftast det goda just det som tendera att hålla oss vid liv?

döden har en enorm alternativkostnad

Du har själv översatt och bearbetat Mot döden från sin originalform A Case against Death. Vad har hänt på vägen (och varför ska man, om man kan, läsa den på svenska)?

Jag har ytterligare slipat till mitt argument, tagit bort det mindre viktiga och lagt till mer av det viktiga. Dessutom har jag engagerat några svenska röster och anpassat mycket av den empiriska sidan till svenska förhållanden. Allt sammantaget är det nog en bättre bok, och helt säkert så för en svensk läsare. Att översätta sin egen bok är lite som att få ge sitt yngre jag råd.

Att översätta sin egen bok är lite som att få ge sitt yngre jag råd.

Vem har inspirerat dig mest till att formulera ditt radikalt livsbejakande manifest?

Inte direkt någon filosof, men snarare olika erfarenheter med människor. Jag blev ”triggad” vid en middag av en kvinna som sa att hon tyckte att det skulle vara tråkigt att leva utan att åldras och att hon hoppades att hon skulle dö senast vid 80. Då förstod jag att alla inte är på samma sida: vissa människor, kanske de flesta, vill åldras och dö. Otroligt provocerad började jag forska i detta, attityder till döden, och var tvungen att skriva en bok. Vänner kring mig uppmuntrade mig starkt.

Det intressanta här är att vi befinner oss alla i samma situation, men vi ser saker så olika: för de som håller med mig är min tes självklar, fast för de som inte håller med mig är min tes uppenbart fel. Boken är en riktig konversationsstartare. Det skulle vara fantastiskt om jag hade fel, fast tyvärr tror jag att tanken att åldrande och död inte vill skada oss är för bra för att vara sann. Detta har varit det mest spännande projekt jag någonsin genomfört och ett verkligt passionerat sådant, vilket jag hoppas kunna förmedla till de som läser min bok.

Boken är en riktig konversationsstartare

 

 

Alla ni som vill väcka er själva, läs boken!

På August-galan 2023 läste Noa Hermele upp denna fina presentation av Eva Ekselius bok Vakna, mitt folk!, som vi har fått tillstånd att publicera.

På 1100-talet gav Moses Maimonides ut sin banbrytande bok “Vägvisare för villrådiga”. Det var ett storartat försök till att ge den dåtida läsaren möjlighet att förstå religion, vetenskap och filosofi. Nästan 1000 år senare har Eva Ekselius skapat en ny vägvisare för villrådiga som den samtida läsaren kan hämta inspiration ur och pröva sina idéer mot.

“Vakna, mitt folk!” skildrar en tid fylld av spänningar och förändringar som flätar samman den judiska erfarenheten med Europas moderna historia.

Det fantastiskt fina omslaget är en blandning av en karta och judisk folkkonst i form av ett pappersklipp. Det är som att den vill säga: här är en bok som hjälper dig att navigera genom den judiska kulturen i Europa.

Idag när antisemitiska incidenter ökar i Sverige kan denna bok verka som en motkraft som ger kunskap och ökad förståelse för judiskt liv.

Titeln på boken, “Vakna, mitt folk!”, är hämtad ur en hebreisk dikt författad av poeten Judah Leib Gordon som blev en sorts manifest för den judiska upplysningsrörelsen i Östeuropa. Alla ni som vill väcka er själva, läs boken!

Noa Hermele, rektor för folkhögskolan Paideia

Är du vår nästa kloka och roliga medarbetare?

Under våren 2024 söker Studio SN7 och Volante en praktikant med intresse för sälj och kommunikation.

Volantes vision är att göra världen till en klokare och roligare plats. Vi är både ett bokförlag och en agentur – kärnan i verksamheten är att hjälpa människor som gör skillnad genom att sprida idéer, kunskap och berättelser. Ordet står alltid i centrum.

I april 2022 startade vi Studio SN7 som är en ny samtalsscen och idéstudio i Gamla Stan. Där har vi en bred verksamhet med evenemang, konferenser, seminarieprogram och samtal.

I rollen som praktikant får du ett stort ansvar. Du jobbar med våra digitala kanaler med kommunikation och sälj, men även med produktioner och evenemang. Särskilt fokus kommer att vara på Studio SN7. Du kommer att få hjälpa till med alltifrån att skapa säljande annonser, ha kontakt med kunder, administrera hemsidor och skapa kommunikationsstrategier. På vår arbetsplats blir du del i ett stödjande och härligt team. Du får vara med i många sammanhang och ta del av ett brett nätverk med några av landets skarpaste hjärnor. En stor del av arbetet sker i våra digitala kanaler, vilket betyder att du uttrycker dig väl i skrift på både svenska och engelska. Intresse av projektledning och produktion är ett stort plus, även kunskap i grafisk formgivning.

Är du som klippt och skuren för uppdraget? Tveka då inte på att skicka oss en kort presentation av vem du är och när du önskar din praktik. Vi skulle också gärna vilja titta på ditt CV. Du når oss på info@storanygatan7.se
Tveka inte att höra av dig om du har några frågor.

Skicka ansökan senast 24 november, men gärna tidigare.

Vi ser fram emot att höra av dig

”Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …”

Blågula kriget – Svenskarna som slåss i Ukraina är Alex Voronovs unika reportage om frontsoldaten Oliver Mets, biståndsarbetaren Tilde Addenbrooke samt Sten, mer känd som Okänd soldat – och en rad andra volontärer, som valt att göra det de kan för Ukrainas sak. Vi ställde några frågor till honom inför bokens utgivning.

Vad var det som fick dig att skriva den här boken, om de svenska volontärerna i Ukraina?

Jag började följa dem för att komma in i krigsmiljöerna och föra dagens Ukraina närmare folk i Sverige. Jag tänkte att svenskar som såg sina landsmän i kriget skulle lättare relatera till det som pågår där.

Men ursprunget var att förläggaren Johan Wirfält tog kontakt med mig och frågade rakt ut om jag inte ville skriva en bok. Det fick mig att tänka i den riktningen och gav den trygghet jag behövde för att genomföra planerna.

Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …

Hur kom du i kontakt med dem?

Jag såg Sten på Twitter och det kändes som en genuin person som vet vad han håller på med. När jag pratade med honom berättade han om Tilde. Så jag ringde henne. Det var sommaren 2022. En svensk civil volontär utan tidigare kontakt med Ukraina väljer att bosätta sig här för att koordinera humanitär hjälp – det var definitivt en person som jag ville träffa och följa. När jag väl kommit in i det arbetet insåg jag att här fanns historier som förtjänade ett annat, större format än tidningsartikelns. Och jag ville vara med dem under längre tid.

På hösten 2022 träffade jag Oliver. Vi hade följt varandra på Twitter en tid och jag känner hans far sedan tidigare. Vi träffades i Eskilstuna mellan Olivers vändor i Ukraina, pratade under ett antal timmar och jag insåg att här finns ännu en unik historia, av en svensk i strid, som borde vara med. Jag sökte egentligen någon svensk med de uppgifterna i Ukraina. Och nu fanns han här i min hemstad och i utkanten av min bekantskapskrets. Olivers estniska bakgrund och parallellen mellan estländarnas och ukrainarnas erfarenheter är ytterligare en sådan där intressant sak att beskriva.

Jag har inte lämnat tyckandet.

Hur kom det sig att en ledarskribent lämnat tyckandet och gav sig iväg till Ukraina och började skriva reportage?

Jag har inte lämnat tyckandet. Mitt arbete i Ukraina är opinionsbildning på regionala ledarsidor för Liberala Nyhetsbyrån. Men det är sant att det är mer berättande än explicit tesbyggande i boken. Ja, det är väldigt annorlunda mot det jag jobbat med de föregående 20 åren. Men det nya är framför allt bokformatet där jag tvingats gå ifrån det avskalade ledarsidestexten till att försöka skriva mer beskrivande och med större närvaro. Det har varit svårt men just därför också mycket lärorikt.

Och varför blev det just du som skrev den här boken? 

Jag kan nog svara på den frågan bättre när det har gått lite tid och jag fått distans till boken. Men grundvillkoren är att jag har kunnat tillbringa sammanlagt flera månader i Ukraina som del av jobbet för LNB samt haft en rad andra förutsättningar för att kunna avsätta den tid som krävs för att skriva en bok. Det underlättar att Ukraina är hemmaplan för mig. Jag har med mig språket och kulturen, har jobbat i Ukraina till och från i många år, känner mycket folk och kan göra väldigt mycket på egen hand när jag är där.

Det underlättar att Ukraina är hemmaplan för mig.

Du är född i Odessa. Kan du berätta om din bakgrund?

Mina föräldrar träffades i Odessa under sin studietid. Mamma, som nu inte är i livet, hade kommit dit från Ryssland för att läsa på en sjöfartsskola. Pappa var militärstudent från Uganda och utbildade sig till officer inom luftvärnet. Jag föddes 1975 och något år senare började min far konspirera mot Idi Amins ugandiska regim som han var tänkt att tjäna. Hans överordnade i Uganda fick reda på det och hemkallade honom. Det ville han förstås inte vara med om, så han smet till Sverige och sökte politisk asyl. Det var 1977. Vid samma tid tog min mormor och gammelmormor mig till Ryssland medan min mamma läste fem år till på telekommunikationshögskola i Odessa. Ett par år efter att hon blev klar där fick vi tillåtelse att flytta till Sverige för att återförenas med min pappa.

Vid ett tillfälle fick du oss att lova att trycka boken även om du inte kom tillbaka. Vart skulle du då?

Det är en sådan sak som låter mer dramatisk än vad den är. Det var säkerhetsmässigt inget särskilt med den resan – visserligen österut men inte till den omedelbara frontlinjen den gången. Samtidigt kan man inte ta något för givet i Ukraina och det var bra för mig att veta att oavsett vad som händer så kommer det jobb jag lagt ner att utmynna i en bok. Allt som kan ge positiva tankar och undanröja oro är av godo.

Vad har förvånat dig mest under arbetet med boken?

Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …

Vad är väl en bokmässa?

För många deltagare inleds bokmässan med en tågresa, som kanske tillbringas med näsan i en bok, med förberedelser inför framträdanden eller i glatt samspråk med kollegor.

För andra inleds den med monterbygge; möbler ska skruvas ihop och väldiga mängder böcker hivas upp.

 

För en bransch i ständig förändring och samtidigt i förutsägbara årscykler finns massor att diskutera med kollegor från andra förlag, från media, bokhandel, bibliotek och lärarkåren.

Viktigast och roligast är kanske ändå möten med läsare (kända och okända), i montern och i samband med olika scensamtal. Som till exempel den man som under sitt besök hos oss berättade om de två rum i källaren han lyckats hyra av sin bostadsrättsförening för att inrymma sitt växande bibliotek. Han ville täcka alla kunskapsområden och köpte inte mindre än åtta aktuella böcker ur Volantes utgivning.

Det är alltid intressant att ta del också av de mindre spontana samtalen i form av seminarier, debatter och scensamtal. Vi låg själva bakom ett fyrtiotal sådana.

Ibland hettade det till, som när Vesna Prekopic skulle diskutera under rubriken ”Varför blir vissa kriminella” med Jerzy Zarnecky, Alice Teodorescu och Alexandra Pascalidou. Stämningen var bitvis mycket spänd …

Även i seminariet ”Är de rika ett problem” med Jan Emanuel, Henrik Jönsson, Christoffer Röstlund Jonsson och Karina Cubilla blev det som förväntat en del konflikt.
Det polariserade USA blev ämne för diskussion (om än inte så hätsk) mellan Malin Ekman, Sanna Torén Björling , Sten Widmalm och Anders Lindberg under rubriken ”Hur kommer USA:s vägval påverka oss?”

Även Svante Weyler, Daniel Hermansson, Gunnar Ardelius och Eva Ekselius deltog i olika publika samtal på bokmässan. Många av dessa samtal spelades in och kommer att kunna ses i Bokmässan Play i efterhand. Roligt var också att vi fick vara med om livepoddinspelning av AI-salongen med John Airaksinen, där både Kjell A. Nordström, Pär Säthil och deckarförfattaren Lisa Bjerre deltog – från Volantescenen.

  

Men bokmässan är ju också tillfälle till fest, när dagens anspänning ska släppa – och i år lyckades Jan Emanuel skapa en del rubriker kring sin ”svitfest” (som i ärlighetens namn var mycket städad, det kan till och med Expressens Victor Malm intyga).

Med flera ”smygsläpp” på mässan var vi också glada att under helgen ta del av de första reaktionerna på Jan Emanuels bok Så var det med det: ”En anekdotfest, som en actionfilm … Jan Emanuel är en riktigt bra berättare.” Så sammanfattade till exempel Svenska Dagbladets Torbjörn Nilsson i podden Politiken sin läsning. Och Göteborgs-Postens helgbilaga 2 Dagar publicerade lämpligt nog en större intervju med den store mannen på lördagen.

”Vi måste lyfta tidsperspektivet, se hur hela vår epok började, vad vi erövrade och vad som nu kan gå förlorat”

Lagom till bokmässan 2023 kommer Vakna, mitt folk! Det judiska Europa mellan den franska revolutionen och den ryska att finnas i handeln. Vi ställde några frågor till författaren, Eva Ekselius, alldeles inför mötet med det egna verket i fysisk form.

– Detta omfattande och innehållsrika verk måste ha funnits med dig, i tanken och inte minst i datorn, mycket länge. När föddes idén om att skriva Vakna, mitt folk!?

Jag brukar säga att boken tagit mig tio år att skriva, men då har jag dragit av tre år för ett annat projekt. Men egentligen har jag samlat material ända sedan 90-talet – i förra seklet! Jag minns dock att när jag (2007) på en halvtimme skulle presentera mitt examensarbete på Paideia (högskola för judiska studier) så sa jag att det här blir ju nästan bara en innehållsförteckning.

Och det blev det också, det var första utkastet – så jag räknar det som starten.

– Berlin, Odessa, Wien och Vilnius utgör centralpunkterna för historien om det judiska Europa. Vilken är din egen relation till dessa platser?

I somras var jag i Vilnius. Men jag skulle ha rest dit 2020 för att följa spåren av judiskt liv i Litauen. Senare samma år skulle jag göra en liknande resa till Odessa. Men det kom en pandemi emellan! Jag är ändå tacksam för den, då kunde jag istället sitta dygnet runt och skriva. Biblioteken gjorde vetenskapliga tidskrifter digitalt tillgängliga i datorn hemma. Annars har bibliotek och judiska muséer i Berlin, Warszawa, New York, Paris, Tel Aviv och Jerusalem varit livlinor.

Men letar man tillräckligt djupt på YouTube så hittar man filmade dokumentärer där man kan åka droska genom Wien och andra städer vid förrförra sekelskiftet … dokumenten berättar.

Som om jag själv hade bott där för hundrafemtio år sedan, varit en fluga på väggen

Jag har varit flera gånger i Ukraina, besökt judiska institutioner i det som en gång var det judiska bosättningsområdet. Men det har varit i Kiev, aldrig i Odessa. För det är i Odessa jag känslomässigt befinner mig dessa dagar. Som om jag själv hade bott där för hundrafemtio år sedan, varit en fluga på väggen när de manliga journalisterna och författarna träffades för att diskutera judarnas framtid. Eller som om jag varit en av de kvinnliga skribenterna som gick utanför och inte fick vara med.

Nu ser jag samtidigt på TV hur staden med sin fantastiska historia angrips till döds av drönare och bomber.

– Boken innehåller ett oerhört rikt persongalleri och skildrar också en rad fenomen,  rörelser och organisationer under den period som du valt att beskriva, perioden mellan franska revolution och den ryska. Är det någon eller något som har överraskat dig och som du känner lite särskilt för?

Det är mötet mellan två kulturer, den judiska och den europeiska (senare alltmera sekulära) kristna, och samtidigt två tidsskeden, då ”tradition” möter ”modernitet”. Hela Europa är i våldsam omdaning, det är den västerländska demokratins födslovåndor. Med den judiska blicken på inträdet i denna nya kultur blir allting synligt! Det är också ett brytningsskede, en tid av omprövning och kamp, förluster och erövringar.

Jag vill fånga både detta övergripande och samtidigt komma de enskilda människorna riktigt nära, ända in i deras själsliga vånda, deras relationer, ja ända in i sovrummet. Det är ju i kärlekslivet och i inre och andliga kriser som ett samhälles omvandling gör sitt mest nakna avtryck.

en tid av omprövning och kamp, förluster och erövringar

– Om det är en insikt eller upplevelse du framförallt önskar att läsarna tar med sig från Vakna, mitt folk!, vad skulle det då vara?

Jag vill att läsaren på nära håll ska få lära känna och förstå den kultur som av sin europeiska omvärld utpekades som den främmande Andre. Jag vill att även judiska läsare ska lära känna den del av sin historia som kommit i skuggan av det stora kollektiva trauma som Förintelsen fortfarande utgör.

Men vi lever också mitt i vår egen samtids nya och stora kriser. Det är också ett brytningsskede, inte olikt det som inledde 1800-talet efter upplysningens och den industriella revolutionens genombrott. Om vi ska finna vägar att hantera vår egen tids utmaningar måste vi lyfta tidsperspektivet, se hur hela vår epok började, vad vi erövrade och vad som nu kan gå förlorat.

Laddat för bokmässan 2023!

Sista helgen i september (torsdag 28/9 – söndag 1/10)är det åter dags för bokmässan och Volante kommer traditionsenligt att finnas på plats med alla våra senaste böcker, en rad författare och många intressanta program.

Hälsa på oss i monter B03:40 och lyssna till många olikartade och spännande samtal och berättelser! Två av höstens stora titlar smygsläpper vi dessutom försäljningen av där och då. Hela helgen kommer vi dessutom bjuda på mässpriser på Volanteshop.com!

På plats finner du:

Programmet uppdateras kontinuerligt. Följ oss i våra sociala medier för uppdateringar!

Torsdag 28/9

09:30 Vesna Prekopic i Axesspanelen C03:42
10:15 Vesna Prekopic om ”Våldet och brottsligheten i skolans värld” med Åsa Beckman på DN-scenen F01:39
11.00 Vesna Prekopic i samtal med Adam Cwejman om Brottsplats: Skolan – Axess-intervju C03:42
11:30 Vesna Prekopic i samtal med rektor Susanne Norman om hur man kan vända en till synes hopplös skolsituation, på Volante-scenen B03:40
12:00 Svante Weyler tillsammans med Joel Halldorf, Jerker Virdborg och Karin Wallén: “Vad behöver romanen för att överleva som artefakt och konstform?”, med Josefin Olevik på DN-scenen F01:39
13:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
14:00 Svante Weyler om Böckerna och några teman från hans stora omläsning av världslitteraturen, på Volante-scenen B03:40
14:45 Svante Weyler: ”Om den konstnärliga friheten och andra yttrandefrihetsfrågor” på Litteraturscenen
15:00 Pär Säthil om att komma över kreativa låsningar och leva sin konst, på Volante-scenen B03:40
16:00 Gunnar Ardelius på Volante-scenen i samtal om den krisande manligheten med Nanna Olasdotter Hallberg B03:40
17:00 Svante Weyler och Pär Säthil i samtal om författares kreativa verktygslåda på Volante-scenen B03:40
17:00 Gunnar Ardelius i samtal med Mats Lekander hos Fri Tanke, B03:22

Fredag 29/9

9:50 Vesna Prekopic om Brottsplats: SkolanLärarscenen
10:00 Liza Alexandrova-Zorina i seminarium: Om den ryska diasporan och oligarker i exil (tillsammans med Knut Rognerud, Stefan Ingvarsson) i seminariesal J1
11:00 Svante Weyler om hur böcker blir till på Skriva-scenen
11.00 Liza Alexandrova-Zorina berättar om det ryskspråkiga parallellsamhället i Sverige på Volante-scenen B03:40
12:00 Malin Ekman, Sanna Torén Björling, Karin Pettersson och Sten Widmalm: Hur ­kommer USA:s vägval att påverka oss? Seminarium i sal G4
12:00 Vesna Prekopic samtalar med rektor Linnéa Lindquist om Brottsplats: Skolan på Volante-scenen B03:40
13:00 Liza Alexandrova-Zorina och Erik Thyselius om Imperiets barn i Axess-intervju C03:42
13:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
13:00 Gunnar Ardelius intervjuas av Ivar Arpi på Svenska Dagbladets scen B02:39
14:00 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn på Expressens scen F01:39
14:00 Gunnar Ardelius om manlighet och faderskap på Volante-scenen B03:40
14:30 Vesna Prekopic samtalar med Diamant Salihu i Fri Tankes monter B03:22
15:00 Svante Weyler i seminariet ”Varför berättar vi?” med Sara Johansson och Joel Halldorf och med Yukiko Duke som samtalsledare i sal J1
15:00 Malin Ekman i samtal med Nanna Hallberg Olasdotter om den amerikanska nutiden, på Volante-scenen B03:40
16:00 Pär Säthil om hur det kreativa geniet också kan leva lyckligt, på Volante-scenen B03:40
17:00 Vesna Prekopic i samtal med Jerzy Sarnecki, Alice Teodorescu och Alexandra Pascalidou under ledning av Axel Gordh Humlesjö, på temat ”Varför blir vissa av oss kriminella?” i seminariesal F5
17:00 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn i samtal med Marjut Ervasti på Se människan-scenen
17:00 Svante Weyler och Gunnar Ardelius i samtal om vad kritik och mottagande betyder för författaren på Volante-scenen B03:40
18:30 Liza Alexandrova-Zorina tillsammans med Elinor Torp: ”Skriva grävande reportage” på Skriva-scenen

Lördag 30/9

10:00 Jan Emanuel på Volante-scenen B03:40 och Så var det med det
10:30 Gunnar Ardelius och Andrev Walden om “Maken och fadern – varför är det så svårt att vara man?” i samtal med Åsa Beckman på DN-scenen F01:39
10:45 Liza Alexandrova-Zorina med Martin Kragh om “Putins drivkraft och de ryska förgreningarna in i Sverige” med Sanna Torén Björling på DN-scenen F01:39
11:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
11:00 Svante Weyler i samtal med Åke Bonnier om Böckerna – Och meningen med världenSe människan-scenen
11:20 Jan Emanuel om Så var det med det på GP-scenen G01:29
12:00 Malin Ekman och Adam Cwejman om Skymning i Amerika – Axess-intervju C03:42
12:00 Jan Emanuel om Så var det med det på SvD-scenen B02:39
12:00 Liza Alexandrova-Zorina i ett samtal om Imperiets barn på Volante-scenen B03:40
12:50 Malin Ekman berättar om Skymning i Amerika på SvD-scenen B02:39
13:00 Kjell A. Nordström, Pär Säthil och Lisa Bjerre i live-podden AI-salongen om artificiell kreativitet, på Volante-scenen B03:40
14.00 Svante Weyler i samtal med Monica Nagler Wittgenstein om Böckerna – Och meningen med världen i Judisk Kulturs monter C02:01
14:00 Gunnar Ardelius i ett samtal om mäns känslomässiga förstoppning på Volante-scenen B03:40
15:00 Historiepoddens Daniel Hermansson berättar om antikens fyra främsta fältherrar – De kom, de såg, de segrade – på Volante-scenen B03:40
15:30 Svante Weyler i ett samtal med Lisa Heino om ”Böckernas roll för att förstå verkligheten” på Lärarscenen
15:30 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn på Aftonbladets scen B07:40
16:00 Eva Ekselius i samtal med Leif Zern om ”Det judiska Europa mellan den franska och den ryska revolutionen” i Judisk Kulturs monter C02:01
16:00 Jan Emanuel i samtal med Nanna Hallberg Olasdotter om Så var det med det på Volante-scenen B03:40
16:30 Malin Ekman i ett samtal om Skymning i Amerika med Kerstin Dillmar på Se människan-scenen
16:45 Daniel Hermansson om att lämna läraryrket för att bli folkbildare i Historiepodden – och författare! – på Lärarscenen
17:00 Gunnar Ardelius och Christian Daun om ”Att vara man” i seminariesal F3
17:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40

Söndag 1/10

10:00 Gunnar Ardelius om det unikt svenska i manlighetskrisen, på Volante-scenen B03:40
11:00 Historiepoddens Daniel Hermansson berättar om antikens fyra främsta fältherrar – De kom, de såg, de segrade – på Volante-scenen B03:40
12:20 Eva Ekselius i ett samtal om Vakna, mitt folk! på GP-scenen G01:29
14:00 Eva Ekselius i samtal med Göran Rosenberg om Vakna, mitt folk! i seminariesal J2

Sluta förminska normbrytande beteenden!

2021 skrev före detta rektorn (numera journalisten) Vesna Prekopic en uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter om sitt år som rektor för en nystartad skola i ett utanförskapsområde – ett år av hot, kränkningar och övermäktig arbetsbelastning, som slutade med att cheferna bedömde att det var för farligt för henne att jobba kvar.
Men Brottsplats: Skolan innehåller vittnesmål från många lärare, skolledare, forskare och politiker och visar hur världens viktigaste arbetsplats blev en av de farligaste. Boken leder också fram till en tanke om vad vi kan göra åt det.
Vi ställde några frågor till författaren inför utgivningen av boken 1 september:
Vad fick dig att skriva den här boken?
– Jag ville dela med mig av min egen erfarenhet av våld från elever mot skolpersonal som jag upplevde under ett läsår som rektor. Det jag upplevde är inte unikt, men ändå är ämnet relativt osynligt när skolans problem diskuteras. Visserligen rapporteras det regelbundet om stök, hot och våld i skolan, men det är sällan som lärare och rektorer själva berättar om vad de upplevt och hur det påverkat dem.
 
Det bottnar alltså i din egen erfarenhet, men det är ju också ett gediget research-arbete du gjort för den här reportageboken. Vad har slagit dig mest när du antagit helikopterperspektivet?
– Främst två saker: Dels den känsla av utsatthet och ensamhet som de jag intervjuat har känt. Dessutom finns även en tillhörande känsla av hjälplöshet för att ingenting händer för att få slut på den orimliga arbetsmiljön. Och dels att det finns lösningar, både på kort och lång sikt, men de kräver både en samsyn och en resurssättning i alla led när det kommer till vad som ska göras, vem som ska göra det och hur det ska göras.
parallellt med andra viktiga skolfrågor finns den om våldet
 
Som läsare är det svårt att inte bli oerhört upprörd när man läser din bok, både för de drabbade lärarnas och elevernas skull – men också för de förövare som är på så fel spår i livet. Det blir också tydligt att skolan och det omgivande samhället hör ihop. Så vem är boken skriven för egentligen?
– En välfungerande och likvärdig skola är grundläggande för ett demokratiskt samhälle, så boken är skriven för alla som är engagerade i skolan. Jag hoppas att allmänheten får upp ögonen för att parallellt med andra viktiga skolfrågor finns den om våldet. Den behöver synliggöras och framför allt göras något åt.
Vad tror du behövs för att förbättra arbetsmiljön i skolan här och nu?
– Jag tror att det viktigaste, bortsett från att långsiktigt bygga upp en stark lärarkår som ges rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, är att sluta förminska normbrytande beteenden och att direkt agera när de uppstår. Det åligger vuxenvärlden att tidigt lära barn skillnaden på rätt och fel och att agera utifrån det i praktiken. Sådant som inte accepteras utanför skolans väggar, ska inte accepteras innanför skolans väggar.
Om du fick gå tillbaka i tiden och ge dig själv ett råd inför det nya jobbet, som du då såg så mycket fram emot – vilket skulle det vara?
– Att vara idealist är bra, men att vara realist är bättre. Tacka inte ja till jobbet om det inte finns en genomtänkt organisation och struktur för att skolan ska kunna fungera som skola.

”Det är en mycket imponerande bok”

Det var en mycket hyllad bok som släpptes bok på Handelshögskolan i Stockholm.
 
Igår släpptes Därför är ojämlikheten viktig. Författaren Jesper Roine inledde med en uppskattad miniföreläsning efter att rektor Lars Strannegård hyllade boken som ”uppfriskande” och ”behövlig” i en diskussion som ofta blir extremt laddad, och en fråga som vi ser belysas i tidningarna varje dag.
Det är en bok som är för alla som vill förstå hur samhällsekonomin fungerar och är uppbyggd. Varifrån kommer pengarna? Varför mäter vi utvecklingen i BNP? Varför handlar fördelning inte om ”pajen” just nu, utan hur den skapas och kvaliteten på den?
Men det är också en bok från forskningsframkanten i världen med unika sammanställningar. Volantes förlagschef Tobias Nielsén betonade att det finns ingen annan bok i världen, vad vi känner till, som satt ihop hela bilden kring ojämlikhetsfrågan på det här sättet.
Anders Björklund, professor emeritus på SOFI på SU och en av Sveriges främsta ojämlikhetsforskare, inledde sin fråga med att hylla Jesper Roines bok som mycket imponerande.
Några andra som ställde frågor var Laura Hartman, Linn Lerpold, Markus Jäntti, Lars Trägårdh och Mats Wingborg.
Nedan syns några bilder från kvällen, som inleddes i aulan och fortsatte i ljusgården på Handelshögskolan.
Också en bok från forskningsframkanten
Beställ fler böcker? Många på plats köpte två eller tre ex av detta kommande standardverk. Mejla hit om du vill köpa många. Annars besök här för enstaka exemplar till releasepris.
Kommande event? Torsdag 12 oktober kl 12-13 pratar Jesper Roine om boken med kollegor från bloggen Ekonomistas. Plats: Studio SN7, Stora Nygatan 7 i Gamla stan, Stockholm (bredvid Gamla stans bokhandel). Anmäl här.
Bjuda in Jesper Roine? Kontakta oss för seminarium med och/eller föreläsning av Jesper Roine utifrån boken.
Här finns också en mini-intervju med Jesper Roine.