Årets sportjournalist är en fin utmärkelse, som Patrik Brenning fick 2022 för sitt arbete med att bevaka barn- och ungdomsidrotten i Sverige. 2 september 2024 kommer resultatet av den bevakningen i bokform – boken Så vinner vi igen – Att utveckla talanger och svensk idrott är ett verk som sammanfattar de kunskaper han inhämtat, och de lösningar han ser på idrottens problem idag. Vi ställde några frågor till författaren inför utgivningen.

– Boken Så vinner vi igen har du dedikerat till dina tränare från barndomen – och pappa, som alltid skjutsade. Hur ser din idrottsbakgrund ut?

den där sortens barn som såg på sport, lekte sport och drömde sport

– Bredd och elit, talangutveckling och hälsokampanjer … Vi har stora förväntningar på vad idrotten ska göra. Var är misslyckandena som värst, enligt din mening?

Det finns inte en bov i dramat, och ingen vinnare på utvecklingen

– Vad har överraskat dig mest när du gjort research för Så vinner vi igen?

Det var ärligt talat en mindre chock när jag kom över de dokumenten

– Du inleder med att rikta dig till olika typer av läsare; de aktiva, föräldrarna, ledarna och åskådarna. Riktar sig verkligen Så vinner vi igen till alla svenskar som på något sätt berörs av idrottsrörelsen?

här finns svar på många av de frågor jag upplever alltid återkommer inom idrotten

– Vilka är dina största förhoppningar för svensk idrott framöver? Ett drömscenario?

lyckligare barn, bättre elitklubbar och fler mästerskapsmedaljer

två grupper som känner sig gjorda till offer av varandra

det finns utbredd oro över vad som sker när män och kvinnor rör sig längre ifrån varandra

det finns faktiskt svar att få!

Lyssna till Volante-författarnas sommarprogram! Här nedan finns de alla länkade (Olof Lundhs sommarprat 2024 går av stapeln 19 juli).

Alexander Bard – 2016, 2002, 1990

Nicklas Berild Lundblad – 2010

Jonna Bornemark – 2017 (Här finns alla referenser från programmet listade.)

Jan Carlzon – 2011

Micael Dahlen – 2010

Sophie Dow – 2007

Emma Frans – 2019

Göran Greider – 2023, 1992

Martin Hägglund – 2020 (Detta oerhört uppskattade sommarprat finns också med som en essä i boken Kronofobi.)

Olof Lundh – 2024

Kjell A. Nordström – 2020

Kay Pollak – 2005

Jesper Rönndahl – 2014, Vinter 2017

Börje Salming – 2014

Petter Stordalen – 2012

Anne Sverdrup-Thygeson – 2019

Sverker Sörlin – 2022, samt Vinter i P1 2023

Max Tegmark – 2023, 2018, 2008

Bonustips:

Rachel Carson (vars bok Tyst vår finns i vår klassikerserie) var en huvudperson i Patrik Svenssons sommarprat 2020.

– Lars Fuhre – ett inte helt okänt namn för den som är designintresserad. Men hur sjutton kommer det sig att du nu bokdebuterar med en bok om att bli och vara tågvärd?

Efter mer än 30 år som grafisk formgivare, art director och lärare kände jag mig trött på mig själv i de rollerna, jag ville framförallt hitta en tvär förändring i tillvaron. Betald tvåmånaders tågvärdsutbildning, fast inkomst som heltidsanställd och därmed ekonomisk förutsägbarhet bidrog också till lockelsen.

– Bland alla fenomen du beskriver finns det faktum att du behövde lära dig ett nytt språk, ”SJiska”. Hur oväntat var det?

Mycket oväntat, dvs inget jag hade tänkt på. Nu är det kanske litet att ta i att det är ett helt eget språk, det handlar förvisso om en ny vokabulär men också om ett visst sätt att uttrycka sig som återfinns i flera andra organisationer. Ett exempel: tidriktighet istället för punktlighet. Lite ”kanslistiskt” sådär… Jag är väldigt språkintresserad så det har roat mig att lyfta vissa av de här egenheterna i boken.

– Du beskriver en mängd möten i boken – med klassiska järnvägsknutar så väl som med resenärer av olika slag. Har du något favoritmöte du vill beskriva kort?

Nästan dagligen händer det oväntade saker. Främst bland tankar just idag ligger mötet med 16 resenärer häromdagen. De var sena med ett tåg och fick därför kliva på tåget jag arbetade på i Katrineholm. Jag hade bett dem komma till bistron. När jag öppnade dörren mot perrongen stod de alla beredda men de var omgärdade av en gigantisk myggsvärm som de försökte fäkta bort. Myggorna följde med in i bistrovagnen, kanske är någon av dem kvar än i dag.

(Vi kan passa på att tipsa om att det går att läsa ett utdrag ur boken med djur-tema här!)

– Hur har din arbetsgivare SJ och dina kollegor bland tågvärdarna tagit emot nyheten att det blir en bok?

Reaktionerna har varit allt från enorm entusiasm till försiktigt intresse. Ingen har varit negativ men en och annan har nog undrat vad boken ska handla om. Jag har varit noggrann med att påpeka att det främst är en hyllning till livet på räls men allt är förstås inte enbart positivt.

 Sara Kristoffersson, professor i designhistoria vid Konstfack i Stockholm, kommer i april 2024 ut med boken Det förlorade paradiset – Berättelsen om Konsums uppgång och fall. Vi ställde några frågor om den blåvita utopin och Saras egen relation till rörelsen.

Hur kom det sig att du började skriva en bok om just Konsum?

I Sverige har många generationer vuxit upp med en relation till Konsum. Kooperativa förbundet var folkhemmets flaggskeppskoncern. Men plötsligt var allt borta. Och det skedde i tysthet. Frågan är: vad var det som hände? Det ville jag berätta om.

Din bok visar att Konsum var en del av sin polariserade samtid och en verklig vattendelare. Hur tog det sig uttryck och har du upplevt polariseringen i ditt eget liv?

För många handlade det om ideologi. Antingen var det på Konsum man handlade. Eller så var det här man verkligen inte handlade. Lika självklart som att man fyllde tanken på en annan bensinmack än kooperationsägda OK. Eller valde Expressen framför Aftonbladet. Hemma hos mig hade vi Blåvitt och jag minns hur dåligt rykte serien fick senare på 1980-talet. Blåvitt träffade rätt i tiden när den kom 1979 men frontalkrockade rätt snart med andra strömningar.

Blåvitt finns ju inte längre som varumärke, men var på sin tid starkt. Nu finns bleka kopior som ”egna varumärken” – ICA Basic, Garant. Varför var Blåvitt så mycket starkare och vad kan vi lära oss av det?

Tanken var att den grafiska formen skulle signalera ett lågt pris. Men designen är också betydligt starkare än efterföljarnas. I all sin enkelhet stack förpackningarna ut. Bland mängden av andra märkesvaror i forcerande färger på hyllorna blev de blåvita paketen iögonfallande och symboliserade en flärdfri antikonsumism.

Trots sitt starka varumärke så gick det inget vidare för Konsum. Vad är huvudorsaken till fallet, enligt din mening?

Personligen tycker jag det finns något sympatiskt i kooperativt ägande. Men kooperativa förbundet blev en centralstyrd koloss. Lägg till förflyttningar i tidsandan. Och kanske prioriterade man också rätt ideologi framför kompetens på högre nivåer.

Läs också bokens inledning, ”Minns ni Blåvitt?” här!

Daniel Kahneman har vid 90 års ålder gått ur tiden. Han var en hyllad nobelpristagare, psykolog och författare till boken Tänka, snabbt och långsamt.

“En oundviklig förlust, men såna svider minst lika mycket, lärde han oss”, säger Micael Dahlen, professor på Handelshögskolan i Stockholm.

Nyheten spreds igår sen eftermiddag 27 mars via Washington Post. Micael Dahlen, som i sin forskning verkat i Kahnemans anda, fortsätter:

“Idag firar jag vinsten av hans banbrytande livsgärning och allt han gav mig, en lust till ekonomin, nya perspektiv på människan och sällskap i nyfikenheten kring hur lycka egentligen fungerar.”

Volante gav 2012 ut Tänka, snabbt och långsamt i hyllad översättning av Pär Svensson. Den blev en global bästsäljare (Thinking, fast and slow) och har fortsatt att läsas och refereras till också i Sverige.

Uppföljaren Brus: det osynliga felet som stör våra bedömningar (Noise i original) skrev han tillsammans med Olivier Sibony och Cass Sunstein. Den gavs ut på svenska och engelska 2021.

Ett flertal författare som Volante givit ut har påverkats av Daniel Kahnemans forskning och tankar.

Emma Frans, som utöver rollen som forskare vid Karolinska institutet och författare också är styrelseledamot i Stiftelsen Nobel Center, säger:

“Bland alla ekonomipristagare är Daniel Kahneman en av mina absoluta favoriter. Hans forskning har blottlagt människans naturliga dumhet på ett sätt som gör det möjligt att förstå och förutsäga vilka misstag vi riskerar att göra. Dessa upptäckter har haft enorm betydelse inom en mängd områden och påverkat hur beslutsfattare utformar politik, hur företag marknadsför produkter och hur individer fattar beslut i sin vardag.”

Gustav Källstrand, idéhistoriker och Nobelprisexpert, i höst aktuell med ny bok om just lärdomar från nobelpristagare, säger:

“Kahnemans ekonomipris visar att ekonomi inte handlar så mycket om pengar som det handlar om hur man navigerar i en värld där både ens kunskap, resurser och tankeförmåga är begränsad. Han beskrev våra mänskliga svagheter, men också att vår styrka ligger just i att vi kan använda kunskapen om våra fel för att ändå hitta rätt.”

Alexander Norén, ekonomijournalist vars båda böcker Magkänslans intelligens och Nudge till stor delar byggde vidare på forskningsfältet som Kahneman grundlagt, säger:

“Han gjorde ekonomi mänsklig genom att föra in psykologi i de ekonomiska ekvationerna. Han var en banbrytande Nobelpristagare som för evigt skrivit in sig i beteendeekonomins historia.”

New York Times-kolumnisten David Brooks, på svenska utgiven med Vägen till karaktär, skrev i New York Times då Tänka, snabbt och långsamt gavs ut, att Kahnemans och hans medforskare Amos Tverskys forskning “kommer vara ihågkommen hundra år från nu”.

Volantes grundare Tobias Nielsén var den som köpte rättigheterna till Kahnemans böcker och gav ut dem i Sverige:

”Han förändrade världen. Hans forskning om hur vi ser på människan har påverkat lagar och regler, hur vi fattar beslut, en enorm mängd efterföljande forskning, och hur vi ser på oss själva och andra. Hans Tänka, snabbt och långsamt har fungerat som en guidebok för hur människan reagerar på egentligen allting, från coronaviruset till en vardaglig semestervecka.”

Daniel Kahneman föddes 5 mars 1934 i Tel Aviv och spenderade första åren i Paris. Han har i flera intervjuer berättat om barndomen med en påtvingad davidsstjärna, tysk militär närvaro och pappan som dog strax före krigsslutet.

Daniel Kahneman erhöll Ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2002. De senaste trettio åren var han knuten till Princeton University som professor.

De båda före detta statssekreterarna Maja Fjaestad och Emma Lennartsson har gjort något så ovanligt – för sitt skrå – som att skriva en bok. Sällan har politisk styrning och krisarbete på så här hög nivå beskrivits så initierat och samtidigt personligt som i boken Mitt i krisen – Beredskap och ledarskap i skarpt läge. Vi ställde några frågor till författarna inför boksläppet:

Varför ville ni skriva den här boken?

Vi har skrivit den bok vi själva gärna hade läst, innan vi började hantera kriser! Vi har skrivit den för att vi vill dela våra erfarenheter och lärdomar med andra – i en tid när varenda företag och organisation (och ytterst varje människa) behöver höja sin beredskap.

Med den här boken utger vi oss inte för att ha alla svar, men vi vill dela med oss av våra lärdomar och reflektioner, och lyfta frågor som andra gärna får ta vidare och besvara. Samhällets motståndskraft bygger vi tillsammans, genom att dela erfarenheter med varandra.

Samhällets motståndskraft bygger vi tillsammans

Hanterandet av corona gjordes förstås framförallt av sjukvårdens och omvårdens personal, av regioner, kommuner, myndigheter, organisationer, företag, av enskilda, och av politiker i både riksdag och regering. Pandemin krävde extraordinära insatser av många: alla har en egen upplevelse och erfarenhet, och vi behöver fortsätta att lära oss av pandemin under lång tid framöver. Här är vårt bidrag till det samtalet i en tid när hela samhället behöver höja sin beredskap.

Vad är tre viktiga lärdomar som riskerar att glömmas bort?

• Ta hand om dig själv och din organisation! Krisen kan bli längre eller mer krävande än du tror. Säkra att ni har tillräckligt med resurser genom att låna in eller anställa extra personal. Låt någon du litar på avlasta dig själv, så att du också kan äta, träna och sova.
• Snabbhet före perfektion. I kris gäller det att agera fort för att få åtgärder på plats som löser krisen, eller mildrar konsekvenserna av den – även om man inte har fullständig information. Då blir det per definition inte perfekt. På totalen är det ändå bättre att agera och ha beredskap att ändra i det som inte blev rätt, än att vänta och tappa initiativ.
• Håll strategisk höjd. Håll krishanteringen på strategisk nivå. Analysera tänkbara händelseutvecklingar, och planera för vad ni ska göra om det värsta scenariot inträffar.

När ni får frågan vad en statssekreterare egentligen gör … vad är kortversionen?

Ibland beskrivs statssekreteraren som departementets VD, medan ministern är styrelseordföranden, den som pekar ut riktningen och avgör kursen.
En annan beskrivning är att statssekreterarens ledarskap är inåtriktat, mot departementet och dess processer, och ministerns utåtriktat.
Statssekreteraren agerar i Regeringskansliets operativa uppgifter, i att säkra att beslutsunderlag tas fram, föra dialog med berörda myndigheter och i vissa fall förhandla med externa organisationer på regeringens mandat.

Vi tycks ständigt befinna oss Mitt i krisen. Är detta det nya normala och hur ska vi förhålla oss till det — i våra yrkesroller och privat? 

Att bygga tillit mellan människor ingår i samhällets krishantering.

Återkommande kriser är också en del av den moderna samhällets historia – samtidigt som att det är viktigt att inte karakterisera minsta störning som en kris. Grunden för beredskap inför nästa kris är kunskap, men också en känsla hos medborgarna av agens, att de är en del i det förlopp som hanterar krisen. Att bygga tillit mellan människor ingår i samhällets krishantering.

Som ledare, hur mycket kan man förbereda sin verksamhet inför en eventuell kris? Hur beredd kan man själv vara?

Våra samtida samhällen kännetecknas av en låg risktolerans. Konsten att förbereda sig för okända hot bygger på att identifiera allmängiltiga drag hos risker, där åtgärder kan förberedas och tillämpas på ett stort antal möjliga händelser. Men inte ens då kan man vara säker på att tillgängliga riskverktyg är heltäckande. Här behöver många av oss tänka om. Vi måste säkra att samhället har beredskap för att det som verkligen behöver fungera i kris faktiskt också gör det.