Torsdagen den 24 september kl 10-18 är Volante tillbaka på Bokmässan med en egen scen: Bildat & Berättat.

Om det som gör världen klokare och roligare — en hel dag ägnad åt fackboken och folkbildningen, på Expo, plan 2, samma scen som Crimetime tar över under helgen.

Programmet samlar några av landets främsta fackboksförfattare, folkbildare och kunskapsförmedlare för samtal om nya böcker, kunskapsspridning och forskarens och vetenskapens roll i offentligheten. Bland de medverkande: Jonna Bornemark, Louise Bringselius, Emma Frans, Joel Halldorf, Filip Hammar, Sara Kristoffersson, David Lagercrantz, David Larsson Heidenblad, David Lillemägi, Gunnar Lindstedt, Patrik Oksanen, Roland Paulsen, Julia Ravanis, Emelie Rosenqvist, Sverker Sörlin, Lina Thomsgård och Sara Öhrvall.

Höjdpunkten är dessutom ett exklusivt Sverigebesök av Wikipedia-grundaren Jimmy Wales, som klockan 15 berättar om sin nya bok Sju regler och hur tillit kan bidra till att skapa kunskap.

Dagen inleds med diskussioner om kunskapsspridning och om Nobel Center kan bli ett litteraturhus, vidare till listorna över seklets bästa fackböcker, innan den avslutar med samtal om populärt berättande. Sedan blir release av Sikt #7 i Volantes monter.

Programmet ingår i entrébiljetten. Bildat & Berättat arrangeras av Volante tillsammans med Handelsbanken Foundations & Publishing, i samarbete med EFN Bok och Centrum för kunskapsspridning och samtidshistoria vid Lunds universitet, en del av Södergarnsgruppen.

Ytterligare beskrivningar kommer, men här ett smakprov:

***

10:00–10:20 — Hur når vi ut med kunskap & gör forskning synlig?
David Larsson Heidenblad, Anna Rastner, Erik Wikberg
Hur kan forskning och kunskap nå ut till en bredare allmänhet? Mycket forskning stannar inom akademin trots att den skulle kunna förändra hur vi förstår vår samtid. Ett samtal om kanalerna och formaten som faktiskt bygger broar mellan forskarvärlden och allmänheten — från en samtalsserie i måltidsform till en ny bok om hur kunskap blir till verklig förändring.

10:30–10:45 — Nästa steg för Nobelpriset: blir det ett litteraturhus också?
Anna Rastner
Planerna med Nobel Center fortsätter i hög takt. Anna Rastner berättar om hur arbetet med att sprida kunskap utifrån Nobelpriset gått in i en ny fas — och om Nobel Center kan bli det litteraturhus som Stockholm i dag saknar.

11:00–11:20 — Nobelpriset som förklarar allt om utveckling: Kraften i kreativ förstörelse
Kerstin Enflo, John Hassler
Ett samtal om vad forskningen säger om vår tids stora ekonomiska omvälvningar, från AI till klimatomställning, med utgångspunkt i den nya boken Kraften i kreativ förstörelse och årets ekonomipristagares forskning om varför välståndet började växa för tvåhundra år sedan.

11:30–12:00 — Påvar och presidenter: religion, politik och kunskap
Joel Halldorf
En inspelning av Sikt-podden. Religion är på nytt en aktiv maktfaktor i världspolitiken. Joel Halldorf reder ut varför religionen återvänt till maktens finrum, och vad historien lär oss om priset som betalas när kyrkan bjuds in i maktens rum.

12:00–12:20 — Skönhet, svek och statsministrar — vad ryms i höstens Sikt?
Caroline Hainer, Joel Halldorf, Johan Kellman Larsson, Isabelle Ståhl
Höstens Sikt spänner brett — från Caroline Hainers text om skönhetsjaktens paradoxer till Henrik Berggrens stora reportage om 150 år av svenska statsministrar. Redaktör Johan Kellman Larsson guidar genom numret tillsammans med Caroline Hainer och Isabelle Ståhl, som också berättar vad hon skriver om i ett kommande nummer.

12:30–12:50 — Kunskap och journalistik: desinformation, naiva optimister, nyttiga idioter
Ellen Hagström, Gunnar Lindstedt, Patrik Oksanen
Hur bedömer vi vad som är sant i ett medielandskap fullt av desinformation och medvetet vilseledande berättelser? Några av Sveriges mest erfarna granskande journalister samtalar om hur narrativ byggs och sprids, och hur AI gör det ännu svårare att skilja äkta från falskt.

13:00–13:45 — Vad krävs av folkbildarna? Forskarens och den intellektuelles ansvar
John Hassler, Sara Kristoffersson, Julia Ravanis, Sverker Sörlin
Vilket ansvar har forskare och intellektuella för att göra sin kunskap tillgänglig och relevant? Fyra tunga röster samtalar om folkbildningens villkor i en tid av informationsöverflöd och sjunkande förtroende för experter.

14:00–14:20 — Vad skapar en klassiker? Världens & Sveriges bästa fackböcker
Johan Kellman Larsson, Emelie Rosenqvist
Sikt har utsett de 25 bästa fackböckerna det här seklet, i tre olika kategorier. Håller verkligen Lasermannen fortfarande? Redaktör Johan Kellman Larsson guidar genom topplistorna tillsammans med P3 Klassikern-programledaren Emelie Rosenqvist.

14:30–14:50 — Klassikern! Emelie Rosenqvist väljer en fackbok
Emelie Rosenqvist, Jonna Bornemark
I P3 Klassikern presenterar Emelie Rosenqvist skönlitterära klassiker för en ung publik. Nu ska hon för första gången välja en fackbok istället — vilken blir det? Ledtråd: ingen svensk.

15:00–15:45 — Wikipediagrundaren Jimmy Wales: Så skapas tillit till kunskapen
Jimmy Wales, Robin Teigland, Sara Öhrvall
Under ett exklusivt Sverigebesök berättar Wikipedias grundare om sin nya bok Sju regler och hur tillit faktiskt byggs mellan människor som inte känner varandra — i en tid av AI-genererat innehåll och informationskaos.

16:00–16:35 — Omdömets roll. Om moraliskt ansvar, kunskap och bildning
Jonna Bornemark, Louise Bringselius, Roland Paulsen
Kan kunskap existera utan förnuft? I en tid av mätbarhet och AI-assisterade beslut riskerar det mänskliga omdömet att trängas undan. Tre aktuella författare samtalar om varför omdömet är en förbisedd men avgörande förmåga.

16:45–17:20 — Det här blir roligt! Den samtida folkbildaren
Filip Hammar, Lina Thomsgård, David Lillemägi
Genom två decenniers folkbildning i underhållningens form har Filip Hammar visat att kunskap fastnar bäst när den bärs av nyfikenhet, humor och en riktigt bra story. Tre erfarna berättare samtalar om vad som gör att kunskap engagerar.

17:30–18:00 — Världens bästa uppfinning – vad vore vi utan fackboken?
David Lagercrantz, Emma Frans, Lars Strannegård
Fackboken har i århundraden varit ett av mänsklighetens viktigaste verktyg för att sprida och bevara kunskap. Men vad händer med den i en tid när AI kan sammanfatta och skriva åt oss? Tre röster samtalar om fackbokens kraft och värde.

Program kommer.

Lyssna till Volante-författarnas sommarprogram! Här nedan finns de alla länkade

Alexander Bard – 2016, 2002, 1990

Nicklas Berild Lundblad – 2010

Jonna Bornemark – 2017 (Här finns alla referenser från programmet listade.)

Jan Carlzon – 2011

Micael Dahlen – 2010

Sophie Dow – 2007

Emma Frans – 2019

Göran Greider – 2023, 1992

Martin Hägglund – 2020 (Detta oerhört uppskattade sommarprat finns också med som en essä i boken Kronofobi.)

Olof Lundh – 2024

Kjell A. Nordström – 2020

Robin Olovsson – 2025

Kay Pollak – 2005

Jesper Rönndahl – 2014, Vinter 2017

Börje Salming – 2014

Petter Stordalen – 2012

Anne Sverdrup-Thygeson – 2019

Sverker Sörlin – 2022, samt Vinter i P1 2023

Max Tegmark – 2023, 2018, 2008

Bonustips:

Rachel Carson (vars bok Tyst vår finns i vår klassikerserie) var en huvudperson i Patrik Svenssons sommarprat 2020.

Läs mer och anmäl dig här.

Pandemier har format samhällen i århundraden – men hur väl rustade är vi egentligen inför nästa stora kris?

Välkommen till en kväll för att uppmärksamma boksläppen av Vi mot världen (Volante) och Pandemiska landskap (Fri Tanke) samt lyssna på boksamtal med läkaren Johan Carlson och infektionsläkaren Martin Holmberg. Med utgångspunkt i sina aktuella böcker belyser de både Sveriges vägval under covid-19 pandemin och hur pandemier har sett ut historiskt och globalt.

Om böckerna

Vi mot världen av Johan Carlson
När världen stängdes ner valde Sverige en egen väg. Vi mot världen är berättelsen om hur Folkhälsomyndigheten, under Johan Carlsons ledning, navigerade genom den största krisen i modern tid. Boken ger en unik inblick i de svåra beslut som fattades, vad som fungerade – och vad som inte gjorde det – samt vilka lärdomar vi måste ta med oss inför framtiden.

Pandemiska landskap av Martin Holmberg
Pandemier är inget nytt fenomen, men i en värld av växande megastäder och global rörlighet förändras förutsättningarna dramatiskt. I Pandemiska landskap gör Martin Holmberg en historisk återblick på smittor i städernas spår och ställer den avgörande frågan: hur ser vår pandemiska framtid ut?

Kvällen arrangeras av Fri Tanke förlag och Volante i samarbete med Glashuset.

Datum: 11 mars 2026
Tid: 17.30 -19.30
Plats: Glashuset, Wollmar Yxkullsgatan, Stockholm

Läs mer och anmäl dig här.

Tillsammans med Volante arrangerar Skriva för första gången en tävling för dig som vill skriva sakprosa.

Är du en professor med breda ämneskunskaper, en nörd som vill skriva en bok om ditt specialintresse eller en helt vanlig människa med en alldeles speciell berättelse? Nästan allt är möjligt så länge texten är sann, och skriven för att nå en någotsånär bred läsekrets.

I prisbotten finns bland annat en workshop med Robin Olovsson, Augustnominerad för Historien om Norrland och Natalia Kazmierska, hyllad för Fuskarna samt Johan Wirfält, förläggare på Volante.

Tävlingen pågår till och med måndag den 23 februari 2026.

Läs mer om tävlingen på Skrivas hemsida. 

Obs! För att delta i tävlingen behöver du vara prenumerant på Skriva. Här kan du teckna en prenumeration.

Rysslands hemliga krig mot Sverige har fått stor uppmärksamhet och legat på flera topplistor sedan utgivningen i april i år. Nu är den också nominerad till Adlibrispriset 2025 i kategorin Bästa facklitterära bok.

Adlibrispriset instiftades 2019 och delas i år ut i nio kategorier. En jury har valt ut tio titlar i varje kategori, baserat på försäljning, popularitet, potential och att boken getts ut i Sverige under 2025. Därefter är det bokälskare runt om i landet som röstar fram sina favoriter – och den bok som får flest röster i varje kategori vinner Adlibrispriset.

Rösta i Adlibrispriset här 

Om boken:

Rysslands hemliga krig mot Sverige avslöjar hur Ryssland i allra högsta grad bedriver ett krig mot vårt land – men med desinformation, infiltration och påverkansoperationer istället för med vapen och pansar. Journalisten och säkerhetspolitikexperten Patrik Oksanen visar hur hotet redan finns här, hemma, och hur det påverkar vårt samhälle. En viktig och ögonöppnande bok för alla som vill förstå dagens säkerhetspolitiska verklighet.

Succén fortsätter för Robin Olovsson. Känd för många från Historiepodden blev han en uppskattad sommarpratare 2025.  Men nu kan författaren till det hyllade tvåboksverket Historien om Norrland även stoltsera med en nominering till det prestigefyllda Augustpriset för årets svenska fackbok. 

Den andra, fristående delen – Framtidens land: träpatroner, världskrig och nya drömmar – berättar om Norrlands historia från mitten av 1800-talet till modern tid. Vi får följa industrialiseringens omvälvningar, andra världskrigets strategiska betydelse, folkhemsbyggets löften och bakslag, och samiska rättighetskamper.

Boken, som nu alltså blivit nominerad till Augustpriset, väver samman arkivmaterial, samtal och berättartekniskt hantverk och visar Norrlands avgörande roll i Sveriges industriella utveckling – från gruvor och skogar till stora industrisatsningar.

Från juryns motivering:
Framtidslandet, sagolandet, motståndslandet. Med berättarenergi och folkbildaranda manar Robin Olovsson fram Norrland ur de historiska dimmorna. Framtidens land är den imponerande avslutande delen av hans tvåbandsverk. Här får Norrland möta världen och världen dra genom det norra. Människor och myter, staten och storkapitalet, dårskap och drömmar. Ett pionjärarbete som förändrar bilden av hela Sverige.

– Robin Olovsson är den lärare som alla vill ha, även om man slutat skolan. Han kombinerar berättarglädje med de bästa underhållande anekdoterna och ett urval och perspektiv som får oss att se historien på ett nytt sätt. Det är inte bara Norrlands historia, det är Sveriges historia. Att boken nu nomineras till Augustpriset känns helt självklart, menar Volantes vd samt bokens förläggare Tobias Nielsén.

Den 24 november 2025 delas Augustpriset ut.

Stort grattis, Robin!

För pressbilder och relaterad info, besök vårt pressrum.

”Det finns en polischef du borde snacka med ”, sa en journalist för några år sedan. Jag brukar lyssna på journalister, så jag gjorde som han sa. Det var där allt börjande. Och nu finns den här otroliga boken.

Jale Poljarevius vet hur man berättar en historia, det förstod jag redan första gången vi träffades. Vi satt en timme eller så, jag drack kaffe och lyssnade på Jale. Det var kort efter ”Svarta september 2023”, med gängkrig på en nivå som Sverige aldrig skådat – tolv döda på en månad, flera av dem helt vanliga medborgare som bara råkat vara i vägen, en bottenlös tragik som fick alla att fråga sig hur i helvete vi hamnat här?

Jale Poljarevius visste varför. Efter mer än 30 år som polis – från första stegen på patrull i Stockholms tunnelbana till idag, polismästare och underrättelsechef i Region Mitt – har han sett våldet bli allt grövre, de kriminella nätverken mer organiserade och gränserna mer flytande, samtidigt som de rättsvårdande myndigheterna ofta hamnat på efterkälken när gangsters nyttjar ny teknik.

Där hade vi alltså en del av svaret. Men det som gör Jale så spännande – och anledningen till att den där journalisten tyckte att jag borde snacka med honom, tack Federico! – är att han tänker större och ser fler perspektiv. Född och delvis uppvuxen i Titos Jugoslavien, har han alltid tittat på Sverige lite snett utifrån. Jale ville aldrig bli något annat än polis, och när han blev det har han alltid sagt vad han tänker och tycker. Det är ett bra recept för att skaffa sig nära vänner och en och annan ovän, kanske särskilt i en svensk polis där kliv uppåt i hierarkin ofta krävt en viss, vad ska vi kalla det, anpassning till kårandan. Jale vet allt om det där. Det står i boken.

Första gången vi sågs pratade vi mycket om annat också. Om att sätta upp mål och leda. Hur man förändrar saker, gör världen lite bättre. Det visade sig att många av de böcker vi ger ut på Volante om sådant, dem hade Jale redan läst. Jan Carlzons Riv pyramiderna!, Simon Sineks Spelet utan slut, Jim Collins Good to great. Dessutom hade han plöjt Nina Svanberg och Liza Alexandrova-Zorinas reportage från skuggsamhället, och det var så han ville skriva sa han. Tempot hos en deckare, känslan av en mjuk järnnäve, sårbar men tydlig. Det finns också i boken.

Det kändes som om vi passade bra ihop. ”Ska den heta Den gråtande polisen?”, frågade jag.

Nej, för mycket 70-tal, svarade Jale. Boken ska heta POLISMANNENS TÅRAR.

God läsning!

Hälsar,
Johan Wirfält
förläggare hos Volante och för boken Polismannens tårar

Polismannens tårar av Jale Poljarevius finns i butik från den 8 oktober 2025. Den går också att köpa via vår webshop.

Polismannens tårar av Jale Poljarevius. Omslag Sigge Kühlhorn.

Hallå där Stefan Krook, författare till kommande boken Laghum Economy!
Du har en kort hisstur på dig och ska förklara vad din bok handlar om. Vad säger du då?

– Boken handlar om ett nytt sätt att tänka på marknadsekonomin – en riktning som kan förena fortsatt ökat välstånd med planetens gränser. Laghum är en idé om hur vi kan vrida om marknadens spelregler så att det lönar sig att hushålla med resurser snarare än att överkonsumera dem. En av styrkorna med tankegången är att den kan visa sig mer praktiskt genomförbar än mycket annat. Laghum kräver inte globala avtal från dag ett, utan kan börja implementeras land för land, med potential att sprida sig som ringar på vattnet.

Varför är det just du som kan skriva den här boken?

– Jag har ägnat mitt liv åt att bygga företag som kombinerar affärslogik med samhällsnytta. I arbetet med den här idén har jag hittat något som känns både enkelt och förlösande stort. Genom boken försöker jag måla upp och dela med mig av den bild jag själv ser. Vad skulle kunna hända om vi gör denna först till synes lilla förändring: att beskatta naturresurser och utsläpp där de förbrukas, istället för att beskatta människors arbete?

Vad betyder ”laghum”?

– Det är ett gammalt nordiskt ord som betyder ungefär ”enligt lagen” eller ”i rätt balans”. Vi känner igen det i vårt svenska ”lagom” – ett ord som saknas i andra språk men som beskriver något väldigt fint: att inte ta för mycket, men inte heller för lite. Att använda naturen, men göra det hållbart. Tyvärr har ”lagom” fått en lite trött klang på svenska, som något halvdant. Laghum vill jag ska kännas starkt och positivt – både här i Sverige och internationellt. Ett nytt ord för rättvisa, balans och långsiktig klokhet.

Du skriver boken på engelska. Varför?

– För att det här är en global idé. Jag hoppas att Sverige kan gå i bräschen, men den här utmaningen rör hela mänskligheten. Samtalen behöver inte bara föras på COP-möten, utan i klassrum, företag, byråd, fackföreningar och kompisgäng världen över. Det är viktigare att någon går först, snarare än var det händer.

Det här handlar inte bara om en bok, utan du vill göra något större. Berätta!

– Jag har under det senaste året arbetat intensivt med att fördjupa och utveckla den här idén. Jag har hållit föredrag, skrivit debattartiklar och krönikor, varit med i poddar och intervjuats i media. Boken är ett försök att samla tankarna i ett helhetsgrepp – men också att skapa en grund för mycket större spridning, både i Sverige och internationellt. Det här är bara början.

Stort grattis till Jesper Nyström som fått ett fint stipendium – 100 000 kronor från Stiftelsen Klockrosen för boken Vem dödade Lonely boy?.

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman. Stiftelsens ändamål är att ge ekonomiskt stöd åt författare av skönlitterära och essäistiska verk som har fordrat efterforskning eller resor. Områden inom musik belönas också.

Stipendierna kan inte sökas utan visar uppskattning av ett verk med förhoppning om att medlen kan vara till hjälp för fortsatt konstnärlig verksamhet.

De första stipendierna delades ut i oktober 2023. Bland tidigare stipendiater finns författarna Henrik Berggren, Ingrid Carlberg, Eva Ekselius, Maja Hagerman, Johan Svedjedal, Patrik Svensson, Kjell Westö, violinisten Malin Broman, Musikteatergruppen Yria och Stiftelsen El Sistema.

I år belönas bland andra Jesper Nyström för boken Vem dödade Lonely boy? Den sista mammutens gåta (utgiven 2024) med följande motivering:

En spännande och gripande berättelse om upptäckter kring den sista mammutens levnadsvillkor och mammutarnas betydelse för naturen och människan.

Vi gratulerar Jesper till den välförtjänta utmärkelsen!