Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Samtalsfestivalen Öppna rum låter forskares och konstnärers perspektiv mötas

I samtalsfestivalen Öppna rum möts konstnärer och forskare för att tillsammans tänka nya tankar om aktuella frågor. Kan människan optimeras? Hur har hanteringen av fakta kring Covid-19 blivit ett verktyg för politiska intressen? Kan och ska vi verkligen mäta nyttan av konst och forskning? Och hur hjälper en kris oss att tänka nytt?

Varmt välkommen till Öppna rum – ett samarbete mellan konsthallen Accelerator och förlaget Volante. En dag tillägnad öppna samtal där studenter och allmänhet möter professorer och konstnärer i dialog om vårt samhälles utmaningar och möjligheter. Högt i tak, fritt spelrum för nya perspektiv och idéer.

Tid & plats: Lördag 23 oktober kl. 12–17 på Stockholms universitets konsthall Accelerator. Fri entré.

Samtalsprogram 23 oktober kl 12–17:

  • Sifferdjur: En sund själ i en optimerad kropp? Micael Dahlen, författare och ekonomiprofessor, i ett samtal med konstnären Fathia Mohidin om vilka beslut och metoder som leder till mentalt välbefinnande. Var går gränsen mellan hälsosam livsstil och besatthet? Moderator: Mårten Snickare, professor i konstvetenskap.
  • Efter covid: Samma munskydd här som där? Vetenskapsjournalisten Emma Frans samtalar med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi om hur Covid-19 inte bara var en kris för folkhälsan utan även en informationskris, där forskning och vetenskap ställdes mot politiska intressen. Moderator: Ester Pollak, professor i journalistik.
  • Kreativ friktion: Varför gör motstånd att vi tänker nytt? Kulturjournalisten Jan Gradvall sammanför doktoranden och teaterregissören Carolina Frände med Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, i ett samtal om hur kunskap blir till.
  • Konst och forskning: Det omätbaras renässans? Filosofen och författaren Jonna Bornemark i samtal med konstnären Hanni Kamaly om att hantera och värdera det irrationella inom konst och forskning. Moderator: Naima Chahboun, poet och doktorand i statvetenskap.

Läs mer om Accelerator!

Volante på bokmässan 2021

Fortsatt välkommen till bokmässan 2021 och Volantes många programpunkter! Alla samtal går att se på Bokmässans hemsida hela året ut, bara sök på författarens namn.

  • Merlin Sheldrake i samtal med Andrev Walden: “Kan svamparna rädda oss?”. Boken heter Ett sammanvävt liv. Här nedan en kort snutt.
  • Elizabeth Kolbert i samtal med Sverker Lenas om “Mänskliga utmaningar i en ny tidsålder”. Boken heter Under en vit himmel.
  • Emma Frans, aktuell med boken Alla tvättar händerna:
    • “Alla tvättar händerna?”. Se människan-scenen.
    • “Sveriges Coronastrategi”, samtal med  Amina Manzoor och Johan Anderberg och programledare Per Wirtén.
    • “Ett år före valet – hur kriser stresstestar vår demokrati”, samtal med Nils Funcke och Nisha Besara med programledare av Malin Clausson.
    • “När alla tvättar händerna – tvättas även fakta bort?”
  • Musse Hasselvall och Robert Svensson i samtal med Gabriella Ekström Filipsson och programledare Alexandra Pascalidou om “Våld i skolan”. Boken heter Våldet: en bok om det som lockar, smärtar och skrämmer oss.
  • Jan Carlzon om “Se människan!” på Svenska kyrkans scen med samma namn. Boken heter Se människan! 
  • Lars-Johan Åge i föreläsningen “Den dolda superkraften omtyckthet.” på scenen Se människan. Boken heter Omtyckt-Superkraften i att vara äkta, positiv och relevant.
  • Mustafa Panshiri i samtal med Diamant Salihu, Ali Kalhil och programledare Alexandra Pascalidou om “Gängkriminalitet”. Boken heter 7 råd till Mustafa.
  • Sara Öhrvall i föreläsningen “Ditt framtida jag – ett klassrum med superhjältar.” Boken heter Ditt framtida jag.
  • Johan A Ericsson i samtal med Åsa Fahlén, Fredrik Alvén, Rosaline Marbinah och programledare Grabriella Ahlström om Framtidsspaning: demokrati om 100 år tillsammans. Boken heter Självstyra.

Micael Dahlen om SIFFERDJUR: ”Jag var tvungen att skriva den här boken”

Handelsprofessorn Micael Dahlen har nyligen blivit rankad som nummer 2 i världen inom sitt forskningsfält.

Men vilken betydelse har sådana siffror? Stor betydelse. Alla siffror har betydelse, vilket får en mängd konsekvenser. Det visar Micael i sin nya bok Sifferdjur: hur siffrorna styr våra liv.

Om någon har älskat siffror så är det just Micael Dahlen. Han har gjort räknandet till en konstform och i fantasifulla experiment lyckats siffersätta till och med våra känslor av lycka. Därför är den nya boken på sätt och vis också en uppgörelse med den omåttliga kärleken till siffror.

För något har hänt. Ur boken:
”Utvecklingen är epidemisk. Vi befinner oss i en sifferdemi där siffrorna letar sig in allt mer i våra liv, i allt vi gör och är, påverkar hur vi beter oss, vilka beslut vi fattar och hur vi tänker, känner och mår.”

Vad fick dig att skriva den här boken?

Jag kände att den verkligen behövde skrivas. Plötsligt såg jag förändringarna och effekterna överallt, i det stora och det lilla. Ser ni vad jag ser!?

Den blev så angelägen att jag till slut var tvungen att skriva den.

Inget blir sig riktigt likt när du läst den.

Hur sammanfattar du själv boken i tre meningar? 

En bok om samhället och tiden vi lever i och en bok om dig. Eller om din partner eller chef. Inget blir sig riktigt likt när du läst den.

Boken känns helt ny — med både ny forskning och nya idéer — samtidigt som den bygger vidare på sådant som du har forskat, skrivit och talat om tidigare. Från marknadsföring och konsumentbeteende, till frågor som hänger ihop med ålder, lycka, meningen och träning. Finns det någon sfär dit siffror inte når?

Nä, det var just det. De har smugit sig in överallt, utan att vi riktigt förstått det.

Vid föredragen: Alla känner sig träffade

Du kommer även hålla en del föredrag utifrån din nya forskning och boken Sifferdjur? Från regeringskansliet till företag. Vilka reaktioner har mött hittills när du har talat om hur siffror styr oss?

Alla känner sig träffade, det är höjda ögonbryn och tappade hakor, mycket skratt och ett visst mått av förskräckelse. Det är alltid väldigt roligt att se och kul att få prata om.

Du har beskrivit Sifferdjur som nya Nextopia. En sak som slår mig är alla nya begrepp och ord som fångar in utvecklingen. I den boken så satte sig, utöver nextopia, även förväntningssamhället. Nu tror jag vi kommer vi börja prata om försiffrade, sifferdjur och sifferdemi.

Nya Nextopia

Vad menar du annars när du säger nya Nextopia?

På samma sätt som Nextopia sätter den fingret på samtiden och en skenande utveckling vi är mitt uppe i. Jag hoppas den också på samma sätt blir en bok alla pratar om och får oss att tänka till kring oss själva och samhället.

Boken är skriven ihop med Helge Thorbjørnsen, som även han är professor vid en Handelshögskola, fast i Norge. Ni har suttit på olika håll och skrivit och forskat, mitt under pandemin. Hur har ni jobbat ihop?

Vi har jobbat ihop på samma sätt som vi brukar göra i olika forskningsprojekt, vi skickar dokument fram och tillbaka mellan oss vid alla möjliga tider på dygnet alla dagar på året och har väldigt kul. Helge är den enda jag vet som blir glad som ett barn på julafton när vi får resultaten från en ny studie, även på julafton.

Vi har gjort en massa studier

Just det. Boken är baserad på din och Helges forskning, som redan fått en del uppmärksamhet, till exempel i Vetenskapsradion. Berätta om forskningen!

Vi har gjort en massa studier, stora och små, och kommit på riktigt kreativa sätt att testa och mäta hur människor använder och reagerar på siffror både rationellt och känslomässigt, till och med rent kroppsligt. Allt från sanningsbedömningar till samarbetsvilja, rädsla, kärlek och till och med kroppstemperatur. Experiment, observationer, enkäter, beräkningar och intervjuer.
Boken ges ut parallellt och samtidigt i Norge av förlaget Vigmostad & Bjørke med titeln Tallskalle.

#nyttjobb: Event- och kontorsassistent på förlag och i bokhandel

Volante förlag och Gamla stans bokhandel söker nu en event- och kontorsassistent för arbete främst här i Gamla stan, Stockholm. 

Vi börjar med en deltidsanställning, troligen på timbasis, men med fasta ramar. Det handlar då om halvdagar plus enstaka tidiga kvällar till att börja med. Kanske ökar vi. Perioden som vi ser framför oss är till nästa sommar om vi trivs ihop.

Ansök gärna så snart som möjligt, senast söndag 19 september.
Skicka epost: jobb@volante.se, ange i mejlrubrik: “Event”

Du bör i grunden förstå vad vi gör* och varför**, och drivs av samma motor*+**.

Du är troligen under 35 år, men över 20 år med som minst någon tidigare jobberfarenhet.

Du kan fungera som värd/värdinna, dvs. ta emot besökare (eller om det är kö vid ett event: avvisa besökare). Det gäller även i digitala sammanhang. Du är en hejare på att vara koordinator och fixa, gärna med öga för hur det ser ut, och med glatt humör. Vi vill kunna kalla dig för “klippan”.

Du kan givetvis — eller lär dig på några minuter — grundläggande bitar när det gäller teknik, såsom att uppdatera program, installera toners, scanna dokument, göra felsökningar, lägga in text i formgivna mallar o.d. Vad ska vi kalla det — godkänd 18-årsnivå år 2021 kanske?

Och ja, samhälls- och bokintresse tar vi för givet att du har eftersom du har läst så här långt och hamnat här över huvud taget, liksom kunskap att skriva mejl och föra vardagskonversationer på engelska.

Men nej, du behöver inte ha växt upp med New Yorker hemma eller gått på förlagsprogrammet på något universitet.

* Att hjälpa människor som kan något, vill berätta om det, och kan göra det bra, att nå ut.
** Att bidra till en klokare och roligare värld.

PS. Dessutom är det väl lite kul om du också tycker att den här leken med asterisker var kul.

I kundens ögon är alla företag tjänsteleverantörer

Christian Grönroos är en verklig nestor inom forskningsområdet tjänstemarknadsföring och nu har han utkommit med boken Tjänstefiering som sammanfattar hela hans yrkeslivs forskningsresultat. Boken ställer sig frågan vad det i praktiken innebär att låta kundernas behov och upplevelser styra hela verksamheten. Den är med andra ord nödvändig läsning för alla chefer, ledare, affärsutvecklare och marknadsförare. 

– I dag är det ju många företag som uppfattar sig främst som tjänsteföretag. Varför behövs boken?

Ja, det stämmer att många varuproducerande företag anser sig ha blivit tjänsteföretag. Men det är stor skillnad mellan att kalla sig för tjänsteföretag och att vara en sann tjänsteleverantör. För detta krävs mer än att vara klassificerad som tjänsteföretag eller att man säger sig vara tjänsteföretag.
För att bli tjänsteleverantör krävs att företaget verkligen förstår sig på tjänstens natur. Enkelt sagt ska de se sig som organisationer vars mål är att hjälpa sina kunder i deras vardag. Boken Tjänstefiering beskriver vad detta innebär och vad som krävs av ledningen och hela organisationen för att ett företag ska förstå sig på kundernas vardag och hur det ska närma sig kunderna som tjänsteleverantör.

– Du skiljer alltså mellan ”tjänsteföretag” och ”tjänsteleverantörer” – kan du berätta lite om den skillnaden?

Vilket företag som helst kan ju klassificeras som tjänsteföretag eller kalla sig för tjänsteföretag. För att fungera som tjänsteleverantör krävs dock att företaget i sitt strategiska tänkande och i sin dagliga verksamhet är tillräckligt kunniga om sina kunders hela vardag. Dessutom måste företaget i sitt arbete avstå från varulogikens ideal och följa en tjänstelogik.

– Du skriver att ”varan skymmer kunden”? Vad menar du med det? Vad är faran?

Företag som följer en varulogik ser varan som utgångspunkt för hela sin verksamhet, oavsett hurdana kundundersökningar man än gjort. Den strategiska planeringen, försäljningen, marknadsföringen och hela verksamheten styrs i hög grad av varan. I det läget förlorar man lätt fokus på kunden. Intresset för kunden marginaliseras och som en följd av detta kommer varans dominerande roll att skymma kunden för alla anställda och allt företaget gör — inklusive strategiarbete, utveckling av kunderbjudanden samt försäljarnas och marknadsförarnas verksamhet.
Det är viktigt att notera att varan lätt blir en fallgrop inte bara för varutillverkande företag utan i många fall också för tjänsteföretag som med varan som ideal har “produktifierat” sina tjänster.

– Vad är en ”tjänstekultur”?

En tjänstekultur är en företagskultur som syftar till att hjälpa kunderna, vare sig de är företagets slutkunder eller personer och processer som behöver hjälp av någon annan i organisationen. Detta måste vara den dominerande normen för var och ens arbete. En tjänstekultur är en företagskultur som ser kunden som företagets viktigaste resurs.

– Vad krävs för att en tjänstekultur ska uppkomma och bestå?

För att tjänstekultur skall uppkomma kan krävas dels organisatoriska och resursinriktade åtgärder, dels kompetensutveckling bland medarbetarna i hela organisationen som möjliggör att medarbetarna kan och vill arbeta som sanna tjänsteleverantörer.
Men för att en uppnådd kultur skall ha en chans att bli bestående krävs att ledarskapet i organisationen kontinuerligt i både ord och handling stöder och uppmuntrar sådana värderingar, kompetenser och beteenden som kännetecknar en tjänstekultur. Detta är det viktigaste för att ett företag  fortlöpande ska fungera som tjänsteleverantör. Detta gäller ledarskapet på alla nivåer och börjar med styrelse och högsta ledningen. Om detta stöd fattas, blir tjänstekulturen inte bestående.

Välkommen till världens mest extrema land

Efter möten med tusentals nyanlända ungdomar har ex-polisen Mustafa Panshiri formulerat tankar och strategier för en smidigare integration. Sju råd till Mustafa är boken han önskar att någon givit till honom när han själv kom till världens mest extrema land. Vi ställde honom några frågor när han kom förbi för att hämta de första exemplaren från tryck.

Du kom till Sverige som 11-åring på 90-talet. Vad är den viktigaste lärdom du gjorde under din uppväxt här, och som du vill förmedla till dagens nyanlända? 
– Att inte lyssna på de som påstår att svensk kultur inte existerar och att man inte behöver anpassa sig till det svenska. Anpassning ingår i migrationens pris. Frågan är därför inte om anpassning krävs utan snarare hur mycket anpassning som krävs. Det försöker jag reda ut i boken.
Vilka hoppas du ska läsa boken – och vad vill du att de ska ta med sig? 
– Jag hoppas att unga i våra utsatta områden, både första och andra generationen, läser den och får strategier om hur man blir en del av Sverige. Jag hoppas även att infödda svenska läser den och får en förståelse hur ansträngande en anpassningsprocess faktiskt kan vara och ha respekt för det.
Samtidigt har det politiska klimatet förändrats. När talibanerna nu tagit makten i ditt gamla hemland Afghanistan och tusentals flyr, går statsminister Stefan Löfven snabbt ut och lovar att Sverige aldrig ska tillbaka till flyktingkrisen 2015. Som aktiv i debatten sedan dess, hur upplever du att det offentliga samtalet förändrats? 
– Det är en annan retorik idag jämfört med 2015 och jag förstår till viss del. Jag har släktingar kvar i Afghanistan som jag gärna hade velat ta till Sverige så de kunde få uppleva fred för en gångs skull. Men jag förstår samtidigt att alla mina lan

dsmän från Afghanistan inte kan ta sig hit och att vi har integrationsproblem i Sverige vi måste handskas med.

I din bok talar du mycket om individens eget ansvar att bli en del av det svenska samhället. Tycker du att integrationsdebatten haft fel fokus?
– Ja. Självklart ska samhället hjälpa till så mycket som möjligt för att underlätta integrationen men ett fokus på vad man själv kan göra tycker jag har saknats.
Vilken av alla kulturella seriekrockar har varit svårast att förlika sig med…?
– Melodifestivalen och blodpudding till skollunch. Skämt å sido så är det synen på individen vs gruppen. Medan länder som Afghanistan har ett alltför extremt fokus på gruppen har Sverige en extrem syn på individen och hennes självförverkligande.

Stockholms bokhelg i Gamla stan: program och kalender

Vi är glada och stolta att kunna presentera en rad kloka och roliga programpunkter för Volantes författare och samarbetspartners under Stockholms bokhelg! Tillsammans med Gamla stans bokhandel, Svenska Akademien, Nobelprismuseum, föreningen Hållbart & Lustfyllt Gamla stan samt en lång rad bokförlag bygger vi då upp en scen för kloka och roliga samtal på Stortorget.

En hel del arrangemang går också av stapeln på vår egen adress, Stora Nygatan 7, i Gamla stans bokhandel. Se även här för komplett kalender för alla förlag i Stockholm. VARMT VÄLKOMMEN!

Torsdagen 26:e augusti

9:00 på Stora Nygatan 7: Releasefrukost för Sandra Bourbons bok Frihetsmaskinen (endast för inbjudna).

Fredagen 27:e augusti

15:30 på Stora Nygatan 7: Release för Klara Palmberg Broryds bok Komplexitet (endast för inbjudna).

Lördagen 28:e augusti

10:00 på Stortorget: Tom Tits Experimentverkstad bjuder på en spännande “experimentalong” i Dr. Seuss anda
Tom Tits Experiment har som mål att sprida upptäckarglädje bland alla! Häng med dem när de bygger och testar en rolig kedjereaktion på scenen. Sedan får du också vara med som en del i en större kedjereaktion på torget! Tillsammans firar vi kreativa och innovativa lösningar och hyllar Dr. Seuss fantastiska bok Hela världen är din!

11:00 på Stora Nygatan 7: Sandra Bourbon presenterar Frihetsmaskinen och svarar på frågor
Frihetsmaskinen är systemet som ser till att du kan spara smart och leva ett rikt liv – både nu och i framtiden. Bli finansiellt fri utan att leva på enbart havregryn under tiden!

13:00 på Stortorget: Jan Carlzon berättar om sin bok Se människan och föregångaren Riv pyramiderna
36 år efter den hyllade och bästsäljande boken Riv pyramiderna! har Jan Carlzon skrivit den självbiografiska boken Se människan. Hör honom berätta om sin fascinerande livsresa och den livsfilosofi han tillägnat sig.

14:30 på Stortorget: Mustafa Panshiri (Sju råd till Mustafa) och Arash Sanari (Sverigevänner) samtalar om hur man blir lagom svensk
Två mycket välintegrerade invandrare samtalar om vägarna in i världens mest extrema land. Det kommer att handla om kulturella seriekrockar, utanför- och mellanförskap, Projekt Svensk och lumpen — bland mycket annat. Mustafa Panshiri, ex-polis och föreläsare med afghansk bakgrund är aktuell med boken Sju råd till Mustafa — Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Arash Sanari, specialistläkare med iransk härkomst, nominerades 2020 till Augustpriset i fackboksklassen för sin bok Sverigevänner — Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn.

15:00 på Stora Nygatan 7: Lars-Johan Åge (Happy Happy, Omtyckt) berättar om hur äkthet, positivitet och relevans bygger superkraften “omtyckthet”
I en värld som alltmer jagar ytlig popularitet och status har vi tappat bort en av våra verkliga mänskliga superkrafter: omtycktheten. Förhandlingsprofessorn Lars-Johan Åge vet allt om hur du hittar fram till den! Lyssna och ställ frågor.

16:00 på Stortorget: Stockholms kvinnohistoriska presenterar Arkivism
Var med och förändra historieskrivningen! Med #Arkivism ges vi verktyg att lyfta in kvinnorna i historien, men också att bevara våra egna gärningar för framtiden så att historieskrivningen blir mer rättvis och rättvisande.

16:00 på Stora Nygatan 7: Jan Carlzon samtalar med John Mellqvist om konsten att samverka över generationsgränser
Hur kan yngre och äldre generationer samverka bättre, på arbetsplatser och i samhällsliv? Hur blir vi bättre på att ta tillvara den erfarenhet och livsvisdom som finns hos äldre generationer? Hur blir vi bättre på att både kommunicera och lyssna över generationsgränserna?

17:30 på Stortorget: Lars-Johan Åge (Happy Happy, Omtyckt) berättar om hur äkthet, positivitet och relevans bygger superkraften “omtyckthet”
I en värld som alltmer jagar ytlig popularitet och status har vi tappat bort en av våra verkliga mänskliga superkrafter: omtycktheten. Förhandlingsprofessorn Lars-Johan Åge vet allt om hur du hittar fram till den!

Söndagen 29:e augusti

10:00 på Stortorget: Tom Tits Experimentverkstad bjuder på en spännande “experimentalong” i Dr. Seuss anda
Tom Tits Experiment har som mål att sprida upptäckarglädje bland alla! Häng med dem när de bygger och testar en rolig kedjereaktion på scenen. Sedan får du också vara med som en del i en större kedjereaktion på torget! Tillsammans firar vi kreativa och innovativa lösningar och hyllar Dr. Seuss fantastiska bok Hela världen är din!

13:00 på Stortorget: Hör Nobelprismuseets Gustav Källstrand och vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt om gensaxen och människans makt över evolutionen
Det första Nobelpriset i kemi som gavs till två kvinnor tilldelades 2020 Jennifer Doudna och Emanuelle Charpentier för deras banbrytande upptäckt CRISPR/Cas9. Hör Nobelprismuseets Gustav Källstrand i ett samtal med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt om den helt revolutionerande gensaxen utifrån Jennifer Doudnas bok Sprickan i skapelsen.

14:30 på Stortorget: Tankefällor, mentala vurpor, brus och beslutsvåndor
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne gavs 2002 till psykologen Daniel Kahneman, som aldrig läst en enda kurs i ekonomi. Genom sina rön har han kommit att skapa ett helt nytt forskningsfält: Beteendeekonomi. Hör Nobelprismuseets Gustav Källstrand i ett samtal med psykologen och författaren Björn Hedensjö (känd bl a för podden Dumma människor) om Daniel Kahnemans gärning utifrån hans båda böcker Brus och Tänka, snabbt och långsamt.

15:00 på Stora Nygatan 7: Jonna Bornemark om vårt bortglömda omdöme och boken Horisonten finns alltid kvar
För varje ny upptäckt, för varje nytt hinder, inser vi hur mycket vi fortfarande inte känner till. Så hur ska vi leva med att vi, trots vetenskapens odiskutabla framsteg, aldrig kommer att besitta all kunskap? Filosofen Jonna Bornemarks svar är att utveckla det mänskliga omdömet, det som pressats ned av förpappring, floskelproduktion och digitaliseringstro, i jakt på kontroll och mätbarhet. I boken får vi lära känna dessa hinder, men också omdömets många möjligheter och värde samt hur vi ska främja det.
Välkommen till ett tillfälle att höra Jonna Bornemark utveckla sina resonemang och tala till punkt. Det blir också tillfälle för publiken att ställa frågor.

Välkommen, Joakim Tholén: “En gammal indieräv som drunknat i sunkadelika-träsket”

Vi välkomnar nu en ny medarbetare, förläggande redaktören Joakim Tholén, som kommer att ta ett särskilt ansvar för Volantes utgivning i ljudformatet.  Vi ställde honom fem frågor …

Du har tidigare jobbat på Storytel. Vad gjorde du där?

I huvudsak var jag faktaansvarig förläggare på Storytels svenska förlagsdel. Jag fick chansen att jobba både med licensierade ljudböcker och originalserier – det var en dröm som gick i uppfyllelse, men allt har sin tid. Därför känns det så roligt att få ansluta till mitt personliga favoritförlag. Det finns faktiskt inget svenskt förlag vars böcker jag läst så mycket och så intensivt som Volantes.  

Du började dina yrkesår med att ro om i grytan i Västervik. Berätta, vad gjorde du?

Knappt torr bakom öronen snubblade jag som drygt tjugo över den småländska gränsen och blev politisk redaktör på Västerviks-Tidningen. Det var lärorika år som jag är tacksam för och jag har en varm relation till Tjust. Idag har jag lagt politiken på hyllan och definierar mig som apolitisk – livet blir klokare och roligare så. 

Du har även jobbat med annat där du analyserat debatt-Sverige. Vilka är ingredienserna för en bra debatt? Eller kanske snarare vad som sätter igång en debatt?

Haha – politiken har onekligen sin alldeles egen dramaturgi! Precis som i en stark berättelse måste det finns en tydlig konflikt där mycket står på spel. Det där är särskilt viktigt att tänka på när man jobbar med samhällsböcker. Innehållet kan vara både spränglärt och insiktsfullt, men om det inte gör någon förbannad är risken stor att verket inte hittar sina läsare.

Hur kommer det märkas att du börjat på Volante?

Vi lever i den mest omvälvande tiden på bokmarknaden sedan Johann Gutenberg spred sin tryckpress över Europa. Det är lika spännande som utmanande för förlagen. Själv älskar jag hur det tvingar oss att tänka nytt om allt från vilka berättelser vi skapar till vilka format vi producerar och – inte minst – hur vi tjänar pengar på dem. Jag hoppas att min erfarenhet kan bidra till att Volante blir en än starkare aktör på ljudmarknaden och att det märks både på förlaget och hos publiken. 

Du nämnde något om ett nytt intresse för kupletter. Kommer du helt enkelt går runt och sjunga här?

Haha! Jag visste att det där skulle straffa mig, men det är sant att jag är en gammal indieräv som drunknat i sunkadelika-träsket. Skyller på morfar, en grinig gammal skärgårdsgubbe och spelman som jag delvis växte upp hos. Att som tioåring ägna dagarna åt att lyssna på rispig schlager från 40-talet satte sina spår… och ja, här har ni mig. Kuplettframföranden på redaktionen lämnar jag dock åt Mattias

Jag kan inte släppa taget om komplexitetens väsen

Det är som att du landat i en helt ny värld utan karta. När du försöker navigera är de beprövade modellerna kontraproduktiva. Efter ett tag har du en tendens att ge upp. Du säger med en uppgiven suck: ”Det är för komplext.” Men vad är egentligen komplexitet?

Detta är temat för boken Komplexitet där författaren Klara Palmberg Broryd visar hur vi skiljer på vad som är enkelt, komplicerat eller komplext.

”Allt började när ingenjören i mig fick kapitulera. I ett försök att skapa processer i ett uppdrag åt en kund upptäckte jag hur komplexitet ställde modellerna på huvudet. Sedan dess har jag inte släppt taget om komplexitetens väsen.” säger Klara Palmberg Broryd.

Komplexa system medför spontan självorganisering och de är alltid adaptiva

Komplexitet är oförutsägbart, fyllt av olika perspektiv och saker som hänger ihop utan att man kan överblicka hur. Då finns det både enorm potential till att utveckla produkter, tjänster och kunskap tillsammans med människor som kan olika saker – men också en sårbarhet, speciellt om vi agerar fel.

När många olika personer och organisationer behöver arbeta tillsammans, utan att någon kan bestämma över de andra, liknar det oftare ett fiskstim än ett ordnat organisationsschema. Komplexa system medför spontan självorganisering och de är alltid adaptiva: som till exempel när fiskar anpassar sig till andra fiskar och därmed skapar ett stim. Detta stämmer in på våra samhällen och på mycket av det vi ser i naturen. Det borde även i högre utsträckning gälla våra organisationer. För att lyckas med att driva utveckling behövs en riktning. Numera kräver det nya strategier.

Till synes perifera händelser får konsekvenser globalt

”I komplexitet finns sällan en chefsfisk som berättar för de andra hur de ska bete sig. Ändå håller stimmen ihop och rör sig framåt. Vi har mycket att lära av detta!” säger Klara Palmberg Broryd.

På samhällsnivå har vi, inte minst genom klimatfrågan eller frågan om gränsöverskridande spridning av sjukdom och smitta, fått upp ögonen för hur olika delar av världen påverkar varandra. Till synes perifera händelser får konsekvenser globalt. Samma sak händer i våra verksamheter.

”Vi börjar inse att vår planets framtid är beroende av komplexa samband. Då gäller det att veta vad komplexitet är och hur det fungerar om våra verksamheter ska lyckas.” säger författaren.

Men boken är långt från komplex. Klara Palmberg Broryd har medvetet tagit fram målande och enkla metaforer och modeller som är lätta att förstå. Hon har hittat en form för att berätta vad komplexitet är, vilka fem strategier hon föredrar och vad komplexitet betyder för ett ledarskap. Komplexitet är boken som riktar sig till dig som i ditt yrkesliv behöver förstå vad komplexitet är och veta hur du på bästa sätt tar dig framåt när uppgifterna som ska lösas är just — komplexa.

Målande och enkla metaforer och modeller som är lätta att förstå

”Klara är forskare, civilingenjör, teknisk doktor och ledare som rör sig ledigt mellan stadsutveckling, digitalisering, välfärdens utmaningar, kultur, hållbarhet och entreprenörskap. Redan här syns hennes förmåga att navigera komplexitet. I boken gör hon det dessutom med lätthet.” säger bokens förläggare Ulrika Bergwall

I boken kan man bland annat läsa exempel från Klaras framgångsrika arbete med aktiveringar av Kvarnholmen och Nobelberget i Nacka som ledde till höga besökssiffror och ökad kännedom för platserna. Hon beskriver hur man i praktiken kan arbeta med att skapa samarbete mellan fastighetsägare, kommun och aktörer som kan fylla platser med liv.

***

Klara Palmberg Broryd är civilingenjör och forskare från Luleå tekniska universitet och teknologie doktor i komplexitet. Hon har under många år varit verksam som strategi- och förnyelsedirektör i Nacka kommun. Klara är affilierad forskare på House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm, populär föreläsare, konsult och investerar i nya bolag som möter samhällsutmaningar.

Som framgångsrik ledare med förmåga att engagera har Klara Palmberg Broryd stor erfarenhet av att uppnå resultat och att leda i projekt med stor osäkerhet och med många aktörer. Med unik förmåga gör hon komplexa frågor begripliga och hennes kunskap är handfast och användbar. Klaras specialistområden är stadsutveckling i samarbete med fastighetsägare, kommuner och kulturaktörer, vård inom kommun och region samt global utmaning för att möta klimatkrisen.

 

Det blir en frågvis höst!

De frågor vi ställer definierar världen åt oss.

Så kan man mycket kort sammanfatta en av de böcker som vi tror kommer att “sätta samtalet” hösten 2021: Frågvisare av Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg. Höstens kloka och roliga utgivning kan dessutom i sin helhet sammanfattas med devisen “frågvisare”; med kreativt, nytänkande och annorlunda tankegods – för en klokare och roligare värld.

– Hur kommer framtidens natur se ut?
De mer eller mindre galna experiment som planeras och genomförs för klimatets skull är ämnet för Elizabeth Kolberts nya reportage Under en vit himmel (september), som följer på Pulitzervinnande Det sjätte utdöendet (2020). Ett Sverige-besök i september ser sannolikt ut.

– Hur blir man lagom svensk?
Mustafa Panshiri försöker besvara frågan i den bok han gärna själv hade läst när han som 11-åring kom till världens mest extrema land: Sju råd till Mustafa, heter den.

– Vad är egentligen kreativitet?
Det undersöker Jan Gradvall och Magnus Lindkvist i sin unika handbok i nytänkande – Kreativ friktion.

– Vad tänker terapeuten, egentligen?
Lori Gottliebs berättelse Du kanske borde prata med någon, om “terapeuten, hennes terapeut och sanningen om oss själva” har redan tagit världen med storm. Det är berättarglad bladvändarläsning som undersöker frågan hur vi människor förändras och samtidigt bjuder på bakom kulisserna-interiörer från psykoterapins värld.

– Vad händer när ens älskade får en obotlig sjukdom?
En fråga Karin Hägglund helst hade sluppit besvara. Men hon gör det otroligt väl i Så skilde döden oss åt. Nyskrivet förord av brodern Martin Hägglund.

– Varför måste vi alltid räkna allting?
Jo, för att vi är Sifferdjur. Men vi är inte gjorda för att översköljas av den mängd siffror som produceras nu. Micael Dahlen och hans norska kollega Helge Thorbjörnsen kan konsten att skrämma och roa i samma bok, med ett ärende som berör oss alla, mer än vi kanske anar…

– Hur flyttar vi från fokus på kunden till kundens fokus?
Han gick hand i hand med Jan Carlzon, som akademikern som beskrev hur man skulle riva pyramiderna. Nu har nestorn Christian Grönroos sammanfattat sin forskargärning i Tjänstefiering.

– Varför ska man inte plantera in guldfiskar i en kräftdamm?
Då en inbiten stadsbo ska förverkliga drömmen om självhushållning på landet kan mycket gå fel. Anders Möller guidar förbi de fällor han själv föll i och bjuder samtidigt på både välskriven essäistik och en hel del dråplig läsning i Konsten att flytta till landet .

– Varför ställer barn så oändligt många frågor — och när slutar de att göra det?
Om det unikt mänskliga verktyget “frågeställande”, hur det har vuxit fram och hur vi blir bättre på att använda det – bland mycket annat – handlar den djupt originella Frågvisare av Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg.

– Hur blir man kvitt sin hälsostress?
Genom att bli Radikalt lagom – överläkaren och forskaren Fredrik Nyströms mycket sympatiska och enkla budskap som inbegriper promenader, rödvin och en skandinavisk kosthållning.

– Vad är vårt medvetande — egentligen?
I en ambitiös och uttömmande bok i stil med Oliver Sacks bästa verk berättar hjärnforskaren Pontus Wasling om vetenskapens största gåta och om sina resor i medvetandets utmarker (titel: Knaster).

– Hur blir vi dummare tillsammans av de ärvda svaren?
Etnologen Ida Hult utmanar och provocerar läsaren i Ärvda svar till ett tänkande som inte är på kollisionskurs med framtiden.

– Varför ska man duscha kallt?
Tillsammans med andningsteknik och medveten närvaro kan det göra hela skillnaden, enligt mannen, myten, legenden Wim Hof. Äntligen på svenska i november! Releasefest för Wim Hof-metoden i en isvak?

– Hur ska vi hantera vårt begär att hålla kvar det ändliga?
För alla som längtat efter mer från Martin Hägglunds begåvade penna, kommer i december Kronofobi – Essäer om tid och ändlighet.