Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Hur funkar Frihetsmaskinen i kris?

Sandra Bourbon, mer känd som “Framtidsfeministen”, kom 2021 ut med boken Frihetsmaskinen – Så skapar du ett finansiellt fritt liv och är våren 2022 aktuell med Dagens Industris satsning Drömportföljen.
Mitt under brinnande krig och kris passade vi på att ställa några frågor med anledning av världsläget.

– Kriget i Ukraina ställer allt på ända, ilskan och oron är stor. Dessutom ser många nu sina besparingar och marginaler minska drastiskt samtidigt som kostnaderna stiger dramatiskt. Det behöver kanske inte sägas — självklart är detta futtiga bekymmer i jämförelse med vad folket i Ukraina genomlider. Men hur tycker du att man ska tänka i dessa tider kring sin ekonomi?

Om man vill hjälpa till kan man donera pengar till hjälporganisationer. Annars tycker jag det är bra att tänka över sin strategi: har du tillräckligt stor buffert om något skulle hända (ungefär 2-3 månadslöner på ett bankkonto) och har du en säljstrategi för dina investeringar? På så sätt minimerar du risken att sälja i panik i nedgång för att sedan kanske våga dig tillbaka när det börjar gå upp. Då blir det helt tvärt emot den framgångsrika strategin ”köp billigt, sälj dyrt”. Jag passar på att investera (långsiktigt) lite extra nu när börsen gått ner.

– Är FIRE-drömmen och -metoden stark nog att klara kriser som den världen genomgår nu?

FIRE-drömmen känns futtig i förhållande till kriget i Ukraina. Men metoden står sig fortfarande och kriget i sig visar bara att det är helt rätt att sprida sina risker i olika aktier och/eller fonder för att investering i många olika länder och branscher.

– Det är massflykt från den ryska marknaden nu, investeringar där blir snabbt värdelösa — eller moraliskt oförsvarbara – samtidigt som många av sanktionerna slår blint även mot det ryska folket snarare än oligarker och krigshetsare. Du har själv valt en jämställd investeringsprofil, hur tänker du kring investeringars moraliska värde och påvekan? 

Hållbarhet blir bara viktigare och viktigare när vi investerar våra pengar. Att investera i länder som är korrupta eller odemokratiska är en stor riskfaktor, vilket vi ser nu. För den som inte har tid att hålla koll är en billig (mindre än 0,5 procent i avgift), global aktiefond med en tydlig hållbarhetsprofil bra.

 

Vilket “jag” är himmel och hav?

Jonna Bornemarks nya bok har tagit tjugo år, fem graviditeter och tre förlossningar att föda fram. Den upplevelse boken springer ur är så livsomvälvande att den spränger inte bara filosofin utan själva språket.

Vi ställde några korta frågor inför utgivningen av jag är himmel och hav

”jag” är del av livets rörelse som löper genom mig.

Varför vill du inte skriva “jag” med ett stort J i titeln?

”Jag” utkristalliseras i boken som en person med en plats i ett socialt sammanhang. ”jag”, däremot, är del av livets rörelse som löper genom mig.

”Jaget” Jonna Bornemark är inte himmel och hav. Men i graviditeten kommer jag i kontakt med livet som sträcker sig före mig, efter mig och runt mig, detta ”jag” är del av ett system, del av himmel och hav.

Språket behöver alltid modifieras

Om du skulle ta denna logik från boken till andra sammanhang. Finns det några sätt som du skulle vilja förändra språket i stort?

Språket behöver alltid modifieras, men det jag skulle vilja förändra är snarare logiken, så att vi förstod oss bättre på kontinuum och hur varelser är intimt sammanhängande. Liksom hur mänsklig kultur med dess språk är del av en avskärande rörelse där det sammanhängande separeras – vilket dock inte i sig behöver vara negativt.

Vi behöver nog göra så för att ha en begriplig värld med lagar och ordning. Men vi ska veta att vi täcker över något när vi gör så.

orden får göra sina egna resor

Du har ju tidigare myntat några ord. “Förpappring” inte minst. Vilket ord från den nya boken framför allt kommer sätta sig? Och är det samma som du vill ska sätta sig?

Jag tycker att ordet ”paktivitet” är användbart i en lång rad olika sammanhang. Det kan handla om hur vi är ansvariga för den kultur vi kommer från, men också hur vår vilja alltid redan kommer någonstans ifrån.

”Dugaj” är också ett ord jag gillar, men tror nog inte det tar sig bortom denna bok. Men tack och lov är det inte jag som bestämmer utan orden får göra sina egna resor.

För övrigt. Hur blir det då på engelska om du ska beskriva “jag” i boken?

Haha… ”i” (det har gjorts förr…)

 

 

Omslag Jag är himmel och hav

Omslag: Jag är himmel och hav (2022)
Form: Nina Ulmaja

Bokcirkeln kring ”Vårt enda liv”

Martin Hägglunds Vårt enda liv är en av de senaste årens mest uppmärksammade böcker. Hos Volante på Stora Nygatan 7 möter Stina Oscarson nu bland andra Ann Heberlein, Mona Sahlin och Navid Modiri, för att i tre öppna bokcirklar (7/3, 14/3, 21/3) samtala om liv och politik med utgångspunkt i Hägglunds filosofi.

Bakgrunden är att pjäsen Vårt enda liv – den stora bokcirkeln, skriven av Stina Oscarson, under hösten 2022 har premiär i Stockholm. Som en del i arbetet med denna pjäs har en rad bokcirklar genomförts inom Stadsmissionens dagverksamhet, bokcirklar som nu alltså följs upp med en serie om tre offentliga evenemang i Gamla stan, ledda av regissören och författaren Stina Oscarson, där namnkunniga personer resonerar kring en rad centrala teman utifrån sin egen läsning av boken.

Hur läser ekonomer, präster, debattörer, filosofer och politiker Vårt enda liv? Vad har skavt, vad har inspirerat?
Torbjörn Tännsjö: ”Det som förvånade mig var hur många invändningar jag hade mot författarens argumentation, trots att jag håller med om slutsatserna kring vårt enda liv och behovet av en global socialistisk demokrati”
Navid Modiri: ”Det som överraskade mig med att läsa Vårt enda liv var hur radikalt min syn på frihet förändrades. Att det handlar mer om att ge upp än om att följa min egen vilja till punkt och pricka. Eller som min vän Erik sa till mig redan för tio år sedan: varför tror du att du kommer bli lycklig för att du får som du vill?”

Vid varje tillfälle bidrar också en deltagare från Stadsmissionens bokcirklar till samtalet. Evenemangen genomförs i samarbete med Svenska kyrkans kulturscen Se människan.

Måndagen 7 mars klockan 18:30
Ann Heberlein
Agneta Stark
Mats Svegfors
Ruth Nordström
Reine Lööf
Biljett hittar du här.
Måndagen 14 mars klockan 18:30
Navid Modiri
Mona Sahlin
Kjell A Nordström
Annika Borg
Marie Adlén Lilja
Biljett hittar du här.
Måndagen 21 mars klockan 18:30
Torbjörn Tännsjö
Carl Rudbeck
Dmitri Plax
Maria Ludvigsson
Claus Haldin
Biljett hittar du här.
**
Ruth Nordström är människorättsadvokat och hon medverkar i bokcirkeln den 7 mars. Hör henne berätta om vad hon ser fram emot i boksamtalet.

 

Fem frågor till Dave Goulson om Tyst jord

Dave Goulson är aktuell med sin allvarligaste bok hittills: Tyst jord. Den är ett försök att ruska om oss och få till en ändring i hur vi beter oss mot småkrypen omkring oss. De må nämligen vara små, men utan insekterna skulle jorden inte bara sluta surra utan också bildligt talat sluta snurra. Vi bad Dave berätta mer om sin nya bok.

det är inte för sent (inte än!)

Dina tidigare böcker har varit så glädjefyllda och passionerade i sina beskrivningar av humlor och andra insekter. Du berättar på ett väldigt brittiskt sätt, nästan som en sorts populärvetenskaplig Det susar i säven för vuxna läsare. Men Tyst jord känns allvarligare, mer akut. Är det en mer nedstämd Dave Goulson vi finner i denna bok?

Den här boken är allvarligare än mina tidigare, men jag hoppas att den också är underhållande och hoppingivande. Några av de fakta jag redovisar är oroande, rentav deprimerande, men det är inte för sent (inte än!). Jag kände att den här boken behövde skrivas, med förhoppningen att den kan bidra till en positiv förändring.

 

Samtidigt, som du är inne på, borde alla dina läsare känna igen sig i den här boken också. Du har vävt in en serie ”porträtt” av olika insekter. Vad var tanken med det greppet?

Att lätta upp och få in mer av det förunderliga hos insekter. Visa hur fascinerande, vackra och ofta mycket märkliga de är. Därför låter jag varje kapitel sluta med ett kort möte med någon av mina favoritinsekter.

både Carsons bok och min föddes ur en djup oro över planetens tillstånd

Bokens titel Tyst jord låter bekant för många av oss. Hur förhåller den sig till Rachel Carsons epokgörande bok Tyst vår?

Det kanske är pretentiöst att använda titeln Tyst jord och inbjuda till jämförelser med Tyst vår – en bok som fick så enormt genomslag. Men jag tänker att båda böckerna föddes ur en djup oro över planetens tillstånd, och ur en önskan att förbättra det. Mitt angreppssätt är dock annorlunda, eftersom jag skriver om de många olika orsakerna till insektsdöden, inte bara bekämpningsmedel.

Rachel Carson skulle vända sig i sin grav om hon såg hur mycket större problemen orsakade av bekämpningsmedel har blivit.

Carsons bok väckte verkligen allmänhetens uppmärksamhet på vad som höll på att ske med naturen. Den hade också konkret effekt på en del av miljöförstöringen. Vad har du försökt göra för att Tyst jord också ska ha riktigt effekt på sakernas tillstånd?

Tyst vår fick onekligen mycket uppmärksamhet och lyckades utan tvekan göra världen medveten om vilka fruktansvärda effekter bekämpningsmedlen hade på naturen. Många trodde att striden var vunnen när kemikalier som DDT förbjöds. Sorgligt nog skulle Rachel Carson vända sig i sin grav om hon såg hur mycket större problemen orsakade av bekämpningsmedel har blivit. Hur användandet av dessa gifter bara ökat, hur antalet sorter skjutit i höjden – några av dem många gånger giftigare än DDT. Och bekämpningsmedlen är inte det enda hotet som insekterna möter varje dag; habitatförluster, klimatförändringar, andra föroreningar, invasiva arter, ljusföroreningar – allt tar ut sin rätt på dem. Tyst jord är mitt försök att ruska om folk och få världen att inse vad som händer med insekterna. Och mitt försök att få människor att börja hjälpa dem.

Till och med en kruka med någon blommande ört, som mejram, gör skillnad i det lilla

På tal om hjälp: vad är det enklaste vem som helst av oss kan börja göra för att hjälpa?

Det är väldigt enkelt att göra en trädgård mer insektsvänlig. Anlägg en damm, odla vilda blommor, inte klippa gräset så ofta, sluta använda alla sorters gifter, plantera ett blommande träd. Till och med en kruka med någon blommande ört, som mejram, gör skillnad i det lilla. Uppmuntra också lokala, hållbara småbrukare genom att köpa organiskt odlat efter säsong. Sådana bruk minskar hotet mot insekter direkt. Kort sagt, det är väldigt enkelt för oss alla att börja engagera sig för insekterna!

Läs också inledningen till Tyst jord

 

Tyst vår – 60 år sedan: boken och ny aktuell seminarieserie

En solig höstdag i pandemins år 2021 fick vi (trots allt) tillfälle att sitta över en lunch på Nationalmuseums restaurang med vår karismatiska, entusiasmerande och ständigt sprudlande författare Anne Sverdrup-Thygeson. Bland alla ämnen och idéer som bollades återkom vi ständigt till ett tema: hur den moderna miljörörelsen faktiskt startade med en bok. En bok som vi på Volante återutgivit inom vår klassikerserie: Tyst vår av Rachel Carson.

Vi konstaterade att Tyst vår firar 60 år 2022; det vore väl verkligen värt att lyfta?* Efter lunchen tog vi oss därför en titt på vår utgivning, både den tidigare och kommande, och såg hur natur- och klimatkriserna så oerhört tydligt bildar ett tematiskt kluster hos oss. Rachel Carson är i gott sällskap! Bland hennes efterföljare i vår utgivning syns namn som nämnda Anne Sverdrup-Thygeson, men också Dave Goulson, Elizabeth Kolbert, Izabella Rosengren, Pella Thiel och Henrik Hallgren. Många av dem med en egen stark koppling till Carson, Dave Goulson har till exempel valt att kalla sin kommande bok Tyst jord, en direkt hommage till Carsons Tyst vår. Andra, som Nobelpristagaren Paul Nurse, har faktiskt sin gärning som forskare i hög grad Rachel Carson att tacka för.

 

Vi tittade också utanför vår egen utgivning. Vi har läst och älskat Patrik Svenssons Ålevangeliet. Boken och hans fantastiska Sommar i P1 gav oss impulsen att be honom skriva förord till Elizabeth Kolberts Det sjätte utdöendet, vilket han också gjorde. Vi har läst och älskat SVT-legendaren Henrik Ekmans Naturen vi ärvde. Och inte minst: Vi uppfylls av att se hur alla dessa böcker talar med varandra, utbyter idéer och teman, samspelar och bildar en inspirerande fond för den nödvändiga omställning vi står mitt uppe i.

Journalisten Henrik Ekmans tummade exemplar av Rachel Carsons miljöklassiker – och en nyare utgåva i Volantes klassikertappning

Boken som bärare av upplevelser och kunskap betraktas av vissa som en utrotningshotad art. Men boken är oöverträffad, vilket inte minst den rad av duktiga forskare och journalister som nämns ovan är bevis för: de valde att skriva en eller flera böcker för att nå ut med sin forskning, sitt larm, sin kärleksförklaring.

Därför blev seminarieserien ”Tyst vår – 60 år senare” till. Vi på Volante kontaktade programansvariga på Naturhistoriska riksmuseet med förslag om att sätta ihop ett live-program under 2022 och de gick genast igång på idén att göra detta tillsammans. De såg att detta kunde var en möjlighet att sprida kunskapen om museets viktiga arbete och forskning på området. Sedan kom pandemirestriktioner emellan och vi beslöt att gå den digitala vägen. När vi kontaktade UR Samtiden tackade de ja, trots kort framförhållning: kombinationen av färsk forskning från ett av våra främsta museer och forskningsinstitut och en rad världsledande författare var helt enkelt för stark att tacka nej till.

Inspelningsplats: Naturhistoriska riksmuseet en kylig januaridag

Det första seminariet är inspelat och finns att se här på vår hemsida, liksom på UR Play och hos NRM. Under ytterligare två tillfällen, i mars och juni, spelas nya samtal och föreläsningar in.

Björn Helander, “Mr Havsörn” och programledaren Henrik Ekman

Resultatet kan du följa här. Titta, lyssna, lär och inspireras. Läs böckerna! Tala med vänner, grannar, politiker, dina barn. Odla din vilda trädgård, skydda den natur du är omgiven av, gör skillnad!

*2022 är verkligen ett miljöns jubileumsår. Samma vecka som det tredje seminariet spelas in genomförs konferensen Stockholm +50, ett högnivåmöte som FN arrangerar, där Sverige står som värd, tillsammans med Kenya. Då är det femtio år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför.

Blomman är kvar, men Volante blir grönt

Snabbt och långsamt. Rörligt och stabilt.

Växande och flygande. Klokt och roligt.

Det är vad Volante handlar om.

Nu får vi en ny logotyp och uppdaterad visuell identitet, skapad av formgivaren Minna Sakaria. 

Blomman är kvar, men ny

Volante symboliseras som tidigare av en blomma. Blomman har funnits med oss sedan starten och idén är fortfarande densamma — blommans kronblad och fröer är idéerna och berättelserna som vi och våra författare publicerar, och som vi vill ska sprida sig, slå rot och växa.

Det finns mer än en miljon Volante-böcker där ute där blomsterstjälken växer upp på bokryggen, och även stjälken finns kvar, om än i en uppdaterad version.

Dessutom är blomman rolig att använda som asterisk.*

* Ungefär så här. Fotnoter rätt skrivna kan ju vara fantastiska! För ett strålande exempel, se hur Adam Kay använder fotnoterna i sin väldigt roliga och upplysande bok Det här kommer göra ont. (Även om ljudboken också är bra, så blir det inte samma effekt som i “läsboken”.)

Etablerad men spetsig

Den nya visuella identiteten har skapats av Minna Sakaria, formgivare utbildad på RCA i London som driver Sakaria Studio och bland annat gjort visuella identiteter för Stockholms Kvinnohistoriska och Konstfack.

Den visuella identiteten ska spegla vad Volante är idag och i framtiden, en etablerad och samtidigt spetsig aktör inom förlagsbranschen.

Vi har identifierat värdeord som ”avantgarde”, ”snygg och modern” samt ”tillgängliga och folkbildande”. I detta ligger också berättelsen om Volante som förlag.

I typografin leker vi med kursiver – ett ord som kan ledas tillbaka till medeltidslatinets cursivus, från latinets curro ”löpa”. Samtidigt som vi tydliggör det snabba och framåtlutade, finns en subtil koppling till ordet Volante, ”flygande” på italienska.

Snabbt och långsamt

Men det snabbrörliga bärs upp av det stabila. Som läsare ska man känna sig trygg med Volantes utgivning och scen, att man i den får ta del av kurerat och kvalitetsstämplat innehåll.

Att tillåta olika idéer (så länge de är genomtänkta) och eventuella krockar mellan dem, tycker vi visar på genuin intellektuell hederlighet, och är en viktig, överbryggande inställning i vår samtid.

Människan har i alla tider sökt sig till gröna platser.

Volantes primärfärg i den nya visuella identiteten är grön. Grön är en färg som syns. Den passar ändå in i alla rum. Kopplingen till liv, energi och natur finns förstås, och därmed också till vår populärvetenskapliga utgivning, men också all form av utveckling. Inklusive blomman som växer.

Jonna Bornemarks bok jag är himmel och hav blir den första Volante-bok med den nya visuella identiteten.

Den första Volante-blomman formgavs av Tobias Gillberg 2003.

Ett nobelt privilegium

Vi sitter i en taxi på väg ut mot Wasamuseet. Utanför både utrikesdepartementet och riksdagen står polisens piketbilar parkerade, i Stockholm demonstreras det mot covidpass.
Nobelpristagaren Sir Paul Nurse slår en blick i telefonen – flera mediaförfrågningar har kommit sedan The Telegraph publicerat ett brev från honom, Richard Dawkins och en rad andra framstående vetenskapspersoner. Ämnet är inte restriktioner eller covidpass, inte heller Brexit (ämnen han för all del tidigare uttalat sig om) utan den process Imperial College nu genomför som ett led i sin ”etiska städning” efter Black Lives Matter-protesterna.

Paul Nurse lyckades alltså trots omikrons härjningar besöka Stockholm i samband med publiceringen av hans bok What is Life? på svenska med titeln Vad är liv? Biologins hemligheter i fem kapitel. Förutom några intervjuer så höll han en öppen föreläsning på Karolinska Institutet (och zoom), arrangerad av professor Ingemar Ernberg. Dessutom gjorde Nobelmuseums Gustav Källstrand en poddintervju i form av ett publikt samtal i museet. Båda dessa evenemang självklart med begränsad publik i luftiga lokaler…

många timmars hård möda över oglamorösa petriskålar med jästsvamp

Paul Nurse växte upp under enkla omständigheter i en arbetarklassfamilj där han blev den förste att ta sig vidare till akademiska studier; en udda fågel, som redan som barn började fundera på den stora frågan boken försöker besvara.

Att få ägna sitt liv åt forskning, visserligen med många timmars hård möda över oglamorösa petriskålar med jästsvamp (utan särskilt hög lön) men med kreativitet och passion som drivkrafter, ser denna arbetargrabb som ett enormt privilegium. Den ödmjukheten präglar både honom och hans hustru, som också var med på besöket.

En kort utvikning om hustrun Anne: Anne Nurse är numera pensionerad förskollärare (”de ljuvliga 3-5-åringarna var min åldersgrupp”) som fortsätter läsa och samla på barn- och ungdomsböcker. Under pauser och väntan på sin make satt hon och plöjde en roman av nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah. När Paul Nurse blev adlad började deras granne kärleksfullt reta henne med ett glatt ”Good morning Lady Anne”, vilket hon inte alls tycker om. Inte heller minns hon med någon större glädje allt ståhej under Nobelfestligheterna. Vad hon hade på sig? ”Ja, det var väl någon klänning. Jag minns inte, är inte så intresserad av kläder.”

plikten att betala tillbaka till samhället – till exempel som mycket duglig byråkrat

Tillbaka till Paul Nurse: Han är noga med att skilja mellan ”privilege” och ”entitlement” och hans starka pliktkänsla är orsaken att han fortfarande vid 73 års ålder arbetar mer än heltid med att leda The Francis Crick Institute i London, engagera sig i flera styrelser och The Royal Academy of Sciences (som han länge var ordförande för), samtidigt som han reserverar en del av sin tid åt sin forskning.
Det vill säga: Privilegiet att kunna ägna sitt liv åt passionen medför plikten att betala tillbaka till samhället – till exempel som mycket duglig byråkrat.

Men privilegiet medför också en plikt att engagera sig i samhällsutvecklingen och i Vad är liv? skriver han både vackert och kraftfullt om vårt ansvar för allt liv på den enda levande planet vi känner till.
Därav också det brev till tidskriften Nature han skrivit tillsammans med bland andra Richard Dawkins och Alice Roberts, om Imperial Colleges beslut att plocka ner en byst av Thomas Huxley (känd som The Bulldog of Darwin) och döpa om den byggnad som bär hans namn.
Imperial College hade fattat det beslutet mot bakgrund av att Huxley – som kom att bli en uttalad abolitionist och reformvän och bland annat såg till att fattiga barn, också flickor, kunde få utbildning – skulle kunna betraktas som rasist med dagens måttstock.
Paul Nurse blir påtagligt irriterad och berättar animerat om alla Huxleys insatser för ett mer upplyst och jämlikt samhälle. De idéer han förfäktat som ung borde mer än uppvägas av hans senare gärning, menar Nurse.
Ännu mer upprörande tycker han Edinburghs universitets beslut att plocka bort David Humes namn från en byggnad är. ”En av världens kanske tio främsta filosofer! Och snart är det väl dags för Francis Crick också”, muttrar han.

vi är många som bygger kunskapssamhället

Men mörka moln skingras snabbt när vi ges en personlig guidning runt Wasa av chefsguide Peter Rydebjörk. Jag älskar ett bra museum lika mycket som jag älskar en god bok, och det slog mig under denna helg i sällskap med en av världens främsta forskare, i miljöer som Nobelprismuseum, Karolinska Institutet, Wasamuseet och förstås Volantes fina kontor och Gamla stans bokhandel att vi faktiskt är fler än vi tror som bygger kunskapssamhället – på olika sätt.

På samma sätt som Wasa dekorerades med överdådiga och symbolrika skulpturer för att demonstrera kungens makt, är det konstfärdiga i hur vi producerar kunskap en fullkomligt essentiell del. En tanke som inte ligger långt borta när jag håller den vackra och kloka Vad är liv? i min hand.

Matilda Berg

   

Vi har de perfekta julklapparna (alltid ;-)

Vi brukar säga: Det finns inget så prisvärt som en bok. Den kan räcka hela livet – och förändra det i grunden.

På motsvarande sätt: Ett omsorgsfullt vald bok slår det mesta under granen. Med en bok kan du säga något, vilja något — mer än med de flesta andra klappar.

Vi hoppas att du hittar en bra bok i din lokala bokhandel. Om du bor i Stockholm har vi våra och andras fina böcker i Gamla stans bokhandel under oss. Extraöppet och med större lokaler inför jul. 

Julklappar för alla nyfikna

Högsta betyg

Vi är väldigt stolta över att två av höstens böcker fått de sällsynta femmorna av BTJ:s svårflirtade lektörer.

Att kategorisera böcker är alltid svårt, men Knaster av Pontus Wasling och Frågvisare av Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg kan kanske klassas som “filosofisk populärvetenskap”?

Våra gröna böcker

Böcker om klimat- och naturkrisen är en egen subgenre på Volante. Därför platsar Rachel Carsons Tyst vår perfekt som en Volante Klassiker. 2022 firar boken 60 år, vi ser fram emot seminarieserien om verket tillsammans med Naturhistoriska och UR. Bland andra deltar Elizabeth Kolbert, aktuell med boken Under en vit himmel och som förärades Pulitzerpriset för Det sjätte utdöendet.

Under hösten fick vi besök av Anne Sverdrup-Thygeson, älskad för Insekternas planet och aktuell med På naturens axlar. Även Lewis Dartnell gästade och hans bok Ursprung fick ett fint mottagande.

Succé hos Skavlan

En av årets höjdpunkter på förlaget var att äntligen få träffa Merlin Sheldrake – han överträffade alla våra förväntningar.Prisbelönta Ett sammanvävt liv hör till den bästa populärvetenskap som publicerats på fler år – ämnet svampar är mer fascinerande än det mesta.

Julklappar för alla ambitiösa

Nobelpristagarens återkomst

En av årets största bokhändelser var Daniel Kahnemans Brus, skriven tillsammans med Olivier Sibony och Cass Sunstein.Minst fem poddar har vigt varsitt avsnitt åt den banbrytande boken som lär bli en modern klassiker på samma sätt som Tänka, snabbt och långsamt.

Nextopia-profetens återkomst

Micael Dahlens Sifferdjur, skriven tillsammans med norska forskarkollegan Helge Thorbjørnsen, är den stora pendangen till klassikern Nextopia. Det gör utgivningen till en stor händelse. Att den också ser ut att bli det stora internationella genombrottet (som poddare och föreläsare är han ju redan känd utomlands) är desto roligare.

Julklappar för de reflekterande

Bildning för ledare

Böcker som riktar sig till ledare visar sig lika ofta göra nytta på det personliga planet. Några namn du inte får missa:

  • Christian Grönroos är nestorn inom tjänstemarknadsföring. I boken Tjänstefiering fyller han kunskapshålen för alla som vill nå insikt om vad det innebär att vara ett tjänsteföretag (det kunden anser att alla företag är).
  • Etnologen Ida Hult har länge varit en av våra uppskattade föreläsare. Vi är glada över att hon formulerat sina originella tankar om framtidens ledarskap – det handlar om att göra upp med Ärvda svar.
  • Klara Palmberg Broryd har lyckats med det till synes omöjliga: att kortfattat och enkelt formulera principer för att förstå (och leda i) Komplexitet.
  • Lars-Johan Åge har varit vår samarbetspartner sedan förhandlingsbibeln Happy Happy. I år har han lärt oss om superkraften i att bli Omtyckt — få böcker har så tydligt dubbel nytta för yrkes- och privatpersoner.

Förstå den kreativa processen

Att ständigt utsätta sig för olika typer av friktion är receptet på den eftertraktansvärda kreativiteten. Med ögonöppnande exempel från närings- och nöjesliv tecknar duon Jan Gradvall och Magnus Lindkvist en trösterik bild av hur vi kan hitta fröet till förnyelse när det är som mörkast. Missa inte Kreativ friktion!

Legendaren tillbaka som livsfilosof

Ledarskap kräver också självledarskap: Det är SAS-legendaren Jan Carlzons stora lärdom. I Se människan! visar han hur viktigt det är att fästa blicken på sin medmänniska och från den löper en tydlig grundfilosofi till klassikern Riv pyramiderna! (som vi passade på att ge ut i ny fin kostym).

Livet med syskonen Hägglund

2020 kom att domineras av Martin Hägglunds Vårt enda liv. Nu har vi givit ur hans debutbok  Kronofobi. Dock med ett viktigt tillägg: Hägglunds sommarprat i P1 från 2020. Tillsammans utgör essäerna i Kronofobi den perfekta ingången till Hägglunds tankevärld.

Även systern Karin Hägglund har förmågan att fästa blicken på livet, något hon fick finkalibrera i samband med maken Peters död i cancer.
Så skilde döden oss åt skildrar vägen genom besked, sjukdom, död och sorg. Martin Hägglund bidrar med förordet.

Självhjälp på nya sätt

Att söka förbättra tillvaron är mänskligt, men självhjälpsböckerna tenderar bli flåshurtiga. Fyra av årets böcker ger annorlunda vinklar på vår längtan och förmåga att förbättra livet:

  • Journalisten och landsbygds-youtubaren Anders Möller kommer ut som en filosofisk vuxen-Pettson med generösa boken Konsten att flytta till landet.
  • Psykologen och TV-dramatikern Lori Gottlieb berättar i bladvändaren Du kanske borde prata med någon om hur det faktiskt går till när vi människor förändras: I relation till andra.
  • Alain de Botton har länge jobbat med självhjälp, extra skruvat blir det när han tar hjälp av (150-årsjubilerande) Marcel Proust i Låt Proust förändra ditt liv.
  • Ofta är det pengarna förändringen landar i … Framtidsfeministen Sandra Bourbon åskådliggör hur ränta på ränta och ett tydligt mål gör skillnad för privatekonomin i boken Frihetsmaskinen.

Expolisen som vågar säga hur

Få livsprojekt ställer större krav på personlig utveckling än integrationen. Hur Sverige, världens mest extrema land, fungerar och hur man gör för att bli “lagom” svensk är ämnet Mustafa Panshiri tar sig an i boken 7 råd till Mustafa.

Han skickar nu med ett råd till alla Svenssons så här års: Bjud in någon i ditt hem, som annars inte skulle få uppleva en svensk jul.

Kyliga råd för ett friskare liv 

Wim Hof tog sig igenom en personlig tragedi genom att gradvis utveckla Wim Hof-metoden. Genom andning, medveten närvaro och isbad kan du uppnå såväl kroppskontroll som mental styrka.

Även Fredrik Nyström förespråkar vinterbad, då med blicken på vårt hälsosamma bruna fett. Fett är nyttigt, liksom måttlig träning, en skandinavisk kosthållning och några glas vin till maten. Missa inte storsäljaren Radikalt lagom.

Julklappar för alla kaospiloter

Insikter för förändring

I Våldet förklarar Musse Hasselvall och Robert Svensson ett språk vi alla måste förhålla oss till – samtidigt som de väcker obekväma frågor och bjuder in till självreflektion.

Verklig förändring kräver arbete, det lär oss både Våldet och Arkivism – även den en unik blomma i årets bokflora. Här visar en rad röster (red: Lina Thomsgård och Helene Larsson Pousette) hur de viktiga arkiven kan bli mer jämställda både bakåt och framåt: Du kan göra skillnad!

Ännu ett corona-år bakom oss

Är det nya normala att hälsa med armbågen och undvika folksamlingar? Förmodligen inte, att döma av glädjescenerna när restriktioner världen över lättades.

Epidemiologen Emma Frans bok Alla tvättar händerna ger en klok och rolig bakom kulisserna-blick på pandemin.

Kjell A Nordström och Per Schlingmann blickar i Corona Express framåt mot en värld som nog aldrig blir sig lik igen.

Det verkar bli en vit men något begränsad jul i år. Nästa jul vet vi ändå mindre om …

GOD JUL ÖNSKAR VI PÅ VOLANTE!

#nyttjobb: Bli Volantes nya talaragent – gör världen klokare och roligare

Är du riktigt bra på att koordinera snabba projekt – och vill hjälpa smarta personer med späckade scheman? Råkar du dessutom ha ett stort samhälls- och samtidsintresse?

Här är din chans att utvecklas på den fartfyllda och föränderliga event-, medie- och bokmarknaden.

Volante är ett fackboksförlag och talaragentur med målet att göra världen till en klokare och roligare plats. Vi växer snabbt och vill att du blir vår talaragent. Du kommer att jobba med såväl våra nationellt som internationellt erkända talare och författare. Tonvikten ligger på Sverige, men dagarna innehåller också internationella kontakter och ett globalt sammanhang.

Vi håller till i Stockholm i Gamla stan i ett fantastiskt hus, med vår bokhandel på gatuplan bredvid en ny liten magisk eventlokal.

Om arbetet

Våra agenter är länken mellan talarna/författarna och kunderna som bokar dem. Agentens mål är att säkerställa att såväl talarna/författarna som kunderna är nöjdast i världen.

I den här rollen arbetar du självständigt. Du ansvarar för varje steg i processen, från bokning till avtal och genomförande. Vi samarbetar med personer som beskrivits som ”smartaste svenskar i världen”. De är ofta tankeledare inom till exempel ekonomi, digitalisering, naturvetenskap, psykologi, framtid och innovation. Det innebär att du erbjuds spännande kontaktytor, liksom att du blir involverad i intressanta uppdrag och frågorna som alla pratar om – eller kommer prata om.

Teamet du jobbar med består av fyra personer, men sammanlagt finns 15 kloka och roliga kollegor.

En typisk arbetsdag

Du jobbar alltid med flera talaruppdrag samtidigt. Många kontakter sker på mejlen, även om telefonen garanterat går varm. På morgonen sitter du i kundmöten och svarar på inkommande mejl, senare träffar du talarna över ett zoom-samtal och svarar på ytterligare förfrågningar, eller kanske hanterar något som påverkar någon talares resa. På kvällen kan det vara dags för ett stort event. Det är sällan du behöver vara på plats, men ibland är det nödvändigt att vara standby (och det är förstås kul att vara med då och då).

Med stor hänsyn till din och andras tid håller du koll på uppdragsdetaljer och kalendrar. Du såväl förhandlar som hanterar avtal på svenska och engelska. Du bokar resor och logi. Du hjälper kunder med texter inför event, liksom uppdaterar våra hemsidor och talarnas biografier.

Allt behöver inte hända samma dag, men när det händer är du lika bekväm i alla situationer och behåller lugnet när många uppgifter måste hanteras samtidigt.

Vi söker dig som…

  • har en relevant eftergymnasial utbildning inom ekonomi, marknad, service, management, event eller juridik.
  • har en fallenhet för service och besitter förmågan att administrera den.
  • alltid strävar efter att leverera goda upplevelser för alla parter.
  • kan sortera och prioritera– viktigast först, men allt blir gjort.
  • är diplomaten som når lösningar som alla gillar.
  • har ett problemlösande öga när förutsättningarna ändras.
  • är noga med detaljerna, men som aldrig förlorar dig i dem.
  • är flytande i tal och skrift på svenska och engelska
  • trivs i en miljö där det händer mycket och dagarna går fort.

Det är meriterande om du…

  • kan digital marknadsföring
  • är van användare av Linkedin
  • har erfarenhet av att arbeta med affärssystem

När och hur?

Välkommen med din ansökan så tidigt som möjligt, men senast 4 januari 2022.

Skicka via e-post till: jobb@volante.se.

Tillträde: gärna omgående (eller så snart som möjligt).

Tjänstens omfattning: Heltid

För specifika frågor kontakta: ulrika@volante.se

Om Volante

Volante är ett förlag och en talaragentur som samarbetar med människor med förmågan att göra skillnad. Volantes vision är att göra världen lite klokare och roligare. Det försöker vi uppnå genom att sprida idéer, kunskap och berättelser. Ordet står i centrum. Volante äger och driver även Gamla stans bokhandel.

I samma lokaler sitter Volantes syster Speakersnet, en framstående internationell talaragentur och premiumservice som representerar inflytelserika och kända talare. Speakersnet har haft kunder i fler än 130 länder.

Så har Kahneman påverkat våra liv

Vi ställde samma fråga till några vänner och bekanta: Vilken är din bästa lärdom eller favorittips utifrån Daniel Kahnemans forskning och böcker? Något som fått dig att förändra något och hur?

Det blev många svar. Många långa svar. Men så stor är den tidigare ekonomipristagarens påverkan att det finns så mycket att dela med sig av.

Ännu längre skrev Volantes förlagschef Tobias Nielsén, då han beskriver sina tips som han bär med sig i jobbet och i livet varje dag.


Micael Dahlen: Det som påverkar vår lycka

Micael Dahlen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, aktuell med senaste boken Sifferdjur, en i raden av böcker på Volante som mer eller mindre innehåller inslag av eller bygger vidare på Kahnemans forskningsresultat.

En av mina favoritstudier är den som visar att folk i Kalifornien är lika lyckliga som folk i Michigan, men när kalifornienborna får frågan om de är lyckligare än michiganbor blir de lite lyckligare medan motsatt gäller för michiganborna.

Kahneman kallar det fokuseringsillusionen, det är inte nödvändigtvis förhållandena i våra liv som påverkar vår lycka mest utan hur vi fokuserar på dem.


David Lagercrantz: Jag älskar att se att jag har fel

David Lagercrantz, författare som använt Kahneman och annan beteendeforskning då han byggt huvudkaraktären Hans Rekke, professor i psykologi vid Stanford university. Rekke finns med i nya romansviten som börjar med aktuella Obscuritas.

Jag är ju en vän av Volante, för att jag just älskar populärvetenskap. Jag måste vakna varje dag och ifrågasätta mina beslut, ifrågasätta om jag kan komma vidare — och då har jag haft nytta av Daniel Kahneman i att hela tiden tänka vad finns det för brus, och vad finns det för bias i de här besluten? Och kanske är det så att en del av det jag säger och en del åsikter är önskespår, att jag vill att världen ska vara på ett visst sätt… Att ständigt ha detta som en slags bildningsgång, det tycker jag är en av de mest berusande sakerna med läsning.


Gustav Almqvist: Bara så tar vi oss själva och vårt förnuft på allvar

Gustav Almqvist, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, aktuell med en ny föreläsning som bygger på Kahnemans forskning. (Kontakta gärna speakers@volante.se för mer information.) Han recenserade Brus i Svenska Dagbladet.

Om jag skulle koka ned ett halvt sekel kahnemansk forskning till ett enda råd skulle det lyda så här: Varken som samhällen, organisationer eller individer får vi skjuta från höften när vi fattar beslut. Vi måste tänka efter. Noga, ärligt och disciplinerat, även när det bär oss emot. Se vårt eget tänkande sådant det är.

Och våga begära av andra att de gör likadant. Bara så tar vi människor — såväl kollektivt som individuellt — vårt beslutsfattande, och därmed oss själva och vårt förnuft, på det allvar vi faktiskt förtjänar.


Malin Ekman: Var ödmjuk inför din intuition

Malin Ekman, utrikeskorrespondent för Svenska Dagbladet i USA, intervjuade Daniel Kahneman som en av få svenska journalister i samband med utgivningen av Brus.

Jag har alltid litat på min intuition. Daniel Kahneman lärde mig att vara mer ödmjuk inför den, skilja på vad som grundar sig i erfarenhet respektive impuls.

Malin Ekman SvD

 


Alf Rehn: Kompetens kan vara en kreativitetsfälla
Alf Rehn, Professor Alf Rehns forskning har täckt många områden – projektteori, ekonomin i kulturen, innovationsledning, organisationsfilosofi och ledarskap. Han har skrivit inte mindre än 17 böcker (snart 19) och bland dessa finns den internationella bästsäljaren Farliga idéer (Bookhouse) – en bok om kreativitet för alla som inte gillar böcker om kreativitet. Hans senaste bok Ledarskapsparadoxen kom ut 2019.

Kahneman har hjälpt mig mycket, särskilt vad gäller att tänka djupare kring hur kompetens kan vara en kreativitetsfälla. Vår utbildning och erfarenhet är ju självklart en investering, och Kahneman visade tydligt hur vi ofta övervärderar dylika. När jag jobbar med företag har detta varit ovärdeligt – att se hur ledare ofta ignorerar nya idéer och möjligheter eftersom de undermedvetet försöker skydda sin historiskt definierade kompetens.


Niklas Laninge: Jag har byggt stora delar av min karriär på Kahnemans forskning
Niklas Laninge, psykolog, entreprenör och författare till boken Beslutsfällan: genomskåda psykologin som styr dina val, driver också Sveriges största nyhetsbrev om beteendedesign, prenumerera här.

I mångt och mycket bygger stora delar av min karriär på den boll som Kahneman satte i rullning så det blir svårt att välja bland alla lärdomar. Nog för att vi är många som påverkats av Kahnemans idéer i det privata men jag tänker främst på två lärdomar som verkligen fått mig att agera annorlunda i arbetet – i princip på daglig basis!

1. Människor är förlustaversiva, alltså det faktum att vi ofta motiveras mer av att undvika förluster än att få vinster. Som beteendekonsult tänker jag ofta på detta och försöker alltid förstå vad en förslut eller en risk kan innebära för min kund. Givetvis är det lockande att prata om alla vinster som kommer av att jobba med mig och mitt team men i ärlighetens namn så blir det alltid bäst när jag förstår hur jag kan hjälpa kunden att undvika den där förlusten eller risken.

2. Bedömningar bör börja individuellt, en insikt som jag fått med mig från Brus. Precis som de flesta “komplicerade” jobb numera så gör jag och mitt team en hel del bedömningar. Ibland ber vi dessutom våra kunder utföra bedömningar. Sen vi läste Brus har vi verkligen blivit noga med att när en projektgrupp ska utföra en bedömning så börjar de alltid med att göra så enskilt. Därefter lyfter vi upp allas resultat. Genom att göra bedömningar enskilt minskar risken för att en person får orimligt stort inflytande samt ökar sannolikheten för att alla perspektiv får komma till tals.


Sara Henrysson Eidvall: Irriterande jobbigt men verkligen värt det!

Sara Henrysson Eidvall, chefspsykolog för Mensa globalt, till vardags konsult inom arbets- och organisationspsykologi.

Min bästa lärdom är Kahnemans modell för vårt tänkande om det snabba och intuitiva system 1 och det långsamma och eftertänksamma system 2.

System 1 är alltid i gång men system 2 kräver mer av vårt tänkande. Vid personbedömning och urval är det en bra påminnelse att de kandidater som vi snabbt och intuitivt gillar, till exempel för att hen är lång, pratsam och/eller snygg, enligt system 1, inte alls behöver vara de som har de bästa förutsättningarna att göra det aktuella jobbet.

Och då gäller det att tvinga sig att gå över till system 2 och  att verkligen tänka efter: vad är det vi egentligen letar efter och planera för hur kan vi faktabaserat kan bedöma det. Irriterande jobbigt men verkligen värt det!


Gustav Källstrand: Att läsa Kahneman har fått mig att vara snällare mot mina barn

Gustav Källstrand, idéhistoriker och Nobel-expert, verksam vid Nobelprismuseum och programledare och producent för podden Idéer som förändrar världen.

Att läsa Kahneman har fått mig att vara snällare mot mina barn. Det är lätt att man kritiserar och tillrättavisar. Men när den impulsen kommer brukar jag tänka på hur Kahneman visar att vi har lätt att dra fel slutsatser om samband. Exemplet som har fastnat handlar just om återkoppling, och just då om frågan om beröm eller kritik är mest effektivt.

När Kahneman arbetade för det israeliska flygvapnet berättade officerarna för honom att de hade börjat ge mer kritik. De hade nämligen märkt att piloter som fick beröm efter en övning flög sämre nästa gång, medan de som fick kritik flög bättre. Kahneman, som ju gillade att vara motvals, tänkte direkt att detta lät underligt.

Han pekade på att de som fick beröm fick det eftersom de flugit bra. I genomsnitt kommer de dock inte prestera lika bra varje flygning, så deras prestation kommer gå ner. På motsvarande sätt hade de som fick kritik underpresterat, och i snitt höjde de sig till nästa flygning. Hade man gjort dåligt ifrån sig var det helt enkelt lättare att förbättra sig än om man flugit bra. Att man fick kritik eller beröm behövde alltså inte spela någon roll – och i det här fallet kunde Kahneman visa statistiskt att officerarna hade överdrivit betydelsen av sin återkoppling.

Så tänker jag också på barnen. Det är klart att om jag klagar på dem så kanske de kommer plocka upp kläderna i hallen nästa gång. Men de kanske de hade gjort också om jag inte gnällt. Troligast är dock att de inte hade gjort det, oavsett om jag klagade eller inte. Så då tänker jag att med så liten evidens så är det faktiskt både roligare och klokare att inte gnälla. Och vet jag ändå inte vilken återkoppling som hjälper så är det väl lika bra att ge beröm.

 


Helge Thorbjørnsen: Vi har en väldigt stark tendens att överfokusera på små händelser

Helge Thorbjørnsen, författare, forskare och professor i marknadsföring vid Norges Handelshøyskole (NHH) och aktuell med boken Sifferdjur: hur siffrorna styr våra liv (på norska Tallskalle).

Yrkesmässigt är det självklart Kahnemans arbete inom kognitiv psykologi som har lärt mig mest. Forskningen runt prospektteori och inte minst kognitiva skevheter använder jag nästan dagligen.

Privat har jag blivit mer och mer fascinerad av Kahnemans arbete inom hedonistisk psykologi. När negativa händelser sker i livet är det väldigt nyttigt att påminna sig själv om hans focusing illusion: även om en liten sak i livet ändrar sig, är ju allt annat helt som förut.

Vi människor har en väldigt stark tendens att överfokusera på små händelser och en bristande förmåga till att zooma ut. Det har fått mig att bli mindre sur på tillvaron, på småsaker som går fel och på planerade händelser som blir inställda på grund av Covid.

Helge Thorbjørnsen

 


Alexander Norén: Kahneman lärde mig att stanna upp och tänka efter

Alexander Norén, journalist och programledare på SVT, har intervjuat de flesta Ekonomipristagare till Alfred Nobels minne. Han har som skrivit böckerna Magkänslans intelligens: vetenskapen bakom bra beslut och  Nudge: så funkar det.

Kahneman lärde mig att stanna upp och tänka efter. Om det som känns rätt, verkligen är det. Under vilka omständigheter det faktiskt är så, och när ”magkänslan” istället är falsk och leder mig in i en beslutsfälla. Han har gett oss en vetenskaplig karta för smartare beslutsfattande.

 


Björn Hedensjö: Humör och väder kan få helt oproportionerligt inflytande

Björn Hedensjö, psykolog och författare och en av programledarna för podden Dumma människor, som ägnade ett helt avsnitt åt boken Brus. På Volante har han givit ut boken En perfekt natt

Jag älskade att läsa om situationsbrus i boken Brus. Hur situationsspecifika och irrelevanta faktorer som humör och väder kan få helt oproportionerligt inflytande över vårt beslutsfattande. Det gör att jag blir ännu mer uppmärksam på sånt och hur det eventuellt kan påverka mig och beslut jag fattar.”


 

Brus: Det osynliga felet som stör våra bedömningar — och vad du kan göra åt det

 

Tänka, snabbt och långsamt (danskt band)