Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Volante inleder samarbete med EFN

Volante kommer i samarbete med EFN ge ut ett ”bokmagasin” som ska präglas av de bästa och viktigaste idéerna just nu. Den första utgåvan ska komma i februari.

När förlaget nu inleder ett samarbete med EFN, utvecklar Volante samtidigt sin tradition som ett självklart hem i Sverige för banbrytande idéer och smart tänkande. I den kommande utgivningen ska internationella tankeledare samsas med texter från svenska författare.

Ambitionen är en bok med inspiration från tidningsmagasin som The Economist och The Atlantic. Utgivningstakten är fyra gånger per år och försäljningen sker där böcker finns, men ”bokmagasinet” ska också distribueras till kunder i Handelsbanken. Första numret planeras för utgivning i februari 2025.

Ännu ett sätt att sprida de bästa idéerna

”Sedan start har Volante handlat om att identifiera, utveckla och sprida de bästa idéerna. Genom det här samarbetet får vi ett nytt sätt att göra det på”, säger Volantes förlagschef Tobias Nielsén.

EFN är ett kunskaps- och mediebolag under Handelsbankens stiftelsekontor, som även finansierar hundratals forskare, varav några kommer medverka i utgivningen.

Chef för projektet är Magnus Nytell, tidigare chef inom Bonnierförlagen och på Nextory. Arbetsgruppen leds av Tobias Nielsén (Volante) med hjälp av Johan Anderberg (författare och journalist), Johanna Bysell (Volante) och Stefan Hilding (f.d. förläggare Norstedts).

bidra till kunskapsspridning, främst inom ekonomi

”Syftet för EFN är att bidra till kunskapsspridning, främst inom ekonomi. Att kunna bidra till att smarta tänkare och bra författare görs tillgängliga på svenska är både välbehövligt, viktigt och roligt”, säger Magnus Nytell som är utgivningens publisher och ansvarig på EFN:s sida för samarbetet med Volante.

”Jag har internt kallat det här för Idéprojektet. Det här kan vi, men det finns anledning att utifrån nya förutsättningar fortsätta vad som för snart femton år sedan påbörjades med Volantes förlagshus”, säger förlagschefen Tobias Nielsén.

Han har i olika sammanhang, och med stöd av nya rapporter, pekat på att översättningar av stora och betydelsefulla facklitterärera böcker i allt mindre grad ges ut i Sverige. (SvB, DN; och se även Ordfronts Pelle Andersson i DN).

På svenska

Författaren och journalisten Johan Anderberg är redaktör för utgivningen:

”Många av de idéer, koncept och mentala modeller som formar och påverkar utvecklingen från Silicon Valley till europeiska universitet – i näringslivet och i politiken – görs idag inte tillgängliga för en svensk publik på svenska. Här finns ett kunskapsgap som vi tänker fylla. Att det sker på svenska är en poäng i sig. Språket blir rikare om det finns översättningar som kan bidra till gemensamma referenser. Det gäller såväl ekonomitermer som begrepp för att beskriva forskningsgenombrott”, säger Johan Anderberg.

Från Volante är även Ulrika Bergwall, biträdande förlagschef, och Johan Wirfält, förläggare, med i arbetsgruppen.

”Vi är glada över att samarbeta med Volante. Deras vision om att bidra till en klokare och roligare värld passar vad vi vill göra i det projektet, och de har sedan starten varit viktiga i Sverige för att hitta och sprida viktiga böcker och tänkare”, säger Magnus Nytell.

Nytell berättar mer om varför Volante passar bra som samarbetspartner i en intervju i Förlagspodden (2024-09-16).

Så, vad kommer vi kalla det här? Vilka skriver i premiärnumret? Håll utkik i Volantes kanaler (insta, fb, linkedin) och nyhetsbrev framöver. Förhoppningsvis blir vi många som är med och bidrar!

Volante Launches The Idea Project – Kicks Off with a Book Magazine

Volante, in partnership with EFN, will soon launch a ’book magazine’ focused on the most important and groundbreaking ideas.

With this partnership, Volante is expanding its tradition as Sweden’s leading platform for books about smart thinking and big ideas. The books will feature contributions from international thought leaders alongside texts from Swedish authors.

”I have internally called this The Idea Project. It’s not really new to us, but there is reason to continue what we started almost fifteen years ago with Volante förlag,” says Publishing Director Tobias Nielsén.

What is a ”book magazine”? The ambition is to achieve a blend of The Economist, The Atlantic, The Annual Question anthologies and McSweeney’s Quarterly. It will be a publication in a book format but with the structure and logic of a magazine—bringing together diverse articles, essays, and thought pieces that are engaging, varied, and curated to provide a comprehensive view on a wide range of topics. The book magazine will be published four times a year, allowing readers to dive deep into new themes each quarter.

Each issue will be sold wherever books are available and distributed to Handelsbanken customers, with the first issue planned for release in February 2025.

”Since its inception, Volante has been about identifying, developing, and disseminating the best ideas. This collaboration gives us a new way of doing that,” continues Tobias Nielsén.

EFN is a knowledge and media company under the Foundation Office of Handelsbanken, one of the major banks in Sweden founded in 1871. The foundation also funds hundreds of research projects, especially in Sweden, and there will be a special focus on these researchers in the partnership.

The head of the book magazine project is Magnus Nytell, a former executive at Bonnierförlagen and Nextory. The working group is led by Tobias Nielsén (Volante) with contributions from Johan Anderberg (author and journalist), Johanna Bysell (Volante), and Stefan Hilding (former publisher at Norstedts).

”EFN’s aim is to contribute to the dissemination of knowledge, primarily in the field of economics. Helping make smart thinkers and talented writers accessible in Swedish is both much needed and fun,” says Magnus Nytell, publisher of the publication and EFN’s lead on the collaboration with Volante.

Author and journalist Johan Anderberg is the editor of the book magazine. He adds, ”Many of the ideas, concepts, and mental models shaping developments from Silicon Valley to European universities—in business and politics—are not currently available to a Swedish audience in Swedish. There is a knowledge gap here that we intend to fill. Providing these ideas in Swedish is important, as the language will be richer if there are translations that can create common references, whether for economic terms or concepts describing research breakthroughs.”

From Volante, the Senior Editors Ulrika Bergwall and Johan Wirfält are also part of the working group.

”We are delighted to be working with Volante as a publisher. Their vision of contributing to a wiser and more enjoyable world aligns perfectly with what we want to achieve in this project. Since the beginning, they have been important in Sweden for discovering and spreading significant books and thinkers,” says Magnus Nytell.

En bok för idrotten. Inte om.

När tiden stannar. Startblockens tystnad sekunden före. Skottets långa färd mot krysset plötsligt utom räckhåll. Slaget som plötsligt sitter perfekt och ser så löjligt enkelt ut.

Patrik Brennings bok Så vinner vi igen är en bok för oss som håller på och hållit på. Vi som förstår hur mycket idrott kan vara och är.

Det är är inte en bok om idrott och idrottsrörelsen. Det är en bok för idrotten.

En bok för alla som vill att det ska fungera så bra som möjligt. Jag har varit där själv i stora delar av mitt liv. På plan och bredvid i olika roller.

En bok för idrottare, för föräldrar, för ledare och tränare, för fansen.

En bok för idrottare, för föräldrar, för ledare och tränare, för fans. Och inte minst för alla dem som sätter agendor för talangutveckling, från klubbchefer till kommunpolitiker.

Kanske behövs boken mer än någonsin. Det ställs många krav på idrotten idag. Fansen ska ha sina guld. Barnen ska ha kul och alla ska få vara med. Barnen ska samtidigt vinna. Folkhälsan ska räddas. Integrationen ska lösas.

Mitt i detta dras idrotten sönder mitt emellan två falanger och två perspektiv: bredd och elit.

Och blir någon nöjd?

Det ställs många krav på idrotten idag.

Det är om detta som Patrik Brenning har skrivit. Ingen journalist i Sverige har som han gått till botten för att beskriva hur svensk idrott har utvecklats senaste decennierna. Han har varit runt i hockeyhallar och vid fotbollsplaner. Han har pratat med dussintals experter och forskare. Han har själv sin egen erfarenhet.

Resultatet är en bok som med driv och berättelser håller fram aha-upplevelser, nya perspektiv och otroligt intressanta resultat. Det är både underhållning och kunskap.

Särskilt kul är att se den hisnande åldersfördelningsstatistiken som Brenning grävt fram.

Dessutom ger Brenning en lysande sammanfattning och svenskt kontext åt de fantastiska Volante-böckerna Peak av K Anders Ericsson och Bredd av David Epstein, två hörnstenar när det gäller förståelsen av talangutveckling. (Se sid 65ff.)

Jag önskar att jag hade läst boken tidigare

Jag önskar att jag hade läst boken tidigare. Jag har lagt mycket tid på mina barns idrott. Om jag fått göra om det hade jag gjort flera saker annorlunda — och den här boken hade hjälpt till.

Bara det som är så lätt att konstatera i efterhand: att specialisering leder till förslitningsskador, och med det uppehåll, mindre glädje, och mindre utveckling.

Och i bakgrunden lurar grundfrågan: Varför håller vi på med idrott? Svaret är inte alltid så enkelt. Varje person äger sin version. För samhällets del som involverar skattepengar blir det mer komplicerat.

Men Patriks förslag och utforskningar visar på vägval framåt som snitslar sig bättre fram än de flesta andra.

Det handlar om att vinna igen. På så många sätt som möjligt.

 

Historiepodden-avsnitt om Norrland

Har du svårt att bärga dig inför storsatsningen Historien om Norrland av Robin Olovsson? Här tipsar vi om några avsnitt av Historiepodden att hålla till godo med så länge.

Robin Olovsson listar en rad favoriter

Hej Historiepodden-Robin! Du bokdebuterar med ett ambitiöst tvåbandsverk, Historien om Norrland. Inför boklanseringen vill vi på förlaget be dig lista några favoriter ur historien som ett sätt för läsarna att lära känna dig lite närmare.

– Vilken är din favorit-KUNG?

Adolf Fredrik. Äldre historiker har öst galla över den kung som bara är känd för att han dog efter att ha ätit för mycket. I själva verket regerade han tålmodigt under den frihetstid som ställde frågor få svenska kungar före honom tvingats ta ställning till.

– Vilken är din favorit-EPOK?

Allt är 1800-tal. Från luciafiranden och olympiska spel till demokrati och genikult. 1800-talet är det avgörande seklet för allting vi idag dras med. Allt det bra och allt det dåliga.

Allt är 1800-tal.

– Vilket är ditt favorit-LAND?

Albanien förtjänar mer uppmärksamhet än vi ger det. Under kommunistregimen bröt diktatorn Enver Hoxha med både Sovjetunionen och Kina. Europas fattigaste land spenderade det lilla man hade på att bygga bunkrar för att vara beredd på den dagen NATO och Warszawapakten gemensamt skulle attackera. Bland kommunistiska monument, vackra berg och paradisstränder finns oerhört mycket att fascineras av.

Albanien förtjänar mer uppmärksamhet än vi ger det.

– Vilken är din favorit-PLATS?

Storforsen mellan Arvidsjaur och Älvsbyn är Europas största oreglerade fors. Det är en mäktig plats som jag upplever få människor känner till.

– Vem är din favorit-FÖRFATTARE?

Den författare jag läst mest är Stephen King. Mikael Yvesands Häng city är den bok som påverkat mig mest de senaste åren. Jag är dessutom svag för Éric Vuillards korta historiska berättelser. Bäst är Dagordningen.

Tack, Robin! Du har också svarat på ”de vanligaste frågorna om Norrland”, vilket vi bjuder på här!

Sommarläsningstips!

Vi bad om ett sommarläsningstips från några av våra författare, redan utgivna och kommande, inför en lång och förhoppningsvis vilsam ledighet. Här finns de samlade – mycket nöje och glad sommar!

Sverker Sörlin, i höst aktuell med Snö – En historia, tipsar om David Graebers och David Wengrows bok Början på allt – En ny historia om mänskligheten:

”Måste historia kunna förklara det nuvarande? Tänk om det mest intressanta med det förflutna är det som inte förverkligades? Som finns kvar som möjligheter. Och tänk om frihet inte alls är en modern idé utan fanns i tidens gryning? Antropolog-/arkeologduon David Graeber och David Wengrow har skrivit årtiondets mest nytänkande bok om mänsklighetens förflutna.”

 

Malin Ekman, aktuell med uppdaterad pocketutgåva av Skymning i Amerika – Berättelser om ett annat USA (och dessutom en färsk mediedebatt) tipsar om två böcker:

”Jag ser fram emot att läsa Psykologisk trygghet av Louise Bringselius. Undertiteln Att välkomna den som utmanar. Så skapas en modig och kreativ arbetsplats känns lockande: Jag skriver mycket om tystnadskultur och vill läsa och lära om hur den kan motarbetas på arbetsplatser. En bok som jag läste för några år sedan och tänker på som perfekt sommarläsning är Vårt enda liv – Sekulär tro och andlig frihet av Martin Hägglund. Den är utmanande, spirituell och välskriven. (Du behöver absolut inte vara marxist för att uppskatta den.)”

Svante Randlert, aktuell med Klokfaktorerna – 10 förmågor som förenar 100 framgångsrika ledare, tipsar om Simon Elvnäs Effektfull – Detaljerade studier av ledarskap:

”Vad jag gillar mest med klassikern Effektfull är att Simon Elvnäs använt en så unik metod och dessutom är så tydlig i sin modell. Han målar upp en väg till ett medvetet ledarskap baserat på verksamhetens, medarbetarnas och även ledarens faktiska behov.”

Årets sportjournalist 2023, Patrik Brenning, kommer i september ut med Så vinner vi igen – Att utveckla talanger och svensk idrott. Han tipsar om en av inspirationskällorna till boken, David Epsteins Bredd – Därför lyckas generalister i en specialiserad värld:

”Hur blir jag bäst på det jag gör? Boken Bredd – Därför lyckas generalister i en specialiserad värld säger mycket om vår skeva syn på kunskap, lärande och talangutveckling.”

Sara Kristoffersson, aktuell med Det förlorade paradiset – Berättelsen om Konsums uppgång och fall, tipsar om David Larsson Heidenblads Ta din tid – Gör mindre men bättre:

”Är det något man INTE ska tänka på under sommaren så är det att utnyttja tiden effektivt. Men, en utmärkt läsning inför höstens vedermödor är David Larssons Heidenblads Ta din tid – Gör mindre men bättre om hur man får tid över till det väsentligaste.”

Robin Olovsson, den andre Historiepoddaren vi får förmånen att ge ut, efter Daniel Hermanssons De kom, de såg, de segrade, tipsar om sin poddkollegas bok (vi gissar att Daniel ser fram oerhört mot att få läsa Robins kommande Historien om Norrland del 1: Dimmans land – från istid till hungerår, som kommer i oktober):

”I en passage i De kom, de såg, de segrade jämför min poddkollega Daniel Hermansson det tredje puniska kriget i vilket Rom förintar ärkefienden Karthago med att föra en K-pist mot öppningen till en fågelholk och tömma magasinet. Det är en otrevlig bild han målar upp men den fångar antikens krig väl. Daniel är duktig på att levandegöra den klassiska historien. Det är en bildningsresa.”

Vi tycker ibland att det är som att våra böcker pratar med varandra. Därför är det extra kul när våra författare också hittar till varandra. Peter Ottsjö (Evigt ung – Min och människans dröm om odödligheten) och Patrick Linden (Mot döden – En radikalt livsbejakande filosofi) har gjort det till den milda grad att de nu har en podcast ihop, Levity. Missa inte den! De tipsar självklart om varandras böcker:

Peter Ottsjö: ”I årtusenden har filosofer sagt åt oss att omfamna döden. Efter att ha läst Patrick Lindens kloka, roliga och modiga bok Mot döden – En radikalt livsbejakande filosofi kommer du att förstå varför de har fel – och vilja omfamna livet istället.”

Patrick Linden: ”Mitt sommarläsningstips är Peter Ottsjös Evigt ung – Min och människans dröm om odödligheten, en spännande och välskriven introduktion till den nya långlevnadsvetenskapen. Den innehåller inte bara teori utan även praktiska råd om hur man kan maximera sin friska livslängd.”

En av höstens debutanter är Minna Höggren, som har skrivit den populärvetenskapliga – och väldigt roliga – boken om kärleksmarknadens villkor på 2020-talet: Kärleksgapet – Dejting och vetenskapen. Hon tipsar om bra hängmatteläsning:

”Helst av allt vill jag befinna mig i miljön som jag läser om, är jag i Italien blir det Ferrante, ligger man i en hängmatta och njuter av svensk sommar kan jag inte tänka mig en bättre bok än Göran Greiders Stugland – En berättelse om Sverige!”

Gustav Källstrand är gammal vän till förlaget – och nu äntligen författare, för i höst kommer Tänk som en Nobelpristagare – Idéer som förändrar världen. I podden Idéer som förändrar världen har han redan intervjuat en rad Volante-författare, bland andra Paul Nurse, som han tipsar om nedan. Och han kommer också med ett bonustips:

”Nobelpristagaren Paul Nurse lyckas med boken Vad är liv? Biologins hemligheter i fem kapitel förklara vad vi vet och inte vet om den mest komplexa frågan inom vetenskapen: livet självt. Och han gör det både enkelt och elegant. Läs den i sommar, och få en ny känsla för sambandet mellan allt levande du ser omkring dig!

Och: Varför inte passa på att lära känna dig själv i sommar – eller i alla fall ditt medvetande? Knaster – Medvetandets gåta och illusionen av ett jag av Pontus Wasling är både svindlande och upplyftande, en upptäcktsfärd i hjärnan och i vad forskningen vet – och inte vet – om hur vi upplever världen och varför.”

Jesper Nyström, aktuell med Vem dödade Lonely boy? Den sista mammutens gåta ger sig själv ett bra sommarläsningstips:

”Jag har inte läst den, än. Men tänker läsa Maja Alskog Bredbergs Till växten – En kärlekshistoria i sommar. Låter som en spännande inre resa. Och en undre, bland växtrötterna. Där allt börjar …”

Slutligen kommer vi med sommarläsningstips i form av ”blurbar” från några av våra utländska författare, i en vänlig puff för en kommande bok, nämligen Ali Abdaals Må bra-produktivitet – En enkel metod för att få mer gjort med mer glädje. Den rekommenderas av William MacAskill, författare till Vad framtiden förtjänar – Att planera för en miljon år:

”Ali’s approach to productivity is exceptional and life-changing. This is a must-read if you want to experience the power of productivity in a whole new way.”

Även Cal Newport, mannen bakom Deep work –Hur du finner fokus och djupjobbar i en distraherande värld skickar med en hissning:

”Eye-opening and important . . . Ali Abdaal flips the conventional narrative on productivity.”

 

Kan vem som helst tänka som en Nobelpristagare?

Efter sina år av forskning och intervjuer med Nobelpristagare, bland annat i podden Idéer som förändrar världen, sammanfattar Gustav Källstrand nu insikterna han fått i boken Tänk som en Nobelpristagare – som kommer ut i oktober 2024. Vi ställde några frågor till honom mitt under slutförandet av manus.

– Du menar att vem som helst kan tänka som en Nobelpristagare, stämmer det verkligen?

Ja! Kanske inte lika bra som en Nobelpristagare, men på samma sätt. Vad jag menar är förstås inte att alla kan lösa kvantfysiska mysterier, utan att alla kan vara öppna, nyfikna, villiga att förändra hur de ser på världen. Sedan är det inte alltid enkelt: det är ofta lättare att låta autopiloten ta över och hellre vilja tänka som vanligt, att gilla läget. Men jag tror att världen blir större och livet rikare om man ser saker från flera vinklar.

världen blir större och livet rikare om man ser saker från flera vinklar

– Du har träffat och intervjuat många Nobelpristagare. Berätta om en favoritpristagare eller ett favoritmöte med en pristagare!

 Två möten som varit speciella:

Frances Arnold – ett möte som inspirerade hela boken. Jag har träffat henne ett par gånger, dels i samband med priset men även senare. Plus då intervjun. Hon är en oerhört driven och fokuserad person, trevlig och öppen men man känner att man träffar en person som rör sig på en helt annan nivå, på de stora scenerna. När vi sågs berättade hon en del om hur det var att vara vetenskaplig rådgivare till Joe Biden – och att hon inte ville vara politisk, och drivkraften var inte att läxa upp politiker eller de som inte tror på vetenskap, utan kärlek och omtanke: vetenskap handlar om att göra livet bättre! Ju fler som inser det, desto bättre kan livet bli. Spelar ingen roll vilken politisk uppfattning man har…

vetenskap handlar om att göra livet bättre

Och Svante Pääbo, som jag träffade innan han fick priset. Inför en föreläsning på Dramaten, som aldrig blev av på grund av pandemin. Vi var 4-5 personer som fick en privat föreläsning om neandertalares dna, otroligt lyxigt. Och man kände Pääbos lågmälda men ändå sprudlande energi, anspråkslös men samtidigt oerhört ambitiös. Att träffa en sådan person är att en stund komma in i en annan värld – vars vardag är att göra banbrytande upptäckter, att skriva historia, att (så att säga) förändra världen.

– En gemensam nämnare som du återkommer till i boken Tänk som en Nobelpristagare är förändring – det enda konstanta i vår tillvaro, ju. Har du något konkret exempel att dela med dig av på hur förändringar skapat idéer som förändrar världen?

Idéer förändrar världen – det betyder både att hur vi tänker på världen förändrar hur vi ser på världen och att idéer kan leda till att vi kan göra nya saker.
Evolutionsteorin är en idé som Darwin hade, och som på ett genomgripande sätt förändrat hur vi ser på naturen. Världen ser inte likadan ut före och efter att den idén slagit igenom. Samtidigt har ju idén i sig inte ändrat världen – utan vår kunskap om världen.

Så: idéer förändrar vår kunskap om världen.

idéer förändrar vår kunskap om världen

Men kunskap kan också förändra världen. För när vi vet att organismer förändras genom evolution så kan vi också förstå hur vi kan påverka utvecklingen.

Så hur vi ser på förändring förändrar vad vi gör och gör det möjligt att förändra vad vi gör, och att göra teknik mer effektiv, osv.

hur vi ser på förändring förändrar vad vi gör och gör det möjligt att förändra vad vi gör

– Dagdröm för en stund: Om du själv skulle tilldelas Nobelpriset, i vilken kategori hade du då velat få det?

Varför inte ett ekonomipris? Om det är någonting jag lärt mig de senaste åren så är det att ekonomerna absolut inte bara jobbar med pengar – utan deras forskning handlar precis om de komplexa faktorer som styr varför vi människor gör som vi gör i olika situationer. Det är psykologi, historia, sociologi på en gång – en idéhistorikers dröm!

en läslista av världens mest respekterade expertkommittéer varje år

Egentligen vore det nog roligare att dela ut det än att få det – prisutdelarna måste ju sätta sig in i väldigt mycket intressant forskning, och sedan diskutera den med varandra på långa och noggranna möten, det måste vara otroligt fascinerande och lärorikt.

Men då är å andra sidan mitt jobb mer bekvämt, jag kan bara vänta in experternas beslut och sedan läsa in mig på de pristagare som de väljer. Som att få en läslista av världens mest respekterade expertkommittéer varje år.

Vilket är drömscenariot för svensk idrott?

Årets sportjournalist är en fin utmärkelse, som Patrik Brenning fick 2022 för sitt arbete med att bevaka barn- och ungdomsidrotten i Sverige. 2 september 2024 kommer resultatet av den bevakningen i bokform – boken Så vinner vi igen – Att utveckla talanger och svensk idrott är ett verk som sammanfattar de kunskaper han inhämtat, och de lösningar han ser på idrottens problem idag. Vi ställde några frågor till författaren inför utgivningen.

– Boken Så vinner vi igen har du dedikerat till dina tränare från barndomen – och pappa, som alltid skjutsade. Hur ser din idrottsbakgrund ut?

Jag var den där sortens barn som såg på sport, lekte sport och drömde sport. Jag har framförallt varit aktiv inom fotboll, innebandy och bordtennis. Meritmässigt har jag vunnit Sankt Erikscupen i fotboll, något som mina ledare i alla fall kallade inofficiella ungdoms-SM i innebandy och varit rankad bland de tio bästa bordtennisspelarna i min årskull i Stockholm.
den där sortens barn som såg på sport, lekte sport och drömde sport

– Bredd och elit, talangutveckling och hälsokampanjer … Vi har stora förväntningar på vad idrotten ska göra. Var är misslyckandena som värst, enligt din mening?

Min slutsats efter att under två år ha gjort researcharbetet till den här boken är att alla har misslyckats – tillsammans. Det finns inte en bov i dramat, och ingen vinnare på utvecklingen. Det lyckosamma är samtidigt att det därmed också finns en lösning som hade gynnat alla parter: Samhället, landslaget, elitklubbarna, breddlagen och inte minst barnen.
Det finns inte en bov i dramat, och ingen vinnare på utvecklingen

– Vad har överraskat dig mest när du gjort research för Så vinner vi igen?

Det är varför ungdomsidrotten i Sverige och världen professionaliserades, och det kunskapsunderlag som låg framför inte minst svensk ishockey när de fattade besluten som kastade in Sverige på den vägen. Det var ärligt talat en mindre chock när jag kom över de dokumenten. För där står det svart på vitt.
Det var ärligt talat en mindre chock när jag kom över de dokumenten

– Du inleder med att rikta dig till olika typer av läsare; de aktiva, föräldrarna, ledarna och åskådarna. Riktar sig verkligen Så vinner vi igen till alla svenskar som på något sätt berörs av idrottsrörelsen?

Ja, det vill jag tro. För här finns svar på många av de frågor jag upplever alltid återkommer inom idrotten. Som när de aktiva undrar hur de ska maximera sin kapacitet, när föräldrar frågar sig om det ledaren gör verkligen är bäst för barnens utveckling, när ledarna funderar över hur de ska kunna maximera alla barns lust utan att behöva hålla tillbaka de mest drivna och när åskådarna grubblar över varför Sverige inte spelar mästerskap i fotboll eller vinner VM-medaljer i hockey längre.
här finns svar på många av de frågor jag upplever alltid återkommer inom idrotten

– Vilka är dina största förhoppningar för svensk idrott framöver? Ett drömscenario?

Mitt drömscenario är att svensk idrott börjar lyssna på den kunskap som finns. Om det sker är jag övertygad om att vi kommer få lyckligare barn, bättre elitklubbar och fler mästerskapsmedaljer.
lyckligare barn, bättre elitklubbar och fler mästerskapsmedaljer

Vad menas med ”Kärleksgapet”?

26 september 2024 kommer den, Minna Höggrens debutbok Kärleksgapet – Dejting och vetenskapen. Vi ställde några frågor till författaren inför utgivningen.

– Vad menas med ”kärleksgapet” egentligen?

Termen är hämtad från dejtingappen Bumble som bygger hela sin marknadsföringsstrategi på lovord om att romantiken kan bli jämställd om kvinnor bara vågar ta första steget och skriva första meddelandet efter att två personer har matchat. På så sätt ska man sätta stopp för ”the romance gap” vilket jag tycker är väldigt roligt, för jag tror inte det är lösningar på tusentals år av ojämlika romantiska förhållanden. Samtidigt finns det något intressant i termen.

Det pratas om olika könsgap när det kommer till skolresultat, valresultat, ekonomi, orgasmer, urbanisering, ja allt möjligt. Kanske finns det en poäng att benämna de skillnader som finns mellan könen på dejtingmarknaden som ett kärleksgap?

Flera forskare som jag pratat med ser två grupper som känner sig gjorda till offer av varandra, ingen vet vem som är vinnarna och förlorarna på den moderna dejtingmarknaden men båda grupper känner sig som förlorare.

Jag tror att det skapar ett destruktivt avstånd till det andra könet som synliggörs inte minst på dejtingmarknaden där den aldrig sinande källan till sex och kortvariga relationer gör att vi möts i sänghalmen men kanske inte mer än så.

två grupper som känner sig gjorda till offer av varandra
– Du har intervjuat en mängd personer för boken, både från akademin, politiken, näringslivet och dessutom ”vanlisar”. Upplever du att deras syn på kärleken står i motsats till varandras eller är det en samstämmig bild som växer fram?

För mig har det varit otroligt tydligt att kärlek och dejting är komplexa saker. Det är som att prata om religion, kultur eller demokrati, det finns olika demokratiska system, olika religösa inriktningar, olika idéer av begreppet och olika problem och lösningar, men jag tror att man behöver lite av varje för att kunna förstå helheten. Eftersom intervjupersonerna kommer från så vitt skilda områden har de ibland stått i motsats till varandra, men samtidigt har det blivit tydligt för mig att det finns utbredd oro över vad som sker när män och kvinnor rör sig längre ifrån varandra och hur det påverkar vårt samhälle i stort.

Det finns också en viss samsyn kring två tänkbara ”lösningar”:

1. Sårbarheten behöver vi ta på allvar, något som vi är väldigt dåliga på både i våra privata liv men också i det offentliga.

2. Det androgyna och gränsöverskridande kan visa vägen istället för det konservativa och bakåtsträvande.

det finns utbredd oro över vad som sker när män och kvinnor rör sig längre ifrån varandra
– Vad har förvånat dig mest under arbetet med boken?

Att det faktiskt fanns svar att få! Det finns en massa människor som tar kärleken och lidandet som människor utsätts för på dejtingmarkanden på allvar. Men vi kan också göra så mycket mer, vi kan anstränga oss mer i hur vi tänker och pratar om kärlek och dejting och se till att den kunskapen som finns tas på allvar. Jag tror att kunskapen kan vara mer trösterik än ett slentrianmässigt avfärdande av människor som gör en illa.

det finns faktiskt svar att få!
– Vem tänker du dig främst som läsare av din bok? För vem har du skrivit den?
Jag har skrivit den här boken för den person som raderar Tinder, laddar ner det igen, går på en dejt, blir lite kär men sen hinner avsluta relationen innan den ens hunnit utvecklas till något. Som känner sig frustrerad och trött på det som kallas för ”dagens dejtingmarknad” men samtidigt längtar efter kärlek och närhet. Som blir knäpp i skallen av att försöka förstå och tolka andras signaler och som bara vill ha Ett Jävla Svar på saker och ting. Det kan den här boken förse en med!
Form: Sigge Kühlhorn.

Våra bästa Sommar i P1-tips

Lyssna till Volante-författarnas sommarprogram! Här nedan finns de alla länkade (Olof Lundhs sommarprat 2024 går av stapeln 19 juli).

Alexander Bard2016, 2002, 1990

Nicklas Berild Lundblad2010

Jonna Bornemark2017 (Här finns alla referenser från programmet listade.)

Jan Carlzon2011

Micael Dahlen2010

Sophie Dow 2007

Emma Frans2019

Göran Greider2023, 1992

Martin Hägglund2020 (Detta oerhört uppskattade sommarprat finns också med som en essä i boken Kronofobi.)

Olof Lundh2024

Kjell A. Nordström2020

Kay Pollak2005

Jesper Rönndahl2014, Vinter 2017

Börje Salming2014

Petter Stordalen2012

Anne Sverdrup-Thygeson2019

Sverker Sörlin2022, samt Vinter i P1 2023

Max Tegmark2023, 2018, 2008

Bonustips:

Rachel Carson (vars bok Tyst vår finns i vår klassikerserie) var en huvudperson i Patrik Svenssons sommarprat 2020.