Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Är du vår nästa kloka och roliga medarbetare?

Under våren 2024 söker Studio SN7 och Volante en praktikant med intresse för sälj och kommunikation.

Volantes vision är att göra världen till en klokare och roligare plats. Vi är både ett bokförlag och en agentur – kärnan i verksamheten är att hjälpa människor som gör skillnad genom att sprida idéer, kunskap och berättelser. Ordet står alltid i centrum.

I april 2022 startade vi Studio SN7 som är en ny samtalsscen och idéstudio i Gamla Stan. Där har vi en bred verksamhet med evenemang, konferenser, seminarieprogram och samtal.

I rollen som praktikant får du ett stort ansvar. Du jobbar med våra digitala kanaler med kommunikation och sälj, men även med produktioner och evenemang. Särskilt fokus kommer att vara på Studio SN7. Du kommer att få hjälpa till med alltifrån att skapa säljande annonser, ha kontakt med kunder, administrera hemsidor och skapa kommunikationsstrategier. På vår arbetsplats blir du del i ett stödjande och härligt team. Du får vara med i många sammanhang och ta del av ett brett nätverk med några av landets skarpaste hjärnor. En stor del av arbetet sker i våra digitala kanaler, vilket betyder att du uttrycker dig väl i skrift på både svenska och engelska. Intresse av projektledning och produktion är ett stort plus, även kunskap i grafisk formgivning.

Är du som klippt och skuren för uppdraget? Tveka då inte på att skicka oss en kort presentation av vem du är och när du önskar din praktik. Vi skulle också gärna vilja titta på ditt CV. Du når oss på info@storanygatan7.se
Tveka inte att höra av dig om du har några frågor.

Skicka ansökan senast 24 november, men gärna tidigare.

Vi ser fram emot att höra av dig

”Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …”

Blågula kriget – Svenskarna som slåss i Ukraina är Alex Voronovs unika reportage om frontsoldaten Oliver Mets, biståndsarbetaren Tilde Addenbrooke samt Sten, mer känd som Okänd soldat – och en rad andra volontärer, som valt att göra det de kan för Ukrainas sak. Vi ställde några frågor till honom inför bokens utgivning.

Vad var det som fick dig att skriva den här boken, om de svenska volontärerna i Ukraina?

Jag började följa dem för att komma in i krigsmiljöerna och föra dagens Ukraina närmare folk i Sverige. Jag tänkte att svenskar som såg sina landsmän i kriget skulle lättare relatera till det som pågår där.

Men ursprunget var att förläggaren Johan Wirfält tog kontakt med mig och frågade rakt ut om jag inte ville skriva en bok. Det fick mig att tänka i den riktningen och gav den trygghet jag behövde för att genomföra planerna.

Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …

Hur kom du i kontakt med dem?

Jag såg Sten på Twitter och det kändes som en genuin person som vet vad han håller på med. När jag pratade med honom berättade han om Tilde. Så jag ringde henne. Det var sommaren 2022. En svensk civil volontär utan tidigare kontakt med Ukraina väljer att bosätta sig här för att koordinera humanitär hjälp – det var definitivt en person som jag ville träffa och följa. När jag väl kommit in i det arbetet insåg jag att här fanns historier som förtjänade ett annat, större format än tidningsartikelns. Och jag ville vara med dem under längre tid.

På hösten 2022 träffade jag Oliver. Vi hade följt varandra på Twitter en tid och jag känner hans far sedan tidigare. Vi träffades i Eskilstuna mellan Olivers vändor i Ukraina, pratade under ett antal timmar och jag insåg att här finns ännu en unik historia, av en svensk i strid, som borde vara med. Jag sökte egentligen någon svensk med de uppgifterna i Ukraina. Och nu fanns han här i min hemstad och i utkanten av min bekantskapskrets. Olivers estniska bakgrund och parallellen mellan estländarnas och ukrainarnas erfarenheter är ytterligare en sådan där intressant sak att beskriva.

Jag har inte lämnat tyckandet.

Hur kom det sig att en ledarskribent lämnat tyckandet och gav sig iväg till Ukraina och började skriva reportage?

Jag har inte lämnat tyckandet. Mitt arbete i Ukraina är opinionsbildning på regionala ledarsidor för Liberala Nyhetsbyrån. Men det är sant att det är mer berättande än explicit tesbyggande i boken. Ja, det är väldigt annorlunda mot det jag jobbat med de föregående 20 åren. Men det nya är framför allt bokformatet där jag tvingats gå ifrån det avskalade ledarsidestexten till att försöka skriva mer beskrivande och med större närvaro. Det har varit svårt men just därför också mycket lärorikt.

Och varför blev det just du som skrev den här boken? 

Jag kan nog svara på den frågan bättre när det har gått lite tid och jag fått distans till boken. Men grundvillkoren är att jag har kunnat tillbringa sammanlagt flera månader i Ukraina som del av jobbet för LNB samt haft en rad andra förutsättningar för att kunna avsätta den tid som krävs för att skriva en bok. Det underlättar att Ukraina är hemmaplan för mig. Jag har med mig språket och kulturen, har jobbat i Ukraina till och från i många år, känner mycket folk och kan göra väldigt mycket på egen hand när jag är där.

Det underlättar att Ukraina är hemmaplan för mig.

Du är född i Odessa. Kan du berätta om din bakgrund?

Mina föräldrar träffades i Odessa under sin studietid. Mamma, som nu inte är i livet, hade kommit dit från Ryssland för att läsa på en sjöfartsskola. Pappa var militärstudent från Uganda och utbildade sig till officer inom luftvärnet. Jag föddes 1975 och något år senare började min far konspirera mot Idi Amins ugandiska regim som han var tänkt att tjäna. Hans överordnade i Uganda fick reda på det och hemkallade honom. Det ville han förstås inte vara med om, så han smet till Sverige och sökte politisk asyl. Det var 1977. Vid samma tid tog min mormor och gammelmormor mig till Ryssland medan min mamma läste fem år till på telekommunikationshögskola i Odessa. Ett par år efter att hon blev klar där fick vi tillåtelse att flytta till Sverige för att återförenas med min pappa.

Vid ett tillfälle fick du oss att lova att trycka boken även om du inte kom tillbaka. Vart skulle du då?

Det är en sådan sak som låter mer dramatisk än vad den är. Det var säkerhetsmässigt inget särskilt med den resan – visserligen österut men inte till den omedelbara frontlinjen den gången. Samtidigt kan man inte ta något för givet i Ukraina och det var bra för mig att veta att oavsett vad som händer så kommer det jobb jag lagt ner att utmynna i en bok. Allt som kan ge positiva tankar och undanröja oro är av godo.

Vad har förvånat dig mest under arbetet med boken?

Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …

Vad är väl en bokmässa?

För många deltagare inleds bokmässan med en tågresa, som kanske tillbringas med näsan i en bok, med förberedelser inför framträdanden eller i glatt samspråk med kollegor.

För andra inleds den med monterbygge; möbler ska skruvas ihop och väldiga mängder böcker hivas upp.

 

För en bransch i ständig förändring och samtidigt i förutsägbara årscykler finns massor att diskutera med kollegor från andra förlag, från media, bokhandel, bibliotek och lärarkåren.

Viktigast och roligast är kanske ändå möten med läsare (kända och okända), i montern och i samband med olika scensamtal. Som till exempel den man som under sitt besök hos oss berättade om de två rum i källaren han lyckats hyra av sin bostadsrättsförening för att inrymma sitt växande bibliotek. Han ville täcka alla kunskapsområden och köpte inte mindre än åtta aktuella böcker ur Volantes utgivning.

Det är alltid intressant att ta del också av de mindre spontana samtalen i form av seminarier, debatter och scensamtal. Vi låg själva bakom ett fyrtiotal sådana.

Ibland hettade det till, som när Vesna Prekopic skulle diskutera under rubriken ”Varför blir vissa kriminella” med Jerzy Zarnecky, Alice Teodorescu och Alexandra Pascalidou. Stämningen var bitvis mycket spänd …

Även i seminariet ”Är de rika ett problem” med Jan Emanuel, Henrik Jönsson, Christoffer Röstlund Jonsson och Karina Cubilla blev det som förväntat en del konflikt.
Det polariserade USA blev ämne för diskussion (om än inte så hätsk) mellan Malin Ekman, Sanna Torén Björling , Sten Widmalm och Anders Lindberg under rubriken ”Hur kommer USA:s vägval påverka oss?”

Även Svante Weyler, Daniel Hermansson, Gunnar Ardelius och Eva Ekselius deltog i olika publika samtal på bokmässan. Många av dessa samtal spelades in och kommer att kunna ses i Bokmässan Play i efterhand. Roligt var också att vi fick vara med om livepoddinspelning av AI-salongen med John Airaksinen, där både Kjell A. Nordström, Pär Säthil och deckarförfattaren Lisa Bjerre deltog – från Volantescenen.

  

Men bokmässan är ju också tillfälle till fest, när dagens anspänning ska släppa – och i år lyckades Jan Emanuel skapa en del rubriker kring sin ”svitfest” (som i ärlighetens namn var mycket städad, det kan till och med Expressens Victor Malm intyga).

Med flera ”smygsläpp” på mässan var vi också glada att under helgen ta del av de första reaktionerna på Jan Emanuels bok Så var det med det: ”En anekdotfest, som en actionfilm … Jan Emanuel är en riktigt bra berättare.” Så sammanfattade till exempel Svenska Dagbladets Torbjörn Nilsson i podden Politiken sin läsning. Och Göteborgs-Postens helgbilaga 2 Dagar publicerade lämpligt nog en större intervju med den store mannen på lördagen.

”Vi måste lyfta tidsperspektivet, se hur hela vår epok började, vad vi erövrade och vad som nu kan gå förlorat”

Lagom till bokmässan 2023 kommer Vakna, mitt folk! Det judiska Europa mellan den franska revolutionen och den ryska att finnas i handeln. Vi ställde några frågor till författaren, Eva Ekselius, alldeles inför mötet med det egna verket i fysisk form.

– Detta omfattande och innehållsrika verk måste ha funnits med dig, i tanken och inte minst i datorn, mycket länge. När föddes idén om att skriva Vakna, mitt folk!?

Jag brukar säga att boken tagit mig tio år att skriva, men då har jag dragit av tre år för ett annat projekt. Men egentligen har jag samlat material ända sedan 90-talet – i förra seklet! Jag minns dock att när jag (2007) på en halvtimme skulle presentera mitt examensarbete på Paideia (högskola för judiska studier) så sa jag att det här blir ju nästan bara en innehållsförteckning.

Och det blev det också, det var första utkastet – så jag räknar det som starten.

– Berlin, Odessa, Wien och Vilnius utgör centralpunkterna för historien om det judiska Europa. Vilken är din egen relation till dessa platser?

I somras var jag i Vilnius. Men jag skulle ha rest dit 2020 för att följa spåren av judiskt liv i Litauen. Senare samma år skulle jag göra en liknande resa till Odessa. Men det kom en pandemi emellan! Jag är ändå tacksam för den, då kunde jag istället sitta dygnet runt och skriva. Biblioteken gjorde vetenskapliga tidskrifter digitalt tillgängliga i datorn hemma. Annars har bibliotek och judiska muséer i Berlin, Warszawa, New York, Paris, Tel Aviv och Jerusalem varit livlinor.

Men letar man tillräckligt djupt på YouTube så hittar man filmade dokumentärer där man kan åka droska genom Wien och andra städer vid förrförra sekelskiftet … dokumenten berättar.

Som om jag själv hade bott där för hundrafemtio år sedan, varit en fluga på väggen

Jag har varit flera gånger i Ukraina, besökt judiska institutioner i det som en gång var det judiska bosättningsområdet. Men det har varit i Kiev, aldrig i Odessa. För det är i Odessa jag känslomässigt befinner mig dessa dagar. Som om jag själv hade bott där för hundrafemtio år sedan, varit en fluga på väggen när de manliga journalisterna och författarna träffades för att diskutera judarnas framtid. Eller som om jag varit en av de kvinnliga skribenterna som gick utanför och inte fick vara med.

Nu ser jag samtidigt på TV hur staden med sin fantastiska historia angrips till döds av drönare och bomber.

– Boken innehåller ett oerhört rikt persongalleri och skildrar också en rad fenomen,  rörelser och organisationer under den period som du valt att beskriva, perioden mellan franska revolution och den ryska. Är det någon eller något som har överraskat dig och som du känner lite särskilt för?

Det är mötet mellan två kulturer, den judiska och den europeiska (senare alltmera sekulära) kristna, och samtidigt två tidsskeden, då ”tradition” möter ”modernitet”. Hela Europa är i våldsam omdaning, det är den västerländska demokratins födslovåndor. Med den judiska blicken på inträdet i denna nya kultur blir allting synligt! Det är också ett brytningsskede, en tid av omprövning och kamp, förluster och erövringar.

Jag vill fånga både detta övergripande och samtidigt komma de enskilda människorna riktigt nära, ända in i deras själsliga vånda, deras relationer, ja ända in i sovrummet. Det är ju i kärlekslivet och i inre och andliga kriser som ett samhälles omvandling gör sitt mest nakna avtryck.

en tid av omprövning och kamp, förluster och erövringar

– Om det är en insikt eller upplevelse du framförallt önskar att läsarna tar med sig från Vakna, mitt folk!, vad skulle det då vara?

Jag vill att läsaren på nära håll ska få lära känna och förstå den kultur som av sin europeiska omvärld utpekades som den främmande Andre. Jag vill att även judiska läsare ska lära känna den del av sin historia som kommit i skuggan av det stora kollektiva trauma som Förintelsen fortfarande utgör.

Men vi lever också mitt i vår egen samtids nya och stora kriser. Det är också ett brytningsskede, inte olikt det som inledde 1800-talet efter upplysningens och den industriella revolutionens genombrott. Om vi ska finna vägar att hantera vår egen tids utmaningar måste vi lyfta tidsperspektivet, se hur hela vår epok började, vad vi erövrade och vad som nu kan gå förlorat.

Laddat för bokmässan 2023!

Sista helgen i september (torsdag 28/9 – söndag 1/10)är det åter dags för bokmässan och Volante kommer traditionsenligt att finnas på plats med alla våra senaste böcker, en rad författare och många intressanta program.

Hälsa på oss i monter B03:40 och lyssna till många olikartade och spännande samtal och berättelser! Två av höstens stora titlar smygsläpper vi dessutom försäljningen av där och då. Hela helgen kommer vi dessutom bjuda på mässpriser på Volanteshop.com!

På plats finner du:

Programmet uppdateras kontinuerligt. Följ oss i våra sociala medier för uppdateringar!

Torsdag 28/9

09:30 Vesna Prekopic i Axesspanelen C03:42
10:15 Vesna Prekopic om ”Våldet och brottsligheten i skolans värld” med Åsa Beckman på DN-scenen F01:39
11.00 Vesna Prekopic i samtal med Adam Cwejman om Brottsplats: Skolan – Axess-intervju C03:42
11:30 Vesna Prekopic i samtal med rektor Susanne Norman om hur man kan vända en till synes hopplös skolsituation, på Volante-scenen B03:40
12:00 Svante Weyler tillsammans med Joel Halldorf, Jerker Virdborg och Karin Wallén: “Vad behöver romanen för att överleva som artefakt och konstform?”, med Josefin Olevik på DN-scenen F01:39
13:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
14:00 Svante Weyler om Böckerna och några teman från hans stora omläsning av världslitteraturen, på Volante-scenen B03:40
14:45 Svante Weyler: ”Om den konstnärliga friheten och andra yttrandefrihetsfrågor” på Litteraturscenen
15:00 Pär Säthil om att komma över kreativa låsningar och leva sin konst, på Volante-scenen B03:40
16:00 Gunnar Ardelius på Volante-scenen i samtal om den krisande manligheten med Nanna Olasdotter Hallberg B03:40
17:00 Svante Weyler och Pär Säthil i samtal om författares kreativa verktygslåda på Volante-scenen B03:40
17:00 Gunnar Ardelius i samtal med Mats Lekander hos Fri Tanke, B03:22

Fredag 29/9

9:50 Vesna Prekopic om Brottsplats: SkolanLärarscenen
10:00 Liza Alexandrova-Zorina i seminarium: Om den ryska diasporan och oligarker i exil (tillsammans med Knut Rognerud, Stefan Ingvarsson) i seminariesal J1
11:00 Svante Weyler om hur böcker blir till på Skriva-scenen
11.00 Liza Alexandrova-Zorina berättar om det ryskspråkiga parallellsamhället i Sverige på Volante-scenen B03:40
12:00 Malin Ekman, Sanna Torén Björling, Karin Pettersson och Sten Widmalm: Hur ­kommer USA:s vägval att påverka oss? Seminarium i sal G4
12:00 Vesna Prekopic samtalar med rektor Linnéa Lindquist om Brottsplats: Skolan på Volante-scenen B03:40
13:00 Liza Alexandrova-Zorina och Erik Thyselius om Imperiets barn i Axess-intervju C03:42
13:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
13:00 Gunnar Ardelius intervjuas av Ivar Arpi på Svenska Dagbladets scen B02:39
14:00 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn på Expressens scen F01:39
14:00 Gunnar Ardelius om manlighet och faderskap på Volante-scenen B03:40
14:30 Vesna Prekopic samtalar med Diamant Salihu i Fri Tankes monter B03:22
15:00 Svante Weyler i seminariet ”Varför berättar vi?” med Sara Johansson och Joel Halldorf och med Yukiko Duke som samtalsledare i sal J1
15:00 Malin Ekman i samtal med Nanna Hallberg Olasdotter om den amerikanska nutiden, på Volante-scenen B03:40
16:00 Pär Säthil om hur det kreativa geniet också kan leva lyckligt, på Volante-scenen B03:40
17:00 Vesna Prekopic i samtal med Jerzy Sarnecki, Alice Teodorescu och Alexandra Pascalidou under ledning av Axel Gordh Humlesjö, på temat ”Varför blir vissa av oss kriminella?” i seminariesal F5
17:00 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn i samtal med Marjut Ervasti på Se människan-scenen
17:00 Svante Weyler och Gunnar Ardelius i samtal om vad kritik och mottagande betyder för författaren på Volante-scenen B03:40
18:30 Liza Alexandrova-Zorina tillsammans med Elinor Torp: ”Skriva grävande reportage” på Skriva-scenen

Lördag 30/9

10:00 Jan Emanuel på Volante-scenen B03:40 och Så var det med det
10:30 Gunnar Ardelius och Andrev Walden om “Maken och fadern – varför är det så svårt att vara man?” i samtal med Åsa Beckman på DN-scenen F01:39
10:45 Liza Alexandrova-Zorina med Martin Kragh om “Putins drivkraft och de ryska förgreningarna in i Sverige” med Sanna Torén Björling på DN-scenen F01:39
11:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
11:00 Svante Weyler i samtal med Åke Bonnier om Böckerna – Och meningen med världenSe människan-scenen
11:20 Jan Emanuel om Så var det med det på GP-scenen G01:29
12:00 Malin Ekman och Adam Cwejman om Skymning i Amerika – Axess-intervju C03:42
12:00 Jan Emanuel om Så var det med det på SvD-scenen B02:39
12:00 Liza Alexandrova-Zorina i ett samtal om Imperiets barn på Volante-scenen B03:40
12:50 Malin Ekman berättar om Skymning i Amerika på SvD-scenen B02:39
13:00 Kjell A. Nordström, Pär Säthil och Lisa Bjerre i live-podden AI-salongen om artificiell kreativitet, på Volante-scenen B03:40
14.00 Svante Weyler i samtal med Monica Nagler Wittgenstein om Böckerna – Och meningen med världen i Judisk Kulturs monter C02:01
14:00 Gunnar Ardelius i ett samtal om mäns känslomässiga förstoppning på Volante-scenen B03:40
15:00 Historiepoddens Daniel Hermansson berättar om antikens fyra främsta fältherrar – De kom, de såg, de segrade – på Volante-scenen B03:40
15:30 Svante Weyler i ett samtal med Lisa Heino om ”Böckernas roll för att förstå verkligheten” på Lärarscenen
15:30 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn på Aftonbladets scen B07:40
16:00 Eva Ekselius i samtal med Leif Zern om ”Det judiska Europa mellan den franska och den ryska revolutionen” i Judisk Kulturs monter C02:01
16:00 Jan Emanuel i samtal med Nanna Hallberg Olasdotter om Så var det med det på Volante-scenen B03:40
16:30 Malin Ekman i ett samtal om Skymning i Amerika med Kerstin Dillmar på Se människan-scenen
16:45 Daniel Hermansson om att lämna läraryrket för att bli folkbildare i Historiepodden – och författare! – på Lärarscenen
17:00 Gunnar Ardelius och Christian Daun om ”Att vara man” i seminariesal F3
17:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40

Söndag 1/10

10:00 Gunnar Ardelius om det unikt svenska i manlighetskrisen, på Volante-scenen B03:40
11:00 Historiepoddens Daniel Hermansson berättar om antikens fyra främsta fältherrar – De kom, de såg, de segrade – på Volante-scenen B03:40
12:20 Eva Ekselius i ett samtal om Vakna, mitt folk! på GP-scenen G01:29
14:00 Eva Ekselius i samtal med Göran Rosenberg om Vakna, mitt folk! i seminariesal J2

Sluta förminska normbrytande beteenden!

2021 skrev före detta rektorn (numera journalisten) Vesna Prekopic en uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter om sitt år som rektor för en nystartad skola i ett utanförskapsområde – ett år av hot, kränkningar och övermäktig arbetsbelastning, som slutade med att cheferna bedömde att det var för farligt för henne att jobba kvar.
Men Brottsplats: Skolan innehåller vittnesmål från många lärare, skolledare, forskare och politiker och visar hur världens viktigaste arbetsplats blev en av de farligaste. Boken leder också fram till en tanke om vad vi kan göra åt det.
Vi ställde några frågor till författaren inför utgivningen av boken 1 september:
Vad fick dig att skriva den här boken?
– Jag ville dela med mig av min egen erfarenhet av våld från elever mot skolpersonal som jag upplevde under ett läsår som rektor. Det jag upplevde är inte unikt, men ändå är ämnet relativt osynligt när skolans problem diskuteras. Visserligen rapporteras det regelbundet om stök, hot och våld i skolan, men det är sällan som lärare och rektorer själva berättar om vad de upplevt och hur det påverkat dem.
 
Det bottnar alltså i din egen erfarenhet, men det är ju också ett gediget research-arbete du gjort för den här reportageboken. Vad har slagit dig mest när du antagit helikopterperspektivet?
– Främst två saker: Dels den känsla av utsatthet och ensamhet som de jag intervjuat har känt. Dessutom finns även en tillhörande känsla av hjälplöshet för att ingenting händer för att få slut på den orimliga arbetsmiljön. Och dels att det finns lösningar, både på kort och lång sikt, men de kräver både en samsyn och en resurssättning i alla led när det kommer till vad som ska göras, vem som ska göra det och hur det ska göras.
parallellt med andra viktiga skolfrågor finns den om våldet
 
Som läsare är det svårt att inte bli oerhört upprörd när man läser din bok, både för de drabbade lärarnas och elevernas skull – men också för de förövare som är på så fel spår i livet. Det blir också tydligt att skolan och det omgivande samhället hör ihop. Så vem är boken skriven för egentligen?
– En välfungerande och likvärdig skola är grundläggande för ett demokratiskt samhälle, så boken är skriven för alla som är engagerade i skolan. Jag hoppas att allmänheten får upp ögonen för att parallellt med andra viktiga skolfrågor finns den om våldet. Den behöver synliggöras och framför allt göras något åt.
Vad tror du behövs för att förbättra arbetsmiljön i skolan här och nu?
– Jag tror att det viktigaste, bortsett från att långsiktigt bygga upp en stark lärarkår som ges rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, är att sluta förminska normbrytande beteenden och att direkt agera när de uppstår. Det åligger vuxenvärlden att tidigt lära barn skillnaden på rätt och fel och att agera utifrån det i praktiken. Sådant som inte accepteras utanför skolans väggar, ska inte accepteras innanför skolans väggar.
Om du fick gå tillbaka i tiden och ge dig själv ett råd inför det nya jobbet, som du då såg så mycket fram emot – vilket skulle det vara?
– Att vara idealist är bra, men att vara realist är bättre. Tacka inte ja till jobbet om det inte finns en genomtänkt organisation och struktur för att skolan ska kunna fungera som skola.

”Det är en mycket imponerande bok”

Det var en mycket hyllad bok som släpptes bok på Handelshögskolan i Stockholm.
 
Igår släpptes Därför är ojämlikheten viktig. Författaren Jesper Roine inledde med en uppskattad miniföreläsning efter att rektor Lars Strannegård hyllade boken som ”uppfriskande” och ”behövlig” i en diskussion som ofta blir extremt laddad, och en fråga som vi ser belysas i tidningarna varje dag.
Det är en bok som är för alla som vill förstå hur samhällsekonomin fungerar och är uppbyggd. Varifrån kommer pengarna? Varför mäter vi utvecklingen i BNP? Varför handlar fördelning inte om ”pajen” just nu, utan hur den skapas och kvaliteten på den?
Men det är också en bok från forskningsframkanten i världen med unika sammanställningar. Volantes förlagschef Tobias Nielsén betonade att det finns ingen annan bok i världen, vad vi känner till, som satt ihop hela bilden kring ojämlikhetsfrågan på det här sättet.
Anders Björklund, professor emeritus på SOFI på SU och en av Sveriges främsta ojämlikhetsforskare, inledde sin fråga med att hylla Jesper Roines bok som mycket imponerande.
Några andra som ställde frågor var Laura Hartman, Linn Lerpold, Markus Jäntti, Lars Trägårdh och Mats Wingborg.
Nedan syns några bilder från kvällen, som inleddes i aulan och fortsatte i ljusgården på Handelshögskolan.
Också en bok från forskningsframkanten
Beställ fler böcker? Många på plats köpte två eller tre ex av detta kommande standardverk. Mejla hit om du vill köpa många. Annars besök här för enstaka exemplar till releasepris.
Kommande event? Torsdag 12 oktober kl 12-13 pratar Jesper Roine om boken med kollegor från bloggen Ekonomistas. Plats: Studio SN7, Stora Nygatan 7 i Gamla stan, Stockholm (bredvid Gamla stans bokhandel). Anmäl här.
Bjuda in Jesper Roine? Kontakta oss för seminarium med och/eller föreläsning av Jesper Roine utifrån boken.
Här finns också en mini-intervju med Jesper Roine.

 

         

 

Fem frågor om ojämlikhet

Jesper Roine är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och en av landets ledande ojämlikhetsforskare. Hans nya bok Därför är ojämlikheten viktig – om rika, fattiga och alla däremellan är en av de mest heltäckande genomgångar av ojämlikhetsfrågan som skrivits på svenska. Här berättar Jesper varför han hatar pajdiagram och varför han önskar att såväl vänstern som högern blir bättre på att diskutera ojämlikhet.

Du har skrivit en av de mest djuplodande böcker om ojämlikhet som publicerats på svenska. Varför ville du göra det?

Att ojämlikhetsfrågan berör oss märks inte minst på hur ofta det pratas om den i alla möjliga sammanhang, särskilt i tider av ekonomisk kris. Samtidigt uppfattar jag ofta diskussionerna spretiga och svårbegripliga. Vänster och höger använder samma ord, men menar olika saker eller väljer att betona vissa delar av problemen samtidigt som de bortser ifrån andra. Jag ville försöka sammanföra begreppets många dimensioner och förklara hur de hänger ihop.

Ojämlikhet är inte automatiskt dåligt.

Rättvisa är något som ligger djupt begravt i däggdjurshjärnan, och ojämlikhet uppfattar vi instinktivt som något dåligt. Du menar att ojämlikheten är viktig – är den också dålig?

Ojämlikhet är inte automatiskt dåligt. Tvärtom uppfattar de flesta ekonomiska skillnader som rättvisa om de är resultatet av något legitimt, till exempel att den som jobbar får mer betalt än den som inte jobbar. Samtidigt vill många göra det för lätt för sig genom att hävda att ojämlikhet inte är ett problem så länge alla har lika möjligheter. Att det inte är så enkelt är något jag förklarar i boken.

Är det här en vänster- eller högerbok?

Inget av dem eller både och beroende på hur man ser det. Det reflexmässiga behovet att peka ut saker som ”vänster” eller ”höger” är bland det mest irriterande i ojämlikhetsdebatten. Jag tror att boken innehåller både fakta och resonemang som gillas i olika delar av det politiska spektrumet. Men i ännu högre utsträckning hoppas jag att boken förklarar hur respektive sida resonerar och vilket vetenskapligt stöd som finns för deras respektive argument.

Berätta om varför du hatar pajdiagram!

Haha! Hatar är kanske ett starkt ord men just pajanalogin, som ju används flitigt när man ska förklara saker inom ekonomi, leder ofta fel.
Till att börja med är ju inte ekonomin en paj utan snarast ett kontinuerligt pajbakande. Det är långt viktigare för välfärden i samhället att vi bakar ny paj hela tiden än hur vi delar det som finns här och nu.
Men i frågor kring hur det ska gå till så hävdas ofta att man bör separera ”maximerandet av pajens storlek” från dess fördelning. Ekonomi, sägs det, handlar om effektivitet och att skapa en så stor paj som möjligt medan det är politikernas eller filosofernas roll att avgöra hur den ska fördelas. I nästa andetag formuleras dock teorier om att det är just fördelningen som begränsar hur stor pajen blir. Jag kan hålla med om att en paj som består av 100 bitar är bättre än en paj som består av 90 bitar. Men om villkoret för att vi ska få 100 bitar paj är att en person ska äta alla bitar har jag svårt att se det uppenbara i att alltid maximera pajens storlek.
Sen är det dessutom så att resonemanget om att en jämnare fördelning av pajen automatiskt skulle betyda mindre paj inte alls är självklar. Det finns mekanismer som gör att omfördelning kan leda till mindre paj, men det finns också gott om effekter i motsatt riktning. Storleken och fördelningen hänger ihop – det är viktigt att förstå hur!

Vad hoppas du att boken ska göra för avtryck?

Jag hoppas att alla ska som läser ska få en bättre förståelse för ekonomisk fördelning. Vad menas egentligen med alla olika begrepp i ojämlikhetsdebatten? Vad är sant om ojämlikheten och varför finns det så många motstridiga bilder av utvecklingen? Jag har inga illusioner om att boken kan minska motsättningarna mellan vänster och höger, men jag hoppas innerligt att den bidrar till att göra diskussionen om dessa viktiga samhällsfrågor bättre.

 

#nyttjobb: Volante söker digital strateg/kommunikatör

Volante växer, och nu söker vi en kommunikatörswizard och digital strateg.

Budskapet på tavlan som hänger på vårt kontor i Gamla stan fångar det som vi vill att du vill: Make your mark on the world. På Volante gör vi skillnad tillsammans med människor som kan saker och har förmågan att berätta det – för att bidra till en klokare och roligare värld.

Precis som vi går du igång på nya idéer, starka berättelser, intressant kunskap och viktiga lärdomar. Precis som vi vill du nå så många läsare, lyssnare och bokköpare som möjligt.

Du navigerar sociala medier med självklarhet, och omfamnar det säljdrivna helhetsperspektiv som samtida kommunikation förutsätter. Du formulerar dig kvickt, men behärskar också grundläggande verktyg för bild- och videoproduktion.

Du är intresserad av dataanalys, strategi och att se resultat av det du gör.

Du ser fram emot att ha daglig kontakt med marknad, förläggare och med våra författare och välja innehåll som når ut och når rätt.

Dina arbetsuppgifter kommer bland annat bestå av att producera kommunikationsmaterial till sociala medier, artiklar, nyhetsbrev, hemsida och press.

Både operativt och strategiskt

Du kommer utforma och driva kommunikations- och kampanjprojekt tillsammans med vår marknadsavdelning och redaktion, men också arbeta operativt på egen hand.

I arbetet ingår att ta fram och utforma kommunikation för enskilda projekt, och leda arbetet från ax till limpa.

Du jobbar främst med Volantes bok- och ljudprojekt, men kan även involveras i kommunikations- och PR-arbete kring vår föreläsnings- och eventverksamhet.

Vi tror att du har någon form av kommunikationsutbildning, men det viktigaste är att du har en kreativitet som driver försäljning, är kunnig och självgående – och därför är dokumenterad erfarenhet av liknande roller eller arbetsuppgifter ett krav.

Det är viktigt att du har lätt för att ta beslut, prioritera, välja och välja bort.

Du är intresserad av popkultur, vetenskap och samhällsfrågor och älskar förstås böcker och ljudböcker, men lyssnar lika gärna på poddar.

kreativitet som driver försäljning

Du vill:

  • nå rätt målgrupp i varje enskilt fall med grepp och ton som tilltalar (och leder till rätt effekt).
  • bidra till att utveckla företagets digitala strategier parallellt med en operativ vardag.
  • lyckas med SEO och onlineannonsering.
  • att det ska gå undan, och det är toppen, för på Volante är tempot ofta högt.

Senast söndag 13 augusti

HUR DU SÖKER – OCH MER OM TJÄNSTEN

Tjänsten är på heltid, förlagd till vårt kontor. Provanställning tillämpas.

Vi håller till i Stockholm i Gamla stan i ett fantastiskt hus på Stora Nygatan 7, med en bokhandel och en magisk eventlokal på gatuplan.

Skicka ansökan senast söndag 13 augusti, men gärna till början av augusti. (Då börjar vi sortera.)

E-post till jobb@volante.se så snart som möjligt. Ange i ämnesraden: ”Effektiv kommunikation”.

För frågor kontakta förlagschefen Tobias Nielsén, tobias@volante.se, och biträdande förlagschefen Ulrika Bergwall, ulrika@volante.se. Under juli kommer vi inte svara dagligen.

 

#makeyourmark

#klokt&roligt

Det är vår moraliska skyldighet att planera för en miljon år framåt

Vid 36 års ålder har William MacAskill, professor vid Oxford, redan gjort ett större avtryck än många andra samtida filosofer i världen. Nu har hans nya bok släppts på svenska.

Det finns goda skäl att tro att vi människor fortfarande lever i vår arts absoluta barndom – att vi är tidiga människor. Därför borde vi lära oss att leva och investera på ett sätt som möjliggör vår arts överlevnad, så att all vår potential går att förverkliga.

Själva kommer vi inte att få uppleva alla makalösa upptäckter och framsteg, men filosofen William MacAskill menar att vi tillsammans kan skapa en värld med oändliga möjligheter. Han uppmanar till ett moraliskt och etiskt tänkande som får oss att ta ansvar för framtiden.

På kort tid har William MacAskill blivit ett självklart namn att känna till för alla som har det minsta anspråk på att hänga med i samtiden, debatten och som vill ta in nya idéer. Detta genom grundandet av effektiv altruism-rörelsen och förespråkandet av longtermism, ett långsiktigt tänkande som sträcker sig betydligt längre än till den egna pensionen.

Det är en viktig moralisk prioritet i vår tid att positivt påverka den långsiktiga framtiden.

I sin nya bok som nu släpps på svenska visar han hur och varför vi bör planera för en avlägsen framtid. Den heter passande nog Vad framtiden förtjänar – att planera för en miljon år. Där argumenterar William MacAskill för att det är en viktig moralisk prioritet i vår tid att positivt påverka den långsiktiga framtiden. Och han lever som han lär, minst sagt.

Vid 15 års ålder fattade han beslutet att bli förmögen för att kunna ge bort hälften av pengarna till välgörenhet – efter att ha förstått omfattningen av den globala AIDS-epidemin. Som 18-åring läste han Peter Singer, vilket motiverade honom ytterligare i riktning filosofi och filantropi. Efter studier vid Cambridge, Oxford och Princeton, och med svenske Krister Bykvist som handledare, blev William MacAskill som 28-åring världens yngsta docent i filosofi.

Hittar sätt att effektivisera välgörenhet

MacAskill är även en av grundarna till effektiv altruism-rörelsen. Effektiv altruism är ett projekt som syftar till att hitta de bästa sätten att hjälpa andra, och omsätta dem i praktiken. Det är både ett forskningsfält som försöker identifiera världens mest angelägna problem och de bästa lösningarna på dem, och ett community av människor och organisationer som försöker omsätta resultat från denna forskning för att göra gott.

Detta projekt är viktigt eftersom många försök att göra gott misslyckas, medan andra är enormt effektiva. Till exempel hjälper vissa välgörenhetsorganisationer hundra eller till och med tusen gånger fler människor än andra, när de ges samma mängd resurser. Det handlar alltså om en oegennytta och medmänsklighet som går bortom vardagen och gör ett mer långsiktigt avtryck än att bara ge pengar till välgörenhet.

”Longtermism” gör att vi kan planera för en miljon år framåt

Longtermism är en utmanande och spännande filosofi i en värld där de flesta av oss inte ens verkar kunna tänka på våra barn och barnbarns framtid. Men i sin nya bok Vad framtiden förtjänar argumenterar MacAskill övertygande och hoppingivande för vad mänskligheten kan bli.

Ur hans perspektiv räcker det inte att enbart vända klimatförändringen eller avvärja nästa pandemi. Vi måste se till att civilisationen kan återhämta sig om den kollapsar, motverka slutet på moraliska framsteg och förbereda oss på en värld där de smartaste varelserna är digitala, snarare än människor.

Vi måste se till att civilisationen kan återhämta sig om den kollapsar.

Om vi gör kloka val idag kommer våra barnbarns barnbarn att se tillbaka på oss med glädje och veta att vi gjorde allt vi kunde för att ge dem en värld full av rättvisa, hopp och skönhet. Kanske låter det romantiskt. Men det handlar i grund och botten om ansvar, ryggrad och intelligens – allt det där som utmärker oss människor när vi är som bäst.

William MacAskill får oss att lyfta den tomma blicken från korven på grillen och titta ut mot stjärnorna och se betydligt längre än till samtiden. Hans filosofi ställer krav på oss som människor och personer, men krav som är lika rimliga som stimulerande för alla med förmågan att tänka.

_________________________________________’

Fakta: Centre for Effective Altruism och Giving What We Can

2009 startade William MacAskill tillsammans med Toby Ord organisationen Giving What We Can – som uppmuntrar människor som har möjlighet att ge 10 procent av sin inkomst till effektiva insatser för att hjälpa andra.

I dag har nästan 10 000 medlemmar från 100 olika länder donerat 220 miljoner dollar och över 3 miljarder dollar i ”pledges”. Detta ledde 2011 vidare till the Centre for Effective Altruism som blev paraplyorganisation till Giving What We Can, och till 80 000 Hours som ger karriärrådgivning till unga som vill göra skillnad.