Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Bokcirkeln kring ”Vårt enda liv”

Martin Hägglunds Vårt enda liv är en av de senaste årens mest uppmärksammade böcker. Hos Volante på Stora Nygatan 7 möter Stina Oscarson nu bland andra Ann Heberlein, Mona Sahlin och Navid Modiri, för att i tre öppna bokcirklar (7/3, 14/3, 21/3) samtala om liv och politik med utgångspunkt i Hägglunds filosofi.

Bakgrunden är att pjäsen Vårt enda liv – den stora bokcirkeln, skriven av Stina Oscarson, under hösten 2022 har premiär i Stockholm. Som en del i arbetet med denna pjäs har en rad bokcirklar genomförts inom Stadsmissionens dagverksamhet, bokcirklar som nu alltså följs upp med en serie om tre offentliga evenemang i Gamla stan, ledda av regissören och författaren Stina Oscarson, där namnkunniga personer resonerar kring en rad centrala teman utifrån sin egen läsning av boken.

Hur läser ekonomer, präster, debattörer, filosofer och politiker Vårt enda liv? Vad har skavt, vad har inspirerat?
Torbjörn Tännsjö: ”Det som förvånade mig var hur många invändningar jag hade mot författarens argumentation, trots att jag håller med om slutsatserna kring vårt enda liv och behovet av en global socialistisk demokrati”
Navid Modiri: ”Det som överraskade mig med att läsa Vårt enda liv var hur radikalt min syn på frihet förändrades. Att det handlar mer om att ge upp än om att följa min egen vilja till punkt och pricka. Eller som min vän Erik sa till mig redan för tio år sedan: varför tror du att du kommer bli lycklig för att du får som du vill?”

Vid varje tillfälle bidrar också en deltagare från Stadsmissionens bokcirklar till samtalet. Evenemangen genomförs i samarbete med Svenska kyrkans kulturscen Se människan.

Måndagen 7 mars klockan 18:30
Ann Heberlein
Agneta Stark
Mats Svegfors
Ruth Nordström
Reine Lööf
Biljett hittar du här.
Måndagen 14 mars klockan 18:30
Navid Modiri
Mona Sahlin
Kjell A Nordström
Annika Borg
Marie Adlén Lilja
Biljett hittar du här.
Måndagen 21 mars klockan 18:30
Torbjörn Tännsjö
Carl Rudbeck
Dmitri Plax
Maria Ludvigsson
Claus Haldin
Biljett hittar du här.
**
Ruth Nordström är människorättsadvokat och hon medverkar i bokcirkeln den 7 mars. Hör henne berätta om vad hon ser fram emot i boksamtalet.

 

Fem frågor till Dave Goulson om Tyst jord

Dave Goulson är aktuell med sin allvarligaste bok hittills: Tyst jord. Den är ett försök att ruska om oss och få till en ändring i hur vi beter oss mot småkrypen omkring oss. De må nämligen vara små, men utan insekterna skulle jorden inte bara sluta surra utan också bildligt talat sluta snurra. Vi bad Dave berätta mer om sin nya bok.

det är inte för sent (inte än!)

Dina tidigare böcker har varit så glädjefyllda och passionerade i sina beskrivningar av humlor och andra insekter. Du berättar på ett väldigt brittiskt sätt, nästan som en sorts populärvetenskaplig Det susar i säven för vuxna läsare. Men Tyst jord känns allvarligare, mer akut. Är det en mer nedstämd Dave Goulson vi finner i denna bok?

Den här boken är allvarligare än mina tidigare, men jag hoppas att den också är underhållande och hoppingivande. Några av de fakta jag redovisar är oroande, rentav deprimerande, men det är inte för sent (inte än!). Jag kände att den här boken behövde skrivas, med förhoppningen att den kan bidra till en positiv förändring.

 

Samtidigt, som du är inne på, borde alla dina läsare känna igen sig i den här boken också. Du har vävt in en serie ”porträtt” av olika insekter. Vad var tanken med det greppet?

Att lätta upp och få in mer av det förunderliga hos insekter. Visa hur fascinerande, vackra och ofta mycket märkliga de är. Därför låter jag varje kapitel sluta med ett kort möte med någon av mina favoritinsekter.

både Carsons bok och min föddes ur en djup oro över planetens tillstånd

Bokens titel Tyst jord låter bekant för många av oss. Hur förhåller den sig till Rachel Carsons epokgörande bok Tyst vår?

Det kanske är pretentiöst att använda titeln Tyst jord och inbjuda till jämförelser med Tyst vår – en bok som fick så enormt genomslag. Men jag tänker att båda böckerna föddes ur en djup oro över planetens tillstånd, och ur en önskan att förbättra det. Mitt angreppssätt är dock annorlunda, eftersom jag skriver om de många olika orsakerna till insektsdöden, inte bara bekämpningsmedel.

Rachel Carson skulle vända sig i sin grav om hon såg hur mycket större problemen orsakade av bekämpningsmedel har blivit.

Carsons bok väckte verkligen allmänhetens uppmärksamhet på vad som höll på att ske med naturen. Den hade också konkret effekt på en del av miljöförstöringen. Vad har du försökt göra för att Tyst jord också ska ha riktigt effekt på sakernas tillstånd?

Tyst vår fick onekligen mycket uppmärksamhet och lyckades utan tvekan göra världen medveten om vilka fruktansvärda effekter bekämpningsmedlen hade på naturen. Många trodde att striden var vunnen när kemikalier som DDT förbjöds. Sorgligt nog skulle Rachel Carson vända sig i sin grav om hon såg hur mycket större problemen orsakade av bekämpningsmedel har blivit. Hur användandet av dessa gifter bara ökat, hur antalet sorter skjutit i höjden – några av dem många gånger giftigare än DDT. Och bekämpningsmedlen är inte det enda hotet som insekterna möter varje dag; habitatförluster, klimatförändringar, andra föroreningar, invasiva arter, ljusföroreningar – allt tar ut sin rätt på dem. Tyst jord är mitt försök att ruska om folk och få världen att inse vad som händer med insekterna. Och mitt försök att få människor att börja hjälpa dem.

Till och med en kruka med någon blommande ört, som mejram, gör skillnad i det lilla

På tal om hjälp: vad är det enklaste vem som helst av oss kan börja göra för att hjälpa?

Det är väldigt enkelt att göra en trädgård mer insektsvänlig. Anlägg en damm, odla vilda blommor, inte klippa gräset så ofta, sluta använda alla sorters gifter, plantera ett blommande träd. Till och med en kruka med någon blommande ört, som mejram, gör skillnad i det lilla. Uppmuntra också lokala, hållbara småbrukare genom att köpa organiskt odlat efter säsong. Sådana bruk minskar hotet mot insekter direkt. Kort sagt, det är väldigt enkelt för oss alla att börja engagera sig för insekterna!

Läs också inledningen till Tyst jord

 

Tyst vår – 60 år sedan: boken och ny aktuell seminarieserie

En solig höstdag i pandemins år 2021 fick vi (trots allt) tillfälle att sitta över en lunch på Nationalmuseums restaurang med vår karismatiska, entusiasmerande och ständigt sprudlande författare Anne Sverdrup-Thygeson. Bland alla ämnen och idéer som bollades återkom vi ständigt till ett tema: hur den moderna miljörörelsen faktiskt startade med en bok. En bok som vi på Volante återutgivit inom vår klassikerserie: Tyst vår av Rachel Carson.

Vi konstaterade att Tyst vår firar 60 år 2022; det vore väl verkligen värt att lyfta?* Efter lunchen tog vi oss därför en titt på vår utgivning, både den tidigare och kommande, och såg hur natur- och klimatkriserna så oerhört tydligt bildar ett tematiskt kluster hos oss. Rachel Carson är i gott sällskap! Bland hennes efterföljare i vår utgivning syns namn som nämnda Anne Sverdrup-Thygeson, men också Dave Goulson, Elizabeth Kolbert, Izabella Rosengren, Pella Thiel och Henrik Hallgren. Många av dem med en egen stark koppling till Carson, Dave Goulson har till exempel valt att kalla sin kommande bok Tyst jord, en direkt hommage till Carsons Tyst vår. Andra, som Nobelpristagaren Paul Nurse, har faktiskt sin gärning som forskare i hög grad Rachel Carson att tacka för.

 

Vi tittade också utanför vår egen utgivning. Vi har läst och älskat Patrik Svenssons Ålevangeliet. Boken och hans fantastiska Sommar i P1 gav oss impulsen att be honom skriva förord till Elizabeth Kolberts Det sjätte utdöendet, vilket han också gjorde. Vi har läst och älskat SVT-legendaren Henrik Ekmans Naturen vi ärvde. Och inte minst: Vi uppfylls av att se hur alla dessa böcker talar med varandra, utbyter idéer och teman, samspelar och bildar en inspirerande fond för den nödvändiga omställning vi står mitt uppe i.

Journalisten Henrik Ekmans tummade exemplar av Rachel Carsons miljöklassiker – och en nyare utgåva i Volantes klassikertappning

Boken som bärare av upplevelser och kunskap betraktas av vissa som en utrotningshotad art. Men boken är oöverträffad, vilket inte minst den rad av duktiga forskare och journalister som nämns ovan är bevis för: de valde att skriva en eller flera böcker för att nå ut med sin forskning, sitt larm, sin kärleksförklaring.

Därför blev seminarieserien ”Tyst vår – 60 år senare” till. Vi på Volante kontaktade programansvariga på Naturhistoriska riksmuseet med förslag om att sätta ihop ett live-program under 2022 och de gick genast igång på idén att göra detta tillsammans. De såg att detta kunde var en möjlighet att sprida kunskapen om museets viktiga arbete och forskning på området. Sedan kom pandemirestriktioner emellan och vi beslöt att gå den digitala vägen. När vi kontaktade UR Samtiden tackade de ja, trots kort framförhållning: kombinationen av färsk forskning från ett av våra främsta museer och forskningsinstitut och en rad världsledande författare var helt enkelt för stark att tacka nej till.

Inspelningsplats: Naturhistoriska riksmuseet en kylig januaridag

Det första seminariet är inspelat och finns att se här på vår hemsida, liksom på UR Play och hos NRM. Under ytterligare två tillfällen, i mars och juni, spelas nya samtal och föreläsningar in.

Björn Helander, ”Mr Havsörn” och programledaren Henrik Ekman

Resultatet kan du följa här. Titta, lyssna, lär och inspireras. Läs böckerna! Tala med vänner, grannar, politiker, dina barn. Odla din vilda trädgård, skydda den natur du är omgiven av, gör skillnad!

*2022 är verkligen ett miljöns jubileumsår. Samma vecka som det tredje seminariet spelas in genomförs konferensen Stockholm +50, ett högnivåmöte som FN arrangerar, där Sverige står som värd, tillsammans med Kenya. Då är det femtio år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför.

Blomman är kvar, men Volante blir grönt

Snabbt och långsamt. Rörligt och stabilt.

Växande och flygande. Klokt och roligt.

Det är vad Volante handlar om.

Nu får vi en ny logotyp och uppdaterad visuell identitet, skapad av formgivaren Minna Sakaria. 

Blomman är kvar, men ny

Volante symboliseras som tidigare av en blomma. Blomman har funnits med oss sedan starten och idén är fortfarande densamma — blommans kronblad och fröer är idéerna och berättelserna som vi och våra författare publicerar, och som vi vill ska sprida sig, slå rot och växa.

Det finns mer än en miljon Volante-böcker där ute där blomsterstjälken växer upp på bokryggen, och även stjälken finns kvar, om än i en uppdaterad version.

Dessutom är blomman rolig att använda som asterisk.*

* Ungefär så här. Fotnoter rätt skrivna kan ju vara fantastiska! För ett strålande exempel, se hur Adam Kay använder fotnoterna i sin väldigt roliga och upplysande bok Det här kommer göra ont. (Även om ljudboken också är bra, så blir det inte samma effekt som i ”läsboken”.)

Etablerad men spetsig

Den nya visuella identiteten har skapats av Minna Sakaria, formgivare utbildad på RCA i London som driver Sakaria Studio och bland annat gjort visuella identiteter för Stockholms Kvinnohistoriska och Konstfack.

Den visuella identiteten ska spegla vad Volante är idag och i framtiden, en etablerad och samtidigt spetsig aktör inom förlagsbranschen.

Vi har identifierat värdeord som ”avantgarde”, ”snygg och modern” samt ”tillgängliga och folkbildande”. I detta ligger också berättelsen om Volante som förlag.

I typografin leker vi med kursiver – ett ord som kan ledas tillbaka till medeltidslatinets cursivus, från latinets curro ”löpa”. Samtidigt som vi tydliggör det snabba och framåtlutade, finns en subtil koppling till ordet Volante, ”flygande” på italienska.

Snabbt och långsamt

Men det snabbrörliga bärs upp av det stabila. Som läsare ska man känna sig trygg med Volantes utgivning och scen, att man i den får ta del av kurerat och kvalitetsstämplat innehåll.

Att tillåta olika idéer (så länge de är genomtänkta) och eventuella krockar mellan dem, tycker vi visar på genuin intellektuell hederlighet, och är en viktig, överbryggande inställning i vår samtid.

Människan har i alla tider sökt sig till gröna platser.

Volantes primärfärg i den nya visuella identiteten är grön. Grön är en färg som syns. Den passar ändå in i alla rum. Kopplingen till liv, energi och natur finns förstås, och därmed också till vår populärvetenskapliga utgivning, men också all form av utveckling. Inklusive blomman som växer.

Jonna Bornemarks bok jag är himmel och hav blir den första Volante-bok med den nya visuella identiteten.

Den första Volante-blomman formgavs av Tobias Gillberg 2003.

Ett nobelt privilegium

Vi sitter i en taxi på väg ut mot Wasamuseet. Utanför både utrikesdepartementet och riksdagen står polisens piketbilar parkerade, i Stockholm demonstreras det mot covidpass.
Nobelpristagaren Sir Paul Nurse slår en blick i telefonen – flera mediaförfrågningar har kommit sedan The Telegraph publicerat ett brev från honom, Richard Dawkins och en rad andra framstående vetenskapspersoner. Ämnet är inte restriktioner eller covidpass, inte heller Brexit (ämnen han för all del tidigare uttalat sig om) utan den process Imperial College nu genomför som ett led i sin ”etiska städning” efter Black Lives Matter-protesterna.

Paul Nurse lyckades alltså trots omikrons härjningar besöka Stockholm i samband med publiceringen av hans bok What is Life? på svenska med titeln Vad är liv? Biologins hemligheter i fem kapitel. Förutom några intervjuer så höll han en öppen föreläsning på Karolinska Institutet (och zoom), arrangerad av professor Ingemar Ernberg. Dessutom gjorde Nobelmuseums Gustav Källstrand en poddintervju i form av ett publikt samtal i museet. Båda dessa evenemang självklart med begränsad publik i luftiga lokaler…

många timmars hård möda över oglamorösa petriskålar med jästsvamp

Paul Nurse växte upp under enkla omständigheter i en arbetarklassfamilj där han blev den förste att ta sig vidare till akademiska studier; en udda fågel, som redan som barn började fundera på den stora frågan boken försöker besvara.

Att få ägna sitt liv åt forskning, visserligen med många timmars hård möda över oglamorösa petriskålar med jästsvamp (utan särskilt hög lön) men med kreativitet och passion som drivkrafter, ser denna arbetargrabb som ett enormt privilegium. Den ödmjukheten präglar både honom och hans hustru, som också var med på besöket.

En kort utvikning om hustrun Anne: Anne Nurse är numera pensionerad förskollärare (”de ljuvliga 3-5-åringarna var min åldersgrupp”) som fortsätter läsa och samla på barn- och ungdomsböcker. Under pauser och väntan på sin make satt hon och plöjde en roman av nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah. När Paul Nurse blev adlad började deras granne kärleksfullt reta henne med ett glatt ”Good morning Lady Anne”, vilket hon inte alls tycker om. Inte heller minns hon med någon större glädje allt ståhej under Nobelfestligheterna. Vad hon hade på sig? ”Ja, det var väl någon klänning. Jag minns inte, är inte så intresserad av kläder.”

plikten att betala tillbaka till samhället – till exempel som mycket duglig byråkrat

Tillbaka till Paul Nurse: Han är noga med att skilja mellan ”privilege” och ”entitlement” och hans starka pliktkänsla är orsaken att han fortfarande vid 73 års ålder arbetar mer än heltid med att leda The Francis Crick Institute i London, engagera sig i flera styrelser och The Royal Academy of Sciences (som han länge var ordförande för), samtidigt som han reserverar en del av sin tid åt sin forskning.
Det vill säga: Privilegiet att kunna ägna sitt liv åt passionen medför plikten att betala tillbaka till samhället – till exempel som mycket duglig byråkrat.

Men privilegiet medför också en plikt att engagera sig i samhällsutvecklingen och i Vad är liv? skriver han både vackert och kraftfullt om vårt ansvar för allt liv på den enda levande planet vi känner till.
Därav också det brev till tidskriften Nature han skrivit tillsammans med bland andra Richard Dawkins och Alice Roberts, om Imperial Colleges beslut att plocka ner en byst av Thomas Huxley (känd som The Bulldog of Darwin) och döpa om den byggnad som bär hans namn.
Imperial College hade fattat det beslutet mot bakgrund av att Huxley – som kom att bli en uttalad abolitionist och reformvän och bland annat såg till att fattiga barn, också flickor, kunde få utbildning – skulle kunna betraktas som rasist med dagens måttstock.
Paul Nurse blir påtagligt irriterad och berättar animerat om alla Huxleys insatser för ett mer upplyst och jämlikt samhälle. De idéer han förfäktat som ung borde mer än uppvägas av hans senare gärning, menar Nurse.
Ännu mer upprörande tycker han Edinburghs universitets beslut att plocka bort David Humes namn från en byggnad är. ”En av världens kanske tio främsta filosofer! Och snart är det väl dags för Francis Crick också”, muttrar han.

vi är många som bygger kunskapssamhället

Men mörka moln skingras snabbt när vi ges en personlig guidning runt Wasa av chefsguide Peter Rydebjörk. Jag älskar ett bra museum lika mycket som jag älskar en god bok, och det slog mig under denna helg i sällskap med en av världens främsta forskare, i miljöer som Nobelprismuseum, Karolinska Institutet, Wasamuseet och förstås Volantes fina kontor och Gamla stans bokhandel att vi faktiskt är fler än vi tror som bygger kunskapssamhället – på olika sätt.

På samma sätt som Wasa dekorerades med överdådiga och symbolrika skulpturer för att demonstrera kungens makt, är det konstfärdiga i hur vi producerar kunskap en fullkomligt essentiell del. En tanke som inte ligger långt borta när jag håller den vackra och kloka Vad är liv? i min hand.

Matilda Berg

   

Vi har de perfekta julklapparna (alltid ;-)

Vi brukar säga: Det finns inget så prisvärt som en bok. Den kan räcka hela livet – och förändra det i grunden.

På motsvarande sätt: Ett omsorgsfullt vald bok slår det mesta under granen. Med en bok kan du säga något, vilja något — mer än med de flesta andra klappar.

Vi hoppas att du hittar en bra bok i din lokala bokhandel. Om du bor i Stockholm har vi våra och andras fina böcker i Gamla stans bokhandel under oss. Extraöppet och med större lokaler inför jul. 

Julklappar för alla nyfikna

Högsta betyg

Vi är väldigt stolta över att två av höstens böcker fått de sällsynta femmorna av BTJ:s svårflirtade lektörer.

Att kategorisera böcker är alltid svårt, men Knaster av Pontus Wasling och Frågvisare av Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg kan kanske klassas som ”filosofisk populärvetenskap”?

Våra gröna böcker

Böcker om klimat- och naturkrisen är en egen subgenre på Volante. Därför platsar Rachel Carsons Tyst vår perfekt som en Volante Klassiker. 2022 firar boken 60 år, vi ser fram emot seminarieserien om verket tillsammans med Naturhistoriska och UR. Bland andra deltar Elizabeth Kolbert, aktuell med boken Under en vit himmel och som förärades Pulitzerpriset för Det sjätte utdöendet.

Under hösten fick vi besök av Anne Sverdrup-Thygeson, älskad för Insekternas planet och aktuell med På naturens axlar. Även Lewis Dartnell gästade och hans bok Ursprung fick ett fint mottagande.

Succé hos Skavlan

En av årets höjdpunkter på förlaget var att äntligen få träffa Merlin Sheldrake – han överträffade alla våra förväntningar.Prisbelönta Ett sammanvävt liv hör till den bästa populärvetenskap som publicerats på fler år – ämnet svampar är mer fascinerande än det mesta.

Julklappar för alla ambitiösa

Nobelpristagarens återkomst

En av årets största bokhändelser var Daniel Kahnemans Brus, skriven tillsammans med Olivier Sibony och Cass Sunstein.Minst fem poddar har vigt varsitt avsnitt åt den banbrytande boken som lär bli en modern klassiker på samma sätt som Tänka, snabbt och långsamt.

Nextopia-profetens återkomst

Micael Dahlens Sifferdjur, skriven tillsammans med norska forskarkollegan Helge Thorbjørnsen, är den stora pendangen till klassikern Nextopia. Det gör utgivningen till en stor händelse. Att den också ser ut att bli det stora internationella genombrottet (som poddare och föreläsare är han ju redan känd utomlands) är desto roligare.

Julklappar för de reflekterande

Bildning för ledare

Böcker som riktar sig till ledare visar sig lika ofta göra nytta på det personliga planet. Några namn du inte får missa:

  • Christian Grönroos är nestorn inom tjänstemarknadsföring. I boken Tjänstefiering fyller han kunskapshålen för alla som vill nå insikt om vad det innebär att vara ett tjänsteföretag (det kunden anser att alla företag är).
  • Etnologen Ida Hult har länge varit en av våra uppskattade föreläsare. Vi är glada över att hon formulerat sina originella tankar om framtidens ledarskap – det handlar om att göra upp med Ärvda svar.
  • Klara Palmberg Broryd har lyckats med det till synes omöjliga: att kortfattat och enkelt formulera principer för att förstå (och leda i) Komplexitet.
  • Lars-Johan Åge har varit vår samarbetspartner sedan förhandlingsbibeln Happy Happy. I år har han lärt oss om superkraften i att bli Omtyckt — få böcker har så tydligt dubbel nytta för yrkes- och privatpersoner.

Förstå den kreativa processen

Att ständigt utsätta sig för olika typer av friktion är receptet på den eftertraktansvärda kreativiteten. Med ögonöppnande exempel från närings- och nöjesliv tecknar duon Jan Gradvall och Magnus Lindkvist en trösterik bild av hur vi kan hitta fröet till förnyelse när det är som mörkast. Missa inte Kreativ friktion!

Legendaren tillbaka som livsfilosof

Ledarskap kräver också självledarskap: Det är SAS-legendaren Jan Carlzons stora lärdom. I Se människan! visar han hur viktigt det är att fästa blicken på sin medmänniska och från den löper en tydlig grundfilosofi till klassikern Riv pyramiderna! (som vi passade på att ge ut i ny fin kostym).

Livet med syskonen Hägglund

2020 kom att domineras av Martin Hägglunds Vårt enda liv. Nu har vi givit ur hans debutbok  Kronofobi. Dock med ett viktigt tillägg: Hägglunds sommarprat i P1 från 2020. Tillsammans utgör essäerna i Kronofobi den perfekta ingången till Hägglunds tankevärld.

Även systern Karin Hägglund har förmågan att fästa blicken på livet, något hon fick finkalibrera i samband med maken Peters död i cancer.
Så skilde döden oss åt skildrar vägen genom besked, sjukdom, död och sorg. Martin Hägglund bidrar med förordet.

Självhjälp på nya sätt

Att söka förbättra tillvaron är mänskligt, men självhjälpsböckerna tenderar bli flåshurtiga. Fyra av årets böcker ger annorlunda vinklar på vår längtan och förmåga att förbättra livet:

  • Journalisten och landsbygds-youtubaren Anders Möller kommer ut som en filosofisk vuxen-Pettson med generösa boken Konsten att flytta till landet.
  • Psykologen och TV-dramatikern Lori Gottlieb berättar i bladvändaren Du kanske borde prata med någon om hur det faktiskt går till när vi människor förändras: I relation till andra.
  • Alain de Botton har länge jobbat med självhjälp, extra skruvat blir det när han tar hjälp av (150-årsjubilerande) Marcel Proust i Låt Proust förändra ditt liv.
  • Ofta är det pengarna förändringen landar i … Framtidsfeministen Sandra Bourbon åskådliggör hur ränta på ränta och ett tydligt mål gör skillnad för privatekonomin i boken Frihetsmaskinen.

Expolisen som vågar säga hur

Få livsprojekt ställer större krav på personlig utveckling än integrationen. Hur Sverige, världens mest extrema land, fungerar och hur man gör för att bli ”lagom” svensk är ämnet Mustafa Panshiri tar sig an i boken 7 råd till Mustafa.

Han skickar nu med ett råd till alla Svenssons så här års: Bjud in någon i ditt hem, som annars inte skulle få uppleva en svensk jul.

Kyliga råd för ett friskare liv 

Wim Hof tog sig igenom en personlig tragedi genom att gradvis utveckla Wim Hof-metoden. Genom andning, medveten närvaro och isbad kan du uppnå såväl kroppskontroll som mental styrka.

Även Fredrik Nyström förespråkar vinterbad, då med blicken på vårt hälsosamma bruna fett. Fett är nyttigt, liksom måttlig träning, en skandinavisk kosthållning och några glas vin till maten. Missa inte storsäljaren Radikalt lagom.

Julklappar för alla kaospiloter

Insikter för förändring

I Våldet förklarar Musse Hasselvall och Robert Svensson ett språk vi alla måste förhålla oss till – samtidigt som de väcker obekväma frågor och bjuder in till självreflektion.

Verklig förändring kräver arbete, det lär oss både Våldet och Arkivism – även den en unik blomma i årets bokflora. Här visar en rad röster (red: Lina Thomsgård och Helene Larsson Pousette) hur de viktiga arkiven kan bli mer jämställda både bakåt och framåt: Du kan göra skillnad!

Ännu ett corona-år bakom oss

Är det nya normala att hälsa med armbågen och undvika folksamlingar? Förmodligen inte, att döma av glädjescenerna när restriktioner världen över lättades.

Epidemiologen Emma Frans bok Alla tvättar händerna ger en klok och rolig bakom kulisserna-blick på pandemin.

Kjell A Nordström och Per Schlingmann blickar i Corona Express framåt mot en värld som nog aldrig blir sig lik igen.

Det verkar bli en vit men något begränsad jul i år. Nästa jul vet vi ändå mindre om …

GOD JUL ÖNSKAR VI PÅ VOLANTE!

#nyttjobb: Bli Volantes nya talaragent – gör världen klokare och roligare

Är du riktigt bra på att koordinera snabba projekt – och vill hjälpa smarta personer med späckade scheman? Råkar du dessutom ha ett stort samhälls- och samtidsintresse?

Här är din chans att utvecklas på den fartfyllda och föränderliga event-, medie- och bokmarknaden.

Volante är ett fackboksförlag och talaragentur med målet att göra världen till en klokare och roligare plats. Vi växer snabbt och vill att du blir vår talaragent. Du kommer att jobba med såväl våra nationellt som internationellt erkända talare och författare. Tonvikten ligger på Sverige, men dagarna innehåller också internationella kontakter och ett globalt sammanhang.

Vi håller till i Stockholm i Gamla stan i ett fantastiskt hus, med vår bokhandel på gatuplan bredvid en ny liten magisk eventlokal.

Om arbetet

Våra agenter är länken mellan talarna/författarna och kunderna som bokar dem. Agentens mål är att säkerställa att såväl talarna/författarna som kunderna är nöjdast i världen.

I den här rollen arbetar du självständigt. Du ansvarar för varje steg i processen, från bokning till avtal och genomförande. Vi samarbetar med personer som beskrivits som ”smartaste svenskar i världen”. De är ofta tankeledare inom till exempel ekonomi, digitalisering, naturvetenskap, psykologi, framtid och innovation. Det innebär att du erbjuds spännande kontaktytor, liksom att du blir involverad i intressanta uppdrag och frågorna som alla pratar om – eller kommer prata om.

Teamet du jobbar med består av fyra personer, men sammanlagt finns 15 kloka och roliga kollegor.

En typisk arbetsdag

Du jobbar alltid med flera talaruppdrag samtidigt. Många kontakter sker på mejlen, även om telefonen garanterat går varm. På morgonen sitter du i kundmöten och svarar på inkommande mejl, senare träffar du talarna över ett zoom-samtal och svarar på ytterligare förfrågningar, eller kanske hanterar något som påverkar någon talares resa. På kvällen kan det vara dags för ett stort event. Det är sällan du behöver vara på plats, men ibland är det nödvändigt att vara standby (och det är förstås kul att vara med då och då).

Med stor hänsyn till din och andras tid håller du koll på uppdragsdetaljer och kalendrar. Du såväl förhandlar som hanterar avtal på svenska och engelska. Du bokar resor och logi. Du hjälper kunder med texter inför event, liksom uppdaterar våra hemsidor och talarnas biografier.

Allt behöver inte hända samma dag, men när det händer är du lika bekväm i alla situationer och behåller lugnet när många uppgifter måste hanteras samtidigt.

Vi söker dig som…

  • har en relevant eftergymnasial utbildning inom ekonomi, marknad, service, management, event eller juridik.
  • har en fallenhet för service och besitter förmågan att administrera den.
  • alltid strävar efter att leverera goda upplevelser för alla parter.
  • kan sortera och prioritera– viktigast först, men allt blir gjort.
  • är diplomaten som når lösningar som alla gillar.
  • har ett problemlösande öga när förutsättningarna ändras.
  • är noga med detaljerna, men som aldrig förlorar dig i dem.
  • är flytande i tal och skrift på svenska och engelska
  • trivs i en miljö där det händer mycket och dagarna går fort.

Det är meriterande om du…

  • kan digital marknadsföring
  • är van användare av Linkedin
  • har erfarenhet av att arbeta med affärssystem

När och hur?

Välkommen med din ansökan så tidigt som möjligt, men senast 4 januari 2022.

Skicka via e-post till: jobb@volante.se.

Tillträde: gärna omgående (eller så snart som möjligt).

Tjänstens omfattning: Heltid

För specifika frågor kontakta: ulrika@volante.se

Om Volante

Volante är ett förlag och en talaragentur som samarbetar med människor med förmågan att göra skillnad. Volantes vision är att göra världen lite klokare och roligare. Det försöker vi uppnå genom att sprida idéer, kunskap och berättelser. Ordet står i centrum. Volante äger och driver även Gamla stans bokhandel.

I samma lokaler sitter Volantes syster Speakersnet, en framstående internationell talaragentur och premiumservice som representerar inflytelserika och kända talare. Speakersnet har haft kunder i fler än 130 länder.

Så har Kahneman påverkat våra liv

Vi ställde samma fråga till några vänner och bekanta: Vilken är din bästa lärdom eller favorittips utifrån Daniel Kahnemans forskning och böcker? Något som fått dig att förändra något och hur?

Det blev många svar. Många långa svar. Men så stor är den tidigare ekonomipristagarens påverkan att det finns så mycket att dela med sig av.

Ännu längre skrev Volantes förlagschef Tobias Nielsén, då han beskriver sina tips som han bär med sig i jobbet och i livet varje dag.


Micael Dahlen: Det som påverkar vår lycka

Micael Dahlen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, aktuell med senaste boken Sifferdjur, en i raden av böcker på Volante som mer eller mindre innehåller inslag av eller bygger vidare på Kahnemans forskningsresultat.

En av mina favoritstudier är den som visar att folk i Kalifornien är lika lyckliga som folk i Michigan, men när kalifornienborna får frågan om de är lyckligare än michiganbor blir de lite lyckligare medan motsatt gäller för michiganborna.

Kahneman kallar det fokuseringsillusionen, det är inte nödvändigtvis förhållandena i våra liv som påverkar vår lycka mest utan hur vi fokuserar på dem.


David Lagercrantz: Jag älskar att se att jag har fel

David Lagercrantz, författare som använt Kahneman och annan beteendeforskning då han byggt huvudkaraktären Hans Rekke, professor i psykologi vid Stanford university. Rekke finns med i nya romansviten som börjar med aktuella Obscuritas.

Jag är ju en vän av Volante, för att jag just älskar populärvetenskap. Jag måste vakna varje dag och ifrågasätta mina beslut, ifrågasätta om jag kan komma vidare — och då har jag haft nytta av Daniel Kahneman i att hela tiden tänka vad finns det för brus, och vad finns det för bias i de här besluten? Och kanske är det så att en del av det jag säger och en del åsikter är önskespår, att jag vill att världen ska vara på ett visst sätt… Att ständigt ha detta som en slags bildningsgång, det tycker jag är en av de mest berusande sakerna med läsning.


Gustav Almqvist: Bara så tar vi oss själva och vårt förnuft på allvar

Gustav Almqvist, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, aktuell med en ny föreläsning som bygger på Kahnemans forskning. (Kontakta gärna speakers@volante.se för mer information.) Han recenserade Brus i Svenska Dagbladet.

Om jag skulle koka ned ett halvt sekel kahnemansk forskning till ett enda råd skulle det lyda så här: Varken som samhällen, organisationer eller individer får vi skjuta från höften när vi fattar beslut. Vi måste tänka efter. Noga, ärligt och disciplinerat, även när det bär oss emot. Se vårt eget tänkande sådant det är.

Och våga begära av andra att de gör likadant. Bara så tar vi människor — såväl kollektivt som individuellt — vårt beslutsfattande, och därmed oss själva och vårt förnuft, på det allvar vi faktiskt förtjänar.


Malin Ekman: Var ödmjuk inför din intuition

Malin Ekman, utrikeskorrespondent för Svenska Dagbladet i USA, intervjuade Daniel Kahneman som en av få svenska journalister i samband med utgivningen av Brus.

Jag har alltid litat på min intuition. Daniel Kahneman lärde mig att vara mer ödmjuk inför den, skilja på vad som grundar sig i erfarenhet respektive impuls.

Malin Ekman SvD

 


Alf Rehn: Kompetens kan vara en kreativitetsfälla
Alf Rehn, Professor Alf Rehns forskning har täckt många områden – projektteori, ekonomin i kulturen, innovationsledning, organisationsfilosofi och ledarskap. Han har skrivit inte mindre än 17 böcker (snart 19) och bland dessa finns den internationella bästsäljaren Farliga idéer (Bookhouse) – en bok om kreativitet för alla som inte gillar böcker om kreativitet. Hans senaste bok Ledarskapsparadoxen kom ut 2019.

Kahneman har hjälpt mig mycket, särskilt vad gäller att tänka djupare kring hur kompetens kan vara en kreativitetsfälla. Vår utbildning och erfarenhet är ju självklart en investering, och Kahneman visade tydligt hur vi ofta övervärderar dylika. När jag jobbar med företag har detta varit ovärdeligt – att se hur ledare ofta ignorerar nya idéer och möjligheter eftersom de undermedvetet försöker skydda sin historiskt definierade kompetens.


Niklas Laninge: Jag har byggt stora delar av min karriär på Kahnemans forskning
Niklas Laninge, psykolog, entreprenör och författare till boken Beslutsfällan: genomskåda psykologin som styr dina val, driver också Sveriges största nyhetsbrev om beteendedesign, prenumerera här.

I mångt och mycket bygger stora delar av min karriär på den boll som Kahneman satte i rullning så det blir svårt att välja bland alla lärdomar. Nog för att vi är många som påverkats av Kahnemans idéer i det privata men jag tänker främst på två lärdomar som verkligen fått mig att agera annorlunda i arbetet – i princip på daglig basis!

1. Människor är förlustaversiva, alltså det faktum att vi ofta motiveras mer av att undvika förluster än att få vinster. Som beteendekonsult tänker jag ofta på detta och försöker alltid förstå vad en förslut eller en risk kan innebära för min kund. Givetvis är det lockande att prata om alla vinster som kommer av att jobba med mig och mitt team men i ärlighetens namn så blir det alltid bäst när jag förstår hur jag kan hjälpa kunden att undvika den där förlusten eller risken.

2. Bedömningar bör börja individuellt, en insikt som jag fått med mig från Brus. Precis som de flesta ”komplicerade” jobb numera så gör jag och mitt team en hel del bedömningar. Ibland ber vi dessutom våra kunder utföra bedömningar. Sen vi läste Brus har vi verkligen blivit noga med att när en projektgrupp ska utföra en bedömning så börjar de alltid med att göra så enskilt. Därefter lyfter vi upp allas resultat. Genom att göra bedömningar enskilt minskar risken för att en person får orimligt stort inflytande samt ökar sannolikheten för att alla perspektiv får komma till tals.


Sara Henrysson Eidvall: Irriterande jobbigt men verkligen värt det!

Sara Henrysson Eidvall, chefspsykolog för Mensa globalt, till vardags konsult inom arbets- och organisationspsykologi.

Min bästa lärdom är Kahnemans modell för vårt tänkande om det snabba och intuitiva system 1 och det långsamma och eftertänksamma system 2.

System 1 är alltid i gång men system 2 kräver mer av vårt tänkande. Vid personbedömning och urval är det en bra påminnelse att de kandidater som vi snabbt och intuitivt gillar, till exempel för att hen är lång, pratsam och/eller snygg, enligt system 1, inte alls behöver vara de som har de bästa förutsättningarna att göra det aktuella jobbet.

Och då gäller det att tvinga sig att gå över till system 2 och  att verkligen tänka efter: vad är det vi egentligen letar efter och planera för hur kan vi faktabaserat kan bedöma det. Irriterande jobbigt men verkligen värt det!


Gustav Källstrand: Att läsa Kahneman har fått mig att vara snällare mot mina barn

Gustav Källstrand, idéhistoriker och Nobel-expert, verksam vid Nobelprismuseum och programledare och producent för podden Idéer som förändrar världen.

Att läsa Kahneman har fått mig att vara snällare mot mina barn. Det är lätt att man kritiserar och tillrättavisar. Men när den impulsen kommer brukar jag tänka på hur Kahneman visar att vi har lätt att dra fel slutsatser om samband. Exemplet som har fastnat handlar just om återkoppling, och just då om frågan om beröm eller kritik är mest effektivt.

När Kahneman arbetade för det israeliska flygvapnet berättade officerarna för honom att de hade börjat ge mer kritik. De hade nämligen märkt att piloter som fick beröm efter en övning flög sämre nästa gång, medan de som fick kritik flög bättre. Kahneman, som ju gillade att vara motvals, tänkte direkt att detta lät underligt.

Han pekade på att de som fick beröm fick det eftersom de flugit bra. I genomsnitt kommer de dock inte prestera lika bra varje flygning, så deras prestation kommer gå ner. På motsvarande sätt hade de som fick kritik underpresterat, och i snitt höjde de sig till nästa flygning. Hade man gjort dåligt ifrån sig var det helt enkelt lättare att förbättra sig än om man flugit bra. Att man fick kritik eller beröm behövde alltså inte spela någon roll – och i det här fallet kunde Kahneman visa statistiskt att officerarna hade överdrivit betydelsen av sin återkoppling.

Så tänker jag också på barnen. Det är klart att om jag klagar på dem så kanske de kommer plocka upp kläderna i hallen nästa gång. Men de kanske de hade gjort också om jag inte gnällt. Troligast är dock att de inte hade gjort det, oavsett om jag klagade eller inte. Så då tänker jag att med så liten evidens så är det faktiskt både roligare och klokare att inte gnälla. Och vet jag ändå inte vilken återkoppling som hjälper så är det väl lika bra att ge beröm.

 


Helge Thorbjørnsen: Vi har en väldigt stark tendens att överfokusera på små händelser

Helge Thorbjørnsen, författare, forskare och professor i marknadsföring vid Norges Handelshøyskole (NHH) och aktuell med boken Sifferdjur: hur siffrorna styr våra liv (på norska Tallskalle).

Yrkesmässigt är det självklart Kahnemans arbete inom kognitiv psykologi som har lärt mig mest. Forskningen runt prospektteori och inte minst kognitiva skevheter använder jag nästan dagligen.

Privat har jag blivit mer och mer fascinerad av Kahnemans arbete inom hedonistisk psykologi. När negativa händelser sker i livet är det väldigt nyttigt att påminna sig själv om hans focusing illusion: även om en liten sak i livet ändrar sig, är ju allt annat helt som förut.

Vi människor har en väldigt stark tendens att överfokusera på små händelser och en bristande förmåga till att zooma ut. Det har fått mig att bli mindre sur på tillvaron, på småsaker som går fel och på planerade händelser som blir inställda på grund av Covid.

Helge Thorbjørnsen

 


Alexander Norén: Kahneman lärde mig att stanna upp och tänka efter

Alexander Norén, journalist och programledare på SVT, har intervjuat de flesta Ekonomipristagare till Alfred Nobels minne. Han har som skrivit böckerna Magkänslans intelligens: vetenskapen bakom bra beslut och  Nudge: så funkar det.

Kahneman lärde mig att stanna upp och tänka efter. Om det som känns rätt, verkligen är det. Under vilka omständigheter det faktiskt är så, och när ”magkänslan” istället är falsk och leder mig in i en beslutsfälla. Han har gett oss en vetenskaplig karta för smartare beslutsfattande.

 


Björn Hedensjö: Humör och väder kan få helt oproportionerligt inflytande

Björn Hedensjö, psykolog och författare och en av programledarna för podden Dumma människor, som ägnade ett helt avsnitt åt boken Brus. På Volante har han givit ut boken En perfekt natt

Jag älskade att läsa om situationsbrus i boken Brus. Hur situationsspecifika och irrelevanta faktorer som humör och väder kan få helt oproportionerligt inflytande över vårt beslutsfattande. Det gör att jag blir ännu mer uppmärksam på sånt och hur det eventuellt kan påverka mig och beslut jag fattar.”


 

Brus: Det osynliga felet som stör våra bedömningar — och vad du kan göra åt det

 

Tänka, snabbt och långsamt (danskt band)

Ta tillbaka makten över siffrorna!

Vi producerar enorma mängder siffror varje dag. Vad gör alla dessa siffror med oss? Och vad kan vi göra med dem? I Sifferdjur (Tallskalle på norska) visar ekonomiprofessorerna Micael Dahlen och Helge Thorbjørnsen en väg genom sifferdjungeln. Med hjälp av uppseendeväckande forskning visar de hur siffrorna smyger sig in i våra huvuden och kroppar och påverkar hur vi tänker, känner och har det.

Norska bokhandeln Ark tog sig ett snack med författarna om hur arbetet med boken har varit och om de har några goda råd till andra sifferdjur.

Hur kom ni på idén till boken?

HT:
Idén till boken kom väl egentligen från två håll: Det ena var föredraget Micael och jag höll tillsammas på Osla Plaza 2018, då vi upptäckte hur otroligt beroende nänniskor, och näringslivsledare speciellt, är av alla siffrorna i sina telefoners appar. Det andra var att vi redan då kände till forskningen kring hur pengar påverkar folks tankesätt och beteende ganska väl. Vi funderade väldigt på om alla de andra siffrorna i folks liv också kunde ha en liknande effekt på oss.

MD: Jag hade några aha-upplevelser i mitt eget liv, när jag var i USA och upptäckte att Uberföraren satte betyg på mig som passagerare (och jag fick prestationsångest nästa gång jag skulle ta en Uber), när vi skyndade oss genom New York för att maximera antalet steg istället för att stanna och njuta av sevärdheterna på vägen, eller när oenigheten om siffrorna i coronarapporteringen mellan Norge och Sverige förstörde grannsämjan. Aha-upplevelserna blev bara fler och fler och när Helge berättade att han också haft dem insåg vi att vi behövde gå till botten med det här.

Det finns verkligen siffror på ALLT i våra liv numera. Det gjorde det inte för bara några år sen. Det skapas flera siffror varje dag nu – varje dag! – än det gjordes sammanlagt i världen fram till 2010. 

Varför kändes det viktigt att skriva precis den här boken nu?

MD: För att siffrorna på väldigt kort tid letat sig in i alla delar av våra liv och samhället, utan att vi riktigt blivit medvetna om det. Det finns verkligen siffror på ALLT i våra liv numera. Det gjorde det inte för bara några år sen. Det skapas flera siffror varje dag nu – varje dag! – än det gjordes sammanlagt i världen fram till 2010. Och vi påverkas på fler sätt än de flesta ens kan drömma om.

HT:
Siffrorna har de senaste åren trängt sig in i absolut alla vinklar och vrår av våra liv. Vi försiffrar och målsätter ochh själva och alla andra längs alla dimensioner och från alla håll. Sensorer och teknologi har gjort att vi försiffrar vår träning, våra vänner, våra semestrar, restaurangbesök, filmer, konserter, läkarbesök och nästan allt vi företar oss på jobbet. Kombinationen av siffertillväxten och människors sifferbehov gör att boken är väldigt viktig precis nu.

Siffrorna är både fantastiska och skrämmande. De är ovärdeliga i snart sagt alla yrken, de är en super-turbo för innovation, forskning och utveckling, och de har gett mänskligheten de mest fantastiska uppfinningar. Samtidigt har vi släppt in dem i delar av våra liv där de inte hör hemma och inte nödvändigtvis bidrar positivt.


Hur har arbetet med boken varit?

MD: Spännande, skrämmande och väldigt kul! Vi har ju gjort en hel massa studier, experiment, observationer och tester för att se hur folk påverkas av siffror på sätt ingen verkar ha tänkt på tidigare. Det har varit spännande att se hur stora effekterna är både i det stora och det lilla. Skrämmande i vissa fall, till exempel hur siffrorna påverkar nyheterna, vår syn på sanningen och leder till felaktigheter och faror. Men väldigt kul i de flesta fall, när vi sett hur siffror kan få folk att göra allt möjligt konstigt när de jobbar, umgås, tränar, dejtar, och till och med i sömnen!

HT: Arbetet med boken har varit väldigt kul och extremt lärorikt. Vi har gjort experiment och studier på människor och siffror i alla tänkbara och otänkbara situationer. Om allt från sociala medier till ålder, hotellrecensioner, lycka och hur många armhävningar folk klarar. Och det att få lov att skriva detta i ett så öppet format har varit väldigt befriande. Särskilt som vi vanligtvis publicerar i vetenskapliga tidskrifter där form och format kan vara en tvångströja — och där barnet ofta kastas ut med badvattnet.
När siffrorna gör oss självupptagna, stressade, ledsna och omoraliska är det dags att vakna. Vi hoppas läsarna blir lika fascinerande av siffrorna och deras psykologiska effekter som vi är. 

Vad var det mest uppseendeväckande som ni upptäckte? Något som överraskade er?

MD:
Åh, vi har fått så många aha-upplevelser och överraskningar! Några av de
mest uppseendeväckande sakerna vi funnit är att den mänskliga hjärnan har särskilda sifferneuroner som ingen kände till tidigare och som gör att vi reagerar instinktivt på siffror på olika sätt, de kan till och med påverka vår kroppstemperatur och vårt åldrande! En annan sak vi upptäckte är hur siffrorna på lagtröjor påverkar hur idrottarna presterar, det går till och med att förutse i vilken riktning basketspelare och hockeyspelare kommer finta.

HT:
Det mest uppseendeväckande är kanske hur konsekventa fynden är genom allt vi tittat på. Det at siffrorna har en påverkan på oss som är i princip oavhängig kontexten. När vi tränar, när vi är på jobbet, när vi läser nyheter och när vi förhåller oss till andra människor.

Några av de mest uppseendeväckande sakerna vi funnit
är att den mänskliga hjärnan har särskilda sifferneuroner som ingen kände till tidigare och som gör att vi reagerar instinktivt på siffror på olika sätt, de kan till och med påverka vår kroppstemperatur och vårt åldrande!
Några sista råd till andra sifferdjur?

MD: Kom ihåg att det är vi människor som har hittat på alla siffror. Varje siffra har vi någon gång hittat på för att den ska hjälpa oss, motivera oss, göra oss bättre. Inte för att styra oss och få oss att göra saker vi inte alls tänkt eller vill. När de inte gör det kan det vara en god idé att ifrågasätta dem, kanske strunta i dem ibland. Eller hitta på nya och bättre siffror.

HT: Kasta en kritisk blick på ditt eget liv och din egen arbetsplats: Behöver vi mäta och försiffra allt? Behöver vi alla dessa KPI:er och nyckeltal? Vad gör de med oss? Behöver vi övervaka siffrorna i våra sociala medier, på pulsklockan och i all världens appar? Eller är det på tiden med en siffer-detox och att hellre tänka själv, reflektera och stressa ner ett par hack?

”Vi går på autopilot”

Etnologen Ida Hult bokdebuterar med Ärvda svar: Om en framtid bortom gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar. Vi ställde henne några frågor kring boken.

Varför skrev du den här boken?

– För att det hade blivit smärtsamt tydligt för mig hur oerhört svårt det är att åstadkomma något verkligt nytt inom befintliga strukturer. Samtidigt som det är inom just existerande strukturer vi nu ska lösa en mängd stora och sammantvinnade utmaningar. Jag ville borra i vad det är som gör att vi fastnar, sätta ord på det och få igång en diskussion om vad vi kan göra för att komma loss. Och såklart för att jag ser rätt få fantasifulla, originella och udda saker där ute.

Du får i samma mening in storföretag som Ikea och Amazon och hamnarbetare vid sekelskiftet och Hazdafolket i Tanzania – vad är kopplingen? 

– Att de alla är kulturer som avslöjar mänskliga villkor. Att de alla är kulturella uttryck som visar på vad hur människor gör, tänker, organiserar sig. Ärvda svar är en etnologisk bok i den mening att vardagliga prylar, talesätt, möten och projekt får visa på djupa underliggande problem. Det vi gör i våra privata liv mångfaldigas på våra arbetsplatser när vi tillsammans ska försöka åstadkomma saker.

Du skriver att vi går på autopilot – på vilket sätt?

– För att vi gör det mesta i livet och på jobbet utan att verkligen tänka, observera, analysera eller välja. Utan en medveten riktning med aktiva val. Då hamnar man lätt i repetition, man blir taktiskt, praktiskt effektiv och kortsiktig. Vi går mer på vana än vilja och val, så att säga.

Du skriver att vi är ”uppställda för överrumpling” – berätta hur du tänker.

– Vi människor är ju nästintill förändringsimmuna. Det finns en inneboende tröghet mot förändring, vi argumenterar hela tiden för att fortsätta som vi gör. Vi sopar jäsande surdegar under mattan och agerar kortsiktigt – och blir sedan förvånande när det går fel, och över att tillfällena när vi tvingas betala ränta kommer tätare och tätare. Vi betraktar ofta en oangenäm överraskning som ett oväntat problem fast det är en tydlig nota på de handlingar vi har beställt och utfört. När vi rusar på och bara gör, när våra organisationer greatwashar allt till ”möjligheter”, ja då ställer vi upp oss för överrumpling. När vi faktiskt kunde ha lagt tiden på att förbereda oss.

Vad är tunnsikt?

– En insikt förändrar sättet vi ser. En tunnsikt, en ”thinsight”, bygger på de där nakna, magra och rätt ohjälpsamma siffrorna som vi ska använda för att driva förändring. Man får inte mycket bränsle med sig i förändringsprocessen av ett tunt och bakåtblickande material. Vi gör rätt många antaganden om hur människor fungerar som är endimensionella. För att forma bättre framtider behöver vi perspektiv och djup.  Vi har en massa roadmaps och journeys men tycks liksom helt vilse.

Du säger att vi behöver tänka mer ”framtiden och bakåt” – vad menar du med det?

– Vi behöver fler organisationer som inte bara tillåter eller uppmuntrar nytänkande utan kräver det. För det krävs en framtidsvision som är så tydlig, så konkret och så inspirerande att man kan leda från den och inte till den. Helt enkelt ett perspektiv på affären eller livet som är så tydligt att den kan backas till punkter på din att-göra-lista för imorgon. När framtiden är vag och luddig kommer den inte in i vår kalender. Och där behöver den vara. Det är i nuet vi formar framtiden. Den är en aktiv handling, en skapelse, inte en destination. Jobbar vi baklänges från den så når vi den, jobbar vi mot en suddig framtidsönskan så finns det så mycket annat som trumfar den i stunden och de blir kortsiktiga istället för långsiktiga.

Många känner nog att de får allt mer att göra – vad menar du med att vi inte får något gjort?

– Vi lever i en tid som präglas rätt mycket av busy work. Att visa att man jobbar och får saker gjorda är viktigare än att rätt saker görs. Det är viktigare att inte göra fel än att göra rätt, än att göra något bra. Vi är mer duktiga än vi är modiga. Autopiloten sparar kraft men resultatet blir att vi inte är närvarande i våra egna liv. Att våra liv blir mindre våra egna.

Du säger att vi förhåller oss till framtiden lite som till en ”främling på ett café”?

– Vi har en avståndsförälskelse i framtiden. Den är som en snygg, fascinerande, spännande främling på ett café. Vi kan tillskriva främlingen vilka härliga egenskaper som helst, föreställa oss ett fantastiskt liv tillsammans. Ju mindre vi vet om främlingen, desto enklare att forma den till precis det vi önskar oss. Och det är så himla lätt att förväxla det där önsketänkandet med nytänkande. För ser vi på vårt agerande så är vi ju kortsiktiga och barrikaderar oss emot framtidens förändringar. Vi vill fortsätta som vi gör nu, men ändå få främlingen på sikt. Jag tror att vi måste bli intima med framtiden, skaffa oss en seriös relation med den. Då kan framtiden bli verklig för oss och när den blir det så gör vi bättre val för oss själva, varandra, planeten och så vidare. 

Vem ska läsa?

– Jag ser två läsare framför mig. Den som själv plockar upp boken vill förändra och vet hur svårt det är. Den läsaren hoppas jag får ord på sin känsla, upplever sig mindre ensam, får tips, kraft och energi av läsningen. Den andre läsaren får boken av någon annan. Det här är läsaren som tycker att allt går rätt bra idag. Jag hoppas den läsaren blir lite omskakad.

Behövs boken?

– Den är livsviktig. Vi säger att vi har stora utmaningar, säger oss söka förändring, transformation till och med, men gör mer av samma. Och det är så mycket spel för gallerierna. Det räcker inte om vi ska forma framtiden till något bättre. Jag hoppas att många kommer att känna igen sig och välja annorlunda framåt. Det är ingen enkel bok. Den är bitvis rätt brutal. Den är ett yvigt imperativ. Vi kan inte fortsätta som vi gör.

Läs bokens inledning här och Idas debutantporträtt här.