Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Robin Olovsson listar en rad favoriter

Hej Historiepodden-Robin! Du bokdebuterar med ett ambitiöst tvåbandsverk, Historien om Norrland. Inför boklanseringen vill vi på förlaget be dig lista några favoriter ur historien som ett sätt för läsarna att lära känna dig lite närmare.

– Vilken är din favorit-KUNG?

Adolf Fredrik. Äldre historiker har öst galla över den kung som bara är känd för att han dog efter att ha ätit för mycket. I själva verket regerade han tålmodigt under den frihetstid som ställde frågor få svenska kungar före honom tvingats ta ställning till.

– Vilken är din favorit-EPOK?

Allt är 1800-tal. Från luciafiranden och olympiska spel till demokrati och genikult. 1800-talet är det avgörande seklet för allting vi idag dras med. Allt det bra och allt det dåliga.

Allt är 1800-tal.

– Vilket är ditt favorit-LAND?

Albanien förtjänar mer uppmärksamhet än vi ger det. Under kommunistregimen bröt diktatorn Enver Hoxha med både Sovjetunionen och Kina. Europas fattigaste land spenderade det lilla man hade på att bygga bunkrar för att vara beredd på den dagen NATO och Warszawapakten gemensamt skulle attackera. Bland kommunistiska monument, vackra berg och paradisstränder finns oerhört mycket att fascineras av.

Albanien förtjänar mer uppmärksamhet än vi ger det.

– Vilken är din favorit-PLATS?

Storforsen mellan Arvidsjaur och Älvsbyn är Europas största oreglerade fors. Det är en mäktig plats som jag upplever få människor känner till.

– Vem är din favorit-FÖRFATTARE?

Den författare jag läst mest är Stephen King. Mikael Yvesands Häng city är den bok som påverkat mig mest de senaste åren. Jag är dessutom svag för Éric Vuillards korta historiska berättelser. Bäst är Dagordningen.

Tack, Robin! Du har också svarat på ”de vanligaste frågorna om Norrland”, vilket vi bjuder på här!

Sommarläsningstips!

Vi bad om ett sommarläsningstips från några av våra författare, redan utgivna och kommande, inför en lång och förhoppningsvis vilsam ledighet. Här finns de samlade – mycket nöje och glad sommar!

Sverker Sörlin, i höst aktuell med Snö – En historia, tipsar om David Graebers och David Wengrows bok Början på allt – En ny historia om mänskligheten:

”Måste historia kunna förklara det nuvarande? Tänk om det mest intressanta med det förflutna är det som inte förverkligades? Som finns kvar som möjligheter. Och tänk om frihet inte alls är en modern idé utan fanns i tidens gryning? Antropolog-/arkeologduon David Graeber och David Wengrow har skrivit årtiondets mest nytänkande bok om mänsklighetens förflutna.”

 

Malin Ekman, aktuell med uppdaterad pocketutgåva av Skymning i Amerika – Berättelser om ett annat USA (och dessutom en färsk mediedebatt) tipsar om två böcker:

”Jag ser fram emot att läsa Psykologisk trygghet av Louise Bringselius. Undertiteln Att välkomna den som utmanar. Så skapas en modig och kreativ arbetsplats känns lockande: Jag skriver mycket om tystnadskultur och vill läsa och lära om hur den kan motarbetas på arbetsplatser. En bok som jag läste för några år sedan och tänker på som perfekt sommarläsning är Vårt enda liv – Sekulär tro och andlig frihet av Martin Hägglund. Den är utmanande, spirituell och välskriven. (Du behöver absolut inte vara marxist för att uppskatta den.)”

Svante Randlert, aktuell med Klokfaktorerna – 10 förmågor som förenar 100 framgångsrika ledare, tipsar om Simon Elvnäs Effektfull – Detaljerade studier av ledarskap:

”Vad jag gillar mest med klassikern Effektfull är att Simon Elvnäs använt en så unik metod och dessutom är så tydlig i sin modell. Han målar upp en väg till ett medvetet ledarskap baserat på verksamhetens, medarbetarnas och även ledarens faktiska behov.”

Årets sportjournalist 2023, Patrik Brenning, kommer i september ut med Så vinner vi igen – Att utveckla talanger och svensk idrott. Han tipsar om en av inspirationskällorna till boken, David Epsteins Bredd – Därför lyckas generalister i en specialiserad värld:

”Hur blir jag bäst på det jag gör? Boken Bredd – Därför lyckas generalister i en specialiserad värld säger mycket om vår skeva syn på kunskap, lärande och talangutveckling.”

Sara Kristoffersson, aktuell med Det förlorade paradiset – Berättelsen om Konsums uppgång och fall, tipsar om David Larsson Heidenblads Ta din tid – Gör mindre men bättre:

”Är det något man INTE ska tänka på under sommaren så är det att utnyttja tiden effektivt. Men, en utmärkt läsning inför höstens vedermödor är David Larssons Heidenblads Ta din tid – Gör mindre men bättre om hur man får tid över till det väsentligaste.”

Robin Olovsson, den andre Historiepoddaren vi får förmånen att ge ut, efter Daniel Hermanssons De kom, de såg, de segrade, tipsar om sin poddkollegas bok (vi gissar att Daniel ser fram oerhört mot att få läsa Robins kommande Historien om Norrland del 1: Dimmans land – från istid till hungerår, som kommer i oktober):

”I en passage i De kom, de såg, de segrade jämför min poddkollega Daniel Hermansson det tredje puniska kriget i vilket Rom förintar ärkefienden Karthago med att föra en K-pist mot öppningen till en fågelholk och tömma magasinet. Det är en otrevlig bild han målar upp men den fångar antikens krig väl. Daniel är duktig på att levandegöra den klassiska historien. Det är en bildningsresa.”

Vi tycker ibland att det är som att våra böcker pratar med varandra. Därför är det extra kul när våra författare också hittar till varandra. Peter Ottsjö (Evigt ung – Min och människans dröm om odödligheten) och Patrick Linden (Mot döden – En radikalt livsbejakande filosofi) har gjort det till den milda grad att de nu har en podcast ihop, Levity. Missa inte den! De tipsar självklart om varandras böcker:

Peter Ottsjö: ”I årtusenden har filosofer sagt åt oss att omfamna döden. Efter att ha läst Patrick Lindens kloka, roliga och modiga bok Mot döden – En radikalt livsbejakande filosofi kommer du att förstå varför de har fel – och vilja omfamna livet istället.”

Patrick Linden: ”Mitt sommarläsningstips är Peter Ottsjös Evigt ung – Min och människans dröm om odödligheten, en spännande och välskriven introduktion till den nya långlevnadsvetenskapen. Den innehåller inte bara teori utan även praktiska råd om hur man kan maximera sin friska livslängd.”

En av höstens debutanter är Minna Höggren, som har skrivit den populärvetenskapliga – och väldigt roliga – boken om kärleksmarknadens villkor på 2020-talet: Kärleksgapet – Dejting och vetenskapen. Hon tipsar om bra hängmatteläsning:

”Helst av allt vill jag befinna mig i miljön som jag läser om, är jag i Italien blir det Ferrante, ligger man i en hängmatta och njuter av svensk sommar kan jag inte tänka mig en bättre bok än Göran Greiders Stugland – En berättelse om Sverige!”

Gustav Källstrand är gammal vän till förlaget – och nu äntligen författare, för i höst kommer Tänk som en Nobelpristagare – Idéer som förändrar världen. I podden Idéer som förändrar världen har han redan intervjuat en rad Volante-författare, bland andra Paul Nurse, som han tipsar om nedan. Och han kommer också med ett bonustips:

”Nobelpristagaren Paul Nurse lyckas med boken Vad är liv? Biologins hemligheter i fem kapitel förklara vad vi vet och inte vet om den mest komplexa frågan inom vetenskapen: livet självt. Och han gör det både enkelt och elegant. Läs den i sommar, och få en ny känsla för sambandet mellan allt levande du ser omkring dig!

Och: Varför inte passa på att lära känna dig själv i sommar – eller i alla fall ditt medvetande? Knaster – Medvetandets gåta och illusionen av ett jag av Pontus Wasling är både svindlande och upplyftande, en upptäcktsfärd i hjärnan och i vad forskningen vet – och inte vet – om hur vi upplever världen och varför.”

Jesper Nyström, aktuell med Vem dödade Lonely boy? Den sista mammutens gåta ger sig själv ett bra sommarläsningstips:

”Jag har inte läst den, än. Men tänker läsa Maja Alskog Bredbergs Till växten – En kärlekshistoria i sommar. Låter som en spännande inre resa. Och en undre, bland växtrötterna. Där allt börjar …”

Slutligen kommer vi med sommarläsningstips i form av ”blurbar” från några av våra utländska författare, i en vänlig puff för en kommande bok, nämligen Ali Abdaals Må bra-produktivitet – En enkel metod för att få mer gjort med mer glädje. Den rekommenderas av William MacAskill, författare till Vad framtiden förtjänar – Att planera för en miljon år:

”Ali’s approach to productivity is exceptional and life-changing. This is a must-read if you want to experience the power of productivity in a whole new way.”

Även Cal Newport, mannen bakom Deep work –Hur du finner fokus och djupjobbar i en distraherande värld skickar med en hissning:

”Eye-opening and important . . . Ali Abdaal flips the conventional narrative on productivity.”

 

Kan vem som helst tänka som en Nobelpristagare?

Efter sina år av forskning och intervjuer med Nobelpristagare, bland annat i podden Idéer som förändrar världen, sammanfattar Gustav Källstrand nu insikterna han fått i boken Tänk som en Nobelpristagare – som kommer ut i oktober 2024. Vi ställde några frågor till honom mitt under slutförandet av manus.

– Du menar att vem som helst kan tänka som en Nobelpristagare, stämmer det verkligen?

Ja! Kanske inte lika bra som en Nobelpristagare, men på samma sätt. Vad jag menar är förstås inte att alla kan lösa kvantfysiska mysterier, utan att alla kan vara öppna, nyfikna, villiga att förändra hur de ser på världen. Sedan är det inte alltid enkelt: det är ofta lättare att låta autopiloten ta över och hellre vilja tänka som vanligt, att gilla läget. Men jag tror att världen blir större och livet rikare om man ser saker från flera vinklar.

världen blir större och livet rikare om man ser saker från flera vinklar

– Du har träffat och intervjuat många Nobelpristagare. Berätta om en favoritpristagare eller ett favoritmöte med en pristagare!

 Två möten som varit speciella:

Frances Arnold – ett möte som inspirerade hela boken. Jag har träffat henne ett par gånger, dels i samband med priset men även senare. Plus då intervjun. Hon är en oerhört driven och fokuserad person, trevlig och öppen men man känner att man träffar en person som rör sig på en helt annan nivå, på de stora scenerna. När vi sågs berättade hon en del om hur det var att vara vetenskaplig rådgivare till Joe Biden – och att hon inte ville vara politisk, och drivkraften var inte att läxa upp politiker eller de som inte tror på vetenskap, utan kärlek och omtanke: vetenskap handlar om att göra livet bättre! Ju fler som inser det, desto bättre kan livet bli. Spelar ingen roll vilken politisk uppfattning man har…

vetenskap handlar om att göra livet bättre

Och Svante Pääbo, som jag träffade innan han fick priset. Inför en föreläsning på Dramaten, som aldrig blev av på grund av pandemin. Vi var 4-5 personer som fick en privat föreläsning om neandertalares dna, otroligt lyxigt. Och man kände Pääbos lågmälda men ändå sprudlande energi, anspråkslös men samtidigt oerhört ambitiös. Att träffa en sådan person är att en stund komma in i en annan värld – vars vardag är att göra banbrytande upptäckter, att skriva historia, att (så att säga) förändra världen.

– En gemensam nämnare som du återkommer till i boken Tänk som en Nobelpristagare är förändring – det enda konstanta i vår tillvaro, ju. Har du något konkret exempel att dela med dig av på hur förändringar skapat idéer som förändrar världen?

Idéer förändrar världen – det betyder både att hur vi tänker på världen förändrar hur vi ser på världen och att idéer kan leda till att vi kan göra nya saker.
Evolutionsteorin är en idé som Darwin hade, och som på ett genomgripande sätt förändrat hur vi ser på naturen. Världen ser inte likadan ut före och efter att den idén slagit igenom. Samtidigt har ju idén i sig inte ändrat världen – utan vår kunskap om världen.

Så: idéer förändrar vår kunskap om världen.

idéer förändrar vår kunskap om världen

Men kunskap kan också förändra världen. För när vi vet att organismer förändras genom evolution så kan vi också förstå hur vi kan påverka utvecklingen.

Så hur vi ser på förändring förändrar vad vi gör och gör det möjligt att förändra vad vi gör, och att göra teknik mer effektiv, osv.

hur vi ser på förändring förändrar vad vi gör och gör det möjligt att förändra vad vi gör

– Dagdröm för en stund: Om du själv skulle tilldelas Nobelpriset, i vilken kategori hade du då velat få det?

Varför inte ett ekonomipris? Om det är någonting jag lärt mig de senaste åren så är det att ekonomerna absolut inte bara jobbar med pengar – utan deras forskning handlar precis om de komplexa faktorer som styr varför vi människor gör som vi gör i olika situationer. Det är psykologi, historia, sociologi på en gång – en idéhistorikers dröm!

en läslista av världens mest respekterade expertkommittéer varje år

Egentligen vore det nog roligare att dela ut det än att få det – prisutdelarna måste ju sätta sig in i väldigt mycket intressant forskning, och sedan diskutera den med varandra på långa och noggranna möten, det måste vara otroligt fascinerande och lärorikt.

Men då är å andra sidan mitt jobb mer bekvämt, jag kan bara vänta in experternas beslut och sedan läsa in mig på de pristagare som de väljer. Som att få en läslista av världens mest respekterade expertkommittéer varje år.

Vilket är drömscenariot för svensk idrott?

Årets sportjournalist är en fin utmärkelse, som Patrik Brenning fick 2022 för sitt arbete med att bevaka barn- och ungdomsidrotten i Sverige. 2 september 2024 kommer resultatet av den bevakningen i bokform – boken Så vinner vi igen – Att utveckla talanger och svensk idrott är ett verk som sammanfattar de kunskaper han inhämtat, och de lösningar han ser på idrottens problem idag. Vi ställde några frågor till författaren inför utgivningen.

– Boken Så vinner vi igen har du dedikerat till dina tränare från barndomen – och pappa, som alltid skjutsade. Hur ser din idrottsbakgrund ut?

Jag var den där sortens barn som såg på sport, lekte sport och drömde sport. Jag har framförallt varit aktiv inom fotboll, innebandy och bordtennis. Meritmässigt har jag vunnit Sankt Erikscupen i fotboll, något som mina ledare i alla fall kallade inofficiella ungdoms-SM i innebandy och varit rankad bland de tio bästa bordtennisspelarna i min årskull i Stockholm.
den där sortens barn som såg på sport, lekte sport och drömde sport

– Bredd och elit, talangutveckling och hälsokampanjer … Vi har stora förväntningar på vad idrotten ska göra. Var är misslyckandena som värst, enligt din mening?

Min slutsats efter att under två år ha gjort researcharbetet till den här boken är att alla har misslyckats – tillsammans. Det finns inte en bov i dramat, och ingen vinnare på utvecklingen. Det lyckosamma är samtidigt att det därmed också finns en lösning som hade gynnat alla parter: Samhället, landslaget, elitklubbarna, breddlagen och inte minst barnen.
Det finns inte en bov i dramat, och ingen vinnare på utvecklingen

– Vad har överraskat dig mest när du gjort research för Så vinner vi igen?

Det är varför ungdomsidrotten i Sverige och världen professionaliserades, och det kunskapsunderlag som låg framför inte minst svensk ishockey när de fattade besluten som kastade in Sverige på den vägen. Det var ärligt talat en mindre chock när jag kom över de dokumenten. För där står det svart på vitt.
Det var ärligt talat en mindre chock när jag kom över de dokumenten

– Du inleder med att rikta dig till olika typer av läsare; de aktiva, föräldrarna, ledarna och åskådarna. Riktar sig verkligen Så vinner vi igen till alla svenskar som på något sätt berörs av idrottsrörelsen?

Ja, det vill jag tro. För här finns svar på många av de frågor jag upplever alltid återkommer inom idrotten. Som när de aktiva undrar hur de ska maximera sin kapacitet, när föräldrar frågar sig om det ledaren gör verkligen är bäst för barnens utveckling, när ledarna funderar över hur de ska kunna maximera alla barns lust utan att behöva hålla tillbaka de mest drivna och när åskådarna grubblar över varför Sverige inte spelar mästerskap i fotboll eller vinner VM-medaljer i hockey längre.
här finns svar på många av de frågor jag upplever alltid återkommer inom idrotten

– Vilka är dina största förhoppningar för svensk idrott framöver? Ett drömscenario?

Mitt drömscenario är att svensk idrott börjar lyssna på den kunskap som finns. Om det sker är jag övertygad om att vi kommer få lyckligare barn, bättre elitklubbar och fler mästerskapsmedaljer.
lyckligare barn, bättre elitklubbar och fler mästerskapsmedaljer

Vad menas med ”Kärleksgapet”?

26 september 2024 kommer den, Minna Höggrens debutbok Kärleksgapet – Dejting och vetenskapen. Vi ställde några frågor till författaren inför utgivningen.

– Vad menas med ”kärleksgapet” egentligen?

Termen är hämtad från dejtingappen Bumble som bygger hela sin marknadsföringsstrategi på lovord om att romantiken kan bli jämställd om kvinnor bara vågar ta första steget och skriva första meddelandet efter att två personer har matchat. På så sätt ska man sätta stopp för ”the romance gap” vilket jag tycker är väldigt roligt, för jag tror inte det är lösningar på tusentals år av ojämlika romantiska förhållanden. Samtidigt finns det något intressant i termen.

Det pratas om olika könsgap när det kommer till skolresultat, valresultat, ekonomi, orgasmer, urbanisering, ja allt möjligt. Kanske finns det en poäng att benämna de skillnader som finns mellan könen på dejtingmarknaden som ett kärleksgap?

Flera forskare som jag pratat med ser två grupper som känner sig gjorda till offer av varandra, ingen vet vem som är vinnarna och förlorarna på den moderna dejtingmarknaden men båda grupper känner sig som förlorare.

Jag tror att det skapar ett destruktivt avstånd till det andra könet som synliggörs inte minst på dejtingmarknaden där den aldrig sinande källan till sex och kortvariga relationer gör att vi möts i sänghalmen men kanske inte mer än så.

två grupper som känner sig gjorda till offer av varandra
– Du har intervjuat en mängd personer för boken, både från akademin, politiken, näringslivet och dessutom ”vanlisar”. Upplever du att deras syn på kärleken står i motsats till varandras eller är det en samstämmig bild som växer fram?

För mig har det varit otroligt tydligt att kärlek och dejting är komplexa saker. Det är som att prata om religion, kultur eller demokrati, det finns olika demokratiska system, olika religösa inriktningar, olika idéer av begreppet och olika problem och lösningar, men jag tror att man behöver lite av varje för att kunna förstå helheten. Eftersom intervjupersonerna kommer från så vitt skilda områden har de ibland stått i motsats till varandra, men samtidigt har det blivit tydligt för mig att det finns utbredd oro över vad som sker när män och kvinnor rör sig längre ifrån varandra och hur det påverkar vårt samhälle i stort.

Det finns också en viss samsyn kring två tänkbara ”lösningar”:

1. Sårbarheten behöver vi ta på allvar, något som vi är väldigt dåliga på både i våra privata liv men också i det offentliga.

2. Det androgyna och gränsöverskridande kan visa vägen istället för det konservativa och bakåtsträvande.

det finns utbredd oro över vad som sker när män och kvinnor rör sig längre ifrån varandra
– Vad har förvånat dig mest under arbetet med boken?

Att det faktiskt fanns svar att få! Det finns en massa människor som tar kärleken och lidandet som människor utsätts för på dejtingmarkanden på allvar. Men vi kan också göra så mycket mer, vi kan anstränga oss mer i hur vi tänker och pratar om kärlek och dejting och se till att den kunskapen som finns tas på allvar. Jag tror att kunskapen kan vara mer trösterik än ett slentrianmässigt avfärdande av människor som gör en illa.

det finns faktiskt svar att få!
– Vem tänker du dig främst som läsare av din bok? För vem har du skrivit den?
Jag har skrivit den här boken för den person som raderar Tinder, laddar ner det igen, går på en dejt, blir lite kär men sen hinner avsluta relationen innan den ens hunnit utvecklas till något. Som känner sig frustrerad och trött på det som kallas för ”dagens dejtingmarknad” men samtidigt längtar efter kärlek och närhet. Som blir knäpp i skallen av att försöka förstå och tolka andras signaler och som bara vill ha Ett Jävla Svar på saker och ting. Det kan den här boken förse en med!
Form: Sigge Kühlhorn.

Våra bästa Sommar i P1-tips

Lyssna till Volante-författarnas sommarprogram! Här nedan finns de alla länkade (Olof Lundhs sommarprat 2024 går av stapeln 19 juli).

Alexander Bard2016, 2002, 1990

Nicklas Berild Lundblad2010

Jonna Bornemark2017 (Här finns alla referenser från programmet listade.)

Jan Carlzon2011

Micael Dahlen2010

Sophie Dow 2007

Emma Frans2019

Göran Greider2023, 1992

Martin Hägglund2020 (Detta oerhört uppskattade sommarprat finns också med som en essä i boken Kronofobi.)

Olof Lundh2024

Kjell A. Nordström2020

Kay Pollak2005

Jesper Rönndahl2014, Vinter 2017

Börje Salming2014

Petter Stordalen2012

Anne Sverdrup-Thygeson2019

Sverker Sörlin2022, samt Vinter i P1 2023

Max Tegmark2023, 2018, 2008

Bonustips:

Rachel Carson (vars bok Tyst vår finns i vår klassikerserie) var en huvudperson i Patrik Svenssons sommarprat 2020.

Flera Volante-författare prisbelönas

Göran Greider tilldelas Samfundet De Nios stora pris på 400 000 kronor, för ”ett flödande författarskap mitt i samtiden med okuvlig tro på människans möjligheter”.

Greider debuterade 1981 med diktsamlingen ”Vid fönstret slår ensamheten ut” och har sedan dess publicerat en rad diktsamlingar, essäsamlingar och debattböcker. Han har också tilldelats flera utmärkelser, som Gerhard Bonniers Essäpris förra året för boken Stugland. En berättelse om Sverige, utgiven på Volante. Sedan 1999 är han chefredaktör för Dala-Demokraten och han är också en flitig deltagare i samhällsdebatten.

Samfundet De Nio är en litterär akademi som instiftades 1913 med syfte att främja svensk skönlitteratur. Förra året gick priset till Barbro Lindgren.

________________________

Klas Friberg, aktuell med Särskilda händelser – Polischefens lösning, tilldelas Göteborgs stads förtjänsttecken.

________________________

Martin Hägglund tilldelas 2024 års Leninpris på 100 000 kronor med följande motivation:

Med djupaste lärdom, profetiskt gravallvar och suverän filosofisk överblick fäster Martin Hägglund i sitt monumentala verk Vårt enda liv – sekulär tro och andlig frihet blicken på de för oss människor moraliskt avgörande livsfrågorna om existensens mening på ett egentligen självklart men ändå helt nytt sätt. Likt en samtida nyfiket frågande Sokrates ledsagar oss denne socialist och vishetslärare på en vandring genom litteratur- och filosofihistorien och bygger med exempel från dessa mänsklighetens erfarenhetsbrunnar och flertusenåriga traditioner en häpnadsväckande vacker och konstfull tankekatedral och hoppfull utopi om vad vi för vår egen och alla andras skull bör, kan och måste göra med det svindlande korta ögonblicket vi vandrar kring på denna jord. Aldrig har frihetens, jämlikhetens och broderskapets vackra evangelium gestaltats mer fullödigt, konsekvent och kraftfullt.

Förra årets pristagare var Karl-Ove Knausgård, vars boksvit Min kamp spelar en stor roll i Hägglunds verk. Själv kommenterar Martin Hägglund det kontroversiella priset så här:

Att ta emot priset innebär inte att man är leninist. Priset handlar om att uttryckligen belöna arbete i en ”samhällskritisk och upprorisk vänstertradition” och den känner jag mig som en del av. Det är särskilt glädjande för mig att ta emot priset, eftersom jag respekterar och uppskattar många av pristagarna.

Fyra frågor till en ung gammal konduktör

– Lars Fuhre – ett inte helt okänt namn för den som är designintresserad. Men hur sjutton kommer det sig att du nu bokdebuterar med en bok om att bli och vara tågvärd?

Efter mer än 30 år som grafisk formgivare, art director och lärare kände jag mig trött på mig själv i de rollerna, jag ville framförallt hitta en tvär förändring i tillvaron. Betald tvåmånaders tågvärdsutbildning, fast inkomst som heltidsanställd och därmed ekonomisk förutsägbarhet bidrog också till lockelsen.

– Bland alla fenomen du beskriver finns det faktum att du behövde lära dig ett nytt språk, ”SJiska”. Hur oväntat var det?

Mycket oväntat, dvs inget jag hade tänkt på. Nu är det kanske litet att ta i att det är ett helt eget språk, det handlar förvisso om en ny vokabulär men också om ett visst sätt att uttrycka sig som återfinns i flera andra organisationer. Ett exempel: tidriktighet istället för punktlighet. Lite ”kanslistiskt” sådär… Jag är väldigt språkintresserad så det har roat mig att lyfta vissa av de här egenheterna i boken.

– Du beskriver en mängd möten i boken – med klassiska järnvägsknutar så väl som med resenärer av olika slag. Har du något favoritmöte du vill beskriva kort?

Nästan dagligen händer det oväntade saker. Främst bland tankar just idag ligger mötet med 16 resenärer häromdagen. De var sena med ett tåg och fick därför kliva på tåget jag arbetade på i Katrineholm. Jag hade bett dem komma till bistron. När jag öppnade dörren mot perrongen stod de alla beredda men de var omgärdade av en gigantisk myggsvärm som de försökte fäkta bort. Myggorna följde med in i bistrovagnen, kanske är någon av dem kvar än i dag.

(Vi kan passa på att tipsa om att det går att läsa ett utdrag ur boken med djur-tema här!)

– Hur har din arbetsgivare SJ och dina kollegor bland tågvärdarna tagit emot nyheten att det blir en bok?

Reaktionerna har varit allt från enorm entusiasm till försiktigt intresse. Ingen har varit negativ men en och annan har nog undrat vad boken ska handla om. Jag har varit noggrann med att påpeka att det främst är en hyllning till livet på räls men allt är förstås inte enbart positivt.

Anders Kalat om sin (och Jan Emanuels) kätterska socialdemokrati

1 maj släpper vi boken Gemenskap – En kättersk betraktelse över klass, antagonism och en socialdemokrati som gått vilse. Den ene författaren är Jan Emanuel, den andre hans vapendragare sedan gymnasieåren, Anders Kalat. Vi ställde några frågor till bokdebutanten i duon inför bokens utgivning.

Anders Kalat, du har skrivit ett ideologiskt och politiskt manifest, boken Gemenskap, tillsammans med Jan Emanuel. Hur kommer det sig egentligen?

Jag vet egentligen inte om det rör sig om ett politiskt manifest. Ordet manifest signalerar säkerhet och boken handlar i mångt och mycket om att vi lever i en tid där det är svårt att vara riktigt säker. Därav undertiteln ”kätterska betraktelser”.
Men för att besvara frågan. Vi började tänka kring detta för ganska många år sedan nu. Efter att ha delat politiska erfarenheter sedan ungdomen. Och från att till en viss del från olika håll, säkert präglade av våra olika livsbanor, ändå kommit fram till en del gemensamma slutsatser som i grunden handlade om att vi inte riktigt kunde identifiera oss med det parti som historiskt burits upp av en vilja att förbättra villkoren för dem som arbetar, i förening med en vilja att också skapa ett sammanhållande samhälle.
Efter det att vi påbörjade arbetet med boken har vi kanske både till vår förtjusning, men också med en viss frustration, märkt hur partiet alltmer närmat sig vår egen uppfattning i denna fråga. Däremot ofta utan att föra en kritisk diskussion kring vad som gjorde att partiet hamnade i den situation som man nu försöker fjärma sig från – en kritisk diskussion som vi hoppas kunna bistå med.

 

Undertiteln kräver att man har lite lite koll för att hänga med: ”En kättersk betraktelse över klass, antagonism och en socialdemokrati som gått vilse” … kan du bena upp den och förklara lite närmare vad som menas?

(Med risk för en viss upprepning). Att vara kättare är att tro, men att tro på fel sätt. Och vi tror oss vara socialdemokrater. Och identifierar oss med det vi uppfattar vara socialdemokratins kärna.
Att inte gå i koppel oavsett vad en partiledning för stunden uppfattar vara gångbart gör det i princip nödvändigt med kätteri. Vi menar vidare att partiet, åtminstone under några decennier, tappade sitt fokus på att det finns klasser som har intressen som kan stå i konflikt med varandra.
Att göra politik av konflikter på ett sätt som kan kanalisera människors frustration utan att lamslå samhället utvecklar vi i anslutning till begreppet antagonism.
Och en socialdemokrati som gått vilse handlar då helt enkelt om att vi tänker kring hur partiet kan erkänna för samhället produktiva konflikter och låta dessa få utrymme på ett sätt som gör en samhällsgemenskap möjlig.

 

Trots att boken mest handlar om de stora dragen, värderingarna och de ideologiska skiftningarna, så vågar ni er ändå på några konkreta politiska förslag. Vilket av dessa brinner du mest för?

Det är svårt att välja ut ett förslag. Men kanske förslaget som handlar om att ge makten åter till de människor som kan mest om de verksamheter som de arbetar inom. Även om begreppet tillitsstyrning i värsta fall blir rent snömos – eller rent av kan leda till att makten överförs till den kader av mellanchefer som i allt högre grad agerar gökungar i offentlig verksamhet – är grundtanken extremt tilltalande. Att det finns en mängd människor som själva vet bäst vad som krävs för att köra buss, vända på en gammal människa för att hon ska undvika liggsår eller undervisa elever för att maximera deras kunskapsinhämtning.
Att motverka den senare tidens tendens att flytta över resurser till människor som ska berätta för andra människor hur de ska utföra sitt arbete bär på en riktig sprängkraft.

 

Vilka hoppas du framförallt ska läsa Gemenskap och vad hoppas du att boken ska göra med sina läsare?

Vi har skrivit boken för att den ska kunna tilltala många olika sorters läsare. Här finns en annan aspekt av det kätterska. Att inte hålla sig till en stil eller ett visst sorts innehåll. Vi har försökt växla mellan populärkulturella referenser, diskussioner om isländsk litteratur, dykt ned i Per Albins folkhemstal, ägnat oss åt en mer precis samhällsanalys och utgått från egna livserfarenheter.
Vi hoppas därför att boken ska kunna tilltala en stor grupp olika läsare. Om jag själv får önska är nog läsaren en människa som har ett samhällsintresse och som tillåter sig själv att efter att ha läst klart boken nu uppfatta politik och samhälle på ett sätt som skulle förvåna läsaren tidigare.

Maja Alskog Bredberg om Till växten: ”Jag ville skriva en bok om odling som jag tyckte saknades”

Maja Alskog Bredberg har en bakgrund som journalist och PR-strateg. Hon rekryterades till ett toppjobb i reklambranschen, och började jobba med storbolagens hållbarhetsarbete. Men till slut blev skavet övermäktigt – det var ju greenwashing hon höll på med! För snart fem år sedan sadlade hon om till grönsaksodlare och trädgårdsmästare. Den resan, och hur ett enskilt litet frö rymmer mer kraft en genomsnittlig börs-vd, skildras i Till växten – En kärlekshistoria. Parallellt med boken har Maja gjort podden Spotify Dok: I tomaternas skugga. Vi ställde några frågor till henne inför lanseringen av boken.
_____________________________

Hur kom det sig att du skrev Till växten – En kärlekshistoria? Och på vilket sätt är det en kärlekshistoria?

– Jag ville skriva en bok om odling som jag tyckte saknades i bokhyllan. En bok som pratar om vägen till odling och vår relation till naturen. Som skriver ihop det vi äter med hur det odlas. En bok som tänker både bakåt och framåt, och som kopplar samman daggmaskens incitament med marknadens jättar. Det är också en kärlekshistoria till jorden som föder oss och hur besatt man kan bli av det växande.

Häromdagen kom boken från tryck och du störtade förbi kontoret samma dag … Hur kändes det att hålla i boken för första gången?

– Det var ganska likt den förvåning jag upplever varje gång jag petat ner ett frö i jorden, när det börjat gro. Tänk att det växte och blev nåt av detta! Märkligt.

Boken ackompanjeras ju också av podden Spotify Dok: I tomaternas skugga. Hur skiljer den sig åt från boken och hur har det varit att jobba i dessa två format parallellt?

– Podden blev faktiskt ett helt eget djur. Visst finns det teman som vi plockat från boken, men det är ju ett helt annat språk, en annan vilja och ett annat sorts berättande i podden. Plus mycket fler personer och tankar involverade än bara mina. Podden liksom fördjupade boken, så det är jag tacksam för.

Du har vid något tillfälle erkänt att du försöker rekrytera så många reklamare som möjligt bort från reklambranschen. Förutom reklamare, vilka vill du ska läsa Till växten?

– Alla som känner att något skaver i konsumtionshetsen och karriärjakten tycker jag ska kika i boken. Alla som odlar eller är nyfiken på att odla. Och om man är en sådan person som äter mat.

Vad ser du fram emot under den kommande odlingssäsongen och den samtidiga lanseringen av boken?

– Just nu ränner jag mellan arbete på fält och intervjuer, det är faktiskt mer snurrigt än jag trodde. Men kanske att det hade varit mer snurrigt utan fältet, det jordar en alltid. Ser fram emot alla lärdomar säsongen kommer skänka – och hoppas för oss primärproducenter och hemmaodlare att det inte blir ett alltför extremt och klimatkrisigt väder.