Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Den måttfulla mittens stridbara försvarare

”En måttfull stridsskrift i polariseringens tid” är den paradoxala undertiteln till Per Svenssons och Svante Weylers bok Mitten! Inför utgivningen ville vi gärna höra lite mer om vad som ligger bakom deras samarbete och hur de vill att boken ska tas emot.

– Vad väckte impulsen att skriva den måttfulla stridsskrift som vi nu väntar från tryck?

Det samfällda bräkandet från en rad politiska ledare i november 2021 i samband med regeringskaoset att ”nu är det tomt i den breda mitten”. Det var falskt då, det är falskt nu, där i mitten står massor av politiskt intresserade och engagerade människor och väntar på att partierna ska återvända. Mitten är en plats att både strida och lida för.

– Ni känner varandra sedan gammalt, Svante har ju varit förläggare till Per till och med. Hur har ni jobbat ihop rent konkret?

Vi har skrivit var för sig och sen skickat texter till varandra, skrivit om, tagit bort, lagt till. En modell har varit förebilderna PO Enquists och Anders Ehnmarks fruktbara samarbete om politiska texter. Två temperament som bryts och blandas. Det har varit väldigt roligt.

– Vi är ju inne i en otroligt snabbrörlig och turbulent period i Sverige och i världen; hur har ni hunnit med att skriva boken mitt i samtiden?

Det kanske är vårt sätt att försöka fånga alla rörelser. Vi och särskilt Per, har ju sen gammalt en vana och en lust att försöka förstå vad som händer, spåra linjerna bakåt och dra ut dem framåt.

– Vem skulle ni helst vilja sätta boken i händerna på?

Varje svensk som funderat över om dagens politiska kultur är den enda möjliga.

– Vilken fråga skulle ni helst vilja se hamna upp högt på listan över valfrågor när kampanjandet går igång på allvar?

Klimatet och skolan, förstås. Sen på sikt: den skumma regeringsformen som med sin negativa parlamentarism bjudit in till de senaste åtta årens permanenta valrörelse. Svaga regeringar och en opposition som hellre sätter käppar i hjulet än bidrar till att vagnen rullar framåt. Vi, mittens folk, är värda något bättre. Eller uttryckt med Carmela Sopranos ord: Grow the fuck up!

 

Det nya landet – Mannen i den gröna Volvon

Det nya landet samlar några av de bästa reportagen från Expressen de senaste åren – texter som fångar de verkligt brännande frågorna om läget i vårt land.Det handlar om klassklyftor, segregation och integration. Om centrum och periferi, sol och skugga. Om de gamla jobben som försvann och de nya med osäkrare villkor som ersatte dem. Om nya majoriteter och utsatta minoriteter.

Bokens redaktör Christofer Brask – till vardags politik- och samhällschef på Expressen – ställde fem frågor till Johanna Karlsson, en av reportrarna som bidragit med texter till Det nya landet.

Vilket av dina reportage i Det nya landet är du mest nöjd med?

– Det rysktalande parallellsamhället! När jag och Liza Aleksandrova-Zorina började hänga med personer från gamla sovjetstater som sov i våningssängar runt om i Stockholm var det allt annat än en aktuell migrantgrupp. Ingen brydde sig om någon skuldsatt kazakisk Östersundsbo lurat byggarbetare över hela landet på pengar eller om ukrainska bärplockare tagit över en folkskola utanför Sveg. Sedan kom kriget och alla bortglömda rysktalande blev plötsligt högsta politiska prioritet. Så reportaget ”Mannen i den gröna Volvon” är ännu mer aktuellt nu.

En gång sa du att vi journalister inte borde sträva efter att vinna priser. Istället borde vi straffa oss själva när vi gör dålig journalistik. Vad menade du med det?

– Jag är emot den allmänna åsikten att svenska journalister får för mycket hat och hot. Jag tycker att en yrkesgrupp som blir hatad kan ställa sig frågan vad de gör för att bli så hatade och kanske sluta prisa sig själva tills de bristerna är åtgärdade.

Berätta om ett mejl från en läsare som gjorde dig glad.

– Jag gillar mest att bli hembjuden! Tyvärr slutar det oftast med att de avslutar mötet med ”och det här får du absolut inte skriva om”.

När du som reporter jagar nästa story, vad letar du efter?

– Allt som är sant, som många kommer läsa och som helst utspelar sig i en magisk liten kommun där jag aldrig varit förut.

Få reportrar rör sig över Sverige i samma tempo som du. Du följer kommunfullmäktige i Fagersta, dricker te hos en tjetjensk familj i Alvesta eller hänger på ett illegalt vandrarhem i en Stockholmsförort. Vilken är den konstigaste plats du besökt det senaste året?

– När jag varit medlare i bråk mellan småbarn med kulturella förtecken i Fröslunda i Eskilstuna (vår motsvarighet till Rinkeby), Hans Purras stora gård i Haparanda med rester av inställda volontärtransporter till Ryssland sedan gränserna stängdes, och området runt Fasanvägen i Perstorp där väldigt specifika gator pekas ut som stans problem men där jag också blev indragen i grannkonflikten kring ett väldigt skört par som vägrat låta sig vräkas.

 

Reportrarna som medverkar i Det nya landet:

Johanna Karlsson är flerfaldigt prisbelönt reporter med berättande samhällsreportage som specialitet, ofta om människor och fenomen som få andra journalister skildrar. Hon slog igenom med ”I det svarta”, en granskning av restaurangbranschen i Malmö, som publicerades i Sydsvenskan sommaren 2012. Sedan 2013 skriver hon i Expressen. Johanna Karlsson är bosatt i Eskilstuna.

Anna Gullberg brinner särskilt för att skildra Sverige utanför Stockholms tullar. Under en lång karriär inom journalistiken har hon bland annat varit chefredaktör på Gefle Dagblad och varit nominerad till Stora journalistpriset. Anna Gullberg är vice ordförande i Publicistklubben och även medarbetare på Expressens kultursidor. Hon delar sin tid mellan Stockholm och Falun.

Federico Moreno fått stor uppmärksamhet för sin journalistik från socialt utsatta områden som Rosengård, Östberga och Norrby och har nominerats till såväl Stora journalistpriset som Guldspaden. Federico Moreno, som har ett förflutet som reporter på Sydsvenskan och chefredaktör för Gringo, är uppvuxen i Botkyrka men sedan många år bosatt i Malmö.

Helena Trus är samhällsreporter som bland annat berättat om den judiska minoritetens utsatthet i Umeå och pandemiturismens effekter på Sveriges högsta berg. Kom till Expressen vintern 2021 från Aftonbladet där hon under femton års tid som programledare, nyhetschef och reporter. Föreläser i bland annat skolor om Förintelsen och är författare till boken Ett kilo socker om hennes överlevande farmors liv. Bosatt på Värmdö utanför Stockholm.

Liza Alexandrova-Zorina är journalist och författare och ligger tillsammans med Johanna Karlsson bakom flera omtalade reportage i Expressen om det så kallade skuggsamhället. Har på ryska gett ut romanen ”Ryssen kommer!”, som handlar om ryskspråkiga arbetare i Stockholm. Liza Alexandrova-Zorina delar sin tid mellan Moskva och Stockholm.

Tre frågor till Sara Kristoffersson, aktuell med boken “Hela havet stormar”

Hela havet stormar är Sara Kristofferssons egen berättelse om Vita havet-debatten. Det är en naken fallstudie från en myndighet, som ställer frågor av principiell vikt för oss alla. Vi ställde några givna frågor till Sara i de omtumlande timmarna efter att hon precis fått boken från tryck…
– Sportfrågan: Hur känns det nu när Hela havet stormar finns i tryck?
Befriande.
– “En fallstudie inifrån en myndighet” är undertiteln. Vad har ordet myndighet för betydelse här?
Konstfack är en myndighet, och en myndighet ska ska enligt regeringsformen präglas av saklighet och opartiskhet. Så har det inte funkat i praktiken, jag tänker spontant på Sverker Olofssons kristallklara fråga i det gamla tv-programmet Plus: “Ska det vara så här?”
– Vad vill du åstadkomma med boken Hela havet stormar
Jag vill visa vad som händer när identitetspolitisk aktivism och mobbning får spelyta på en myndighet. Problematiken har principiell räckvidd.

Våra programpunkter under Stockholms bokhelg

Onsdagen 18/5

GT30 (Grev Turegatan 30) 

Lär dig lyssna! (och kanske bli lyssnad till). Kate Murphy och Jonas Mosskin i samtal 18:30. Läs mer och boka biljetter här!

Torsdagen 19/5

Gamla stans bokhandel

Program från 11:00 till ca 20:00 (sista programpunkten börjar klockan 18:30).

Fredagen 20/5

Gamla stans bokhandel

Program från 12:00 till ca 19:00 (sista programpunkten börjar klockan 18:00)

Lördagen 21/5

Gamla stans bokhandel

Program från 11:00 till ca 17:00 (sista programpunkten börjar 16:00)

Volante

11:00 Pontus Wasling i samtal om att vara människa med Sofia Wrangsjö, Stadsbibliotekets aula

12:00 Anders Möller i samtal om konsten att flytta till landet på Skärholmens bibliotek

12:00 Johan Wicklén och Leonidas Aretakis om knark-Sverige på Akademibokhandeln Mäster Samuelsgatan

13:00 Göran Greider om stuglandet Sverige på Akademibokhandeln Mäster Samuelsgatan  TYVÄRR INSTÄLLT!

14:00 Christofer Brask och Mustafa Panshiri i samtal om integrationen i det nya och extrema landet Sverige på Kista bibliotek

14:30 Göran Greider i samtal om stad och land på Alma-scenen TYVÄRR INSTÄLLT!

15:00 Pontus Wasling om medvetandets gåta på Akademibokhandeln Mäster Samuelsgatan

16:00 Göran Greider i samtal med domkyrkokaplan Kristina Ljunggren om stuglandet Sverige i Storkyrkan TYVÄRR INSTÄLLT!

17:00 Pontus Wasling om det illusoriska medvetandet på Science and Cocktails på Alma

Söndagen 22/5

Gamla stans bokhandel

Program från 12:00 till ca 18:00 (sista programpunkten börjar 17:00)

Volante

12:00 Johan Wicklén om den svenska narkotikapolitikens misslyckande på Skärholmens bibliotek

14:00 Göran Greider om stuglandet Sverige på Bredängs bibliotek TYVÄRR INSTÄLLT!

15:00 Jan Gradvall och Magnus Lindkvist om kreativ friktion på Stadsbiblioteket

16:00 Sara Kristoffersson under rubriken Konsten är inte fri – vad gör vi nu? på Almascenen

 

Var med och utveckla vår nya kulturscen!

Drömmer du om att jobba med produktion, marknadsföring och kommunikation på ett av Sveriges ledande förlagshus? Råkar du dessutom vara noggrann, strukturerad, kreativ, positiv och nyfiken? Nu har du chansen att få en av årets mest utvecklande praktikplatser. 

 

Under hösten 2022 söker Volante en praktikant som delar vår vision om att göra världen till en klokare och roligare plats. Vi är både ett bokförlag och en agentur – kärnan i verksamheten är att hjälpa människor som gör skillnad genom att sprida idéer, kunskap och berättelser. Ordet står alltid i centrum.

 

Under våren 2022 startade vi Stora Nygatan 7 (SN7) som är en ny kulturscen och idéstudio i Gamla Stan. Där har vi en bred verksamhet med evenemang, konferenser, seminarieprogram och samtal.

 

I rollen som praktikant får du ett stort ansvar. Du jobbar med Volantes produktioner och evenemang. Särskilt fokus kommer att vara på Stora Nygatan 7. Du kommer att få hjälpa till med alltifrån evenemang till hemsidor och kommunikationsstrategier. På vår arbetsplats blir du del i ett stödjande och härligt team. 

Du får vara med i många sammanhang och ta del av ett brett nätverk med några av landets skarpaste hjärnor. En stor del av arbetet sker i våra digitala kanaler, vilket betyder att du uttrycker dig väl i skrift på både svenska och engelska. Intresse av projektledning och produktion inom kulturområdet är ett stort plus.
 

Är du som klippt och skuren för uppdraget? Tveka då inte på att skicka oss en kort presentation av vem du är och när du önskar din praktik. Vi skulle också gärna vilja titta på ditt CV. Du når oss på info@storanygatan7.se

Deadline för ansökan är 24 maj. Tveka inte att höra av dig om du har några frågor.

Vi ser fram emot att höra av dig!

Faluröda omslag på specialupplagan av Stugland

Först måste brädväggen borstas med en hård borste, gärna en kvast, och jämfört med det evinnerliga skrapandet som krävs för att få bort vanlig färg är det inte ansträngande. Sedan är det bara att måla. Man förnimmer nästan fysiskt hur träet girigt suger upp färgen, som om stugans vägg längtat efter rött.
Ur Stugland av Göran Greider

Tänk dig ett falurött hus eller en faluröd husvägg – eller varför inte en bok?
Specialupplagan av Stugland består av 100 stycken exklusiva exemplar, handmålade med den svenskaste av färger: Falu Rödfärg. Alla böcker är signerade av Göran Greider själv och numrerade. Förutom omslaget och signeringen är specialupplagans innehåll detsamma som i huvudupplagan.

Produktion

Till skillnad från den ordinarie upplagan är specialupplagans skyddsomslag handmålade med Falu Rödfärg. All text på framsida och rygg trycks med UV-lack som är blank och icke-absorberande – vilket gör att färgen släpper där efter en lättare skrapning. Effekten: Göran Greider och Stugland lyser vitt mot den faluröda färgen. Efter målning och skrapning pressas skyddsomslaget innan boken packas i cellofanplast och gör sig redo för leverans.

Leverans
Boken levereras inslagen i cellofanplast för att inte riskera att färga av sig under färden till bokhandel och kund.

Var köper jag boken?

Specialupplagan finns att köpa i några enstaka, utvalda butiker runt om i landet. Kontakta dem för att reservera ditt exemplar!

Formgivare: Lukas Möllersten

Tillverkning specialupplaga: Bokombok/Allan Söderman

”Åratal av ackumulerad frustration”

20 april utkommer Vi ger oss aldrig – Så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket av Johan Wicklén, den hittills mest omfattande genomgången av en narkotikapolitik som i internationellt perspektiv framstår som alltmer extrem. En bok som kan bidra med genomlysning och underlag för en saklig – och kanske hård – debatt. Vi ställde några frågor till bokens författare, i det skälvande limbo han befinner sig i när nu recensionsexemplar är utskickade men boken ännu inte finns ute till försäljning …

 


Vi ger oss aldrig är en jättesatsning från din sida, i generell ambitionsnivå och i din egen tid. Hur kommer det sig att du brinner så för frågan att boken måste skrivas?

Åratal av ackumulerad frustration över den låga kunskapsnivån i frågan, får jag säga. Det plus ett allmänt ointresse för en fråga som påverkar samhället på så många plan. Om inte jag hade gjort detta hade alltför många viktiga politiska skeenden fallit i glömska, det kunde jag inte riktigt leva med.
Utöver det så ville jag verkligen skriva en välresearchad och genomarbetad fackbok.

– Boken är ju en svidande vidräkning med en mängd fenomen, yrkesgrupper och individer i den svenska offentligheten. Du går till exempel hårt åt din egen kår, journalisterna. Räknar du med en hård debatt i kölvattnet av publiceringen?

Det hoppas jag verkligen. Vi får se hur tajmingen är, men jag tror att Sverige och svenskarna nu på allvar är redo att diskutera den här frågan på ett, som man brukar säga, vuxet sätt.

– ”Så gick det till när Sverige förlorade kampen mot knarket” är bokens undertitel, men ”knarket” representeras främst av cannabis. Hur kommer det sig att du valde att koncentrera dig på just den drogen?

Det är dels den överlägset mest spridda illegala drogen, dels den drog där omvärldens syn skiljer sig mest från den svenska. Dessutom har cannabis varit i centrum för den svenska narkotikapolitiken i flera decennier. Jag ville förklara hur det kan komma sig.

– Vad hoppas du att boken ska väcka för känslor, insikter, åsikter i läsarna?

En drös å-fan-upplevelser, några skratt och en hel del insikter om hur lite man egentligen vetat om både politiken och cannabis.
Jag hoppas verkligen läsarna ska lära sig något och att boken kan fungera som en ny grund varifrån ett nytt samtal och en ny debatt kan föras kring narkotikan.

– Nämn tre personer du allra helst vill ska läsa den här boken!

Socialminister Lena Hallengren, justitieminister Morgan Johansson och Drottning Silvia. Den som läser boken förstår varför jag valt just dessa tre.

Sju råd till Mustafa – snart på arabiska och somaliska!

För en tid sedan gick Mustafa Panshiri, föreläsare, före detta polis och författare till boken Sju råd till Mustafa ut med nyheten att han dragit igång en kickstarterkampanj för att översätta boken till de stora invandrarspråken arabiska och somaliska. Vi ställde några frågor till honom, nu när det står klart att kampanjen lyckades. 

– Hur fick du idén att dra igång den här kickstarterkampanjen?

Jag ville gärna att folket skulle vara med och finansiera projektet istället för att jag skulle söka pengar från någon stiftelse eller ansöka om statliga medel. Och anledningen är rätt enkel. Jag ville syna de som klagar på att integrationen inte fungerar med en lösning som jag vet att de skulle tycka är bra men som de måste stödja för att den ska gå igenom.
Sedan vill jag nå till de många som skulle ha nytta av boken men som inte kan svenska språket.

– Nu är kampanjen i mål, grattis! När kan vi räkna med att böckerna finns i tryck?

Jag skrev nyligen avtal med en somalisk och en arabisk översättare. Om allt går enligt plan kommer böckerna och ljudböckerna att finnas tillgängliga till vintern 2022/2023.

– Ska du försöka få boken översatt till ukrainska också?

Jag har varit i kontakt med de få ukrainska översättare som finns i Sverige men fått svaret från samtliga att de drunknar i jobb just nu. En ukrainsk översättning kanske blir aktuellt i framtiden.

– Du har tänkt dela ut dessa böcker gratis, eller hur? Hur har du tänkt distribuera dem?

Jag kommer ge mig ut på en liten turné och sitta i utsatta områden och dela ut dem i centrum. Sedan kommer jag ta med mig böcker till föreläsningar och dela ut dem där också. Ljudböckerna kommer att finnas på spotify och youtube.

 

Hitta ro-styrka i o-roliga tider

I boken Yogahjärnan möter yogaläraren Sara Granström Powieckis mångtusenåriga perspektiv psykologen och KI-forskaren Christina Anderssons moderna compassion-begrepp.
Bokens undertitel lanserar ett begrepp som förenar dessa två traditioner: Ro-styrka. Är det något vi just nu behöver – på allt från privat till internationellt plan – så är det väl ro, resiliens, en grundtrygghet.
Vi ställde därför några frågor till Christina Andersson med anledning av den oro vi alla känner när vi konsumerar nyheter idag.

– Det är lätt – och förmodligen rätt – att känna en enorm oro och olust inför världsläget och det krig som rasar på vår egen kontinent just nu. Har du i din praktik som psykolog mött av en ökad oro och stress mot bakgrund av utvecklingen i världen? 

I mitt arbete som psykolog på BUP möter jag barn och ungdomar tillsammans med deras föräldrar. Här kommer effekter av kriget in mer på den praktiska vardagen men annars så förekommer andra psykiska och praktiska problem som ingår i en vardag på BUP. Så i stora drag har jag inte mött någon ökad stress kopplat till världsläget just nu i det pågående arbetet.

Jag arbetar även privat och föreläser samt undervisar om social hållbarhet med inriktning på compassion och självmedkänsla och där har jag fått mer förfrågningar hur man kan applicera ett tillstånd av compassion för att hantera oro och agera klokt och hållbart utifrån ett compassion-mindset.

Sara Granström Powiecki & Christina Andersson, författare till Yogahjärnan. Foto Hannah Hedin

– Det talas om att hemvärnet översköljs av ansökningar, folk köper jodtabletter och preppingböcker … Hur tänker du att man bäst hanterar sin oro i praktiken, i vardagen? 

Att tala med någon som kan ge lugna och kloka råd är bra om man har någon sådan i sin närvaro, kanske får tänka efter lite och vara lite uppmärksam på vilka man lyssnar på och vilken information man tar in.
Förmågan att avväga vad som känns hjälpsamt är ett tips för rädsla får oss att reagera instinktivt och inte alltid så klokt.
Att ta in information från flera källor rekommenderar jag för att få insikt om hur andra resonerar. Varken att överreagera eller undvika är särskilt smart. Att ställa sig frågan: Vad bottnar min egen oro i? är en utgångspunkt.
För vissa kan det lugna att göra något aktivt som att hjälpa andra, gå med i hemvärnet eller att köpa hem lite extra mat. Men mitt tips är då att också se över så vardagen fungerar, att man kan fungera på arbetet och i relationer och koncentrera sig på det man ska och vara lyhörd inför i omvärlden men ändå förbli lugn och tillitsfull.

– Andra spekulerar kring Vladimir Putins mentala hälsa och menar att han måste vara galen. Hur går dina tankar kring vår tids syn på psykisk ohälsa, både att det blivit mer OK att berätta om — och samtidigt vanligare att ställa diagnos på distans, så att säga? 

Min hållning som legitimerad psykolog är att inte sätta diagnoser på distans, utifrån att det krävs ett noggrant arbete för att ställa en diagnos – så det skulle helt enkelt inte vara etiskt korrekt att göra det.
Att några i media spekulerar kring presidenters psykiska mående kan ha både för- och nackdelar. Nackdelarna är ju att det bara är just spekulationer och därmed utan grund. Fördelarna kan möjligen vara att psykiskt och fysiskt mående påverkar våra beteenden, vilket det är viktigt att prata om. Jag skulle önska att det är personer med gedigen kunskap som resonerar om det och att det inte bara är kraftfulla ord som uttrycks för att det ska signalera någon slags kontroll över situationen.

– Motståndet mot ondskan – och mot vår egen oro – kan ju bestå i att behålla sina rutiner och sin vardag. I Yogahjärnan skriver ni mycket om hur självöverskridande känslor kan vara en nyckel till lugn, lycka och välmående. Hur kan man framkalla och kanalisera sådana känslor bäst i det läge vi nu befinner oss i? 

Vi lyfter fram begreppet ro-styrka i Yogahjärnan – ett tillstånd där man har tillgång till kroppens sympatiska och parasympatiska nervsystem, vilket betyder att man har kraft att agera vid behov, men också kunskap om hur man kan snabbt återhämta sig. Att känna ro-styrka i utmanande situationer behövs om man vill göra skillnad i världen. Då kan man undvika att bli ett offer för sina instinkter, utan istället agera klokt och med compassion i tuffa situationer och ha tillgång till hela sin kapacitet.

När vi känner oro eller upplever världen som en farlig och osäker plats kan vi förlora känslan av hopp och glädje. Då tenderar vi att hamna i ingrupps- eller utgruppstänkande, det vill säga “vi och dem”-tänkande. Detta gör det lättare att döma andra eller uppleva sig själv som mer isolerad från andra.
En annan aspekt när man oroar sig mycket blir att man övertänker och ältar saker utan att riktigt komma till någon problemlösning. Att då försätta sig i tillstånd där man släpper fokus på sig själv och stillar hjärnan gör att man börjar må bättre. Detta sker när man försätter sig i självöverskridande känslotillstånd – som att uppleva förundran, tacksamhet och compassion. Hälsoeffekterna av dessa tillstånd är väldigt positiva och i Yogahjärnan beskriver vi mer ingående hur man kan framkalla detta och få ett inre lugn och känsla av hoppfullhet.

 

Hur förhandlar man med någon som Putin?

Lars-Johan Åge, ekonomiprofessor och författare till böckerna Happy Happy och Omtyckt, är känd som “förhandlingsprofessorn” – den person som media vänder sig till, till exempel när två fångar tar gisslan och kräver kebabpizzor. Han är nu också aktuell med en förhandlingskurs på Framgångsakademin.

29:e mars inleddes förhandlingar i Istanbul, Turkiet, med president Erdogan som värd. SVT Morgonstudion intervjuade med anledning av detta Lars-Johan Åge (filmklipp nedan). Vi är ju många som håller andan och tummarna och hoppas att förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland ska kunna ge utdelning och innebära att kriget avslutas snabbt.
Samtidigt är ju upplevelsen tydlig att Ryssland och Putin har målat in sig i ett hörn som är svårt att komma ut ur. Hur ser Lars-Johan Åge på förhandlingsläget idag?

– Vad är din bedömning som förhandlingsexpert: Är det överhuvudtaget möjligt för Putin att komma ur en förhandling med ansiktet i behåll? Hur förhandlar man med en motpart som lever med en radikalt annorlunda världsbild än en själv?

För det första så måste en medlare utses som båda parter har ett förtroende för, detta för att ersätta den obefintliga relationen mellan parterna. Det behöver inte vara en ”neutral” person, utan en som verkligen vill ha ett avtal men inte tar ställning gällande villkoren.
Denna medlare måste först förhandla om själva spelreglerna för samtalen, alltså om hur man ska prata och vilka regler som gäller. Det får helt enkelt inte gå att ”låtsas” prata och samtidigt bomba.

När spelreglerna är satta handlar allt om viktigheterna snarare än ståndpunkterna som är låsta. Skulle Putin kunna nöja sig med att Zelenskyj avgick? Skulle Zelenskyj kunna gå med på en säkerhetsgaranti som inte ges av Nato?

Medlaren tar sedan fram ett förslag som rymmer båda parters viktigheter så långt det är möjligt – och som parterna erbjuds att bara säga ja eller nej till. Så gick det till vid Camp David-förhandlingarna och det tog 13 veckor att komma fram till avtalet.

– Det har ju redan pratats om olika tänkbara medlare, och nu senast bjöds oligarken Roman Abramovitj in från ukrainskt håll. Hur skulle du tänka kring den frågan? 

Det skulle kunna funka, viktigast är att personen är neutral i avtalsfrågor men inte gällande avtalet i sig. Sedan är frågan om just Abramovitj har kompetensen för att medla. I Camp David användes Jimmy Carter som var känd för att vara en van förhandlare. Det går ju inte att bara skicka in någon som ska försöka få parterna att komma överens, utan personen måste veta vad han eller hon gör. Det ska understrykas att det är oerhört komplext att gå in som medlare i en internationell konflikt.

– Slutligen: Många svenska företagsledare, med långa upparbetade och goda relationer med ryska samarbetspartners, står nu inför att avsluta långvariga samarbeten, eller åtminstone sätta dem på paus. Har du några tankar kring det, hur man avslutar ett samarbete i ett sådant här läge?

Här är det viktigt att man skiljer på affären och de yttre omständigheterna. Man behöver prata om scenarios i de yttre omständigheterna som innebär att man kan börja göra affärer igen. På så sätt är man förberedd och först på plats när situationen har lättat en dag.

 

Se hela inslaget med Lars-Johan Åge i SVT Morgonstudion om förhandlingarna.