Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Välkommen (tillbaka) till bokmässan!

Äntligen dags för riktig bokmässa igen! Volante firar med en lite större monter än vanligt (B03:40 är adressen) med en monterscen och en lång rad författare på besök för samtal och signeringar.

Med reservation för ändringar.

______________________________________________

Torsdag 22 september

11:00 Johan Wicklén, aktuell med Vi ger oss aldrig – Så förlorade Sverige kriget mot knarket, på Volantescenen, B03:40.

11:00 Olivier Sibony, medförfattare till Brus: Det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det föreläser under rubriken “Det skadliga bruset” i sal F5.

11:00 Per Svensson, medförfattare till Mitten! En måttfull stridsskrift i polariseringens tid deltar i “Den intellektuella eftervalsanalysen” i sal F2.

11:00 Mina Dennert berättar om sin bok Vitt skilda – Svenskare kan ingen varaDN-scenen.

12:00 Pella Thiel, medförfattare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheter programleder punkten “Ekocid som internationellt brott” i sal F5.

12:00 Johan Wicklén, aktuell med Vi ger oss aldrig – Så förlorade Sverige kriget mot knarket deltar i seminariet “Knarkliberaler och knarksocialister förenar sig?” i sal F2.

12:00 Olivier Sibony, medförfattare till Brus: Det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det på Volantescenen, B03:40.

12:30 Per Svensson och Svante Weyler, författare till Mitten! En måttfull stridsskrift i polariseringens tid, intervjuas på DN-scenen.

13:00 Jonna Bornemark, aktuell med jag är himmel och hav – En filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser, framträder på Rum för Poesi.

13:00 Christina Andersson och Sara Granström Powiecki, författare till Yogahjärnan framträder på Volantescenen, B03:40.

14:00 Mina Dennert samtalar med Jazz Munteanu om sin bok Vitt skilda – Svenskare kan ingen vara på Volantescenen, B03:40.

15:00 Jonna Bornemark, aktuell med jag är himmel och hav – En filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser, på Volantescenen, B03:40.

15:30 Samtal mellan Jonna Bornemark och Olivier Sibony, på Volantescenen, B03:40.

15:45 Mattias Beijmo, författare till De kan inte stoppa oss, medverkar i punkten “Vad krävs för att stå emot desinformation” i sal J1.

16:00 Johan Wicklén, aktuell med Vi ger oss aldrig – Så förlorade Sverige kriget mot knarket, på Volantescenen, B03:40.

16:00 Pella Thiel och Henrik Hallgren, författare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheter, på Expressenscenen.

17:00 Pella Thiel och Henrik Hallgren, författare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheter, på Volantescenen, B03:40.

17:20 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, intervjuas på Expressen-scenen.

18:00 Jonna Bornemark, aktuell med jag är himmel och hav – En filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser, framträder under rubriken “Vantrivs vi i kulturen?” på Skeppet GBG.

______________________________________________

Fredag 23 september

 

10:00 Christina Andersson och Sara Granström Powiecki, författare till Yogahjärnan framträder på Volantescenen, B03:40.

11:00 Johan Wicklén, aktuell med Vi ger oss aldrig – Så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket samtalar med Leonidas Aretakis, aktuell med boken Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia (Natur & Kultur) på Volantescenen, B03:40.

12:00 Pella Thiel och Henrik Hallgren, författare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheter, på Volantescenen, B03:40.

12:00 Olof Lundh berättar om Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport i Svenska Dagbladets monter.

12:30 Jonna Bornemark, aktuell med jag är himmel och hav – En filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser, i scensamtalLärarscenen.

13:00 Per Svensson, medförfattare till Mitten! En måttfull stridsskrift i polariseringens tid programleder punkten “Ideologier på övertid” i sal F2.

13:00 Sara Kristoffersson, författare till Hela havet stormar – Fallstudie inifrån en myndighet, på Volantescenen, B03:40.

13:00 Johan Wicklén, aktuell med Vi ger oss aldrig – Så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket framträder under punkten “Att skriva reportagebok” på Skriva-scenen.

14:00 Sara Kristoffersson, författare till Hela havet stormar – Fallstudie inifrån en myndighet, i punkten “Är konsten fri?” i monter B03:22.

14:00 Pella Thiel, medförfattare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheter i programpunkten “Naturens rättigheter – att skapa fred med jorden” på Klimatscenen.

14:00 Izabella Rosengren, aktuell med Hetta – Om människan i en varmare värld, på Volantescenen, B03:40.

15:00 Jonna Bornemark, aktuell med jag är himmel och hav – En filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser, i scensamtal hos Studieförbundet Vuxenskolan, C05:02.

15:00 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, på Volantescenen, B03:40.

15:45 Seminariet “Tyst vår” med bland andra Pella Thiel, medförfattare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheter, och Izabella Rosengren, författare till Hetta – Om människan i en varmare värld, i sal F3.

16:00 Jonna Bornemark, aktuell med jag är himmel och hav – En filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser, på Volantescenen, B03:40.

16:00 Sara Kristoffersson, författare till Hela havet stormar – Fallstudie inifrån en myndighet, på Expressen-scenen.

17:00 Pontus Wasling berättar om sin bok Knaster – Medvetandets gåta och illusionen av ett jag på Volantescenen, B03:40.

17:30 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, på Volantescenen, B03:40.

______________________________________________

Lördag 24 september

10:00 Jonna Bornemark, aktuell med jag är himmel och hav – En filosofisk undersökning av graviditet, liv och jagets gränser, deltar i seminariet “Liv och död” i sal G4.

10:00 Pontus Wasling berättar om sin bok Knaster – Medvetandets gåta och illusionen av ett jag på Volantescenen, B03:40.

10:00 Göran Greider, aktuell med Stugland – en berättelse om Sverige, deltar i seminariet “Vad är Sverige?” i sal F2.

10:30 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, på Volantescenen, B03:40.

11:00 Sara Kristoffersson, författare till Hela havet stormar – Fallstudie inifrån en myndighet, intervjuas på DN-scenen.

11:00 Pella Thiel, medförfattare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheter på Volantescenen, B03:40.

11:45 Mina Dennert, aktuell med Vitt skilda – Svenskare kan ingen vara, deltar i seminariet “Rasism i Sverige nu och då” i sal F2.

12:00 Sara Kristoffersson, författare till Hela havet stormar – Fallstudie inifrån en myndighet, på Volantescenen, B03:40.

13:00 Göran Greider, aktuell med boken Stugland – En berättelse om Sverige, på Volantescenen B03:40.

13:00 Sara Kristoffersson, författare till Hela havet stormar – Fallstudie inifrån en myndighet, deltar i seminariet “Ideologisk hegemoni på universitetet?” i sal F2.

13:00 Pella Thiel, medförfattare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheterGrön scen.

14:00 Emma Frans i samtal om boken Alla tvättar händerna – Min berättelse från året då alla skyllde på varandra på Volantescenen B03:40.

14:30 Kay Pollak, aktuell med Ett bättre liv  – Att förändras en tanke i taget på Volantescenen B03.40.

15:00 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, på GP-scenen.

15:00 Izabella Rosengren, aktuell med Hetta – Om människan i en varmare värld, på Studieförbundet Vuxenskolans scen,C05:02.

15:10 Pella Thiel, medförfattare till Naturlagen – Naturens rättigheter och människans möjligheter i programpunkten “Storskalig miljöförstöring – no thanks!” på Klimatscenen.

15:30 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, samtalar med Ebba von Sydow på Volantescenen B03:40.

16:30 Kay Pollak, aktuell med Ett bättre liv  – Att förändras en tanke i taget på Volantescenen B03.40.

17:00 Izabella Rosengren, aktuell med Hetta – Om människan i en varmare värld, på Volantescenen, B03:40.

______________________________________________

Söndag 25 september

10:00 Izabella Rosengren, författare till Hetta – Om människan i en varmare världKlimatscenen i punkten “Sverige och klimatförändringarna“.

10:00 Svante Weyler, medförfattare till Mitten! En måttfull stridsskrift i polariseringens tid, på Volantescenen, B03:40.

11:00 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, på Volantescenen, B03:40.

12:00 Kay Pollak, aktuell med Ett bättre liv – Att förändras en tanke i taget, på Volantescenen B03:40.

13:00 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, på DN-scenen.

13:30 Olof Lundh, aktuell med Templet i öknen – Så köpte Qatar världens största sport, på Volantescenen B03:40.

14:00 Kay Pollak, aktuell med Ett bättre liv – Att förändras en tanke i taget, på Volantescenen B03:40.

15:00 Mina Dennert berättar om sin bok Vitt skilda – Svenskare kan ingen vara på Volantescenen, B03:40.

______________________________________________

Roger Federers fantastiska tenniskarriär är över

Roger mot Tiger. Så heter det inledande kapitlet i David Epsteins briljanta bok Bredd – Därför lyckas generalister i en specialiserad värld. Epstein berättar den kända historien om ultraspecialisten Tiger Woods, som först höll i en golfklubba som spädbarn. Och därefter om tennisstjärnan Roger Federer (som just lagt racketen på hyllan …):

Mamman var tränare, men hon tränade honom aldrig. Det hände att de lekte med en boll medan han lärde sig gå. Under uppväxten spelade han squash med pappan om söndagarna. Han testade att åka skidor, brottas, simma och åka skateboard. Han spelade basket, handboll, tennis, pingis och badminton över grannens staket och dessutom fotboll i skolan. Att han prövat på så många olika grenar skulle han senare lyfta fram som något som utvecklat honom som idrottare och hjälpt honom träna upp koordinationen mellan öga och hand.

Han upptäckte att grenen inte hade någon större betydelse, bara den inbegrep en boll. ”Jag var alltid väldigt mycket mer intresserad om det fanns en boll med”, konstaterade han i efterhand. Som barn älskade han att spela. Föräldrarna hade inga särskilda förväntningar på honom vad gällde idrott. ”Vi hade ingen plan A och ingen plan B heller”, berättade mamman senare. Hon och pappan hade uppmuntrat sonen att pröva på alla möjliga grenar. I själva verket hade det varit ett måste. Pojken ”blev outhärdlig”, enligt mamman, om han var tvungen att sitta still för länge.

Jag var alltid väldigt mycket mer intresserad om det fanns en boll med.

Mamman var tennislärare men bestämde sig för att inte ta sig an sonen. ”Han hade bara retat upp mig i så fall”, sa hon. ”Han testade de mest konstiga slag, och att slå en retur på vanligt sätt var det inte tal om. En mamma uppskattar inte sådant, helt enkelt.” I stället för att puffa på ver­kade föräldrarna, som en reporter från Sports Illustrated noterade, snarast ”vilja bromsa”. När pojken närmade sig tonåren blev han alltmer inrik­tad på tennis, och ”om de försökte påverka honom till något över huvud taget, så var det att inte ta tennisen på så stort allvar”. När han spelade match gick mamman ofta åt sidan för att prata med vänner och bekanta. Pappan hade en enda regel – ”spela schyst, bara”. Det gjorde grabben också, och han började bli riktigt bra.

Som tonåring hade han blivit bra nog att förtjäna en intervju i lokaltid­ningen. Hans mamma blev bestört när hon läste hans svar på frågan vad han skulle köpa för de första pengar han eventuellt skulle kunna tjäna på tennisen: ”En Mercedes.” Hon andades ut när reportern låtit henne lyssna på en inspelning av intervjun och de insåg att det skett en missuppfatt­ning: sonen hade sagt ”Mehr CDs”, på schweizertyska. Det han önskat sig var fler cd­-skivor.

I 35­årsåldern, när även legendarer inom tenni­sen oftast har dragit sig tillbaka, rankades han fortfarande som världsetta.

Pojken gillade att tävla, det var det ingen tvekan om. Men när hans tennislärare beslöt sig för att flytta upp honom till en grupp med äldre spelare bad han att få bli nedflyttad igen, så att han slapp lämna sina kom­pisar. En del av det roliga var trots allt att hänga kvar efter träningen och snacka om musik, proffswrestling eller fotboll. När han till slut släppte de andra idrotterna – varav fotbollen varit den viktigaste – för att satsa på tennisen hade de andra ungdomsspelarna börjat jobba med styrketräningscoacher, idrottspsykologer och närings­fysiologer för länge sedan. Men det var inget som tycktes skada hans utveckling på längre sikt. I 35­årsåldern, när även legendarer inom tenni­sen oftast har dragit sig tillbaka, rankades han fortfarande som världsetta.

/…/

Utmaningen vi alla står inför är hur vi ska slå vakt om fördelarna som bredd, spretiga erfarenheter, gränsöverskridande idéer och senare­lagd fokusering innebär i en värld som i allt högre grad uppmuntrar eller rentav kräver hyperspecialisering. Visst finns det områden där individer med Tigers försigkommenhet och målmedvetenhet blir ett måste i takt med att komplexiteten ökar – i takt med att tekniken väver in världen i allt större nät av sammanlänkade system, där varje individ bara uppfat­tar en liten del – men vi behöver också fler som Roger: de som börjar för­utsättningslöst och tar till sig olika erfarenheter och perspektiv på vägen framåt. De som har bredd.

Kanske är världen generellt mer som en tennismatch än en golfrunda? Hur som helst: Tack, Roger Federer för en fantastisk karriär och för det du lärt oss om generalistens väg!

Läs också Bill Gates om boken Bredd och om att vi behöver fler Roger Federers.

Performance Lecture: Att föda kunskap

Filosofen Jonna Bornemark är hösten 2022 aktuell med en iscensatt föreläsning om att föda kunskap och vad det innebär att vara del av världen — i gränslandet mellan vetenskap och scenkonst.

Föreställningen – en Performance Lecture – tar oss med i en svindlande om kunskap, erfarenhet och jagets gränser; ett existentiellt undersökande som tar avstamp i graviditeten och att vara del av naturen.

Tillsammans med publiken skapar hon en unik plats i nuet, för att ställa frågor om vad vi tappar bort i vår iver att ringa in, spalta upp, mäta och kontrollera varje aspekt av livet.

De iscensatta föreläsningarna utgörs av ett möte mellan poesi, vetenskap, levande musik och just den publik som befinner sig i rummet.

Formatet Performance Lecture är en samverkan mellan Nobelprismuseet och Orionteatern. Det är ett sätt att utforska och kommunicera vetenskap med hjälp av scenkonstens form. Här får forskare inom olika områden förmedla sina kunskaper på ett lättillgängligt sätt med teaterns verktyg.

 

Av och med: Jonna Bornemark

Regi: Maja Salomonsson
Musik och ljuddesign: Siri Jennefelt
Ljus: Raimo Nyman
Scenografi: John Engberg
Kostym: Maria Lundqvist
Dramaturgi: Mia Winge

 

__________________________________________

Jonna Bornemark är en av Sveriges mest tongivande filosofer, författare och föreläsare. Hennes hyllade böcker, Kroppslighetens mystik, Det omätbaras renässans, Horisonten finns alltid kvar, och nu senast jag är himmel och hav har öppnat för existentiella samtal och myntat begrepp som förpappring och mikromotstånd.

Nu intar hon Orionteatern, för att i ett samarbete med Nobelprismuseet låta vetenskap och konstnärligt gestaltande ge form åt orden och tankarna. Dels genom att själv stå på scen i Performance Lecture: Att föda kunskap, dels genom barnföreställningen Komma till världen som grundar sig i hennes filosofi.

VALFEBER

De bästa insikterna når man genom att läsa en välskriven bok. De bästa besluten tar man med hjälp av de insikterna. Låt oss tipsa om några riktigt bra beslutsunderlag i valspurten 2022!

För att förstå politikens villkor och ställa bättre frågor:

För en mer finkalibrig bild av hela landet Sverige:

För djupare insikter i olika valfrågor:

Om beslutsfattande:

”Rasism är något vi alla gör, inte något som andra är”

5 september 2022 utkommer Mina Dennerts bok Vitt skilda – Svenskare kan ingen vara. Vi bad henne svåra på några frågor kring boken och dess ”varför”.

– Hur kom det sig att du ville skriva Vitt skilda?

Jag hoppas kunna inspirera fler att börjar tänka på rasism som något vi alla gör, inte något som andra är. Alla har fördomar trots att vi egentligen tycker att det är fel och önskar att det inte vore så.

Rasism är en väldigt smärtsam upptäckt att göra som barn. Att inse att jag inte har samma villkor eller samma regler som andra och att det är för något som jag inte kan göra något åt. Jag kan aldrig ta av mig mitt hår en dag när jag inte orkar bli utsatt.

Jag växte upp utanför Göteborg och gick i högstadiet på slutet av 80-talet. Mitt under VAM och BSS och dem jag umgicks med, nästan alla mina vänner, blev nynazister. Jag är själv uppfostrad i det här samhället och har vuxit upp med vita perspektiv, så samtidigt som jag varit utsatt för rasism så har jag även haft en hel del egna rasistiska föreställningar som jag har behövt arbeta bort.

I den här boken har jag samlat mina tankar och idéer och metoder kring hur jag själv har gjort för att få syn på och börjat arbeta bort mina egna fördomar och min förhoppning är att fler ska se vilja hänga på och börja blicka inåt och ifrågasätta våra omedvetna preferenser. Jag vill skapa mer rättvisa genom att fylla igen det här gapet mellan hur vi tror att vi är och agerar och hur samhället faktiskt ser ut idag.

– För vem har du egentligen skrivit den? Vem vill du ska läsa den?

Den här boken gäller verkligen alla.  Dem jag möter på mina föreläsningar eller i mitt arbete tänker att eftersom de har schyssta värderingar så har de redan har koll på mångfald och inkludering. Sedan när de börjar räkna efter så är till exempel hela styrelsen eller ledningen, ibland hela personalstyrkan, helt homogen och man har inte arbetat någonting med inkludering alls.

Jag tänkte länge att jag var skyddad från att ha några fördomar eftersom jag själv blev utsatt för rasism. Många tänker nog som jag, att de inte kan hålla på med rasism eftersom de är antirasister. Andra tänker att eftersom vi är goda och vill väl så är vi automatiskt helt fördomsfria. Men vi måste hålla flera tankar i huvudet samtidigt här. Jag kan vara både priviligerad och diskriminerad samtidigt. Jag kan både utsättas för rasism och utsätta andra. Vi har alla massor av fördomar och omedvetna beteenden så den här boken är till för oss allihop.

– Vad har varit roligast/svårast/smärtsammast med att skriva Vitt skilda?

Det roligaste har varit att sätta ord på allt det här som jag har tänkt under alla år. Det har varit väldigt frustrerande att se debatten och samhällsutvecklingen och tänka att det finns en ganska enkel lösning på hur vi skulle kunna börja agera annorlunda.

Det svåraste har varit att vara ärlig med att jag själv är en del av problemet. Den här boken är i allra högsta grad även till mig själv.

Vi kan lära oss att överlista våra fördomsfulla hjärnor.

Som författare går man nog alltid igenom någon slags katharsis. Det har varit jobbigt att skriva om allt som har hänt, en massa traumatiska upplevelser under min uppväxt och inse hur otroligt mycket rasismen har format mitt liv. Jag brukar försöka hålla borta de där tankarna för att orka med vardagen som synlig minoritet men nu när jag skriver om det så pratar jag också mycket mer om det. Samtidigt, ju mer jag pratar om rasism desto bättre blir jag på det. Så en stor del av processen har handlat om det. Att hela tiden hålla mig konstruktiv. Att behålla fokus på lösningarna.

– Om du kunde göra skillnad med en normförskjutning eller en lagändring eller en social överenskommelse, vilken skulle det vara?

Det jag skriver om handlar inte enbart om rasism. Det här sättet att tänka kan vi använda när det gäller all slags diskriminering.

Själva kärnan av budskapet i boken är att vi som vill leva i en rättvis värld måste börja ifrågasätta våra gamla vanliga tankar om vad som är normalt, vackert, bra osv. ​​Vi måste börja ställa kritiska frågor till oss själva när hjärnan är fördomsfull nästa gång:

Vad betyder det där jag precis tänkte egentligen? Kan det verkligen stämma? Var kommer de där tankarna ifrån? Vem har sagt att det är så?

Hjärnan sorterar omedelbart in oss i grupper och tänker att någon är på ett visst sätt, vill något, eller har det på ett visst sätt baserat på tex. hår- eller hudfärg. Att det finns ett ”vanligt” sätt att se ut, fungera, älska och tro på. Men dyker det upp tankar som helt går emot vilka vi är och vill vara så är det inget att vara rädd för. Vi kan lära oss att överlista våra fördomsfulla hjärnor. Det skulle jag önska att fler vill börja göra.

Volantes nobelpristagare

Volante är för många känt som ett nobelprisförlag med sina många författare som förutom att skriva böcker även gjort världen till en bättre plats genom att uppfinna gensaxen, öppna ett sjukhus för utsatta kvinnor eller hjälpa folk ur fattigdom, för att nämna några exempel. Här kommer en lista på de sju pristagarna Volante har i sitt stall, komplett med länkar där man kan läsa mer om författaren, om boken samt länk till var man kan köpa boken. 

 

Mohammed Yunus 

 

Daniel Kahneman

 

Richard Thaler

 

Jennifer Doudna

 

Paul Nurse

 

Frank Wilczek

 

Denis Mukwege

Naturens rättigheter är också människans möjligheter

10 augusti 2022 utkommer officiellt Naturlagen – Om naturens rättigheter och människans möjligheter. Vi ställde några frågor till bokens två författare: ekologen och småbrukaren Pella Thiel, som grundat End Ecocide Sverige och 2019 utsågs till Årets Miljöhjälte i kategorin biologisk mångfald av Världsnaturfonden WWF; och Henrik Hallgren, naturpedagog, föreläsare, författare och sagoberättare, som har varit med och grundat Lodyn, Sveriges första nätverk för ekopsykologi och naturens rättigheter, och är medlem i FN-programmet Harmony with Nature.

Hur kom det sig att ni blev duon bakom boken Naturlagen?

Vi hade båda, på var sitt håll, länge varit frustrerade över bristen på trovärdiga bärande idéer för hur vår civilisation ska kunna förhålla sig till naturen och det systemskifte som detta skulle innebära. För tio år sedan skapades Lodyn, på Henriks initiativ, som en plattform för att utveckla sådana idéer. Ganska snart började Lodyn arbeta med naturens rättigheter som något som skulle kunna få stor betydelse, och vi har gemensamt arbetat med att lyfta och göra idén tillgänglig för fler genom att till exempel arrangera kurser och konferenser. Vi började skriva boken för flera år sedan och det är bra att det har tagit sin tid att få den färdig, eftersom rörelsen för naturens rättigheter har utvecklats så snabbt de senaste åren. 

Vad är er främsta målsättning med boken? Vilka vill ni nå och med vilket budskap?

Vi vill bidra till att utveckla realistiska visioner för en mänsklighet i harmoni med naturen. Diskussionen om miljöfrågorna har till stor del utgått från ett riskperspektiv som fokuserar på hoten och problemen – på goda grunder, de är verkligen mycket allvarliga! Men det är då lätt att känna sig cynisk och uppgiven, agerandet blir reaktivt och synfältet begränsat. Vi vill skifta diskussionen till ett rättighetsbaserat perspektiv som lyfter fram vad vi värdesätter, vad det är vi vill se och hur vi kan skapa det.

Allt fler med intresse för miljöfrågor har hört talas om naturens rättigheter. Vår ambition är att boken ska ge en såväl bred som djup förståelse för frågan. Det är mycket spännande att kunna göra det nu, när den fortfarande är i sin linda. Vi hoppas att boken ska visa att naturens rättigheter är en idé och en rörelse med stor potential att ta vara på människans möjligheter att vara en värdig del av naturen. 

Naturlagen beskriver den ekologiska krisen som en existentiell kris, det vill säga, en kris som sporrar oss till en synvända i vad det innebär att vara människa, och på vår plats och roll i världen. Därför hoppas vi att boken ska kunna nå bredare än till de som traditionellt identifierar sig som miljöintresserade. 

Nu har ni precis fått se er gemensamma bebis, när Naturlagen till slut kom till oss från tryckeriet. Den obligatoriska sportfrågan: Hur känns det?

Det känns spännande och viktigt! Vi är stolta, glada och också lite lättade över att boken nu äntligen finns. Men också stort och lite nervöst; vi känner ödmjukhet över att försöka göra rättvisa åt en idé som är så överväldigande som den vi har skrivit om. 

 

Andningens Nestor på besök i Sverige

James Nestor, specialisten framför andra på allt som har med andning att göra (eftersom han skrivit den extremt välresearchade och heltäckande boken Det perfekta andetaget) besökte nyligen Stockholm för att träffa läsare, journalister och den gamle vännen Anders Olsson (som också spelar en viktig roll i boken).

Vi bjöd in till en helkväll om andning på Bonniers Konferenscenter och det blev helt fullsatt – så pass att de andningsövningar vi testade på under ledning av en ”breath guide” från Hale center i slutet av kvällen blev något mindre syrerika än vi kanske hade önskat.
Inför och under kvällen samlade vi in frågor från publiken och det visade sig bli så många frågor att de inte hann besvaras där och då. Vi tog därför en stund dagen efter för att gå igenom samtliga frågor och bjuder här på ett litet urval! Vill du höra James Nestors svar på samtliga frågor finns den filmen här – dock ej textad.

Just nu befinner vi oss i mitten av allergisäsongen samtidigt som många är mer aktiva än vanligt. Man ska ju helst andas endast genom näsan, även under träning. Men det kan vara svårt, särskilt om man lider av allergi…

OK, men finns det någon särskild andningsteknik du skulle rekommendera vid fysisk aktivitet
och ansträngning då?

Hur är det med yogans klassiska ”fysiologiska suck”?

Många, både kvinnor och män, har vant sig vid att ständigt hålla in magen – som den här
frågeställaren. Hur påverkar det andningen?

Hur var det med tuggummi, är det bra för andningen?

BONUSFRÅGAN BLAND BONUSFRÅGOR:

Vi (och några av våra författare) lär oss konsten att lyssna på riktigt

För några veckor sedan hade vi den stora lyckan att få besök av den Texas-baserade författaren Kate Murphy, som skrivit boken Men lyssnar du? (You’re Not Listening).

Hon blev intervjuad i media (till exempel i den här fina artikeln i SvD) och vi genomförde ett offentligt samtal med psykologen Jonas Mosskin som samtalspartner.

Men vi passade också på att äta lunch med två olika Volante-författare, vars böcker så fint ”hakar i” hennes. Vi spelade in våra lunchsamtal och bjuder här på några väl valda klipp (ursäkta slammer med bestick!).

Först fick hon träffa filosofiprofessor Fredrik Stjernberg, en av författarna till boken Frågvisare – Människans viktigaste verktyg. På sätt och vis är det ju också en bok om att lyssna ordentligt; lyssna aktivt med hjälp av frågor.

Tyvärr finns den ännu inte på engelska, så Kate Murphy kunde inte läsa den, men Fredrik Stjernberg hade läst Kate Murphys bok och upptäckte en del gemensamma referenser. Bland annat hade de båda läst den vid det här laget berömda artikeln om de 36 frågor som mer eller mindre automatiskt ska leda till kärlek.

När var senaste gången du var i slagsmål, filosofiprofessorn?

De förhöll sig båda skeptiska till att ställa just dessa 36 frågor som ett verktyg för att verkligen lära känna en människa. Däremot var de eniga om att det finns nyckelfrågor som öppnar upp – ofta frågor som kanske främst barn skulle våga fråga, som till exempel:

– Vilken superkraft skulle du vilja ha?

– Om ditt hus brann och du bara fick rädda en sak, vilken skulle det vara?

Sedan finns det frågor som är så djupt förvånande att de öppnar upp en konversation av bara den anledningen, som när Fredrik Stjernberg vid ett middagsbord nyligen fick frågan när han senast var i slagsmål (mycket längre tillbaka i tiden än de övriga middagsgästerna, visade det sig).

 

 

Ämnet lyssnande/frågande kan tyckas banalt, men det stämmer inte. Att verkligen våga lyssna på sina motståndare är en radikal handling, visar Kate Murphy i sin bok, som på många sätt fungerar som ett motgift mot polarisering. En lärdom man hämtar om man verkligen lyssnar: Människor är komplicerade, och så mycket mer än exempelvis sina politiska åsikter. Något vår polariserade samtid faktiskt måste lära sig.

If you are scared of ideas and that something is gonna trigger you, then you can’t really see the richness of human beings.

Ställ en fråga, lyssna på riktigt och lämna din bubbla!

Kate Murphy fick också tillfälle att prata med Emma Stenström, forskare och lärare på Handelshögskolan i Stockholm, samt författare till kommande boken Bubbelhoppa.

När du lyssnat och ställt frågor är chansen nämligen stor att du också kommer vilja ”bubbelhoppa” – ett begrepp Emma Stenström arbetat med och forskat kring i många år.

Deras samtal kom att handla en hel del om lyssnandet som akademisk metod (Men, lyssnar du? står på en lång rad amerikanska universitets kurslistor för grundkurser redan) och Emma Stenström hade läst den långt innan den blev översatt till svenska, som ett naturligt led i hennes akademiska arbete.

 

 

En av Murphys studenter uttryckte att han “gömde sig i sin telefon” (som vi ju alla så gärna gör när vi känner oss lite socialt obekväma). Att bli osynlig med hjälp av telefonen var som en slags superkraft, men en han kämpade för att byta ut. Hur det gick? Lyssna till klippet.

 

 

PS Undrar du vilken som skulle vara Kate Murphys superkraft om hon fick välja fritt? Hon avslöjade att hon många gånger funderat över förmågan att magiskt kunna försvinna från en plats och dyka upp på en annan (som i Harry Potter, när man använder spöktransferens).
I samtalen med oss på Volante fick hon dock idén om en annan kul superkraft – att kunna förstå och tala alla språk (inklusive djurens), så nu har hon även den på sin önskelista.

Vilken är din önske-superkraft?

Den måttfulla mittens stridbara försvarare

”En måttfull stridsskrift i polariseringens tid” är den paradoxala undertiteln till Per Svenssons och Svante Weylers bok Mitten! Inför utgivningen ville vi gärna höra lite mer om vad som ligger bakom deras samarbete och hur de vill att boken ska tas emot.

– Vad väckte impulsen att skriva den måttfulla stridsskrift som vi nu väntar från tryck?

Det samfällda bräkandet från en rad politiska ledare i november 2021 i samband med regeringskaoset att ”nu är det tomt i den breda mitten”. Det var falskt då, det är falskt nu, där i mitten står massor av politiskt intresserade och engagerade människor och väntar på att partierna ska återvända. Mitten är en plats att både strida och lida för.

– Ni känner varandra sedan gammalt, Svante har ju varit förläggare till Per till och med. Hur har ni jobbat ihop rent konkret?

Vi har skrivit var för sig och sen skickat texter till varandra, skrivit om, tagit bort, lagt till. En modell har varit förebilderna PO Enquists och Anders Ehnmarks fruktbara samarbete om politiska texter. Två temperament som bryts och blandas. Det har varit väldigt roligt.

– Vi är ju inne i en otroligt snabbrörlig och turbulent period i Sverige och i världen; hur har ni hunnit med att skriva boken mitt i samtiden?

Det kanske är vårt sätt att försöka fånga alla rörelser. Vi och särskilt Per, har ju sen gammalt en vana och en lust att försöka förstå vad som händer, spåra linjerna bakåt och dra ut dem framåt.

– Vem skulle ni helst vilja sätta boken i händerna på?

Varje svensk som funderat över om dagens politiska kultur är den enda möjliga.

– Vilken fråga skulle ni helst vilja se hamna upp högt på listan över valfrågor när kampanjandet går igång på allvar?

Klimatet och skolan, förstås. Sen på sikt: den skumma regeringsformen som med sin negativa parlamentarism bjudit in till de senaste åtta årens permanenta valrörelse. Svaga regeringar och en opposition som hellre sätter käppar i hjulet än bidrar till att vagnen rullar framåt. Vi, mittens folk, är värda något bättre. Eller uttryckt med Carmela Sopranos ord: Grow the fuck up!