Vi välkomnar nu en ny medarbetare, förläggande redaktören Joakim Tholén, som kommer att ta ett särskilt ansvar för Volantes utgivning i ljudformatet.  Vi ställde honom fem frågor …

Du har tidigare jobbat på Storytel. Vad gjorde du där?

I huvudsak var jag faktaansvarig förläggare på Storytels svenska förlagsdel. Jag fick chansen att jobba både med licensierade ljudböcker och originalserier – det var en dröm som gick i uppfyllelse, men allt har sin tid. Därför känns det så roligt att få ansluta till mitt personliga favoritförlag. Det finns faktiskt inget svenskt förlag vars böcker jag läst så mycket och så intensivt som Volantes.  

Du började dina yrkesår med att ro om i grytan i Västervik. Berätta, vad gjorde du?

Knappt torr bakom öronen snubblade jag som drygt tjugo över den småländska gränsen och blev politisk redaktör på Västerviks-Tidningen. Det var lärorika år som jag är tacksam för och jag har en varm relation till Tjust. Idag har jag lagt politiken på hyllan och definierar mig som apolitisk – livet blir klokare och roligare så. 

Du har även jobbat med annat där du analyserat debatt-Sverige. Vilka är ingredienserna för en bra debatt? Eller kanske snarare vad som sätter igång en debatt?

Haha – politiken har onekligen sin alldeles egen dramaturgi! Precis som i en stark berättelse måste det finns en tydlig konflikt där mycket står på spel. Det där är särskilt viktigt att tänka på när man jobbar med samhällsböcker. Innehållet kan vara både spränglärt och insiktsfullt, men om det inte gör någon förbannad är risken stor att verket inte hittar sina läsare.

Hur kommer det märkas att du börjat på Volante?

Vi lever i den mest omvälvande tiden på bokmarknaden sedan Johann Gutenberg spred sin tryckpress över Europa. Det är lika spännande som utmanande för förlagen. Själv älskar jag hur det tvingar oss att tänka nytt om allt från vilka berättelser vi skapar till vilka format vi producerar och – inte minst – hur vi tjänar pengar på dem. Jag hoppas att min erfarenhet kan bidra till att Volante blir en än starkare aktör på ljudmarknaden och att det märks både på förlaget och hos publiken. 

Du nämnde något om ett nytt intresse för kupletter. Kommer du helt enkelt går runt och sjunga här?

Haha! Jag visste att det där skulle straffa mig, men det är sant att jag är en gammal indieräv som drunknat i sunkadelika-träsket. Skyller på morfar, en grinig gammal skärgårdsgubbe och spelman som jag delvis växte upp hos. Att som tioåring ägna dagarna åt att lyssna på rispig schlager från 40-talet satte sina spår… och ja, här har ni mig. Kuplettframföranden på redaktionen lämnar jag dock åt Mattias. 

Det är som att du landat i en ny värld helt utan karta. När du försöker navigera är de beprövade modellerna kontraproduktiva. Efter ett tag har du en tendens att ge upp med en uppgiven suck: ”Det är för komplext.” Men vad är egentligen komplexitet?

Detta är temat för boken Komplexitet där författaren Klara Palmberg Broryd visar hur vi skiljer på vad som är enkelt, komplicerat eller komplext. Bokens förläggare Ulrika Bergwall tar tillfället att hylla författaren: ”Klara är forskare, civilingenjör, teknisk doktor och ledare som rör sig ledigt mellan stadsutveckling, digitalisering, välfärdens utmaningar, kultur, hållbarhet och entreprenörskap. Redan här syns hennes förmåga att navigera komplexitet. I boken gör hon det dessutom med lätthet.”

”Allt började när ingenjören i mig fick kapitulera. I ett försök att skapa processer i ett uppdrag åt en kund upptäckte jag hur komplexitet ställde modellerna på huvudet. Sedan dess har jag inte släppt taget om komplexitetens väsen.” säger Klara Palmberg Broryd.

Komplexa system medför spontan självorganisering och de är alltid adaptiva

Komplexitet är oförutsägbart, fyllt av olika perspektiv och saker som hänger ihop utan att man kan överblicka hur. Då finns det både enorm potential till att utveckla produkter, tjänster och kunskap tillsammans med människor som kan olika saker – men också en sårbarhet, speciellt om vi agerar fel.

Många olika personer och organisationer behöver arbeta tillsammans, utan att någon kan bestämma över de andra. Det liknar oftare ett fiskstim än ett ordnat organisationsschema. Komplexa system medför spontan självorganisering och de är alltid adaptiva: som till exempel när fiskar anpassar sig till andra fiskar och därmed skapar ett stim. Detta stämmer in på våra samhällen och på mycket av det vi ser i naturen. Det borde även gälla våra organisationer i högre utsträckning. Vi behöver en riktning för att lyckas driva utveckling. Det kräver nya strategier.

Till synes perifera händelser får konsekvenser globalt

”I komplexitet finns sällan en chefsfisk som berättar för de andra hur de ska bete sig. Ändå håller stimmen ihop och rör sig framåt. Vi har mycket att lära av detta!” säger Klara Palmberg Broryd.

På samhällsnivå har vi, inte minst genom klimatfrågan eller frågan om gränsöverskridande spridning av sjukdom och smitta, fått upp ögonen för hur olika delar av världen påverkar varandra. Till synes perifera händelser får konsekvenser globalt. Samma sak händer i våra verksamheter.

”Vi börjar inse att vår planets framtid är beroende av komplexa samband. Då gäller det att veta vad komplexitet är och hur det fungerar om våra verksamheter ska lyckas.” säger författaren.

Men boken är långt från komplex. Klara Palmberg Broryd har medvetet tagit fram målande och enkla metaforer och modeller som är lätta att förstå. Hon har hittat en form för att berätta vad komplexitet är, vilka fem strategier hon föredrar och vad komplexitet betyder för ett ledarskap. Komplexitet är boken som riktar sig till dig som i ditt yrkesliv behöver förstå vad komplexitet är och veta hur du på bästa sätt tar dig framåt när uppgifterna som ska lösas är just — komplexa.

Målande och enkla metaforer och modeller som är lätta att förstå

Klara Palmberg Broryd är civilingenjör och forskare från Luleå tekniska universitet och teknologie doktor i komplexitet. Hon har under många år varit verksam som strategi- och förnyelsedirektör i Nacka kommun. Klara är affilierad forskare på House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm, populär föreläsare, konsult och investerar i nya bolag som möter samhällsutmaningar.

Som framgångsrik ledare med förmåga att engagera har Klara Palmberg Broryd stor erfarenhet av att uppnå resultat och att leda i projekt med stor osäkerhet och många aktörer. Med unik förmåga gör hon komplexa frågor begripliga och hennes kunskap är handfast och användbar. Klaras specialistområden är stadsutveckling i samarbete med fastighetsägare, kommuner och kulturaktörer, vård inom kommun och region samt global utmaning för att möta klimatkrisen.

Boken Komplexitet innehåller exempel från hennes framgångsrika arbete med aktiveringar av Kvarnholmen och Nobelberget i Nacka som ledde till höga besökssiffror och ökad kännedom för platserna, och beskriver praktiskt hur man kan arbeta med att skapa samarbete mellan fastighetsägare, kommun och aktörer som kan fylla platser med liv.

De frågor vi ställer definierar världen åt oss.

Så kan man mycket kort sammanfatta en av de böcker som vi tror kommer att “sätta samtalet” hösten 2021: Frågvisare av Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg. Höstens kloka och roliga utgivning kan dessutom i sin helhet sammanfattas med devisen “frågvisare”; med kreativt, nytänkande och annorlunda tankegods – för en klokare och roligare värld.

– Hur kommer framtidens natur se ut?
De mer eller mindre galna experiment som planeras och genomförs för klimatets skull är ämnet för Elizabeth Kolberts nya reportage Under en vit himmel (september), som följer på Pulitzervinnande Det sjätte utdöendet (2020). Ett Sverige-besök i september ser sannolikt ut.

– Hur blir man lagom svensk?
Mustafa Panshiri försöker besvara frågan i den bok han gärna själv hade läst när han som 11-åring kom till världens mest extrema land: Sju råd till Mustafa, heter den.

– Vad är egentligen kreativitet?
Det undersöker Jan Gradvall och Magnus Lindkvist i sin unika handbok i nytänkande – Kreativ friktion.

– Vad tänker terapeuten, egentligen?
Lori Gottliebs berättelse Du kanske borde prata med någon, om “terapeuten, hennes terapeut och sanningen om oss själva” har redan tagit världen med storm. Det är berättarglad bladvändarläsning som undersöker frågan hur vi människor förändras och samtidigt bjuder på bakom kulisserna-interiörer från psykoterapins värld.

– Vad händer när ens älskade får en obotlig sjukdom?
En fråga Karin Hägglund helst hade sluppit besvara. Men hon gör det otroligt väl i Så skilde döden oss åt. Nyskrivet förord av brodern Martin Hägglund.

– Varför måste vi alltid räkna allting?
Jo, för att vi är Sifferdjur. Men vi är inte gjorda för att översköljas av den mängd siffror som produceras nu. Micael Dahlen och hans norska kollega Helge Thorbjörnsen kan konsten att skrämma och roa i samma bok, med ett ärende som berör oss alla, mer än vi kanske anar…

– Hur flyttar vi från fokus på kunden till kundens fokus?
Han gick hand i hand med Jan Carlzon, som akademikern som beskrev hur man skulle riva pyramiderna. Nu har nestorn Christian Grönroos sammanfattat sin forskargärning i Tjänstefiering.

– Varför ska man inte plantera in guldfiskar i en kräftdamm?
Då en inbiten stadsbo ska förverkliga drömmen om självhushållning på landet kan mycket gå fel. Anders Möller guidar förbi de fällor han själv föll i och bjuder samtidigt på både välskriven essäistik och en hel del dråplig läsning i Konsten att flytta till landet .

– Varför ställer barn så oändligt många frågor — och när slutar de att göra det?
Om det unikt mänskliga verktyget “frågeställande”, hur det har vuxit fram och hur vi blir bättre på att använda det – bland mycket annat – handlar den djupt originella Frågvisare av Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg.

– Hur blir man kvitt sin hälsostress?
Genom att bli Radikalt lagom – överläkaren och forskaren Fredrik Nyströms mycket sympatiska och enkla budskap som inbegriper promenader, rödvin och en skandinavisk kosthållning.

– Vad är vårt medvetande — egentligen?
I en ambitiös och uttömmande bok i stil med Oliver Sacks bästa verk berättar hjärnforskaren Pontus Wasling om vetenskapens största gåta och om sina resor i medvetandets utmarker (titel: Knaster).

– Hur blir vi dummare tillsammans av de ärvda svaren?
Etnologen Ida Hult utmanar och provocerar läsaren i Ärvda svar till ett tänkande som inte är på kollisionskurs med framtiden.

– Varför ska man duscha kallt?
Tillsammans med andningsteknik och medveten närvaro kan det göra hela skillnaden, enligt mannen, myten, legenden Wim Hof. Äntligen på svenska i november! Releasefest för Wim Hof-metoden i en isvak?

– Hur ska vi hantera vårt begär att hålla kvar det ändliga?
För alla som längtat efter mer från Martin Hägglunds begåvade penna, kommer i december Kronofobi – Essäer om tid och ändlighet.

Vi närmar oss ett stort boksläpp. Och samma dag, 25 maj: ett stort release-event (online, gratis, anmäl här).

Författarna ser framför sig att den boken markerar en början. Inte en summering, inte en tillbakablick — utan ett framåtblickande uppvaknande och en start på både action och samtal. Ett call to action: det här måste vi göra.

Och det är inte vilka som helst som har skrivit.

Få invänder nog mot om jag hävdar att Daniel Kahneman är den mest inflytelserika, nu levande, psykologen i världen. Hans Tänka, snabbt och långsamt har fungerat som en guidebok för hur människan reagerar på egentligen allting, från coronaviruset till en vardaglig semestervecka.

Det kändes som att allt som behövde sägas om mänskligt beteende fanns i boken.

Men det fanns mer.

Enligt honom själv.

min bästa idé någonsin

Jag har mejlat lite med Kahneman på sistone, men inte hört så mycket om bakgrunden. Så det var Cass Sunstein som berättade om den vid ett pressevent över zoom igår (se bild nedan), hur han träffat sin vän “Danny”, som då i en ålder kring 82-82 år exalterat berättade:

“Jag har kommit på min bästa idé någonsin.”

Så vad hände sedan?

Cass Sunstein och Tobias Nielsén vid pressevent inför släpp av Brus 11 maj 2021.

Innan Kahneman ringde

Daniel Kahneman hade fått syn på något i samband med ett konsult- och undersökningsjobb hos ett stort försäkringsföretag, och han hade redan börjat diskutera sina tankar ihop med fransmannen Olivier Sibony, en annan forskare besatt av att förstå bias och hur vi fattar beslut, och vi fattar så många dåliga beslut. Sibony flög in på återkommande möten till Kahnemans lägenhet på Manhattan, i närheten av Strand Bookstore, för att diskutera vidare.

De båda bjöd in Cass Sunstein på en lunch, och Sunstein — som är den mest citerade amerikanska juridikforskaren och som haft en enorm påverkan på hur politik utformas och tillämpas över hela världen — kom med ytterligare inspel. Sedan, berättade han vid presseventet, funderade han själv på hur han skulle kunna vara med på ett hörn.

Innan Kahneman ringde honom. Kanske bidrog det att Cass Sunstein skrivit mer än 40 böcker, däribland Nudge, medan Kahneman själv drar sig för bokskrivandet.

Så vad har de kommit fram till efter fem år?

Olivier Sibony, Cass Sunstein och Daniel Kahneman. Hemma hos “Danny”.

Passionen för vad de vill åstadkomma är enorm. Läs till exempel epilogen här.

De vill peka på ett glömt område — en oupptäckt kontinent, som Sunstein uttryckte det. De vill rätta till orättvisor och minska effekterna av ett onödigt slumpmässigt lotteri utifrån hur vi nu fattar beslut och kommer fram till bedömningar.

Vad är “brus”?

“Bruset” utgörs av oönskade slumpmässiga variation och finns överallt. Men det kan minskas och mätas. Och författarna visar hur i boken.

Allt ifrån hur vi inleder möten på jobbet (eller i familjen), hur vi tänker kring humör, hur mycket vi ska lita på oss själva respektive experter, till det vardagliga behovet av beslutshygien (decision hygiene) och brusinventering (noise audit)

Några saker har vi redan börjat med på Volante. Till exempel hur vi börjar diskutera inför beslut. Låt mig återkomma om det.

PS. Som sagt, välkommen till online-eventet med Olivier Sibony och Cass Sunstein, läs mer och anmäl här.

Nina Pettersson är ny förläggande redaktör på Volante. Hon är idéhistoriker och journalist i grunden och har lång erfarenhet som frilansredaktör och skribent, med uppdrag för bland annat Liber och Natur & Kultur.

Välkommen till Volante! Du låter som en göteborgare, men riktigt så är det inte enbart, eller hur?

Jag är en äkta hybrid! Född här i Stockholm men uppvuxen i Göteborg, ett stenkast från Liseberg och Svenska Mässan. Som barn fintade jag mig in på varenda mässa, år efter år, på jakt efter klistermärken och godis (vad annars!). Bokmässan var en av årets absoluta höjdpunkter, och kanske satte de där dagarna djupare spår än vad jag förstod då. För mig är det fortfarande en smula magiskt, ett äventyr, att vara omgiven av böcker, författare, läsare och – inte minst – av människor som jobbar med böcker på olika sätt. Och nu sitter jag alltså här på Volante, ett av branschens mest dynamiska förlag, i hjärtat av Sveriges mesta bokmakarstad.

vi människor kan bättre än så här

Du har varit en favoritfrilansare för hos oss under en tid. Nu ska du ta plats här också. Hur kommer det märkas att Nina börjar som förläggande redaktör?

Jag har i över 15 år jobbat med författare som vill skapa förändring på något område. Det har blivit mängder av böcker om klokare – och roligare! – sätt att lära, leda, göra. Och här är mitt hjärta verkligen med, kanske för att jag i grunden tror att vi människor kan bättre än så här, på så många områden. Vi behöver bara lite hjälp. Jag tar med mig det engagemanget in i Volante – tillsammans med en förtjusning över utmanande manus. Och kanske en viss känsla för vilka böcker på temat ”leda andra (eller sig själv) mot förändring” som ännu inte har skrivits men borde skrivas.

Vilka tidigare Volante-böcker har du jobbat med?

Sara Öhrvalls Ditt framtida jag, en hoppingivande och bitvis skrämmande bok om hur tekniken flyttar allt närmare oss människor, ja, in i våra kroppar, och vart det kan tänkas leda oss. Sedan har vi Klas Hallbergs och Per Kristenssons roliga och tänkvärda I kundens skor. Att det ska vara så vansinnigt svårt att utgå från kundens verklighet! Den boken är nära släkt med Christian Grönroos Tjänstefiering, som beskriver just den tuffa resa som många företag måste göra – från ”kunden i fokus” till ”kundens fokus”. Jag hade också kul med Moderna Tider 4.0, där Jonas Grafström beskriver en arbetsmarknad som vänds helt upp och ned men ändå lyckas få läsaren att känna någon form av fast mark under fötterna.

Om du skulle nämna några andra böcker som du jobbat med?

Alla böcker jag jobbat med bär jag med mig på något sätt. Men för att visa på några olika spår kan jag nämna Anna Gullstrands Facilitera!, Fanny Widmans Det är nog nu, Erik Ringertz och Fredrik Emdéns Harder, better, faster, stronger, Maria Sundén Jelminis Supermetoderna, Frida Lundhs Cirkulärt ledarskap, och nu allra senast Pär Lagers Upskill och reskill. För ett par år sedan skrev jag också boken Re:start tillsammans med den lysande Hélène Barnekow, vd för Microsoft Sverige.

För min del har ledarskap, förändring och lärande varit de röda trådarna, tätt sammanslingrade. Det har också blivit flera böcker som vänder sig till lärare och ledare i skolans värld. Bland annat en fin serie om hur vi kan se till att alla barn, även barn med adhd, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kan lyckas i skolan.

med en tinad gräsand i näven

Ibland dyker det upp en stor hund under våra zoom-samtal. Vad är det för en kompis?

Det är Lux, vår weimaraner, en bjässe på 40 kilo. När vi för tio år sedan skaffade vår första fågelhund, vår älskade Castor, förstod vi nog ärligt talat inte riktigt vad vi gjorde. Vi säger att vi förstod, men … Plötsligt åker man på weimaranerläger, drar blodspår i skogen på helgerna och fyller källarfrysen med apportvilt. Har du stått i trädgården någon gång med en tinad gräsand i näven och undrat vad som hände?

Pär Svensson, vår eminenta översättare av verk som Tänka, snabbt och långsamt och Vårt matematiska universum, har även översatt Brus: det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det.

Pär är från Kalmar, bor i Malmö (även om bilden ovan är från Lund), och förutom att översätta från en rad språk är han också på fritiden pianist.

Varför valde du ordet ‘brus’ för att översätta ‘noise’?

Eftersom ”noise” redan översätts med ”brus” i vetenskapliga sammanhang, till exempel inom fysiken (Tegmark) och ”brus” är en etablerad beteckning på en slumpmässig störning. Samtidigt har ”bias” kommit att användas parallellt med ”snedvridning”, vilket är lätt att förstå: det är kort och koncist, låter vetenskapligt, samtidigt som alternativen är otympligare.

”Brus” har liknande egenskaper och bildar tillsammans med ”bias” ett begreppspar som både har genomslag och är smidigt att använda.

etablerad beteckning

Sedan finns det olika böjningsformer. “Noisy” exempelvis. Hur tänker du där när du skulle översätta? 

Detta är ju en viktig språklig aspekt: ett ord som används frekvent i en lång text måste gå att foga in smidigt i svenskan för att inte läsningen ska bli knölig och tröttande. ”Brusig” fungerar bra i det avseendet; det är lätt att böja efter genus och numerus. Och är dessutom tvåstavigt som ”noisy”.

Författarna är oerhört ambitiösa med den här boken. De vill verkligen förändra samhället i grunden genom att minska bruset och därmed orättvisa. Vad tar du själv med dig från boken, finns där något som fick dig att se något med nya ögon?

Boken bygger på ett oerhört gediget forskningsmaterial, som författarna lyckas presentera på ett aptitligt sätt. Det som framför allt slog mig var den övergripande insikten, nämligen att brus är så accepterat. Att bedömningar skiljer sig åt är trots allt något som alla människor har upplevt, till exempel inom sjukvården, så vi borde ju inte vara omedvetna om att det finns.

Nu har vi ett ord på det oönskade problemet: brus

Ändå verkar vi inte ha reflekterat nämnvärt över problemet, vad det beror på eller om det går att göra något åt det. Det är som om feldiagnoser, orättvisor och andra mer eller mindre allvarliga diskrimineringar och misstag har setts som ofrånkomliga, närmast naturliga.

Kanske beror det till viss del på att vi inte har haft något ord för den här oönskade variabiliteten. Men det har vi nu: brus.

Du översatte även Daniel Kahnemans förra bok Tänka, snabbt och långsamt. Var det något som du gjorde annorlunda den här gången, utifrån lärdomar med den boken?

Den här gången var jag ju mer förtrogen med ämnesområdet och terminologin, så jag kunde koncentrera mig på själva översättningsarbetet, vilket nästan var en förutsättning med tanke på det ganska tajta tidsschemat. I en översättning gäller det att hitta tonfallet, och det gjorde jag fortare den här gången; även om Kahneman har haft medförfattare känns stilen tydligt igen från Tänka, snabbt och långsamt.

särskilt noga med att försöka få till en njutbar läsupplevelse

Jag minns att flera recensioner talade om översättningens ”flyt” i den boken så kanske har jag varit särskilt noga med att försöka få till en njutbar läsupplevelse den här gången, även om jag alltid lyssnar efter textens klangbild.

Om man lyssnar lyhört brukar översättningen skriva sig själv… Och jag har haft en utmärkt redaktör i Ulf Ivarsson som kommit med högst relevanta synpunkter och förbättringar.

Jan Carlzon har skrivit boken Se människan i samarbete med Nadia Dyberg. Hon har en lång bakgrund som journalist, bland annat drygt tio år på Dagens Industri, och även som dokumentärfilmare. Hon har även arbetat på Näringsdepartementet, efter en ekonomutbildning från London School of Economics och Stockholms universitet. Vi ställde några frågor om arbetet med boken till henne.

Nu har du precis sett boken då den kom hit till Volante från tryckeriet. Hur kändes det?

Det kändes stort att äntligen få se boken i tryck och jag väldigt glad över den snygga grafiska formgivningen av boken.

Om en kompis på stan frågar vad boken handlar om, och du skulle sammanfatta på någon mening, vad säger du då?

Boken handlar om erfarenheter som Jan Carlzon haft i livet och hans funderingar runt dem. Den tar upp olika händelser och anekdoter ur hans liv, han delar med sig om sina misstag och vad de lärt honom, och han delar också med sig av sina framgångar och hur han uppnått dem. Det är en bok med livsfilosofi och en tydlig uppmaning till oss alla: Se människan!

Blev boken som du tänkte dig? 

Boken blev faktiskt mycket bättre än jag tänkte mig.

Var det svårt att förhålla sig till föregångaren, eftersom Riv pyramiderna är en sådan klassiker?

Ja det var faktiskt knepigt att förhålla sig till Riv Pyramiderna. Det var ju en fantastisk succé där många av hans bästa historier finns med. Vi tar upp några av den även i den här boken, men nu ser vi dem i ett annat sken och det finns nya lärdomar att dra av dem.

Hur har du och Jan jobbat ihop?

Vi har suttit vid Jannes köksbord och samtalat. Frågor och svar och ännu fler frågor och svar.Han är en bra berättare.  Sen har jag gått hem och lyssnat igenom inspelningarna och skrivit. Jag har också träffat och ringt och skypat med flera av personerna i hans liv i Sverige, Australien och Colombia.

Du var bekant med Jan sedan tidigare. Hur påverkade det arbetet?

Jag tror att startsträckan var kort. Vi fann ganska snabbt en förtrolighet och en glädje i att jobba ihop. Vi träffades ett antal gånger och pratade om projektet och när vi väl bestämt oss för att skriva boken tillsammans så var det bara att sätta igång!

Bild: TT

I september 2021 utkommer vännerna Jan Gradvall och Magnus Lindkvist med en bok tillsammans: Kreativ friktion. Vi ställde dem några frågor …

Varför är ni så maniskt intresserade av det här ämnet?

Jan: Jag har intervjuat människor i 40 år. Den första intervju jag gjorde var med punkbanden Spy och IQ55 när jag var 16.
Genomgående i alla intervjuer jag gjort – oavsett om det gällt ABBA eller Joan Didion eller skådisarna i Avengers eller unga forskare – har varit att jag själv ska försöka förstå hur de arbetar, tänker, skapar. Det är det som är kärnfrågan i allt jag gjort. Genom att pumpa andra på information har jag också lärt mig att själv lösa problem.

Magnus: Det här ämnet är mitt liv. Kreativ friktion är det som driver och motiverar mig.

Har ni egentligen kommit fram till något?

Jan: Ja, vikten att aldrig någonsin stå still. Livet går ut på att hela tiden lära sig nya saker.

Magnus: Att det alltid går att referera till Depeche Mode oavsett ämne.

Boken är ju sprängfylld av olika anekdoter och exempel. Har ni några favoriter och varför?

Jan: När Magnus berättade om att hemligheten med att gå på lina med en balansstång inte handlar om att vara stilla utan att vara i konstant rörelse.
Det tänker jag på nästan dagligen, går att överföra till så mycket, äktenskap, barn, allt.

Varför boken — om man lyssnat på podden “Gradvall+Magnus”, eller läst Gradvall i en massa år, eller hört Magnus från scenen?

Jan: Boken är ett destillat av vad vi båda lärt oss på var sitt håll. Jag får ofta frågan ”Det där du sa… var kan jag hitta mer om det?”. Nu har jag äntligen ett tydligt svar, läs vår bok.

Magnus: Podden är basen men att göra transkript på den hade inte funkat. Så vi skrev om allting och har gjort mer gediget. Det är den här boken vi själva skulle vilja haft när vi började.

Förresten… hur träffades ni?

Magnus: När jag gick på Handels intervjuade jag Janne i augusti 2002. Han påstår att han kommer ihåg det men jag tror han ljuger.  Sen gjorde jag mitt allra första trendseminarium i januari 2003 och bjöd in honom.

Jan: Jag såg Magnus stå där och prata framför en anslagstavla, intensivt pratande, och tänkte: ”Antingen har han rymt från anstalt eller också är han ett geni. Oavsett vilket vill jag bli kompis med honom”.

2021 års tema för Internationella Vetenskapsfestivalen är Level up och handlar om människans strävan att alltid ta sig framåt, utvecklas och ta sig till nästa nivå. Både svenska och internationella författare i Volantes nätverk deltar med programpunkter i det publika programmet samt i lärar- och skolprogrammen.

En av de Nobelprisbelönta forskarna bakom gensaxen CrisprCAS9, Jennifer Doudna, inviger hela festivalen med ett samtal om forskning, vägen till upptäckten och framtiden.
– Det här är en riktig drömbokning för oss. Det är ett fascinerande ämne som passar perfekt in i vårt tema Level up. Doudnas forskning spänner över många fält och ger också upphov till många frågor om framtiden som vad nästa nivå är. För oss i Vetenskapsfestivalen är mötet viktigt och även våra besökare kommer kunna ställa sina frågor till Jennifer Doudna, säger Jennie Turner, verksamhetsledare på Göteborg & Co för Vetenskapsfestivalen. Volante gav redan 2018 ut Jennifer Doudnas bok Sprickan i skapelsen, skriven tillsammans med vetenskapsjournalisten Samuel Sternberg.

Alldeles nyutgiven är den brittiske astrobiologen Lewis Dartnells bok Ursprung – Hur jorden formade oss. Författaren deltar i festivalens ”space Saturday” med flera punkter, bland annat Origins: How the Earth Shaped Human History. (Redan denna vecka deltar Dartnell i ett Clubhouse-samtal om sin bok, torsdag 18:e mars klockan 19:30.)

Nationalekonomen Jonas Grafström föreläser på lördagen om de forskningsresultat hans bok Moderna tider 4.0 redovisar, om den nya arbetsmarknad som närmare sig med stormsteg: Vad blir egentligen konsekvenserna när robotar städar, fixar pizzadegen samt sköter den finansiella marknaden och artificiell intelligens tänker snabbare och kör bil bättre än vi?

Jonna Bornemark deltar också i festivalen i en punkt på fredagkvällen: Living With an Open Worldview.

Programpunkter som riktar sig till lärare

I lärarkonferensen deltar 13:e april den kanadensiske pediatrikern, psykiatern och författaren Thomas Boyce, vars bok Orkidéer och maskrosbarn är utgiven på Volante. Den utgör grunden för hans föreläsning med samma namn om att en viss andel barn (”orkidébarn”) visar exceptionell biologisk känslighet för sina sociala miljöer och bär högre risker för sjukdom och utvecklingsstörningar i miljöer av motgångar och stress.

Om livet med ett barn med annorlunda förutsättningar, genuppsättning och verklighetsuppfattning handlar hyllade boken När livet inte följer manus av Sophie Dow, grundaren av Salvesen Mindroom.

Ett motsatt perspektiv bjuder författaren Sara Öhrvall som mot bakgrund av sin bok Ditt framtida jag – Hur ny teknik gör oss starkare, smartare och vänligare, som kan berätta för Sveriges lärare om vad de snart står inför med “förstärkta elever”.

För festivalens yngsta deltagare

Tom Tits Experimentverkstad bjuder på en ”experimentalong” med högläsning av Dr. Seuss bok om miljöhjälten Loraxen följt av kreativ fröplantering.

Hela programmet för årets vetenskapsfestival finns här.