Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Vad innebär ”laghum-ekonomi”?

Hallå där Stefan Krook, författare till kommande boken Laghum Economy!
Du har en kort hisstur på dig och ska förklara vad din bok handlar om. Vad säger du då?

– Boken handlar om ett nytt sätt att tänka på marknadsekonomin – en riktning som kan förena fortsatt ökat välstånd med planetens gränser. Laghum är en idé om hur vi kan vrida om marknadens spelregler så att det lönar sig att hushålla med resurser snarare än att överkonsumera dem. En av styrkorna med tankegången är att den kan visa sig mer praktiskt genomförbar än mycket annat. Laghum kräver inte globala avtal från dag ett, utan kan börja implementeras land för land, med potential att sprida sig som ringar på vattnet.

Varför är det just du som kan skriva den här boken?

– Jag har ägnat mitt liv åt att bygga företag som kombinerar affärslogik med samhällsnytta. I arbetet med den här idén har jag hittat något som känns både enkelt och förlösande stort. Genom boken försöker jag måla upp och dela med mig av den bild jag själv ser. Vad skulle kunna hända om vi gör denna först till synes lilla förändring: att beskatta naturresurser och utsläpp där de förbrukas, istället för att beskatta människors arbete?

Vad betyder ”laghum”?

– Det är ett gammalt nordiskt ord som betyder ungefär ”enligt lagen” eller ”i rätt balans”. Vi känner igen det i vårt svenska ”lagom” – ett ord som saknas i andra språk men som beskriver något väldigt fint: att inte ta för mycket, men inte heller för lite. Att använda naturen, men göra det hållbart. Tyvärr har ”lagom” fått en lite trött klang på svenska, som något halvdant. Laghum vill jag ska kännas starkt och positivt – både här i Sverige och internationellt. Ett nytt ord för rättvisa, balans och långsiktig klokhet.

Du skriver boken på engelska. Varför?

– För att det här är en global idé. Jag hoppas att Sverige kan gå i bräschen, men den här utmaningen rör hela mänskligheten. Samtalen behöver inte bara föras på COP-möten, utan i klassrum, företag, byråd, fackföreningar och kompisgäng världen över. Det är viktigare att någon går först, snarare än var det händer.

Det här handlar inte bara om en bok, utan du vill göra något större. Berätta!

– Jag har under det senaste året arbetat intensivt med att fördjupa och utveckla den här idén. Jag har hållit föredrag, skrivit debattartiklar och krönikor, varit med i poddar och intervjuats i media. Boken är ett försök att samla tankarna i ett helhetsgrepp – men också att skapa en grund för mycket större spridning, både i Sverige och internationellt. Det här är bara början.

Våra bästa Sommar i P1-tips

Lyssna till Volante-författarnas sommarprogram! Här nedan finns de alla länkade (Robin Olovssons Sommar går av stapeln 17 juli.)

Alexander Bard2016, 2002, 1990

Nicklas Berild Lundblad2010

Jonna Bornemark2017 (Här finns alla referenser från programmet listade.)

Jan Carlzon2011

Micael Dahlen2010

Sophie Dow 2007

Emma Frans2019

Göran Greider2023, 1992

Martin Hägglund2020 (Detta oerhört uppskattade sommarprat finns också med som en essä i boken Kronofobi.)

Olof Lundh2024

Kjell A. Nordström2020

Robin Olovsson – 2025

Kay Pollak2005

Jesper Rönndahl2014, Vinter 2017

Börje Salming2014

Petter Stordalen2012

Anne Sverdrup-Thygeson2019

Sverker Sörlin2022, samt Vinter i P1 2023

Max Tegmark2023, 2018, 2008

Bonustips:

Rachel Carson (vars bok Tyst vår finns i vår klassikerserie) var en huvudperson i Patrik Svenssons sommarprat 2020.

Lonely boy belönad med Kerstin Ekmans stipendium

Stort grattis till Jesper Nyström som fått ett fint stipendium – 100 000 kronor från Stiftelsen Klockrosen för boken Vem dödade Lonely boy?.

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman. Stiftelsens ändamål är att ge ekonomiskt stöd åt författare av skönlitterära och essäistiska verk som har fordrat efterforskning eller resor. Områden inom musik belönas också.

Stipendierna kan inte sökas utan visar uppskattning av ett verk med förhoppning om att medlen kan vara till hjälp för fortsatt konstnärlig verksamhet.

De första stipendierna delades ut i oktober 2023. Bland tidigare stipendiater finns författarna Henrik Berggren, Ingrid Carlberg, Eva Ekselius, Maja Hagerman, Johan Svedjedal, Patrik Svensson, Kjell Westö, violinisten Malin Broman, Musikteatergruppen Yria och Stiftelsen El Sistema.

I år belönas bland andra Jesper Nyström för boken Vem dödade Lonely boy? Den sista mammutens gåta (utgiven 2024) med följande motivering:

En spännande och gripande berättelse om upptäckter kring den sista mammutens levnadsvillkor och mammutarnas betydelse för naturen och människan.

Vi gratulerar Jesper till den välförtjänta utmärkelsen!

Volante söker redaktionsansvarig

Volante är ett oberoende förlag med säte i Gamla stan i Stockholm. Vi ger ut böcker och ljudböcker – sakprosa, populärvetenskap, skönlitteratur – och producerar prisvinnande poddar. Vi gillar att arbeta snabbt och i takt med samtidens stora frågor och idéer, med ambition att sätta djupa avtryck på lång sikt. Vi vill göra världen lite klokare och roligare, och nu bygger vi för framtiden.

Rollen som redaktionsansvarig inbegriper både projektledning och redaktörskap, och utgör navet i Volantes redaktionella arbete. Du som söker tjänsten behöver därför vara organiserad och stresstålig, med skarpt öga för detaljer. Du är social och gillar lagarbete – och tycker det är inspirerande att jobba på plats i vårt fantastiska förlagshus på Stora Nygatan.

Du är brett allmänbildad, nyfiken på världen och kan under en arbetsdag hålla många av de berömda bollarna i luften samtidigt. Du har självklart god språkkänsla, med blick för olika genrer och stilar såväl som dramaturgi och disposition. Med dokumenterad erfarenhet av att planera och projektleda bok- och ljudboksproduktioner ser du fram emot ett nära samarbete med förläggare, frilansare, formgivare och, inte minst, författare. I tjänsten ingår inte personalansvar.

Vi tror att du:

  • Är van att hantera bokprojekt från manus till tryckfiler, inklusive sättning i Indesign.
  • Har ett brett nätverk i bok- och ljudbokbranschens produktionsled, och är van att arbeta i de flöden som en bokproduktion innebär.
  • Är välbekant med de digitala system som dagens bok- och ljudboksdistribution kräver.
  • Gillar både manusarbete och rollen som projektledare i en arbetsgrupp för bokproduktion, inklusive frilansare.
  • Är en flexibel problemlösare som löpande kan identifiera hur ett projekt fortlöper och var processen kan behöva förstärkas under arbetets gång.

 

HUR DU SÖKER

E-post till jobb@volante.se så snart som möjligt, men senast 4 juni. Urval sker löpande. Märk i ämnesraden ”Redaktionsansvarig”.

För frågor kontakta förläggare Johan Wirfält, johan.wirfalt@volante.se.

Ange gärna också när du kan börja, liksom vilken Volante-bok som är din favorit och varför du vill arbeta med oss.

Tillträde i höst eller enligt överenskommelse. Heltid.

 

I Volante-gruppen ingår även Gamla stans bokhandel, Volantes agentur- och föredragsverksamhet samt Speakersnet.

Vilka bodde egentligen på Klippgatan 19?

Ricki Neuman är journalist och författare, som med Judarna på Klippgatan 19 kommer ut med en hittills oberättad Stockholms-historia, som kanske har något viktigt att förmedla även för vår tid, sådär 100 år senare. Vi ställde några frågor till honom om boken.
Judarna på Klippgatan 19 är ”en hittills oberättad Stockholms-historia”. Hur kommer det sig att den är oberättad?

Historien om Judehuset på Klippgatan är icke berättad för det är inte en traditionell framgångssaga, den handlar inte om hur judar från Danmark och Tyskland snabbt skaffade sig höga positioner inom näringsliv och kultur, som Aschberg, Thiel, Bonniers och Josephson. Det är snarare en historia om hur fattiga judar från Östeuropa trängs i trånga bostäder på Södermalm, och därifrån lyckas ta sig in i och upp i det nya landet.

en historia om hur fattiga judar från Östeuropa trängs i trånga bostäder på Södermalm

– Boken skildrar en mängd olika människoöden, vill du plocka ut en absolut favorit av dessa och berätta helt kort?

Jag fascineras av historien om Petrus Marjasin. Han kommer hit från Ryssland, passar väl in i sitt nya hemland, är aktiv i Årsta Båtklubb – bland annat som kassör under sex år – har ett hjärta som alltmer klappar för Sverige, och när kriget bryter ut 1939 anmäler sig som volontär i försvaret, där han utbildas till sjukvårdare.

Petrus har en son, Sigvard, vars hjärta också klappar men för den nya judiska staten, och även han blir volontär. Men han flyger ner och slåss för Israel 1948, kommer sedan hem 20 år gammal, gör politisk karriär och slutar som landshövding i Örebro.

– Bygget av Heckscherska huset var ju ett slags integrationsprojekt för sin tid (1910/20-tal). Finns det något att lära för samtiden om hur de välintegrerade Östermalms-judarna ”tog hand om” sina nyanlända fränder?
Lära sig låter för stort … Här kommer några osorterade tankar: Små invandrargrupper gör säkerligen integrationen lättare, och den judiska var mycket liten, cirka tretusen under femtio års tid.
Den första generationen invandrade judar ville hjälpa nästa – och hade muskler att göra det. Det var förstås en stor fördel.
Att de nyanlända absolut inte kunde tänka sig att återvända till Polen eller Ryssland underlättade självklart rörelsen in i det nya landet …

När man slutade folkskolan började man direkt att jobba

– Hur har du lyckats få fram alla dessa människor från historiens dunkel?
De som bor på Klippgatan är enkelt småfolk, som skräddare, snickare, fabriksarbetare och hamnsjåare, inte människor som vanligtvis dokumenterar sina liv, som skriver dagbok eller fotograferar sig själva. Det fanns varken tradition eller tid för den typen av aktiviteter. När man slutade folkskolan började man direkt att jobba! Som resultat har det krävts ett stort mått av research och grävande, och utan arkivarien och medhjälparen Anna Svenson hade denna bok inte blivit av, tack vare hennes arbete vet vi nu mer om Klippgatan och dess invånare!

 

 

 

 

Hur är företag en invasiv art?

Många minns författaren Per Molander för hyllade böcker som Ojämlikhetens anatomi och Condorcets misstag. Våren 2025 utkommer äntligen hans återkomst till författandet: boken En invasiv art – Så tog företagen över världen. Vi ställde några frågor till honom när vi befinner oss i väntans tider, efter att boken gått till tryck men före dess ankomst.

Ursprungligen presenterade du En invasiv art för oss med titeln MIDAS-koden. Vad står Midas för?
– MIDAS är en sorts genetisk kod för de dimensioner där juridiska personer är överlägsna oss vanliga fysiska personer. M står för mobilitet, I för immortality eller odödlighet, D för diktatur, A för amoralitet och S för storlek.

Och apropå titeln, på vilket sätt menar du att företagen är en invasiv art?
– Företagen, eller mer allmänt juridiska personer, är fiktiva skapelser som har släppts ut i människans samhällen över hela jorden och som är så konkurrenskraftiga att de har trängt in i alla delar av människors tillvaro. De producerar maten vi äter, husen vi bor i, kläderna vi har på oss och mycket annat. Under senare decennier har de också börjat kolonisera vårt inre för att utnyttja informationen i kommersiella eller politiska syften. De är skapade av människan och liknar därmed vad man i ekologiska sammanhang kallar GMO, genetiskt manipulerade organismer, som saknar naturliga fiender.

Min bok bidrar till att fylla en lucka här.

Ett viktigt begrepp i boken är ”juridisk person”, ett annat ”begränsat ansvar”. Alla kanske inte har begreppsapparaten till 100 % klar för sig – varför är dessa begrepp viktiga och vad står de för?
Juridiska personer är fiktiva personer som har samma möjligheter som vanliga personer av kött och blod att ingå avtal, tjäna pengar, betala skatt osv. Det finns offentliga juridiska personer – stater, kommuner, EU osv. – och privata – företag, stiftelser m.fl. Mycket har skrivits om de offentliga, mindre om de privata, och då oftast av personer som har en okritiskt positiv inställning till dem. Min bok bidrar till att fylla en lucka här. Begränsat ansvar innebär att den som investerar i ett aktiebolag inte riskerar mer pengar än dem som investerats. Innan lagar om aktiebolag kom till under industrialiseringen kring mitten av 1800-talet var delägarna personligen ansvariga för de kostnader som de åsamkade andra, vilket kunde innebära stora risker. Med aktiebolagens begränsade ansvar frigjordes stora mängder kapital – fler vågade investera – vilket bidrog till den ekonomiska utveckling vi har sett under de senaste tvåhundra åren. Samtidigt var traditionellt skolade jurister allvarligt oroade över att man på det här sättet skapade en asymmetri mellan rättigheter och ansvar. Erfarenheten visar att oron var befogad.

Från Ostindiska kompaniet till dagens tech-oligarker – vill du säga något om det historiska perspektivet på frågan?
– Det nederländska ostindiska kompaniet (VOC), skapat 1602, kan sägas vara det första aktiebolaget i modern mening: ansvaret var begränsat, andelarna accepterades som betalningsmedel, och det uppstod snart en handel med dem, som på dagens börser. Men företaget ägnade sig åt långväga handel med lyxvaror som kryddor, tulpanlökar och porslin och hade inte någon större påverkan på vanliga nederländares liv. Det som har skett under de drygt fyrahundra år som gått sedan dess är att företagen har vuxit i antal och storlek, brett ut sig över allt fler områden och framför allt blivit politiskt mäktigare. De problem som vi nu ser i USA är inget olycksfall i arbetet; det är den logiska konsekvensen av en utveckling som pågått i sekler men som accelererade under 1900-talet och nu kommer till fullt uttryck.

Varför är PFAS så farligt?

Mattias Öberg är en av Sveriges främsta toxikologer och författare till boken Ingen anledning till oro – Sanningen om PFAS och Sveriges största giftskandal. Vi ställde några frågor till honom om den kommande boken.

 

– ”Sveriges största giftskandal” är ämnet för din bok. Varför är just PFAS så farligt?

 

PFAS utvecklades för att vara extremt hållbart och bryts inte ner i miljön. De är evighetskemikalier som har lätt att sprida sig i mat och vatten. Vissa varianter ansamlas i kroppen och kan öka risken för en rad olika sjukdomar som cancer och hormonsjukdomen PCOS. Dessutom påverkas immunsystemet och fosterutvecklingen negativt.

 

– Och vari består skandalen?

 

Efter PFAS-rättegången i Blekinge ville jag förstå varför det kunde gå så illa utan att någon slog larm. Det jag upptäckte var betydligt värre än jag kunnat ana. Kunskapen om riskerna med PFAS hade funnits sedan decennier, men dolts av industrin. Samtidigt var det tydligt att forskare och myndigheter i Sverige inte klarat uppgiften att skydda dricksvattnet. Trots detta lämnades de drabbade helt utan stöd. Beskedet som invånarna fick var att det inte fanns någon anledning för oro.

 

Kunskapen om riskerna med PFAS hade funnits sedan decennier, men dolts av industrin

 

– Du är toxikolog och forskare – men också vetenskapskommunikatör med flera poddar i bältet och till och med en Guldörat-utmärkelse för Årets avslöjande för din podd Spotify Dok: Mörkt vatten (som också handlar om PFAS-skandalen). Hur upplever du att arbetet med en bok skiljer sig från det berättande du tidigare ägnat dig åt?

 

Bokens dramaturgi och stil har hämtat mycket från mina tidigare poddar. Det är ett högt tempo och flera olika röster som gestaltar en komplex fråga. Jag tror inte på att skriva läsaren på näsan utan vill låta tankarna växa fram naturligt. Fördelen med en bok är att man inte behöver återupprepa saker då läsaren själv kan stanna upp och reflektera, men visst saknar jag ibland möjligheten att lägga in ljudeffekter och musik.

 

– Vad blev du mest överraskad över under researcharbetet med podden och boken?

 

Jakten på fakta och ansvar har förändrat min syn på forskningen – att kunskap och makt är så tätt sammanflätade. Hotet mot människors hälsa består inte bara av brist på kunskap utan att okunskapen ibland är konstruerad genom strategisk påverkan som utnyttjar akademins inneboende svagheter. I min egen forskning använder jag termen captured science – fångad vetenskap.

 

Jakten på fakta och ansvar har förändrat min syn på forskningen

 

– Vad hoppas du att boken ska betyda för de drabbade människorna i Kallinge – och för alla oss som med största säkerhet också har höga PFAS-halter i blodet …?

 

Hopp och upprättelse. Genom att uppmärksamma deras lokala kamp vill jag visa hur enskilda människor faktiskt kan göra skillnad. Samtidigt vill jag att omgivningen ska förstå hur frågan egentligen berör oss alla och kommande generationer. Att både kunskapen och makten förs tillbaka till de drabbade känns jätteviktigt. Och vi är ju faktiskt alla drabbade genom att vi har evighetskemikalien i våra ådror.

Hur kan omdömet uppvärderas?

I boken Rätt räcker inte går författarduon Klas Hallberg och Per Kristensson en holmgång mot ett samhälle präglat av en övertro på mätetal, processer och riktlinjer. Där vanliga människor ute i våra organisationer inte får, vill eller vågar göra vad som krävs i ögonblicket för att skapa värde för kunden. Vi ställde dem några frågor inför lanseringen av boken:

– Klas Hallberg och Per Kristensson, ni har tidigare skrivit boken I kundens skor tillsammans (kom ut 2020). Är Rätt räcker inte en uppföljare eller en ”stand alone”, skulle ni säga?

Vi skulle säga att den är tämligen ”stand alone”. Man behöver inte ha läst I kundens skor för att kunna relatera till den. Däremot kommer man att känna igen både manér och vissa grundantaganden från I kundens skor, framför allt organisationers utmaningar vad gäller att skapa värde för kund, patient och medborgare.

– Boken är ju full av konkreta exempel på en massa tokigheter som uppstår när vi är mer upptagna av att inte göra fel än av att göra rätt. Vad beror det på – tror ni – att vi är så fruktansvärt ängsliga för att göra fel?

vi är intoleranta med andras misstag

I princip behöver vi nog rekommendera dig att läsa hela boken, för det här är en av de stora frågorna vi problematiserar, och vi kommer tyvärr inte fram till ett svar som ryms inom en enda mening. Men om vi ändå skulle försöka så handlar det om en övertro på mätbara nyckeltal vilket kan resultera i att i lurar oss själva att vi skapat värde bara för att det lyser grönt i rutan. Det är lättare att fokusera på att inte göra fel än att skapa värde för någon annan. Detta i kombination med att vi är intoleranta med andras misstag och vi skäller därför ut varandra för mycket och hänger ut varandra i både sociala media och redaktionell media. Rädsla är tyvärr en av samhällets mest exploaterade råvaror och boken kommer därför bland annat fram till att vi själva måste utmana både våra egna och andras rädslor mer.

– Kan ni bjuda på ett favoritexempel ur boken på när rätt inte räcker?

Uuhhjj, det blir svårt, för det är ju så MÅNGA. Men om vi ändå skulle välja ett favoritexempel så är ett nog Peter på Gotland som fick nej på sin bygglovsansökan, med motivationen att det gick en väg genom Peters kök. Peter gick och kollade, och kände sig helt säker på att det inte gick någon väg genom köket. När han återkopplade till den ansvarige fick han bland annat svaret: ”Vi vet att det inte går någon väg där i verkligheten, men det finns en väg på kartan – och det är kartan som gäller”.

Aaah…älskar´t!

– Varför är det viktigt att ge våra medmänniskor råg i ryggen och mod att använda sitt omdöme?

För att mer värde ska skapas i samhället, och för att fler människor ska uppleva mening i sitt arbete.

fler människor ska uppleva mening i sitt arbete

 

I boken dras en linje från en uråldrig tradition till en ny generation rappare från Järva

En länge emotsedd debut är Mohamed Yussufs bok Nation av poeter, som utkommer i april 2025. Vi ställde fem snabba frågor till debutanten just som sista handen läggs vid manuset.

 

– Varför heter din debutbok just Nation av poeter? Vilken nation är det som avses?

 

Nation av poeter syftar på Somalia på Afrikas horn. Benämningen myntades på 1800-talet och har återkommit som ett sätt att beskriva det somaliska folkets rika poesitradition. I boken dras en linje från denna uråldriga tradition till en ny generation rappare från Järva.

från en uråldrig tradition till en ny generation rappare

– Du har inte skrivit en biografi över artisten Yasin, men han är ändå en centralgestalt i boken. På vilket sätt och varför?

 

Yasin har från start varit en förgrundsfigur för den nya generationens gangsterrappare som började ta plats mot slutet av tiotalet. Det har han fortsatt att vara, samtidigt som han vuxit ut till en av landets största artister. Ofta har de största rubrikerna och kontroverserna kring genren kopplats till honom. Han är huvudperson även i min berättelse om hur en liten grupp vänner från Rinkeby och Järva tog sig hela vägen till de stora scenerna, och den brokiga resa som följde.

– Du har jobbat med den här boken länge. Vilken har varit den största utmaningen – och vad har varit mest kul?

 

För att få bra intervjuer krävs förtroendebyggande och det tar tid. Boken berör ämnen – gangsterrap, utanförskap, förorten, segregation, kriminalitet – som är laddade, polariserande, och svåra att skriva om. Mest givande har alla samtal varit, även de många mötena med personer som inte kom med i boken. Följa Yasin ute i Europa har också varit en höjdpunkt.

 

– Vilken läsare ser du framför dig, eller önskar du dig?

 

Jag hoppas på olika typer av läsare. Dels unga människor, som gillar Yasin och gangsterrapparnas musik. Men också vuxna som kanske mest känner till dagens hiphop utifrån löpsedlar och rubriker.

– Hur tycker du att man ska tänka kring gangsterrappen och kriminaliteten – stor fråga, men i korthet: Kan man egentligen skilja på verk och person?

Ibland känns det naturligt att göra, andra gånger inte. Det finns många som säger nej till R. Kelly men ja till Michael Jackson. Individuella värderingar kan också skilja sig från de bedömningar som görs av offentliga institutioner.

Vårt största misstag är att vi har tolkat Ryssland utifrån vår egen logik och rationalitet

Patrik Oksanen är en av Sveriges främsta experter på frågor om hybridkrigsföring och våren 2025 aktuell – faktiskt hyperaktuell – med boken Rysslands hemliga krig mot Sverige. Vi ställde sex snabba frågor till honom, just som han satt punkt och boken gått till tryck.

När du satte igång att skriva Rysslands hemliga krig mot Sverige – kunde du då ana att världshändelserna skulle springa iväg med en sådan fart?

Jo, faktiskt – tyvärr. Det har varit uppenbart under lång tid att läget skulle bli värre och i slutet av 2023 gick det att säga att läget nog kommer att bli rejält mycket sämre bara ett eller ett och halvt år senare.
Jag kommer ihåg mitt första möte förläggaren Johan Wirfält på Kulturhuset när han för ett år sedan frågade mig om jag inte skulle skriva en bok om Rysslands hybridkrig. Jag svarade att då måste vi ju göra det snabbt för att det ska vara relevant.

Det har varit uppenbart under lång tid att läget skulle bli värre.

Hur bestämmer man när det är dags att sätta punkt i en bok som är så hyperaktuell?

Någonstans så kommer ju en gräns om det ska hinnas med till tryckdatumet. Men den här boken har vi skämtsamt sagt är en pågående publicering. Framför allt har ankarhistorierna skapat en massa arbete. Det fanns ett kapitel om just kriget till havs i fredstid som låg klart tidigt under hösten, men så kom kabeldragningarna på rad. Så just det kapitlet har skrivits om så många gånger att jag har tappat räkningen.

Varför behövde boken innehålla den hisnande hastiga (och väl sammanfattande) historia över den ryska imperialismen som du skrivit i första delen?

Förstår vi inte historien och drivkrafterna bakom det ryska agerandet så kommer vi inte förstå vad som sker, vi förlorar också vår förmåga att se vad som sker om vi saknar kunskapen. Vårt största misstag när det gäller Ryssland är att vi har tolkat Ryssland utifrån vår egen logik och rationalitet, som vi projicerat på Ryssland. Det var därför som många som saknar den här kunskapen blev överraskade över det fullskaliga angreppet mot Ukraina, men vi som förstod drivkraften bakom varnade för att det skulle hända.

Vårt största misstag när det gäller Ryssland är att vi har tolkat Ryssland utifrån vår egen logik och rationalitet, som vi projicerat på Ryssland.

För många kan det nog komma som en obehaglig överraskning att förstå att ryska intressen redan nu köpt och därmed äger många fastigheter på svensk mark. I Finland har man länge diskuterat lagstiftning för att hejda den här utvecklingen, men inte så mycket här i Sverige. Sätter du ner foten i den frågan?

Ja, i det avseendet att vi behöver göra mer snabbare. I Finland har den här debatten pågått under lång tid och lagstiftning har kommit på plats. Det jag lyfter fram i boken är att vi måste diskutera vad vi gör åt hybridkrigföringen, vi måste förstå att angreppen riktas mot våra sårbarheter som exploateras. Vi har fram till rätt nyligen haft svårt att dra rätt konsekvenser av att det finns någon som vill oss illa och som ser till att det händer. Nu börjar det hända saker i båda avseenden, men generellt är det för lite och för sent.

Vi behöver göra mer snabbare.
Även om det är en faktaspäckad och argumenterande text du har skrivit, så bjuder du också på anekdoter från ditt eget liv och skriver gestaltande, bland annat om det pris du själv fått betala för de yrkesval du gjort. Vad hoppas du att läsaren ska få med sig av boken, är den ett ”call to action”, politisk underhållning eller något helt annat? Och är du inte rädd för en ny nivå av repressalier när du publicerar en bok med titeln Rysslands hemliga krig mot Sverige …?


Jag hoppas att boken kan vara underhållande, spännande, intressant, uppfordrande och inspirerande för läsaren på samma gång. Jag tror på folkbildning och att samhället byggs med kunskap, jag är en konstitutionell patriot som tycker att regeringsformens inledning är vacker poesi, så i det avseendet så är det en bok som manar till ansvar, förståelse och handling.
Sedan är det viktigt att understryka, varken jag eller någon annan enskild är historien – den viktiga berättelsen är verktygen och metoderna som används. Det är kring det som samtalet bör kretsa.
Beträffande rädsla så ska ingen i vårt land vara rädd, men vi behöver vara beredda så att vi förstår vår tid och riskerna i den.

Jag tror på folkbildning och att samhället byggs med kunskap.

Kommer vi någonsin att kunna lita på Ryssland och betrakta henne som en trovärdig internationell partner eller är kriget – sådant det gestaltar sig – ett ständigt tillstånd för Rysslands grannar? (Eller är vi i själva verket onödigt ”russofoba”?)

Vi kan lita på att Ryssland inte kommer att förändras under överskådlig tid. Ryssland bryter avtal när de passar dem, Ryssland startar krig mot grannländer när det är fördelaktigt och Ryssland kommer att fortsätta att ljuga och fulspela för att få fördelar. Målsättningen i Kreml ligger fast: Ukraina ska inte existera och imperiet ska återuppstå på fria länders bekostnad. Jag vill påminna om att Ryssland började kriget mot Ukraina 2014, och inte 2022, och däremellan brutit mot två stora vapenvilor.
Det som förändrats nu är att vi i Sverige inte kan blunda för verkligheten längre, det är en verklighet som varit så mycket tydligare och klarare i våra grannländer på andra sidan Östersjön än här hos oss. Vi får nu leva med detta och agera för att minska riskerna.
Och nej, russofoba är vi inte, vad Kreml än säger. Just russofobins historia som ett maktmedel för Ryssland gentemot intern opposition och grannländer sedan 1800-talet nu till det senaste utfallet mot Sverige i februari – det läser du om i boken.

Vi kan lita på att Ryssland inte kommer att förändras under överskådlig tid.