Vi närmar oss ett stort boksläpp. Och samma dag, 25 maj: ett stort release-event (online, gratis, anmäl här).

Författarna ser framför sig att den boken markerar en början. Inte en summering, inte en tillbakablick — utan ett framåtblickande uppvaknande och en start på både action och samtal. Ett call to action: det här måste vi göra.

Och det är inte vilka som helst som har skrivit.

Få invänder nog mot om jag hävdar att Daniel Kahneman är den mest inflytelserika, nu levande, psykologen i världen. Hans Tänka, snabbt och långsamt har fungerat som en guidebok för hur människan reagerar på egentligen allting, från coronaviruset till en vardaglig semestervecka.

Det kändes som att allt som behövde sägas om mänskligt beteende fanns i boken.

Men det fanns mer.

Enligt honom själv.

min bästa idé någonsin

Jag har mejlat lite med Kahneman på sistone, men inte hört så mycket om bakgrunden. Så det var Cass Sunstein som berättade om den vid ett pressevent över zoom igår (se bild nedan), hur han träffat sin vän ”Danny”, som då i en ålder kring 82-82 år exalterat berättade:

”Jag har kommit på min bästa idé någonsin.”

Så vad hände sedan?

Cass Sunstein och Tobias Nielsén vid pressevent inför släpp av Brus 11 maj 2021.

Innan Kahneman ringde

Daniel Kahneman hade fått syn på något i samband med ett konsult- och undersökningsjobb hos ett stort försäkringsföretag, och han hade redan börjat diskutera sina tankar ihop med fransmannen Olivier Sibony, en annan forskare besatt av att förstå bias och hur vi fattar beslut, och vi fattar så många dåliga beslut. Sibony flög in på återkommande möten till Kahnemans lägenhet på Manhattan, i närheten av Strand Bookstore, för att diskutera vidare.

De båda bjöd in Cass Sunstein på en lunch, och Sunstein — som är den mest citerade amerikanska juridikforskaren och som haft en enorm påverkan på hur politik utformas och tillämpas över hela världen — kom med ytterligare inspel. Sedan, berättade han vid presseventet, funderade han själv på hur han skulle kunna vara med på ett hörn.

Innan Kahneman ringde honom. Kanske bidrog det att Cass Sunstein skrivit mer än 40 böcker, däribland Nudge, medan Kahneman själv drar sig för bokskrivandet.

Så vad har de kommit fram till efter fem år?

Olivier Sibony, Cass Sunstein och Daniel Kahneman. Hemma hos ”Danny”.

Passionen för vad de vill åstadkomma är enorm. Läs till exempel epilogen här.

De vill peka på ett glömt område — en oupptäckt kontinent, som Sunstein uttryckte det. De vill rätta till orättvisor och minska effekterna av ett onödigt slumpmässigt lotteri utifrån hur vi nu fattar beslut och kommer fram till bedömningar.

Vad är ”brus”?

”Bruset” utgörs av oönskade slumpmässiga variation och finns överallt. Men det kan minskas och mätas. Och författarna visar hur i boken.

Allt ifrån hur vi inleder möten på jobbet (eller i familjen), hur vi tänker kring humör, hur mycket vi ska lita på oss själva respektive experter, till det vardagliga behovet av beslutshygien (decision hygiene) och brusinventering (noise audit)

Några saker har vi redan börjat med på Volante. Till exempel hur vi börjar diskutera inför beslut. Låt mig återkomma om det.

PS. Som sagt, välkommen till online-eventet med Olivier Sibony och Cass Sunstein, läs mer och anmäl här.

Pär Svensson, vår eminenta översättare av verk som Tänka, snabbt och långsamt och Vårt matematiska universum, har även översatt Brus: det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det.

Pär är från Kalmar, bor i Malmö (även om bilden ovan är från Lund), och förutom att översätta från en rad språk är han också på fritiden pianist.

Varför valde du ordet ’brus’ för att översätta ’noise’?

Eftersom ”noise” redan översätts med ”brus” i vetenskapliga sammanhang, till exempel inom fysiken (Tegmark) och ”brus” är en etablerad beteckning på en slumpmässig störning. Samtidigt har ”bias” kommit att användas parallellt med ”snedvridning”, vilket är lätt att förstå: det är kort och koncist, låter vetenskapligt, samtidigt som alternativen är otympligare.

”Brus” har liknande egenskaper och bildar tillsammans med ”bias” ett begreppspar som både har genomslag och är smidigt att använda.

etablerad beteckning

Sedan finns det olika böjningsformer. ”Noisy” exempelvis. Hur tänker du där när du skulle översätta? 

Detta är ju en viktig språklig aspekt: ett ord som används frekvent i en lång text måste gå att foga in smidigt i svenskan för att inte läsningen ska bli knölig och tröttande. ”Brusig” fungerar bra i det avseendet; det är lätt att böja efter genus och numerus. Och är dessutom tvåstavigt som ”noisy”.

Författarna är oerhört ambitiösa med den här boken. De vill verkligen förändra samhället i grunden genom att minska bruset och därmed orättvisa. Vad tar du själv med dig från boken, finns där något som fick dig att se något med nya ögon?

Boken bygger på ett oerhört gediget forskningsmaterial, som författarna lyckas presentera på ett aptitligt sätt. Det som framför allt slog mig var den övergripande insikten, nämligen att brus är så accepterat. Att bedömningar skiljer sig åt är trots allt något som alla människor har upplevt, till exempel inom sjukvården, så vi borde ju inte vara omedvetna om att det finns.

Nu har vi ett ord på det oönskade problemet: brus

Ändå verkar vi inte ha reflekterat nämnvärt över problemet, vad det beror på eller om det går att göra något åt det. Det är som om feldiagnoser, orättvisor och andra mer eller mindre allvarliga diskrimineringar och misstag har setts som ofrånkomliga, närmast naturliga.

Kanske beror det till viss del på att vi inte har haft något ord för den här oönskade variabiliteten. Men det har vi nu: brus.

Du översatte även Daniel Kahnemans förra bok Tänka, snabbt och långsamt. Var det något som du gjorde annorlunda den här gången, utifrån lärdomar med den boken?

Den här gången var jag ju mer förtrogen med ämnesområdet och terminologin, så jag kunde koncentrera mig på själva översättningsarbetet, vilket nästan var en förutsättning med tanke på det ganska tajta tidsschemat. I en översättning gäller det att hitta tonfallet, och det gjorde jag fortare den här gången; även om Kahneman har haft medförfattare känns stilen tydligt igen från Tänka, snabbt och långsamt.

särskilt noga med att försöka få till en njutbar läsupplevelse

Jag minns att flera recensioner talade om översättningens ”flyt” i den boken så kanske har jag varit särskilt noga med att försöka få till en njutbar läsupplevelse den här gången, även om jag alltid lyssnar efter textens klangbild.

Om man lyssnar lyhört brukar översättningen skriva sig själv… Och jag har haft en utmärkt redaktör i Ulf Ivarsson som kommit med högst relevanta synpunkter och förbättringar.

Jan Carlzon har skrivit boken Se människan i samarbete med Nadia Dyberg. Hon har en lång bakgrund som journalist, bland annat drygt tio år på Dagens Industri, och även som dokumentärfilmare. Hon har även arbetat på Näringsdepartementet, efter en ekonomutbildning från London School of Economics och Stockholms universitet. Vi ställde några frågor om arbetet med boken till henne.

Nu har du precis sett boken då den kom hit till Volante från tryckeriet. Hur kändes det?

Det kändes stort att äntligen få se boken i tryck och jag väldigt glad över den snygga grafiska formgivningen av boken.

Om en kompis på stan frågar vad boken handlar om, och du skulle sammanfatta på någon mening, vad säger du då?

Boken handlar om erfarenheter som Jan Carlzon haft i livet och hans funderingar runt dem. Den tar upp olika händelser och anekdoter ur hans liv, han delar med sig om sina misstag och vad de lärt honom, och han delar också med sig av sina framgångar och hur han uppnått dem. Det är en bok med livsfilosofi och en tydlig uppmaning till oss alla: Se människan!

Blev boken som du tänkte dig? 

Boken blev faktiskt mycket bättre än jag tänkte mig.

Var det svårt att förhålla sig till föregångaren, eftersom Riv pyramiderna är en sådan klassiker?

Ja det var faktiskt knepigt att förhålla sig till Riv Pyramiderna. Det var ju en fantastisk succé där många av hans bästa historier finns med. Vi tar upp några av den även i den här boken, men nu ser vi dem i ett annat sken och det finns nya lärdomar att dra av dem.

Hur har du och Jan jobbat ihop?

Vi har suttit vid Jannes köksbord och samtalat. Frågor och svar och ännu fler frågor och svar.Han är en bra berättare.  Sen har jag gått hem och lyssnat igenom inspelningarna och skrivit. Jag har också träffat och ringt och skypat med flera av personerna i hans liv i Sverige, Australien och Colombia.

Du var bekant med Jan sedan tidigare. Hur påverkade det arbetet?

Jag tror att startsträckan var kort. Vi fann ganska snabbt en förtrolighet och en glädje i att jobba ihop. Vi träffades ett antal gånger och pratade om projektet och när vi väl bestämt oss för att skriva boken tillsammans så var det bara att sätta igång!

I september 2021 utkommer vännerna Jan Gradvall och Magnus Lindkvist med en bok tillsammans: Kreativ friktion. Vi ställde dem några frågor …

Varför är ni så maniskt intresserade av det här ämnet?

Jan: Jag har intervjuat människor i 40 år. Den första intervju jag gjorde var med punkbanden Spy och IQ55 när jag var 16.
Genomgående i alla intervjuer jag gjort – oavsett om det gällt ABBA eller Joan Didion eller skådisarna i Avengers eller unga forskare – har varit att jag själv ska försöka förstå hur de arbetar, tänker, skapar. Det är det som är kärnfrågan i allt jag gjort. Genom att pumpa andra på information har jag också lärt mig att själv lösa problem.

Magnus: Det här ämnet är mitt liv. Kreativ friktion är det som driver och motiverar mig.

Har ni egentligen kommit fram till något?

Jan: Ja, vikten att aldrig någonsin stå still. Livet går ut på att hela tiden lära sig nya saker.

Magnus: Att det alltid går att referera till Depeche Mode oavsett ämne.

Boken är ju sprängfylld av olika anekdoter och exempel. Har ni några favoriter och varför?

Jan: När Magnus berättade om att hemligheten med att gå på lina med en balansstång inte handlar om att vara stilla utan att vara i konstant rörelse.
Det tänker jag på nästan dagligen, går att överföra till så mycket, äktenskap, barn, allt.

Varför boken — om man lyssnat på podden ”Gradvall+Magnus”, eller läst Gradvall i en massa år, eller hört Magnus från scenen?

Jan: Boken är ett destillat av vad vi båda lärt oss på var sitt håll. Jag får ofta frågan ”Det där du sa… var kan jag hitta mer om det?”. Nu har jag äntligen ett tydligt svar, läs vår bok.

Magnus: Podden är basen men att göra transkript på den hade inte funkat. Så vi skrev om allting och har gjort mer gediget. Det är den här boken vi själva skulle vilja haft när vi började.

Förresten… hur träffades ni?

Magnus: När jag gick på Handels intervjuade jag Janne i augusti 2002. Han påstår att han kommer ihåg det men jag tror han ljuger.  Sen gjorde jag mitt allra första trendseminarium i januari 2003 och bjöd in honom.

Jan: Jag såg Magnus stå där och prata framför en anslagstavla, intensivt pratande, och tänkte: ”Antingen har han rymt från anstalt eller också är han ett geni. Oavsett vilket vill jag bli kompis med honom”.

2021 års tema för Internationella Vetenskapsfestivalen är Level up och handlar om människans strävan att alltid ta sig framåt, utvecklas och ta sig till nästa nivå. Både svenska och internationella författare i Volantes nätverk deltar med programpunkter i det publika programmet samt i lärar- och skolprogrammen.

En av de Nobelprisbelönta forskarna bakom gensaxen CrisprCAS9, Jennifer Doudna, inviger hela festivalen med ett samtal om forskning, vägen till upptäckten och framtiden.
– Det här är en riktig drömbokning för oss. Det är ett fascinerande ämne som passar perfekt in i vårt tema Level up. Doudnas forskning spänner över många fält och ger också upphov till många frågor om framtiden som vad nästa nivå är. För oss i Vetenskapsfestivalen är mötet viktigt och även våra besökare kommer kunna ställa sina frågor till Jennifer Doudna, säger Jennie Turner, verksamhetsledare på Göteborg & Co för Vetenskapsfestivalen. Volante gav redan 2018 ut Jennifer Doudnas bok Sprickan i skapelsen, skriven tillsammans med vetenskapsjournalisten Samuel Sternberg.

Alldeles nyutgiven är den brittiske astrobiologen Lewis Dartnells bok Ursprung – Hur jorden formade oss. Författaren deltar i festivalens ”space Saturday” med flera punkter, bland annat Origins: How the Earth Shaped Human History. (Redan denna vecka deltar Dartnell i ett Clubhouse-samtal om sin bok, torsdag 18:e mars klockan 19:30.)

Nationalekonomen Jonas Grafström föreläser på lördagen om de forskningsresultat hans bok Moderna tider 4.0 redovisar, om den nya arbetsmarknad som närmare sig med stormsteg: Vad blir egentligen konsekvenserna när robotar städar, fixar pizzadegen samt sköter den finansiella marknaden och artificiell intelligens tänker snabbare och kör bil bättre än vi?

Jonna Bornemark deltar också i festivalen i en punkt på fredagkvällen: Living With an Open Worldview.

Programpunkter som riktar sig till lärare

I lärarkonferensen deltar 13:e april den kanadensiske pediatrikern, psykiatern och författaren Thomas Boyce, vars bok Orkidéer och maskrosbarn är utgiven på Volante. Den utgör grunden för hans föreläsning med samma namn om att en viss andel barn (”orkidébarn”) visar exceptionell biologisk känslighet för sina sociala miljöer och bär högre risker för sjukdom och utvecklingsstörningar i miljöer av motgångar och stress.

Om livet med ett barn med annorlunda förutsättningar, genuppsättning och verklighetsuppfattning handlar hyllade boken När livet inte följer manus av Sophie Dow, grundaren av Salvesen Mindroom.

Ett motsatt perspektiv bjuder författaren Sara Öhrvall som mot bakgrund av sin bok Ditt framtida jag – Hur ny teknik gör oss starkare, smartare och vänligare, som kan berätta för Sveriges lärare om vad de snart står inför med “förstärkta elever”.

För festivalens yngsta deltagare

Tom Tits Experimentverkstad bjuder på en ”experimentalong” med högläsning av Dr. Seuss bok om miljöhjälten Loraxen följt av kreativ fröplantering.

Hela programmet för årets vetenskapsfestival finns här.

Några frågor till professor Lars-Johan Åge

 Efter succén Happy Happy — Fem steg för att komma överens med vem som helst (2019) har Lars-Johan Åge nu skrivit boken Omtyckt — Superkraften i att vara äkta, positiv och relevant. Vi ställde några frågor till honom inför lanseringen. 

1. Hur kommer det sig att en professor i ekonomi skriver en bok om omtyckthet?

Mitt stora intresse som forskare har alltid varit mellanmänskliga samspel vilket faktiskt är en stor grej inom det ekonomiska fältet. Om jag ska backa bandet började jag som doktorand att undersöka dessa samspel i affärer, gick sen vidare till förhandlingar och när jag såg hur FBI-agenter förlitade sig på just omtycktheten i krissituationer bestämde jag mig för att detta skulle bli mitt fokus. Jag minns hur jag kände när jag upptäckte detta, det var som:  ”This is it!”.

1. Har du själv tillägnat dig superkraften omtyckthet?

Ja, det tycker jag nog. En av anledningarna att jag skrev boken var att jag höll på att förlora den här kraften i mitt eget liv. Jag upplevde att mer ytliga värden tog större och större plats. Särskilt i min roll som talare där strålkastarljuset kan fånga ens intresse på ett sätt som inte alltid är positivt. Så skrivandet av den här boken var ett sätta att befästa kraften i mitt eget liv och jag hoppas den kan hjälpa andra på samma sätt som den hjälpte mig.

3. Tror du att vi har ett större behov av att förstå de här mekanismerna efter vad som för många blivit både ett år av ofrivillig ensamhet och samtidigt digital narcissism?

Problemet är att denna superkraft kan kännas så naturlig att vi ibland riskerar att tappa den ur sikte särskilt i en tid där vi jagar likes och lever våra liv framför våra skärmar. Denna självcentrering och ytlighet är något som kan knuffa undan superkraften ur våra liv. Men den ökade tid många av oss har hemmavid är samtidigt en unik möjlighet att stärka vår kontakt med oss själva och därigenom ta ett fastare grepp om den här superkraften. 

4. Har du något tydligt ögonblick i ditt liv då du kan se att superkraften omtyckthet spelade en viktig roll?

Nu när jag i min forskning tagit reda på hur kraften riktas både mot oss själva och vår omgivning så är jag väldigt medveten om vilken otroligt stor roll den spelar i våra liv. Det finns något som jag kallar för ”omtyckthetsgapet” vilket är skillnaden mellan vad någon vi möter gör för att de måste och vad de gör om de verkligen får en bra kontakt med oss. Att jag blev forskare är ett resultat av detta. Jag minns att jag ringde upp en lärare som jag hade bra kontakt med under mina högskolestudier och frågade om de hade något jobb på gång. En minut senare var jag anställd.

5. Vad vill du att läsaren ska ta med sig när hen har läst ut din bok?

 Jag vill att läsaren ska förstå skillnaden mellan popularitet och omtyckthet. Om den ytliga populariteten är en tjusig snittblomma som imponerar men vissnar fort är omtycktheten den ordentligt rotade och välmående pelargonen i fönstret som blomstrar varje sommar. Den kanske inte drar blickarna till sig, eftertraktas inte lika högt, men den lever längre.

Och jag vill att läsaren ska förstå att sättet som vi stärker greppet om omtycktheten är inte att försöka vända ytligheten ryggen, för det kan vi inte, utan att vi istället ska bli mer medvetna om dess roll i våra liv. Både problemet och lösningen ligger nämligen i vår tankevärld och inte i vad vi gör.

I mars börjar Johan Wirfält på Volante som förläggare och ansvarig för utveckling av innehåll. Han har sedan 2014 varit konstnärlig ledare för Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm, där han även varit en del av ledningsgruppen. På Kulturhuset har han bland annat ansvarat för debatt- och seminarieprogrammet.

Johan Wirfält har annars en bakgrund som journalist. Det var i den rollen som Volantes förlagschef Tobias Nielsén först stötte på honom. Här ställer han några frågor till Johan:

Jag minns dig för länge sedan som en petnoga textredaktör på modemagasinet Bon. Sedan har vi haft mycket kontakt i ditt jobb som chef för Kulturhuset Stadsteaterns debatt- och seminarieverksamhet. Om du skulle sammanfatta allt du gjort tidigare?

– Oj! Jag har varit med och startat livsstilsmagasinet Rodeo, som jag också var chefredaktör för. Dessutom gjort en vända som debattredaktör på Expressen och jobbat ett par år som journalist i London. Innan jag hamnade på Kulturhuset var jag onlinechef på SVT Debatt. Och så har jag arrat klubbar och små festivaler i skogar tillsammans med en massa roliga människor, gjort en och annan konsthappening, drivit skivbolag – och skrivit en bok om den svenska landsbygden tillsammans med en kille som heter Bengtsson.

Volante är redan bäst i Sverige på populärvetenskap och sakprosa

Men inte så mycket förlag i denna mix. Varför förlag nu?

– Det snabba svaret är att jag älskar att läsa, lyssna och diskutera, i bästa fall också i den ordningen. En oproportionerligt stor andel av böckerna i min hylla kommer redan från Volante, och det handlar antagligen om att vi går igång på liknande grejer. Alla har ju en berättelse inom sig, och väldigt många har dessutom spännande tankar som fler borde få ta del av. Att hjälpa till med det har alltid varit min drivkraft när jag sysslat med journalistik och satt ihop events – och det Volante gör handlar ju om i princip samma sak.

Det är på förlagen det händer just nu.

– Dessutom tycker jag att bokbranschen senaste årens känts mycket mer dynamisk och spännande än andra delar av kultur- och mediesektorn. Allt fler verksamheter styrs idag av fantasilösa administratörer som är besatta av algoritmer och målgruppsanalyser. De verkar ha missat något grundläggande: Bra stories och fenomenala idéer föds inte i Excel-ark – de kommer från människor. Som tur är finns författare och tänkare, exempelvis Jonna Bornemark som med sina böcker hos Volante beskrivit den här utvecklingen och får fler och fler att kräva något annat. Det är på förlagen det händer just nu.

Du kliver in i en roll som vi kallat 360-förläggare och head of development. Det senare, ska jag erkänna, är ett begrepp som jag är lite kluven inför. Vad innebär det om du skulle förklara?

– Kortversionen: Det är Linked In-språk för utvecklingschef. Jag ska göra ungefär samma saker som Ida Engvoll i Kärlek & Anarki – bara med lite mindre mössa och, tänker jag åtminstone tills vidare, utan nakenbad i Göteborg. Och med mer fokus på innehåll.

vi ska fortsätta vässa den spetsen

– Volante är redan bäst i Sverige på populärvetenskap och sakprosa. Tillsammans med våra författare och medarbetare ska jag se till att vi fortsätter vässa den spetsen, och ger ut de mest spännande idéerna och brännande berättelserna – samtidigt som vi breddar oss. Framåt ligger alltså flera bokprojekt, men också övergripande utveckling av vår utgivning. Vi kanske gör en festival eller en podd, vem vet?

Hur kommer det märkas att du börjar på Volante?

– Förlagshuset på Stora Nygatan 7 en särskild plats i mitt åldrande popkulturhjärta. Modebutiken Nitty Gritty låg ju här i början av 90-talet, när jag var tonåring från landsorten på besök i Stockholm var det ett av de häftigaste ställen jag visste. Så att börja på Volante känns helt enkelt som att komma hem. Samtidigt innebär det förstås vissa risker. Kan bli så att jag tjatar sönder fikarummet om stylingen i senaste Our Legacy-kollektionen, Birgitta Trotzigs Ölandsskildringar eller varför kretsen kring Londonkollektivet Sault gjort bäst popmusik i världen senaste året. Hoppas kollegerna har lite överseende i början?

Vi pratade i ett annat sammanhang om Martin Hägglunds Vårt enda liv. Varför fäste du dig vid den boken?

– Martin Hägglund lyckas koka ner frågan om livets mening till något så enkelt att det känns banbrytande: Vår tid på jorden är ändlig, vi kommer alla att dö och det är vad som ger livet mening. Hans bok är förstås mycket mer komplex än så, en vindlande resa genom världslitteraturen, filosofin och politiken. Men just insikten om att hur vi väljer att leva – att varje enskild handling blir meningsbärande – är själva kärnan för mig. Min 75-årige pappa kör för övrigt digital bokcirkel med sina vänner om Vårt enda liv nu. Det är en otrolig bok.

Förlagshuset på Stora Nygatan 7 en särskild plats i mitt åldrande popkulturhjärta

Några andra favoritböcker eller titlar hos oss på Volante?

– Så svårt att välja. Jag har ju redan nämnet Bornemark och Hägglund, men vill gärna lyfta fram vår fina klassikerserie också. Rachel Carsons Tyst vår och Jared Diamond Vete, vapen och virus är två böcker som när de kom ut båda förändrade hur människor ser på världen. Det är en fin ambition för vår utgivning. Sen måste jag slå ett slag för Cal Newports Deep Work också. Läs den – ifall du är en av dem som arbetar framför en skärm på dagarna är jag säker på att den kommer förändra åtminstone hur du förhåller dig till appnotiser i mobilen.

Vilka böcker och titlar ska du jobba med närmast?

– Under våren kommer jag bland annat ansluta till arbetet med Musse Hasselvall & Robert Svenssons rykande färska Våldet, och Lina Thomsgård & Helene Larsson Pousettes Arkivism. Lite längre fram i år ligger Mustafa Panshiris debutbok, Merlin Sheldrakes fantastiska Ett sammanvävt liv och flera ljudprojekt.

Vad jag annars förknippar med dig är skidåkning, outdooräventyr generellt, södra Sverige (både östkust och västkust), teoretiserande av mode, riktigt bra egen skrivförmåga i det korta krönikeformatet och långa reportage som i din bok Fagerhult häromåret – samt dansmusik. Något som blev fel här eller som jag missar?

– Tror vi fick med allt. För jag nämnde ju själv Birgitta Trotzigs Ölandsskildringar, eller hur?

Tobias Nielsén och Johan Wirfält.

Volante förlag utlyser två nya redaktionella tjänster till vårt kontor i Gamla stan i Stockholm. Vi söker personer som vill hjälpa oss att
göra världen lite klokare och roligare.

• Förläggande redaktör (tillsvidareanställning)
• Redaktör (vikariat/projekt)

Ansök gärna så tidigt som möjligt, senast torsdag 11 mars.

FÖRLÄGGANDE REDAKTÖR 

Du är en genomförare och du kommer att fungera som projektledare med ansvar för att böckerna blir fantastiska till sitt innehåll, formgivna väl och färdigställda i tid. En viktig del av jobbet blir förstås relationen till författare och andra viktiga personer i den redaktionella processen och vidare – från formgivare och översättare till tryckerier. och

mångårig erfarenhet

Du har troligen en bakgrund som hängiven textredaktör med mångårig erfarenhet på bokförlag, men kanske också i tidningsvärlden. Du har säker blick för såväl helhet som detaljer i ett manus, men är också trygg i rollen som projektledare i kontakt med författare, formgivare och korrekturläsare. Du kommer att arbeta både med projekt där du själv är redaktör hela vägen igenom processen och sådana där du projektleder frilansredaktörer. (Visst såg du korrfelet med det missade ”och” i slutet av förra stycket?)

Du har ett intresse för hela bokens utformning och kommer att ha ansvar för både formgivningsprocessen och beställning av tryck i samråd med redaktionsansvarig. Helst har du ett öga för formgivning och ett strategiskt tänk kring såväl material som nya digitala format och kanaler.

I rollen ingår även att delta vid utgivningsmöten, ta nya författarkontakter och leta efter nya titlar, såväl svenska som utländska.

högt tempo

REDAKTÖR (VIKARIAT)

Som redaktör arbetar du nära våra författare och översättare med fokus på manusredigering.

Givetvis har du en exceptionell språkkänsla och vet hur man berättar en god historia samtidigt som man förmedlar vetenskapliga fakta. Du har ett stort intresse för sakprosa och populärvetenskap. Vi ser gärna att du är bekant med akademiska texter och referenssystem.

Struktur och noggrannhet är krav, men också nyfikenhet och en vilja att jobba nära kollegor, författare och formgivare och andra som är med och gör boken. Du bidrar med textunderlag för hemsida och nätbokhandel och kan skriva omslagstexter som lockar till omedelbart köp.

Placering på annan ort kan diskuteras. 

Det är högst troligt att vikariatet/projektet leder fram till fortsatt anställning eller samarbete.

I BÅDA FALLEN GÄLLER

Du är van vid att jobba med tuffa deadlines och i högt tempo utan att kvaliteten brister. Du är bekväm med att variera mellan traditionella bokprojekt med längre ledtider och sådana som kräver att du kanske måste hitta nya arbetssätt för att få projektet i hamn på kort tid. Särskilt öga för form och kunskaper i InDesign är extra plus.

Du tänker dessutom kring digitala kanaler och vart förlags- och bokbranschen är på väg.

nyfikenhet som ett krav

För att ringa in ytterligare, vi söker efter en person som:

• Drivs av samma vision som Volante har, att bidra till en klokare och roligare värld.
• Funderar om vi kan göra saker på nya sätt – och sedan testar.
• Tänker som en dagstidningsredaktör: tidningen måste bli klar och komma ut, och det hänger på dig (ihop med oss andra).
•  Noterar att det blev ett blanksteg för mycket i början av den här punkten.
• Fångar upp och utvecklar nya idéer, och vill utmana rådande konventioner.
• Är nyfiken på och intresserad av samhällsutveckling och forskning, och brinner för att förpacka kunskap och goda idéer.
• Gillar att att det är olika saker på gång och kan då sortera och prioritera.
• Hade kunnat korta den här onödigt långa punktlistan till högst fem punkter, eller låtit en väl vald redaktör göra det, och tycker att det gör ont om ”före” och ”innan” används felaktigt. (Du såg förstås också att det blev ett ”att” för mycket i punkten ovan.)
  

Vi kan inte nog betona nyfikenhet som ett krav, och troligen är du främst intresserad av gränslinjerna mellan mänskligt beteende (filosofi, psykologi, organisation, självutveckling) och vår värld i stort (a.k.a. ”samhället”, men det är så trist ord). Du har förstås koll på Jonna Bornemark, Micael Dahlen, Emma Frans, Martin Hägglund, Daniel Kahneman och Max Tegmark.

HUR DU SÖKER

Ange vilken tjänst som du söker, alternativt båda, och när du kan börja.

Du får också berätta vilken Volante-bok som är din favorit och varför du vill arbeta med oss.

Skicka ansökan senast torsdag 11 mars, men gärna tidigare.

E-post till jobb@volante.se så snart som möjligt. Märk i ämnesraden ”Nytt jobb”.

För frågor kontakta redaktionsansvarig Mattias Pettersson,
mattias@volante.se. Du kan också kontakta förlagschefen Tobias Nielsén, tobias@volante.se.

Heltid. Tillträde i vår eller enligt överenskommelse.

Volante är ett av Sveriges ledande förlag inom framför allt kvalitativ och publiktillvänd facklitteratur, sakprosa och populärvetenskap.

I Volante-gruppen ingår även Gamla stans bokhandel, Volantes agentur- och föredragsverksamhet samt Speakersnet.

våldet är ett språk som vi lär oss använda i mycket tidig ålder

”Gör ni inget annat på Volante än att dricka champagne.”

Det sa en kompis till mig i november. Jag sa bara:

Äntligen.

Äntligen på så många sätt.

Äntligen efter en på många sätt festfri vår och sommar.

Och äntligen, efter flera år som favorit, fick Jennifer Doudna ihop med Emmanuelle Charpentier nobelpriset i kemi. För Volante blev det den sjätte pristagaren som vi har utgiven eller ska ge ut.

Doudnas bok Sprickan i skapelsen beskriver hela bakgrundshistorien fram till priset och beskrivits som ”en vetenskaplig thriller”.

Strax därefter släpptes nomineringarna till Augustpriset, däribland Arash Sanaris Sverigevänner. 

Vi tog fasta på rådet i Micael Dahlens En liten bok om lycka, nämligen ”fira”. Så mycket det var möjligt i covidtider. (Och med denna text ytterligare ett från samma bok, ”återupplev”, och ett från systerboken En liten bok om meningen med livet, nämligen ”livsberätta”.)

***

Som förlagschef är lätt att tycka att alla böcker som vi ger ut bör få priser, och det var en mängd böcker som sedan nämndes bland ”årets bok”. Läs mer här om dessa utmärkelser.