Etnologen Ida Hult bokdebuterar med Ärvda svar: Om en framtid bortom gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar. Vi ställde henne några frågor kring boken.

Varför skrev du den här boken?

– För att det hade blivit smärtsamt tydligt för mig hur oerhört svårt det är att åstadkomma något verkligt nytt inom befintliga strukturer. Samtidigt som det är inom just existerande strukturer vi nu ska lösa en mängd stora och sammantvinnade utmaningar. Jag ville borra i vad det är som gör att vi fastnar, sätta ord på det och få igång en diskussion om vad vi kan göra för att komma loss. Och såklart för att jag ser rätt få fantasifulla, originella och udda saker där ute.

Du får i samma mening in storföretag som Ikea och Amazon och hamnarbetare vid sekelskiftet och Hazdafolket i Tanzania – vad är kopplingen? 

– Att de alla är kulturer som avslöjar mänskliga villkor. Att de alla är kulturella uttryck som visar på vad hur människor gör, tänker, organiserar sig. Ärvda svar är en etnologisk bok i den mening att vardagliga prylar, talesätt, möten och projekt får visa på djupa underliggande problem. Det vi gör i våra privata liv mångfaldigas på våra arbetsplatser när vi tillsammans ska försöka åstadkomma saker.

Du skriver att vi går på autopilot – på vilket sätt?

– För att vi gör det mesta i livet och på jobbet utan att verkligen tänka, observera, analysera eller välja. Utan en medveten riktning med aktiva val. Då hamnar man lätt i repetition, man blir taktiskt, praktiskt effektiv och kortsiktig. Vi går mer på vana än vilja och val, så att säga.

Du skriver att vi är ”uppställda för överrumpling” – berätta hur du tänker.

– Vi människor är ju nästintill förändringsimmuna. Det finns en inneboende tröghet mot förändring, vi argumenterar hela tiden för att fortsätta som vi gör. Vi sopar jäsande surdegar under mattan och agerar kortsiktigt – och blir sedan förvånande när det går fel, och över att tillfällena när vi tvingas betala ränta kommer tätare och tätare. Vi betraktar ofta en oangenäm överraskning som ett oväntat problem fast det är en tydlig nota på de handlingar vi har beställt och utfört. När vi rusar på och bara gör, när våra organisationer greatwashar allt till ”möjligheter”, ja då ställer vi upp oss för överrumpling. När vi faktiskt kunde ha lagt tiden på att förbereda oss.

Vad är tunnsikt?

– En insikt förändrar sättet vi ser. En tunnsikt, en ”thinsight”, bygger på de där nakna, magra och rätt ohjälpsamma siffrorna som vi ska använda för att driva förändring. Man får inte mycket bränsle med sig i förändringsprocessen av ett tunt och bakåtblickande material. Vi gör rätt många antaganden om hur människor fungerar som är endimensionella. För att forma bättre framtider behöver vi perspektiv och djup.  Vi har en massa roadmaps och journeys men tycks liksom helt vilse.

Du säger att vi behöver tänka mer ”framtiden och bakåt” – vad menar du med det?

– Vi behöver fler organisationer som inte bara tillåter eller uppmuntrar nytänkande utan kräver det. För det krävs en framtidsvision som är så tydlig, så konkret och så inspirerande att man kan leda från den och inte till den. Helt enkelt ett perspektiv på affären eller livet som är så tydligt att den kan backas till punkter på din att-göra-lista för imorgon. När framtiden är vag och luddig kommer den inte in i vår kalender. Och där behöver den vara. Det är i nuet vi formar framtiden. Den är en aktiv handling, en skapelse, inte en destination. Jobbar vi baklänges från den så når vi den, jobbar vi mot en suddig framtidsönskan så finns det så mycket annat som trumfar den i stunden och de blir kortsiktiga istället för långsiktiga.

Många känner nog att de får allt mer att göra – vad menar du med att vi inte får något gjort?

– Vi lever i en tid som präglas rätt mycket av busy work. Att visa att man jobbar och får saker gjorda är viktigare än att rätt saker görs. Det är viktigare att inte göra fel än att göra rätt, än att göra något bra. Vi är mer duktiga än vi är modiga. Autopiloten sparar kraft men resultatet blir att vi inte är närvarande i våra egna liv. Att våra liv blir mindre våra egna.

Du säger att vi förhåller oss till framtiden lite som till en ”främling på ett café”?

– Vi har en avståndsförälskelse i framtiden. Den är som en snygg, fascinerande, spännande främling på ett café. Vi kan tillskriva främlingen vilka härliga egenskaper som helst, föreställa oss ett fantastiskt liv tillsammans. Ju mindre vi vet om främlingen, desto enklare att forma den till precis det vi önskar oss. Och det är så himla lätt att förväxla det där önsketänkandet med nytänkande. För ser vi på vårt agerande så är vi ju kortsiktiga och barrikaderar oss emot framtidens förändringar. Vi vill fortsätta som vi gör nu, men ändå få främlingen på sikt. Jag tror att vi måste bli intima med framtiden, skaffa oss en seriös relation med den. Då kan framtiden bli verklig för oss och när den blir det så gör vi bättre val för oss själva, varandra, planeten och så vidare. 

Vem ska läsa?

– Jag ser två läsare framför mig. Den som själv plockar upp boken vill förändra och vet hur svårt det är. Den läsaren hoppas jag får ord på sin känsla, upplever sig mindre ensam, får tips, kraft och energi av läsningen. Den andre läsaren får boken av någon annan. Det här är läsaren som tycker att allt går rätt bra idag. Jag hoppas den läsaren blir lite omskakad.

Behövs boken?

– Den är livsviktig. Vi säger att vi har stora utmaningar, säger oss söka förändring, transformation till och med, men gör mer av samma. Och det är så mycket spel för gallerierna. Det räcker inte om vi ska forma framtiden till något bättre. Jag hoppas att många kommer att känna igen sig och välja annorlunda framåt. Det är ingen enkel bok. Den är bitvis rätt brutal. Den är ett yvigt imperativ. Vi kan inte fortsätta som vi gör.

Läs bokens inledning här och Idas debutantporträtt här.

Fredrik ”Doktor lagom” Nyström är läkare och professor i internmedicin vid Linköpings universitet, aktuell med boken Radikalt lagom.

Han beskriver sig som en visselblåsare på sjukhusgolvet som vill varna för många populära och farliga hälsotrender. Och i boken krossar han många av våra vanligaste myter om hur man lever hälsosamt.

Trenderna han varnar för handlar om extrem träning och extrema dieter. De sprids av allt ifrån kollegorna på jobbet till populära influencers och hälsogurus, där de senare långt ifrån sällan är sponsrade av industrin. Konsekvensen av att ha det som brukas kallas för ”en hälsosam livsstil” är trasiga kroppar, försvagade hjärtan och en gnagande hälsostress som inte bara tar stora sjukvårdsresurser i anspråk, utan som också gör oss allt sjukare.

Fredrik Nyström har därför utvecklat det han kallar för lagommetoden. Metodens budskap är enkelt: Det går att leva hälsosamt utan att göra hälsa till sitt enda livsstilsintresse. Vägen dit går genom att sträva efter det svenskaste vi har – att vara lagom. Det handlar om lagom mycket träning, lagom mycket mat och lagom mycket vin.

Det bästa är att det sannolikt handlar om betydligt mindre träning, betydligt godare mat och betydligt mer vin än du tror.

”Det är vår märkliga samtid som lurat oss att det goda livet inte skulle vara förenligt med god hälsa”, skriver Fredrik Nyström i Radikalt lagom.

Här delar Fredrik Nyström lagommetodens gyllene regler, eller sina sina tio bästa tips på hur du lever långt och lyckligt utan att träna, banta och stressa dig till döds.

 Gyllene regel 1: Träna aldrig mer än du behöver

Du måste inte alls motionera bara för att ”hälsoexperter” säger det. Det finns inga vetenskapliga bevis för att du blir friskare i hjärtat av att utöva den ökade motion som ordinerats av någon annan. Ta bort sådana krav från din hjärna – minska din hälsostress genom att bara träna så mycket som är lagom för dig och din kropp.

 Gyllene regel 2: Använd inte benen i onödan

Har du ingen lust att ta den där löpturen din ”hälsoguru” ville att du skulle ta för att komma i ”toppform”? Det är kallt, regnar och är halt. Då ska du strunta i det. Du riskerar nämligen alltifrån fallskador till hjärtflimmer om du tränar för hårt. Lyssna på mina lugnande råd i stället: minska din hälsostress genom att aldrig springa mer än vad som är din kropps bästa. Och det som är bäst för din kropp är vad som är lagom för den. Ställ dig inte heller upp bara för att någon säger åt dig – att stå i onödan stressar underbenens vener och är kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom.

Gyllene regel 3: Var tjock och lycklig

Om du har ett BMI över 30 och har blivit medelålders, banta inte på befallning! Enligt de senaste vetenskapliga rönen kommer en lyckad bantning snarare att öka din risk att dö i förtid. Gör dig av med den farliga missuppfattningen om att bantning alltid är bra för dig. Var i stället tacksam om du misslyckas med dieten – då har du god prognos. Banta bara bort vad som är lagom för dig och gör det i sådana fall med lågkolhydratkost.

Gyllene regel 4: Säg adjö till kolhydraterna

Om du ändå vill gå ned i vikt för att känna dig lite lättare eller för att slippa köpa nya byxor – ta bort de farliga kolhydraterna från maten! För mycket kolhydrater får magen och levern att svälla av inlagrat fett när du äter mer än du förbränner. Kolhydrater behövs inte för att kroppen och hjärnan ska fungera. Eftersom kolhydrater mättar dåligt får du dessutom kämpa extra hårt mot hungern när du bantar med lågfettkost. Din mage kommer att knorra och snart bli hungrig efter en lågfettmåltid. Ha inte heller dåligt samvete för att du inte ätit upp all potatis på tallriken. Potatis innehåller betydligt fler kalorier än morötter, trots att moroten smakar mer sött. Det är för att potatis, precis som öl, innehåller sammanslagna sockermolekyler som bildat stärkelse. Din potatis lurar alltså i dig sockermolekyler. Potatisen har bara funnits i Sverige sedan 1700-talet och blev populär först under 1800-talet. Det finns tyvärr ingen lagom tradition av potatis – Gustav Vasa visste inte ens vad en potatis var för något.

Gyllene regel 5: Skippa vitamintillskotten

Har du lagt en massa pengar på vitamintillskott och antioxidanter? Lägg i stället de pengarna på att köpa ett exemplar av den här boken till en god vän. Dina månatliga utlägg för vitamintillskott kostar nämligen ungefär lika mycket som en bok om du tillhör genomsnittet. Vitaminer och antioxidanter ger inte den nytta som hälsoindustrin påstår utan är snarare farliga tillskott enligt vetenskapligt starka studier. Det finns inget lagom med att äta konstgjorda vitamintillskott såvida du inte har medicinskt fastställd vitaminbrist eller är en sjöman med skörbjugg.

Gyllene regel 6: Bli fiberfri och tacka nej till fruktsalladen

Är du en sådan som äter mycket fibrer, ofta är hungrig och än oftare behöver veta var närmaste toalett är lokaliserad? Om du läst boken vet du numera värdet av att vara fiberfri. Ha inte dåligt samvete för att du festar till det med bröd som saknar fullkorn. Det finns inga vetenskapliga bevis för att fibrer gör dig mer hjärtfrisk. Kom håg att kvinnor med hjärtsjukdom blev än sjukare av att äta mycket fibrer och frukt. Frukten är dessutom dyr, sockerspäckad och besprutad. Det är vare sig lagom, eller naturligt, att äta mängder av den frukt som importeras till Sverige.

Gyllene regel 7: Fett är flott

Du funderar på om du ska äta pasta och tomatsås med ett äpple till efterrätt eftersom experterna påstår att fett är så farligt? Då har du blivit lurad. Fett kan förbättra dina kolesterolnivåer, särskilt det fett som kommer från olivolja. Och i förhållande till kalorierna kan fett mätta bättre än kolhydrater. Prova själv och märk att grädde mättar mer än läsk! Äpplen består dessutom nästan bara av socker och vatten. När det gäller fettintaget bör du äta som man gjorde förr, när man åt upp allt stekflott och smörgåsarna breddes med tjocka lager smör. Det är inte för inte som det gamla svenska ordet ”flott” också betyder lite lagom lyx.

Gyllene regel 8: Bränn ditt fett på vintern

Har du alltid satt på dig mössa och vantar så fort det blivit lite kallt? Om du i stället tränar dig att tåla kyla kan du öka din förbränning med hjälp av den bruna fettväven. Den förbränner fettsyrorna i kroppen och omvandlar dem till värme. De varmblodiga däggdjuren överlevde meteoriten som utrotade dinosaurierna tack vare sin bruna fettväv. Värm dig med kunskapen om att vi härstammar från samma däggdjur. Frys lite mer för att höja din metabolism och för att minska på vikten – det är en svensk tradition att frysa in vintern.

Gyllene regel 9: Vin är din nya hälsodryck

Tycker du om vin till middagen och har vanan att avnjuta eller glas eller två några gånger i veckan? Fortsätt med det! De som njuter av vin får mindre hjärt-kärlsjukdom. Minska stressen, njut av att du gillar vin som måltidsdryck. Du är i ett gott sällskap som har god prognos att leva länge. Lämna inte det sällskapet, utan njut av ditt vin till middagen – det ger dig röda kinder och bra blodtryck medan du sover.

Gyllene regel 10: Den som tävlar kommer först till himlen

Om du gillar konditionsträning, försök åtminstone att undvika tävlande mot andra. De som gillar att träna har förstås ofta goda förutsättningar för att prestera väl i tävlingar. Men om du fortsätter att träna hårt och satsar på uthållighetslopp, kom gärna ihåg den här boken den dag du får förmaksflimmer – jag har ju varnat dig. Och du som aldrig kom tillbaka på grund av din plötsliga död, vi ses på andra sidan. Då har vi all tid i eftervärlden att tävla mot varandra, säger jag som tränar för radikalt ibland. Jag har blivit lite beroende av mitt eget morfin, endorfinerna, som produceras när vi tränar. Men ett glas rödvin efter en löptur får mig att varva ned samtidigt som det ger mig en njutningskick. Och i stället för att vinna bör du sträva efter att njuta, eftersom dysterkvisten har en sämre medicinsk prognos än den som är lagom tjock och lycklig.

Vill du lära dig mer om lagommetoden? Köp boken HÄR. 

Regeringen har idag, 5 november, tillkännagivit att man vill se en nationell strategi för utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna (KKN). För att leda det arbetet som s.k. särskild utredare har Volantes grundare och förlagschef Tobias Nielsén utsetts. 

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind säger:

– Tobias Nielsén har stor kunskap och gedigen erfarenhet av det komplexa och breda fält som kulturella och kreativa näringar utgör. Fältet kan betraktas som relativt ungt, men har samtidigt en historik som är tätt sammanvävd med de snabba omvandlingar som har ägt rum i samhället de senaste 20 åren. Tobias har jobbat med dessa frågor under en tid då kulturen tagit en allt större plats som näring och källa till innovation och utvecklingskraft, och det ska bli väldigt spännande att följa arbetet.

Se pressträffen här.

Covid-19 har inneburit stora utmaningar för många aktörer som är verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna. Samtidigt har det under pandemin etablerats nya vanor och sätt att producera och ta del av kultur genom exempelvis digital teknik som fortsatt kommer att prägla samhällsutvecklingen.
Att utveckla och samordna politiken för KKN var ett av flera områden som Återstartsutredningen lämnade förslag om i betänkandet ”Från kris till kraft – återstart för kulturen”. Flera aktörer inom det offentliga och i näringslivet har också efterfrågat ett samlat grepp från regeringen.

Utredningen får namnet Nationell strategi för att främja de kulturella och kreativa näringarna och som utredare utses alltså Tobias Nielsén, utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och grundare av bokförlaget Volante, som han också driver som vd och förlagschef. Han har lång erfarenhet både som verksam och sakkunnig inom området kulturella näringar, och har också suttit i juryn för regeringens exportpris för kulturella och kreativa näringar.

– Det ska bli spännande och kul att leda det här arbetet. Det handlar om frågor som jag i rollen som forskare och analytiker sysslade mycket med för ungefär 15 år sedan. Men jag har dels ny egen erfarenhet som kulturföretagare, dels händer mycket hela tiden, inte minst i spåren av pandemin.

– Egentligen är det samma frågor som vi så ofta sysslar med på Volante. Vad förklarar det som händer eller hänt, och hur hänger saker samman? Och finns det något som kan göras bättre?

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Till sin hjälp av Tobias ett kansli med huvudsekreterare och andra medhjälpare.

I samtalsfestivalen Öppna rum möts konstnärer och forskare för att tillsammans tänka nya tankar om aktuella frågor. Kan människan optimeras? Hur har hanteringen av fakta kring Covid-19 blivit ett verktyg för politiska intressen? Kan och ska vi verkligen mäta nyttan av konst och forskning? Och hur hjälper en kris oss att tänka nytt?

Varmt välkommen till Öppna rum – ett samarbete mellan konsthallen Accelerator och förlaget Volante. En dag tillägnad öppna samtal där studenter och allmänhet möter professorer och konstnärer i dialog om vårt samhälles utmaningar och möjligheter. Högt i tak, fritt spelrum för nya perspektiv och idéer.

Tid & plats: Lördag 23 oktober kl. 12–17 på Stockholms universitets konsthall Accelerator. Fri entré.

Samtalsprogram 23 oktober kl 12–17:

• Sifferdjur: En sund själ i en optimerad kropp? Micael Dahlen, författare och ekonomiprofessor, i ett samtal med konstnären Fathia Mohidin om vilka beslut och metoder som leder till mentalt välbefinnande. Var går gränsen mellan hälsosam livsstil och besatthet? Moderator: Mårten Snickare, professor i konstvetenskap.
• Efter covid: Samma munskydd här som där? Vetenskapsjournalisten Emma Frans samtalar med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi om hur Covid-19 inte bara var en kris för folkhälsan utan även en informationskris, där forskning och vetenskap ställdes mot politiska intressen. Moderator: Ester Pollak, professor i journalistik.
• Kreativ friktion: Varför gör motstånd att vi tänker nytt? Kulturjournalisten Jan Gradvall sammanför doktoranden och teaterregissören Carolina Frände med Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, i ett samtal om hur kunskap blir till.
• Konst och forskning: Det omätbaras renässans? Filosofen och författaren Jonna Bornemark i samtal med konstnären Hanni Kamaly om att hantera och värdera det irrationella inom konst och forskning. Moderator: Naima Chahboun, poet och doktorand i statvetenskap.

Läs mer om Accelerator!

Fortsatt välkommen till bokmässan 2021 och Volantes många programpunkter! Alla samtal går att se på Bokmässans hemsida hela året ut, bara sök på författarens namn.

• Lewis Dartnell i samtal med Andrev Walden om “Krafterna som präglat människan”. Boken heter Ursprung. Här nedan ett litet klipp.
• Frans de Waal i samtal med Helena Bornholm om “Djurens komplicerade känsloliv”. Boken heter Mamas sista kram.
• Lori Gottlieb i samtal med Jonas Mosskin om “Livet på båda sidor av terapistolen”. Boken heter Du kanske borde prata med någon. Här nedan ett litet smakprov.

• Merlin Sheldrake i samtal med Andrev Walden: “Kan svamparna rädda oss?”. Boken heter Ett sammanvävt liv. Här nedan en kort snutt.

• Elizabeth Kolbert i samtal med Sverker Lenas om “Mänskliga utmaningar i en ny tidsålder”. Boken heter Under en vit himmel.
• Emma Frans, aktuell med boken Alla tvättar händerna:
  • “Alla tvättar händerna?”. Se människan-scenen.
  • “Sveriges Coronastrategi”, samtal med  Amina Manzoor och Johan Anderberg och programledare Per Wirtén.
  • “Ett år före valet – hur kriser stresstestar vår demokrati”, samtal med Nils Funcke och Nisha Besara med programledare av Malin Clausson.
  • “När alla tvättar händerna – tvättas även fakta bort?”
• Musse Hasselvall och Robert Svensson i samtal med Gabriella Ekström Filipsson och programledare Alexandra Pascalidou om “Våld i skolan”. Boken heter Våldet: en bok om det som lockar, smärtar och skrämmer oss.
• Jan Carlzon om “Se människan!” på Svenska kyrkans scen med samma namn. Boken heter Se människan! 
• Lars-Johan Åge i föreläsningen “Den dolda superkraften omtyckthet.” på scenen Se människan. Boken heter Omtyckt-Superkraften i att vara äkta, positiv och relevant.
• Mustafa Panshiri i samtal med Diamant Salihu, Ali Kalhil och programledare Alexandra Pascalidou om “Gängkriminalitet”. Boken heter 7 råd till Mustafa.
• Sara Öhrvall i föreläsningen “Ditt framtida jag – ett klassrum med superhjältar.” Boken heter Ditt framtida jag.
• Johan A Ericsson i samtal med Åsa Fahlén, Fredrik Alvén, Rosaline Marbinah och programledare Grabriella Ahlström om Framtidsspaning: demokrati om 100 år tillsammans. Boken heter Självstyra.

Handelsprofessorn Micael Dahlen har nyligen blivit rankad som nummer 2 i världen inom sitt forskningsfält.

Men vilken betydelse har sådana siffror? Stor betydelse. Alla siffror har betydelse, vilket får en mängd konsekvenser. Det visar Micael i sin nya bok Sifferdjur: hur siffrorna styr våra liv.

• Läs mer om boken här
• Förköp boken här (släpps i oktober)

Om någon har älskat siffror så är det just Micael Dahlen. Han har gjort räknandet till en konstform och i fantasifulla experiment lyckats siffersätta till och med våra känslor av lycka. Därför är den nya boken på sätt och vis också en uppgörelse med den omåttliga kärleken till siffror.

För något har hänt. Ur boken:
”Utvecklingen är epidemisk. Vi befinner oss i en sifferdemi där siffrorna letar sig in allt mer i våra liv, i allt vi gör och är, påverkar hur vi beter oss, vilka beslut vi fattar och hur vi tänker, känner och mår.”

Vad fick dig att skriva den här boken?

Jag kände att den verkligen behövde skrivas. Plötsligt såg jag förändringarna och effekterna överallt, i det stora och det lilla. ”Ser ni vad jag ser!?”

Den blev så angelägen att jag till slut var tvungen att skriva den.

Inget blir sig riktigt likt när du läst den.

Hur sammanfattar du själv boken i tre meningar? 

En bok om samhället och tiden vi lever i och en bok om dig. Eller om din partner eller chef. Inget blir sig riktigt likt när du läst den.

Boken känns helt ny — med både ny forskning och nya idéer — samtidigt som den bygger vidare på sådant som du har forskat, skrivit och talat om tidigare. Från marknadsföring och konsumentbeteende, till frågor som hänger ihop med ålder, lycka, meningen och träning. Finns det någon sfär dit siffror inte når?

Nä, det var just det. De har smugit sig in överallt, utan att vi riktigt förstått det.

Vid föredragen: Alla känner sig träffade

Du kommer även hålla en del föredrag utifrån din nya forskning och boken Sifferdjur? Från regeringskansliet till företag. Vilka reaktioner har mött hittills när du har talat om hur siffror styr oss?

Alla känner sig träffade, det är höjda ögonbryn och tappade hakor, mycket skratt och ett visst mått av förskräckelse. Det är alltid väldigt roligt att se och kul att få prata om.

Du har beskrivit Sifferdjur som ”nya Nextopia”. En sak som slår mig är alla nya begrepp och ord som fångar in utvecklingen. I den boken så satte sig, utöver ”nextopia”, även förväntningssamhället. Nu tror jag vi kommer vi börja prata om ”försiffrade”, ”sifferdjur” och ”sifferdemi”.

Nya Nextopia

Vad menar du annars när du säger ”nya Nextopia”?

På samma sätt som Nextopia sätter den fingret på samtiden och en skenande utveckling vi är mitt uppe i. Jag hoppas den också på samma sätt blir en bok alla pratar om och får oss att tänka till kring oss själva och samhället.

Boken är skriven ihop med Helge Thorbjørnsen, som även han är professor vid en Handelshögskola, fast i Norge. Ni har suttit på olika håll och skrivit och forskat, mitt under pandemin. Hur har ni jobbat ihop?

Vi har jobbat ihop på samma sätt som vi brukar göra i olika forskningsprojekt, vi skickar dokument fram och tillbaka mellan oss vid alla möjliga tider på dygnet alla dagar på året och har väldigt kul. Helge är den enda jag vet som blir glad som ett barn på julafton när vi får resultaten från en ny studie, även på julafton.

Vi har gjort en massa studier

Just det. Boken är baserad på din och Helges forskning, som redan fått en del uppmärksamhet, till exempel i Vetenskapsradion. Berätta om forskningen!

Volante förlag och Gamla stans bokhandel söker nu en event- och kontorsassistent för arbete främst här i Gamla stan, Stockholm. 

Vi börjar med en deltidsanställning, troligen på timbasis, men med fasta ramar. Det handlar då om halvdagar plus enstaka tidiga kvällar till att börja med. Kanske ökar vi. Perioden som vi ser framför oss är till nästa sommar om vi trivs ihop.

Ansök gärna så snart som möjligt, senast söndag 19 september.
Skicka epost: jobb@volante.se, ange i mejlrubrik: “Event”

Du bör i grunden förstå vad vi gör* och varför**, och drivs av samma motor*+**.

Du är troligen under 35 år, men över 20 år med som minst någon tidigare jobberfarenhet.

Du kan fungera som värd/värdinna, dvs. ta emot besökare (eller om det är kö vid ett event: avvisa besökare). Det gäller även i digitala sammanhang. Du är en hejare på att vara koordinator och fixa, gärna med öga för hur det ser ut, och med glatt humör. Vi vill kunna kalla dig för “klippan”.

Du kan givetvis — eller lär dig på några minuter — grundläggande bitar när det gäller teknik, såsom att uppdatera program, installera toners, scanna dokument, göra felsökningar, lägga in text i formgivna mallar o.d. Vad ska vi kalla det — godkänd 18-årsnivå år 2021 kanske?

Och ja, samhälls- och bokintresse tar vi för givet att du har eftersom du har läst så här långt och hamnat här över huvud taget, liksom kunskap att skriva mejl och föra vardagskonversationer på engelska.

Men nej, du behöver inte ha växt upp med New Yorker hemma eller gått på förlagsprogrammet på något universitet.

* Att hjälpa människor som kan något, vill berätta om det, och kan göra det bra, att nå ut.
** Att bidra till en klokare och roligare värld.

PS. Dessutom är det väl lite kul om du också tycker att den här leken med asterisker var kul.

Christian Grönroos är en verklig nestor inom forskningsområdet tjänstemarknadsföring och nu har han utkommit med boken Tjänstefiering som sammanfattar hela hans yrkeslivs forskningsresultat. Boken ställer sig frågan vad det i praktiken innebär att låta kundernas behov och upplevelser styra hela verksamheten. Den är med andra ord nödvändig läsning för alla chefer, ledare, affärsutvecklare och marknadsförare. 

– I dag är det ju många företag som uppfattar sig främst som tjänsteföretag. Varför behövs boken?

Ja, det stämmer att många varuproducerande företag anser sig ha blivit tjänsteföretag. Men det är stor skillnad mellan att kalla sig för tjänsteföretag och att vara en sann tjänsteleverantör. För detta krävs mer än att vara klassificerad som tjänsteföretag eller att man säger sig vara tjänsteföretag.
För att bli tjänsteleverantör krävs att företaget verkligen förstår sig på tjänstens natur. Enkelt sagt ska de se sig som organisationer vars mål är att hjälpa sina kunder i deras vardag. Boken Tjänstefiering beskriver vad detta innebär och vad som krävs av ledningen och hela organisationen för att ett företag ska förstå sig på kundernas vardag och hur det ska närma sig kunderna som tjänsteleverantör.

– Du skiljer alltså mellan ”tjänsteföretag” och ”tjänsteleverantörer” – kan du berätta lite om den skillnaden?

Vilket företag som helst kan ju klassificeras som tjänsteföretag eller kalla sig för tjänsteföretag. För att fungera som tjänsteleverantör krävs dock att företaget i sitt strategiska tänkande och i sin dagliga verksamhet är tillräckligt kunniga om sina kunders hela vardag. Dessutom måste företaget i sitt arbete avstå från varulogikens ideal och följa en tjänstelogik.

– Du skriver att ”varan skymmer kunden”? Vad menar du med det? Vad är faran?

Företag som följer en varulogik ser varan som utgångspunkt för hela sin verksamhet, oavsett hurdana kundundersökningar man än gjort. Den strategiska planeringen, försäljningen, marknadsföringen och hela verksamheten styrs i hög grad av varan. I det läget förlorar man lätt fokus på kunden. Intresset för kunden marginaliseras och som en följd av detta kommer varans dominerande roll att skymma kunden för alla anställda och allt företaget gör — inklusive strategiarbete, utveckling av kunderbjudanden samt försäljarnas och marknadsförarnas verksamhet.
Det är viktigt att notera att varan lätt blir en fallgrop inte bara för varutillverkande företag utan i många fall också för tjänsteföretag som med varan som ideal har “produktifierat” sina tjänster.

– Vad är en ”tjänstekultur”?

En tjänstekultur är en företagskultur som syftar till att hjälpa kunderna, vare sig de är företagets slutkunder eller personer och processer som behöver hjälp av någon annan i organisationen. Detta måste vara den dominerande normen för var och ens arbete. En tjänstekultur är en företagskultur som ser kunden som företagets viktigaste resurs.

– Vad krävs för att en tjänstekultur ska uppkomma och bestå?

För att tjänstekultur skall uppkomma kan krävas dels organisatoriska och resursinriktade åtgärder, dels kompetensutveckling bland medarbetarna i hela organisationen som möjliggör att medarbetarna kan och vill arbeta som sanna tjänsteleverantörer.
Men för att en uppnådd kultur skall ha en chans att bli bestående krävs att ledarskapet i organisationen kontinuerligt i både ord och handling stöder och uppmuntrar sådana värderingar, kompetenser och beteenden som kännetecknar en tjänstekultur. Detta är det viktigaste för att ett företag  fortlöpande ska fungera som tjänsteleverantör. Detta gäller ledarskapet på alla nivåer och börjar med styrelse och högsta ledningen. Om detta stöd fattas, blir tjänstekulturen inte bestående.