Det är en eftertankens tid vi lever i coronavåren 2020, då vi visserligen konsumerar snabba nyheter, men också finner tid för de genomarbetade böckerna som leder till de långa tankarna.
Den viktigaste berättelsen i vår tid är tveklöst den om livet på vår planet och dess själva överlevnad. Och det är en vetenskapens berättelse i första hand.
På Volante bärs vi av viljan att skapa en klokare och roligare värld, bl a genom att ge ut den mest spännande populärvetenskapen.
Av alla väntade och oväntade effekter av den väntade och samtidigt oväntade pandemikrisen kanske en av de mest trösterika har varit alla vittnesmål om en påtaglig ekologisk lättnad för planeten. Hur Himalayas mäktiga toppar plötsligt blir synliga igen från städer i Indien där den ständiga kolröken annars förkortar horisonten. Hur vilda djur har setts nyfiket utforska de tömda stadsutrymmena på flera håll. Hur en renare värld plötsligt blev möjlig, om än till en fruktansvärd kostnad.
Det är med en bokutgivning lite som med den där av kolrök dolda horisonten, eller den där skogen man inte ser för alla träd. Man ser kanske inte alltid den större bilden, trenden, sammanhanget. Och när vi denna vår frågar oss: Vilka insikter om klimatförändringarna och den biologiska mångfalden bidrar vi med? så upptäcker vi en hel utgivningslinje …
Självklart hoppas vi att böckerna som dessa framstående forskare och vetenskapsjournalister skrivit ska göra verklig skillnad genom de frön de sår i sina läsare (och genom att böcker tryckta på FSC-märkt papper på riktigt är kolsänkor).
”Byt inte livsstil för att rädda klimatet, rädda klimatet för att bevara din livsstil.”
Mattias Goldmann är en av Sveriges mest framstående klimatprofiler, som i sin bok Klimatsynda! Så räddar vi planeten med lust, lättja, girighet, vrede, avund, högmod & frosseri vänder på perspektiven och visar hur vi genom att utnyttja vår fallenhet för de sju dödssynderna kan komma så mycket längre i den nödvändiga omställningen. Det får vara slut med säck och aska nu, strategin att skuldbelägga och tala om försakelse riskerar bara att slå bakut, menar författaren.
Staffan Qvist och Joshua Goldstein målar i den omdebatterade boken Klimatnyckeln: En fungerande lösning på världens största problem fram en färdriktning för en möjlig framtid med helt fossilfri elektrifiering, som inte bara skulle innebära en minskad klimatpåverkan, utan också en möjlighet för ytterligare välståndsspridning i världen.
Klimatkrisen kräver de riktigt stora perspektiven och helikopterblicken på vår värld. Är det någon som tagit det stora klivet bakåt och blickar inte bara på vår värld utan på lagarna som styr den, är det den tvärvetenskapliga forskaren och fysikern Geoffrey West, som i boken Skala: Det dolda mönstret i allt beskriver hur skalenlighet kan förklara och förutse många aspekter av en levande varelses liv. När han undersökte om även företag, organisationer och städer följde samma lagar blev insikterna ännu mer uppseendeväckande. Livets lagar tycks nämligen råda även när människor tillsammans genomdriver projekt och förändringar. De lärdomar han delar med sig av är inte bara hisnande men också livsviktiga.
boven i dramat: ”en lång och spinkig art”.
Elizabeth Kolbert är New Yorker-journalisten som med Pulitzer-belönade boken Det sjätte utdöendet: Om arternas död i människans tidsålder satte begreppet antropocen på kartan. Boken har jämförts med Rachel Carsons klassiska Tyst vår, och tidningen Guardian utsåg den till nummer 1 på listan över 100 bästa fackböcker. Det är otroligt medryckande och entusiasmerande läsning, det tunga ämnet till trots. Vi hoppas självklart att den ska få samma politiska genomslag som Carsons bok på sin tid.
djurlivet alldeles intill oss, i trädgården och parkerna, i murspringor och mellan gatstenar och i jorden under våra fötter
Både Anne Sverdrup-Thygeson och Dave Goulson har blivit folkkära profiler, vilket kan tyckas osannolikt när deras ärende är att värna småkrypen. Men kanske är det ändå inte så konstigt, när de båda gör det på ett så charmigt och samtidigt fascinerande faktaspäckat vis. Här finns också ett tydligt ”call to action” som man kan följa, då vi på hemmaplan faktiskt kan göra skillnad för insekterna. Missa inte Insekternas planet: Om småkrypen vi inte klarar oss utan och ta barnboken Insekternas hemligheter: Bland bärfisar, tvestjärtar och zombiebaggar med dig ut på upptäcktsfärd med de unga i ditt liv! Sedan kan du ta lärdomarna från Den vilda trädgården: Det rika livet i en lagom tuktad täppa till intäkt för en riktigt lat trädgårdssommar (fast missa inte de fina recepten i boken, bl a det här).
Vi har kanske lättare att värna pandor, tigrar eller de primater Frans de Waal ägnat sitt forskarliv åt, än stickande och surrande insekter. Det är också väsentligt lättare att identifiera oss med däggdjurens kognition och emotioner, som de Waal så fascinerande kartlägger i Mamas sista kram: Djurens känsloliv och vad det kan lära oss om oss själva. Insikten är uppenbar: Allt det du känner, känner också djuren. (Vad man gör med den insikten är sedan olika för olika människor, men eftertanken borde åtminstone leda till bättre och mer respektfull djurhållning generellt.)
Precis som det inte finns ett enda organ som är unikt för människan, har vi inte en enda unik känsla.
Även om huvudfokus i Mamas sista kram ligger på våra närmaste släktingar, så skriver han faktiskt en del om både fiskar och fåglar också.
Jennifer Ackerman, vars bok Bevingad intelligens nu finns ute i pocket, har fåglarnas kognition som huvudämne. Och det är fullkomligt hisnande läsning som kommer förändra din syn på flygfän för alltid. Kanske på samma sätt som Träd, kärlek och växter av Anne Hope Jahren gör det med floran.
En av de första och största miljökämparna, för första gången på svenska!
Slutligen måste vi ju också nämna Dr Seuss, som i alla sina klassiska böcker hade ett tydligt tema. Loraxen handlar om en verklig miljöhjälte, som visar att om vi inte tar oss tid att lyssna på de små, på de som talar för träden och, inte minst, på äldre generationers misstag, kommer det snart att vara försent. Runtom i världen har denna lilla figur blivit en symbol för miljöaktivism.
