Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Vi har de perfekta julklapparna (alltid ;-)

Vi brukar säga: Det finns inget så prisvärt som en bok. Den kan räcka hela livet – och förändra det i grunden.

På motsvarande sätt: Ett omsorgsfullt vald bok slår det mesta under granen. Med en bok kan du säga något, vilja något — mer än med de flesta andra klappar.

Vi hoppas att du hittar en bra bok i din lokala bokhandel. Om du bor i Stockholm har vi våra och andras fina böcker i Gamla stans bokhandel under oss. Extraöppet och med större lokaler inför jul. 

Julklappar för alla nyfikna

Högsta betyg

Vi är väldigt stolta över att två av höstens böcker fått de sällsynta femmorna av BTJ:s svårflirtade lektörer.

Att kategorisera böcker är alltid svårt, men Knaster av Pontus Wasling och Frågvisare av Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg kan kanske klassas som “filosofisk populärvetenskap”?

Våra gröna böcker

Böcker om klimat- och naturkrisen är en egen subgenre på Volante. Därför platsar Rachel Carsons Tyst vår perfekt som en Volante Klassiker. 2022 firar boken 60 år, vi ser fram emot seminarieserien om verket tillsammans med Naturhistoriska och UR. Bland andra deltar Elizabeth Kolbert, aktuell med boken Under en vit himmel och som förärades Pulitzerpriset för Det sjätte utdöendet.

Under hösten fick vi besök av Anne Sverdrup-Thygeson, älskad för Insekternas planet och aktuell med På naturens axlar. Även Lewis Dartnell gästade och hans bok Ursprung fick ett fint mottagande.

Succé hos Skavlan

En av årets höjdpunkter på förlaget var att äntligen få träffa Merlin Sheldrake – han överträffade alla våra förväntningar.Prisbelönta Ett sammanvävt liv hör till den bästa populärvetenskap som publicerats på fler år – ämnet svampar är mer fascinerande än det mesta.

Julklappar för alla ambitiösa

Nobelpristagarens återkomst

En av årets största bokhändelser var Daniel Kahnemans Brus, skriven tillsammans med Olivier Sibony och Cass Sunstein.Minst fem poddar har vigt varsitt avsnitt åt den banbrytande boken som lär bli en modern klassiker på samma sätt som Tänka, snabbt och långsamt.

Nextopia-profetens återkomst

Micael Dahlens Sifferdjur, skriven tillsammans med norska forskarkollegan Helge Thorbjørnsen, är den stora pendangen till klassikern Nextopia. Det gör utgivningen till en stor händelse. Att den också ser ut att bli det stora internationella genombrottet (som poddare och föreläsare är han ju redan känd utomlands) är desto roligare.

Julklappar för de reflekterande

Bildning för ledare

Böcker som riktar sig till ledare visar sig lika ofta göra nytta på det personliga planet. Några namn du inte får missa:

  • Christian Grönroos är nestorn inom tjänstemarknadsföring. I boken Tjänstefiering fyller han kunskapshålen för alla som vill nå insikt om vad det innebär att vara ett tjänsteföretag (det kunden anser att alla företag är).
  • Etnologen Ida Hult har länge varit en av våra uppskattade föreläsare. Vi är glada över att hon formulerat sina originella tankar om framtidens ledarskap – det handlar om att göra upp med Ärvda svar.
  • Klara Palmberg Broryd har lyckats med det till synes omöjliga: att kortfattat och enkelt formulera principer för att förstå (och leda i) Komplexitet.
  • Lars-Johan Åge har varit vår samarbetspartner sedan förhandlingsbibeln Happy Happy. I år har han lärt oss om superkraften i att bli Omtyckt — få böcker har så tydligt dubbel nytta för yrkes- och privatpersoner.

Förstå den kreativa processen

Att ständigt utsätta sig för olika typer av friktion är receptet på den eftertraktansvärda kreativiteten. Med ögonöppnande exempel från närings- och nöjesliv tecknar duon Jan Gradvall och Magnus Lindkvist en trösterik bild av hur vi kan hitta fröet till förnyelse när det är som mörkast. Missa inte Kreativ friktion!

Legendaren tillbaka som livsfilosof

Ledarskap kräver också självledarskap: Det är SAS-legendaren Jan Carlzons stora lärdom. I Se människan! visar han hur viktigt det är att fästa blicken på sin medmänniska och från den löper en tydlig grundfilosofi till klassikern Riv pyramiderna! (som vi passade på att ge ut i ny fin kostym).

Livet med syskonen Hägglund

2020 kom att domineras av Martin Hägglunds Vårt enda liv. Nu har vi givit ur hans debutbok  Kronofobi. Dock med ett viktigt tillägg: Hägglunds sommarprat i P1 från 2020. Tillsammans utgör essäerna i Kronofobi den perfekta ingången till Hägglunds tankevärld.

Även systern Karin Hägglund har förmågan att fästa blicken på livet, något hon fick finkalibrera i samband med maken Peters död i cancer.
Så skilde döden oss åt skildrar vägen genom besked, sjukdom, död och sorg. Martin Hägglund bidrar med förordet.

Självhjälp på nya sätt

Att söka förbättra tillvaron är mänskligt, men självhjälpsböckerna tenderar bli flåshurtiga. Fyra av årets böcker ger annorlunda vinklar på vår längtan och förmåga att förbättra livet:

  • Journalisten och landsbygds-youtubaren Anders Möller kommer ut som en filosofisk vuxen-Pettson med generösa boken Konsten att flytta till landet.
  • Psykologen och TV-dramatikern Lori Gottlieb berättar i bladvändaren Du kanske borde prata med någon om hur det faktiskt går till när vi människor förändras: I relation till andra.
  • Alain de Botton har länge jobbat med självhjälp, extra skruvat blir det när han tar hjälp av (150-årsjubilerande) Marcel Proust i Låt Proust förändra ditt liv.
  • Ofta är det pengarna förändringen landar i … Framtidsfeministen Sandra Bourbon åskådliggör hur ränta på ränta och ett tydligt mål gör skillnad för privatekonomin i boken Frihetsmaskinen.

Expolisen som vågar säga hur

Få livsprojekt ställer större krav på personlig utveckling än integrationen. Hur Sverige, världens mest extrema land, fungerar och hur man gör för att bli “lagom” svensk är ämnet Mustafa Panshiri tar sig an i boken 7 råd till Mustafa.

Han skickar nu med ett råd till alla Svenssons så här års: Bjud in någon i ditt hem, som annars inte skulle få uppleva en svensk jul.

Kyliga råd för ett friskare liv 

Wim Hof tog sig igenom en personlig tragedi genom att gradvis utveckla Wim Hof-metoden. Genom andning, medveten närvaro och isbad kan du uppnå såväl kroppskontroll som mental styrka.

Även Fredrik Nyström förespråkar vinterbad, då med blicken på vårt hälsosamma bruna fett. Fett är nyttigt, liksom måttlig träning, en skandinavisk kosthållning och några glas vin till maten. Missa inte storsäljaren Radikalt lagom.

Julklappar för alla kaospiloter

Insikter för förändring

I Våldet förklarar Musse Hasselvall och Robert Svensson ett språk vi alla måste förhålla oss till – samtidigt som de väcker obekväma frågor och bjuder in till självreflektion.

Verklig förändring kräver arbete, det lär oss både Våldet och Arkivism – även den en unik blomma i årets bokflora. Här visar en rad röster (red: Lina Thomsgård och Helene Larsson Pousette) hur de viktiga arkiven kan bli mer jämställda både bakåt och framåt: Du kan göra skillnad!

Ännu ett corona-år bakom oss

Är det nya normala att hälsa med armbågen och undvika folksamlingar? Förmodligen inte, att döma av glädjescenerna när restriktioner världen över lättades.

Epidemiologen Emma Frans bok Alla tvättar händerna ger en klok och rolig bakom kulisserna-blick på pandemin.

Kjell A Nordström och Per Schlingmann blickar i Corona Express framåt mot en värld som nog aldrig blir sig lik igen.

Det verkar bli en vit men något begränsad jul i år. Nästa jul vet vi ändå mindre om …

GOD JUL ÖNSKAR VI PÅ VOLANTE!

#nyttjobb: Bli Volantes nya talaragent – gör världen klokare och roligare

Är du riktigt bra på att koordinera snabba projekt – och vill hjälpa smarta personer med späckade scheman? Råkar du dessutom ha ett stort samhälls- och samtidsintresse?

Här är din chans att utvecklas på den fartfyllda och föränderliga event-, medie- och bokmarknaden.

Volante är ett fackboksförlag och talaragentur med målet att göra världen till en klokare och roligare plats. Vi växer snabbt och vill att du blir vår talaragent. Du kommer att jobba med såväl våra nationellt som internationellt erkända talare och författare. Tonvikten ligger på Sverige, men dagarna innehåller också internationella kontakter och ett globalt sammanhang.

Vi håller till i Stockholm i Gamla stan i ett fantastiskt hus, med vår bokhandel på gatuplan bredvid en ny liten magisk eventlokal.

Om arbetet

Våra agenter är länken mellan talarna/författarna och kunderna som bokar dem. Agentens mål är att säkerställa att såväl talarna/författarna som kunderna är nöjdast i världen.

I den här rollen arbetar du självständigt. Du ansvarar för varje steg i processen, från bokning till avtal och genomförande. Vi samarbetar med personer som beskrivits som ”smartaste svenskar i världen”. De är ofta tankeledare inom till exempel ekonomi, digitalisering, naturvetenskap, psykologi, framtid och innovation. Det innebär att du erbjuds spännande kontaktytor, liksom att du blir involverad i intressanta uppdrag och frågorna som alla pratar om – eller kommer prata om.

Teamet du jobbar med består av fyra personer, men sammanlagt finns 15 kloka och roliga kollegor.

En typisk arbetsdag

Du jobbar alltid med flera talaruppdrag samtidigt. Många kontakter sker på mejlen, även om telefonen garanterat går varm. På morgonen sitter du i kundmöten och svarar på inkommande mejl, senare träffar du talarna över ett zoom-samtal och svarar på ytterligare förfrågningar, eller kanske hanterar något som påverkar någon talares resa. På kvällen kan det vara dags för ett stort event. Det är sällan du behöver vara på plats, men ibland är det nödvändigt att vara standby (och det är förstås kul att vara med då och då).

Med stor hänsyn till din och andras tid håller du koll på uppdragsdetaljer och kalendrar. Du såväl förhandlar som hanterar avtal på svenska och engelska. Du bokar resor och logi. Du hjälper kunder med texter inför event, liksom uppdaterar våra hemsidor och talarnas biografier.

Allt behöver inte hända samma dag, men när det händer är du lika bekväm i alla situationer och behåller lugnet när många uppgifter måste hanteras samtidigt.

Vi söker dig som…

  • har en relevant eftergymnasial utbildning inom ekonomi, marknad, service, management, event eller juridik.
  • har en fallenhet för service och besitter förmågan att administrera den.
  • alltid strävar efter att leverera goda upplevelser för alla parter.
  • kan sortera och prioritera– viktigast först, men allt blir gjort.
  • är diplomaten som når lösningar som alla gillar.
  • har ett problemlösande öga när förutsättningarna ändras.
  • är noga med detaljerna, men som aldrig förlorar dig i dem.
  • är flytande i tal och skrift på svenska och engelska
  • trivs i en miljö där det händer mycket och dagarna går fort.

Det är meriterande om du…

  • kan digital marknadsföring
  • är van användare av Linkedin
  • har erfarenhet av att arbeta med affärssystem

När och hur?

Välkommen med din ansökan så tidigt som möjligt, men senast 4 januari 2022.

Skicka via e-post till: jobb@volante.se.

Tillträde: gärna omgående (eller så snart som möjligt).

Tjänstens omfattning: Heltid

För specifika frågor kontakta: ulrika@volante.se

Om Volante

Volante är ett förlag och en talaragentur som samarbetar med människor med förmågan att göra skillnad. Volantes vision är att göra världen lite klokare och roligare. Det försöker vi uppnå genom att sprida idéer, kunskap och berättelser. Ordet står i centrum. Volante äger och driver även Gamla stans bokhandel.

I samma lokaler sitter Volantes syster Speakersnet, en framstående internationell talaragentur och premiumservice som representerar inflytelserika och kända talare. Speakersnet har haft kunder i fler än 130 länder.

Så har Kahneman påverkat våra liv

Vi ställde samma fråga till några vänner och bekanta: Vilken är din bästa lärdom eller favorittips utifrån Daniel Kahnemans forskning och böcker? Något som fått dig att förändra något och hur?

Det blev många svar. Många långa svar. Men så stor är den tidigare ekonomipristagarens påverkan att det finns så mycket att dela med sig av.

Ännu längre skrev Volantes förlagschef Tobias Nielsén, då han beskriver sina tips som han bär med sig i jobbet och i livet varje dag.


Micael Dahlen: Det som påverkar vår lycka

Micael Dahlen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, aktuell med senaste boken Sifferdjur, en i raden av böcker på Volante som mer eller mindre innehåller inslag av eller bygger vidare på Kahnemans forskningsresultat.

En av mina favoritstudier är den som visar att folk i Kalifornien är lika lyckliga som folk i Michigan, men när kalifornienborna får frågan om de är lyckligare än michiganbor blir de lite lyckligare medan motsatt gäller för michiganborna.

Kahneman kallar det fokuseringsillusionen, det är inte nödvändigtvis förhållandena i våra liv som påverkar vår lycka mest utan hur vi fokuserar på dem.


David Lagercrantz: Jag älskar att se att jag har fel

David Lagercrantz, författare som använt Kahneman och annan beteendeforskning då han byggt huvudkaraktären Hans Rekke, professor i psykologi vid Stanford university. Rekke finns med i nya romansviten som börjar med aktuella Obscuritas.

Jag är ju en vän av Volante, för att jag just älskar populärvetenskap. Jag måste vakna varje dag och ifrågasätta mina beslut, ifrågasätta om jag kan komma vidare — och då har jag haft nytta av Daniel Kahneman i att hela tiden tänka vad finns det för brus, och vad finns det för bias i de här besluten? Och kanske är det så att en del av det jag säger och en del åsikter är önskespår, att jag vill att världen ska vara på ett visst sätt… Att ständigt ha detta som en slags bildningsgång, det tycker jag är en av de mest berusande sakerna med läsning.


Gustav Almqvist: Bara så tar vi oss själva och vårt förnuft på allvar

Gustav Almqvist, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, aktuell med en ny föreläsning som bygger på Kahnemans forskning. (Kontakta gärna speakers@volante.se för mer information.) Han recenserade Brus i Svenska Dagbladet.

Om jag skulle koka ned ett halvt sekel kahnemansk forskning till ett enda råd skulle det lyda så här: Varken som samhällen, organisationer eller individer får vi skjuta från höften när vi fattar beslut. Vi måste tänka efter. Noga, ärligt och disciplinerat, även när det bär oss emot. Se vårt eget tänkande sådant det är.

Och våga begära av andra att de gör likadant. Bara så tar vi människor — såväl kollektivt som individuellt — vårt beslutsfattande, och därmed oss själva och vårt förnuft, på det allvar vi faktiskt förtjänar.


Malin Ekman: Var ödmjuk inför din intuition

Malin Ekman, utrikeskorrespondent för Svenska Dagbladet i USA, intervjuade Daniel Kahneman som en av få svenska journalister i samband med utgivningen av Brus.

Jag har alltid litat på min intuition. Daniel Kahneman lärde mig att vara mer ödmjuk inför den, skilja på vad som grundar sig i erfarenhet respektive impuls.

Malin Ekman SvD

 


Alf Rehn: Kompetens kan vara en kreativitetsfälla
Alf Rehn, Professor Alf Rehns forskning har täckt många områden – projektteori, ekonomin i kulturen, innovationsledning, organisationsfilosofi och ledarskap. Han har skrivit inte mindre än 17 böcker (snart 19) och bland dessa finns den internationella bästsäljaren Farliga idéer (Bookhouse) – en bok om kreativitet för alla som inte gillar böcker om kreativitet. Hans senaste bok Ledarskapsparadoxen kom ut 2019.

Kahneman har hjälpt mig mycket, särskilt vad gäller att tänka djupare kring hur kompetens kan vara en kreativitetsfälla. Vår utbildning och erfarenhet är ju självklart en investering, och Kahneman visade tydligt hur vi ofta övervärderar dylika. När jag jobbar med företag har detta varit ovärdeligt – att se hur ledare ofta ignorerar nya idéer och möjligheter eftersom de undermedvetet försöker skydda sin historiskt definierade kompetens.


Niklas Laninge: Jag har byggt stora delar av min karriär på Kahnemans forskning
Niklas Laninge, psykolog, entreprenör och författare till boken Beslutsfällan: genomskåda psykologin som styr dina val, driver också Sveriges största nyhetsbrev om beteendedesign, prenumerera här.

I mångt och mycket bygger stora delar av min karriär på den boll som Kahneman satte i rullning så det blir svårt att välja bland alla lärdomar. Nog för att vi är många som påverkats av Kahnemans idéer i det privata men jag tänker främst på två lärdomar som verkligen fått mig att agera annorlunda i arbetet – i princip på daglig basis!

1. Människor är förlustaversiva, alltså det faktum att vi ofta motiveras mer av att undvika förluster än att få vinster. Som beteendekonsult tänker jag ofta på detta och försöker alltid förstå vad en förslut eller en risk kan innebära för min kund. Givetvis är det lockande att prata om alla vinster som kommer av att jobba med mig och mitt team men i ärlighetens namn så blir det alltid bäst när jag förstår hur jag kan hjälpa kunden att undvika den där förlusten eller risken.

2. Bedömningar bör börja individuellt, en insikt som jag fått med mig från Brus. Precis som de flesta “komplicerade” jobb numera så gör jag och mitt team en hel del bedömningar. Ibland ber vi dessutom våra kunder utföra bedömningar. Sen vi läste Brus har vi verkligen blivit noga med att när en projektgrupp ska utföra en bedömning så börjar de alltid med att göra så enskilt. Därefter lyfter vi upp allas resultat. Genom att göra bedömningar enskilt minskar risken för att en person får orimligt stort inflytande samt ökar sannolikheten för att alla perspektiv får komma till tals.


Sara Henrysson Eidvall: Irriterande jobbigt men verkligen värt det!

Sara Henrysson Eidvall, chefspsykolog för Mensa globalt, till vardags konsult inom arbets- och organisationspsykologi.

Min bästa lärdom är Kahnemans modell för vårt tänkande om det snabba och intuitiva system 1 och det långsamma och eftertänksamma system 2.

System 1 är alltid i gång men system 2 kräver mer av vårt tänkande. Vid personbedömning och urval är det en bra påminnelse att de kandidater som vi snabbt och intuitivt gillar, till exempel för att hen är lång, pratsam och/eller snygg, enligt system 1, inte alls behöver vara de som har de bästa förutsättningarna att göra det aktuella jobbet.

Och då gäller det att tvinga sig att gå över till system 2 och  att verkligen tänka efter: vad är det vi egentligen letar efter och planera för hur kan vi faktabaserat kan bedöma det. Irriterande jobbigt men verkligen värt det!


Gustav Källstrand: Att läsa Kahneman har fått mig att vara snällare mot mina barn

Gustav Källstrand, idéhistoriker och Nobel-expert, verksam vid Nobelprismuseum och programledare och producent för podden Idéer som förändrar världen.

Att läsa Kahneman har fått mig att vara snällare mot mina barn. Det är lätt att man kritiserar och tillrättavisar. Men när den impulsen kommer brukar jag tänka på hur Kahneman visar att vi har lätt att dra fel slutsatser om samband. Exemplet som har fastnat handlar just om återkoppling, och just då om frågan om beröm eller kritik är mest effektivt.

När Kahneman arbetade för det israeliska flygvapnet berättade officerarna för honom att de hade börjat ge mer kritik. De hade nämligen märkt att piloter som fick beröm efter en övning flög sämre nästa gång, medan de som fick kritik flög bättre. Kahneman, som ju gillade att vara motvals, tänkte direkt att detta lät underligt.

Han pekade på att de som fick beröm fick det eftersom de flugit bra. I genomsnitt kommer de dock inte prestera lika bra varje flygning, så deras prestation kommer gå ner. På motsvarande sätt hade de som fick kritik underpresterat, och i snitt höjde de sig till nästa flygning. Hade man gjort dåligt ifrån sig var det helt enkelt lättare att förbättra sig än om man flugit bra. Att man fick kritik eller beröm behövde alltså inte spela någon roll – och i det här fallet kunde Kahneman visa statistiskt att officerarna hade överdrivit betydelsen av sin återkoppling.

Så tänker jag också på barnen. Det är klart att om jag klagar på dem så kanske de kommer plocka upp kläderna i hallen nästa gång. Men de kanske de hade gjort också om jag inte gnällt. Troligast är dock att de inte hade gjort det, oavsett om jag klagade eller inte. Så då tänker jag att med så liten evidens så är det faktiskt både roligare och klokare att inte gnälla. Och vet jag ändå inte vilken återkoppling som hjälper så är det väl lika bra att ge beröm.

 


Helge Thorbjørnsen: Vi har en väldigt stark tendens att överfokusera på små händelser

Helge Thorbjørnsen, författare, forskare och professor i marknadsföring vid Norges Handelshøyskole (NHH) och aktuell med boken Sifferdjur: hur siffrorna styr våra liv (på norska Tallskalle).

Yrkesmässigt är det självklart Kahnemans arbete inom kognitiv psykologi som har lärt mig mest. Forskningen runt prospektteori och inte minst kognitiva skevheter använder jag nästan dagligen.

Privat har jag blivit mer och mer fascinerad av Kahnemans arbete inom hedonistisk psykologi. När negativa händelser sker i livet är det väldigt nyttigt att påminna sig själv om hans focusing illusion: även om en liten sak i livet ändrar sig, är ju allt annat helt som förut.

Vi människor har en väldigt stark tendens att överfokusera på små händelser och en bristande förmåga till att zooma ut. Det har fått mig att bli mindre sur på tillvaron, på småsaker som går fel och på planerade händelser som blir inställda på grund av Covid.

Helge Thorbjørnsen

 


Alexander Norén: Kahneman lärde mig att stanna upp och tänka efter

Alexander Norén, journalist och programledare på SVT, har intervjuat de flesta Ekonomipristagare till Alfred Nobels minne. Han har som skrivit böckerna Magkänslans intelligens: vetenskapen bakom bra beslut och  Nudge: så funkar det.

Kahneman lärde mig att stanna upp och tänka efter. Om det som känns rätt, verkligen är det. Under vilka omständigheter det faktiskt är så, och när ”magkänslan” istället är falsk och leder mig in i en beslutsfälla. Han har gett oss en vetenskaplig karta för smartare beslutsfattande.

 


Björn Hedensjö: Humör och väder kan få helt oproportionerligt inflytande

Björn Hedensjö, psykolog och författare och en av programledarna för podden Dumma människor, som ägnade ett helt avsnitt åt boken Brus. På Volante har han givit ut boken En perfekt natt

Jag älskade att läsa om situationsbrus i boken Brus. Hur situationsspecifika och irrelevanta faktorer som humör och väder kan få helt oproportionerligt inflytande över vårt beslutsfattande. Det gör att jag blir ännu mer uppmärksam på sånt och hur det eventuellt kan påverka mig och beslut jag fattar.”


 

Brus: Det osynliga felet som stör våra bedömningar — och vad du kan göra åt det

 

Tänka, snabbt och långsamt (danskt band)

Ta tillbaka makten över siffrorna!

Vi producerar enorma mängder siffror varje dag. Vad gör alla dessa siffror med oss? Och vad kan vi göra med dem? I Sifferdjur (Tallskalle på norska) visar ekonomiprofessorerna Micael Dahlen och Helge Thorbjørnsen en väg genom sifferdjungeln. Med hjälp av uppseendeväckande forskning visar de hur siffrorna smyger sig in i våra huvuden och kroppar och påverkar hur vi tänker, känner och har det.

Norska bokhandeln Ark tog sig ett snack med författarna om hur arbetet med boken har varit och om de har några goda råd till andra sifferdjur.

Hur kom ni på idén till boken?

HT:
Idén till boken kom väl egentligen från två håll: Det ena var föredraget Micael och jag höll tillsammas på Osla Plaza 2018, då vi upptäckte hur otroligt beroende nänniskor, och näringslivsledare speciellt, är av alla siffrorna i sina telefoners appar. Det andra var att vi redan då kände till forskningen kring hur pengar påverkar folks tankesätt och beteende ganska väl. Vi funderade väldigt på om alla de andra siffrorna i folks liv också kunde ha en liknande effekt på oss.

MD: Jag hade några aha-upplevelser i mitt eget liv, när jag var i USA och upptäckte att Uberföraren satte betyg på mig som passagerare (och jag fick prestationsångest nästa gång jag skulle ta en Uber), när vi skyndade oss genom New York för att maximera antalet steg istället för att stanna och njuta av sevärdheterna på vägen, eller när oenigheten om siffrorna i coronarapporteringen mellan Norge och Sverige förstörde grannsämjan. Aha-upplevelserna blev bara fler och fler och när Helge berättade att han också haft dem insåg vi att vi behövde gå till botten med det här.

Det finns verkligen siffror på ALLT i våra liv numera. Det gjorde det inte för bara några år sen. Det skapas flera siffror varje dag nu – varje dag! – än det gjordes sammanlagt i världen fram till 2010. 

Varför kändes det viktigt att skriva precis den här boken nu?

MD: För att siffrorna på väldigt kort tid letat sig in i alla delar av våra liv och samhället, utan att vi riktigt blivit medvetna om det. Det finns verkligen siffror på ALLT i våra liv numera. Det gjorde det inte för bara några år sen. Det skapas flera siffror varje dag nu – varje dag! – än det gjordes sammanlagt i världen fram till 2010. Och vi påverkas på fler sätt än de flesta ens kan drömma om.

HT:
Siffrorna har de senaste åren trängt sig in i absolut alla vinklar och vrår av våra liv. Vi försiffrar och målsätter ochh själva och alla andra längs alla dimensioner och från alla håll. Sensorer och teknologi har gjort att vi försiffrar vår träning, våra vänner, våra semestrar, restaurangbesök, filmer, konserter, läkarbesök och nästan allt vi företar oss på jobbet. Kombinationen av siffertillväxten och människors sifferbehov gör att boken är väldigt viktig precis nu.

Siffrorna är både fantastiska och skrämmande. De är ovärdeliga i snart sagt alla yrken, de är en super-turbo för innovation, forskning och utveckling, och de har gett mänskligheten de mest fantastiska uppfinningar. Samtidigt har vi släppt in dem i delar av våra liv där de inte hör hemma och inte nödvändigtvis bidrar positivt.


Hur har arbetet med boken varit?

MD: Spännande, skrämmande och väldigt kul! Vi har ju gjort en hel massa studier, experiment, observationer och tester för att se hur folk påverkas av siffror på sätt ingen verkar ha tänkt på tidigare. Det har varit spännande att se hur stora effekterna är både i det stora och det lilla. Skrämmande i vissa fall, till exempel hur siffrorna påverkar nyheterna, vår syn på sanningen och leder till felaktigheter och faror. Men väldigt kul i de flesta fall, när vi sett hur siffror kan få folk att göra allt möjligt konstigt när de jobbar, umgås, tränar, dejtar, och till och med i sömnen!

HT: Arbetet med boken har varit väldigt kul och extremt lärorikt. Vi har gjort experiment och studier på människor och siffror i alla tänkbara och otänkbara situationer. Om allt från sociala medier till ålder, hotellrecensioner, lycka och hur många armhävningar folk klarar. Och det att få lov att skriva detta i ett så öppet format har varit väldigt befriande. Särskilt som vi vanligtvis publicerar i vetenskapliga tidskrifter där form och format kan vara en tvångströja — och där barnet ofta kastas ut med badvattnet.
När siffrorna gör oss självupptagna, stressade, ledsna och omoraliska är det dags att vakna. Vi hoppas läsarna blir lika fascinerande av siffrorna och deras psykologiska effekter som vi är. 

Vad var det mest uppseendeväckande som ni upptäckte? Något som överraskade er?

MD:
Åh, vi har fått så många aha-upplevelser och överraskningar! Några av de
mest uppseendeväckande sakerna vi funnit är att den mänskliga hjärnan har särskilda sifferneuroner som ingen kände till tidigare och som gör att vi reagerar instinktivt på siffror på olika sätt, de kan till och med påverka vår kroppstemperatur och vårt åldrande! En annan sak vi upptäckte är hur siffrorna på lagtröjor påverkar hur idrottarna presterar, det går till och med att förutse i vilken riktning basketspelare och hockeyspelare kommer finta.

HT:
Det mest uppseendeväckande är kanske hur konsekventa fynden är genom allt vi tittat på. Det at siffrorna har en påverkan på oss som är i princip oavhängig kontexten. När vi tränar, när vi är på jobbet, när vi läser nyheter och när vi förhåller oss till andra människor.

Några av de mest uppseendeväckande sakerna vi funnit
är att den mänskliga hjärnan har särskilda sifferneuroner som ingen kände till tidigare och som gör att vi reagerar instinktivt på siffror på olika sätt, de kan till och med påverka vår kroppstemperatur och vårt åldrande!
Några sista råd till andra sifferdjur?

MD: Kom ihåg att det är vi människor som har hittat på alla siffror. Varje siffra har vi någon gång hittat på för att den ska hjälpa oss, motivera oss, göra oss bättre. Inte för att styra oss och få oss att göra saker vi inte alls tänkt eller vill. När de inte gör det kan det vara en god idé att ifrågasätta dem, kanske strunta i dem ibland. Eller hitta på nya och bättre siffror.

HT: Kasta en kritisk blick på ditt eget liv och din egen arbetsplats: Behöver vi mäta och försiffra allt? Behöver vi alla dessa KPI:er och nyckeltal? Vad gör de med oss? Behöver vi övervaka siffrorna i våra sociala medier, på pulsklockan och i all världens appar? Eller är det på tiden med en siffer-detox och att hellre tänka själv, reflektera och stressa ner ett par hack?

“Vi går på autopilot”

Etnologen Ida Hult bokdebuterar med Ärvda svar: Om en framtid bortom gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar. Vi ställde henne några frågor kring boken.

Varför skrev du den här boken?

– För att det hade blivit smärtsamt tydligt för mig hur oerhört svårt det är att åstadkomma något verkligt nytt inom befintliga strukturer. Samtidigt som det är inom just existerande strukturer vi nu ska lösa en mängd stora och sammantvinnade utmaningar. Jag ville borra i vad det är som gör att vi fastnar, sätta ord på det och få igång en diskussion om vad vi kan göra för att komma loss. Och såklart för att jag ser rätt få fantasifulla, originella och udda saker där ute.

Du får i samma mening in storföretag som Ikea och Amazon och hamnarbetare vid sekelskiftet och Hazdafolket i Tanzania – vad är kopplingen? 

– Att de alla är kulturer som avslöjar mänskliga villkor. Att de alla är kulturella uttryck som visar på vad hur människor gör, tänker, organiserar sig. Ärvda svar är en etnologisk bok i den mening att vardagliga prylar, talesätt, möten och projekt får visa på djupa underliggande problem. Det vi gör i våra privata liv mångfaldigas på våra arbetsplatser när vi tillsammans ska försöka åstadkomma saker.

Du skriver att vi går på autopilot – på vilket sätt?

– För att vi gör det mesta i livet och på jobbet utan att verkligen tänka, observera, analysera eller välja. Utan en medveten riktning med aktiva val. Då hamnar man lätt i repetition, man blir taktiskt, praktiskt effektiv och kortsiktig. Vi går mer på vana än vilja och val, så att säga.

Du skriver att vi är ”uppställda för överrumpling” – berätta hur du tänker.

– Vi människor är ju nästintill förändringsimmuna. Det finns en inneboende tröghet mot förändring, vi argumenterar hela tiden för att fortsätta som vi gör. Vi sopar jäsande surdegar under mattan och agerar kortsiktigt – och blir sedan förvånande när det går fel, och över att tillfällena när vi tvingas betala ränta kommer tätare och tätare. Vi betraktar ofta en oangenäm överraskning som ett oväntat problem fast det är en tydlig nota på de handlingar vi har beställt och utfört. När vi rusar på och bara gör, när våra organisationer greatwashar allt till ”möjligheter”, ja då ställer vi upp oss för överrumpling. När vi faktiskt kunde ha lagt tiden på att förbereda oss.

Vad är tunnsikt?

– En insikt förändrar sättet vi ser. En tunnsikt, en ”thinsight”, bygger på de där nakna, magra och rätt ohjälpsamma siffrorna som vi ska använda för att driva förändring. Man får inte mycket bränsle med sig i förändringsprocessen av ett tunt och bakåtblickande material. Vi gör rätt många antaganden om hur människor fungerar som är endimensionella. För att forma bättre framtider behöver vi perspektiv och djup.  Vi har en massa roadmaps och journeys men tycks liksom helt vilse.

Du säger att vi behöver tänka mer ”framtiden och bakåt” – vad menar du med det?

– Vi behöver fler organisationer som inte bara tillåter eller uppmuntrar nytänkande utan kräver det. För det krävs en framtidsvision som är så tydlig, så konkret och så inspirerande att man kan leda från den och inte till den. Helt enkelt ett perspektiv på affären eller livet som är så tydligt att den kan backas till punkter på din att-göra-lista för imorgon. När framtiden är vag och luddig kommer den inte in i vår kalender. Och där behöver den vara. Det är i nuet vi formar framtiden. Den är en aktiv handling, en skapelse, inte en destination. Jobbar vi baklänges från den så når vi den, jobbar vi mot en suddig framtidsönskan så finns det så mycket annat som trumfar den i stunden och de blir kortsiktiga istället för långsiktiga.

Många känner nog att de får allt mer att göra – vad menar du med att vi inte får något gjort?

– Vi lever i en tid som präglas rätt mycket av busy work. Att visa att man jobbar och får saker gjorda är viktigare än att rätt saker görs. Det är viktigare att inte göra fel än att göra rätt, än att göra något bra. Vi är mer duktiga än vi är modiga. Autopiloten sparar kraft men resultatet blir att vi inte är närvarande i våra egna liv. Att våra liv blir mindre våra egna.

Du säger att vi förhåller oss till framtiden lite som till en ”främling på ett café”?

– Vi har en avståndsförälskelse i framtiden. Den är som en snygg, fascinerande, spännande främling på ett café. Vi kan tillskriva främlingen vilka härliga egenskaper som helst, föreställa oss ett fantastiskt liv tillsammans. Ju mindre vi vet om främlingen, desto enklare att forma den till precis det vi önskar oss. Och det är så himla lätt att förväxla det där önsketänkandet med nytänkande. För ser vi på vårt agerande så är vi ju kortsiktiga och barrikaderar oss emot framtidens förändringar. Vi vill fortsätta som vi gör nu, men ändå få främlingen på sikt. Jag tror att vi måste bli intima med framtiden, skaffa oss en seriös relation med den. Då kan framtiden bli verklig för oss och när den blir det så gör vi bättre val för oss själva, varandra, planeten och så vidare. 

Vem ska läsa?

– Jag ser två läsare framför mig. Den som själv plockar upp boken vill förändra och vet hur svårt det är. Den läsaren hoppas jag får ord på sin känsla, upplever sig mindre ensam, får tips, kraft och energi av läsningen. Den andre läsaren får boken av någon annan. Det här är läsaren som tycker att allt går rätt bra idag. Jag hoppas den läsaren blir lite omskakad.

Behövs boken?

– Den är livsviktig. Vi säger att vi har stora utmaningar, säger oss söka förändring, transformation till och med, men gör mer av samma. Och det är så mycket spel för gallerierna. Det räcker inte om vi ska forma framtiden till något bättre. Jag hoppas att många kommer att känna igen sig och välja annorlunda framåt. Det är ingen enkel bok. Den är bitvis rätt brutal. Den är ett yvigt imperativ. Vi kan inte fortsätta som vi gör.

Läs bokens inledning här och Idas debutantporträtt här.

 

 

Välkommen på bokfestival!

En väldigt fin sak med att vistas i Volantes universum är att det också ingår en bokhandel där: Gamla stans bokhandel. Och som vi alla vet: Good things happen in book stores. (Ryan Holiday — författaren bakom Hindret är vägen — som skrev den där texten har faktiskt sedan dess öppnat en egen bokhandel hemma i Austin under pandemin…)
För precis tre år sedan nyöppnade Gamla stans bokhandel då Helena Landberg anställdes och började driva bokhandeln. Sedan dess har det blivit ungefär 300 evenemang, med Volantes författare men också med en lång rad namnkunniga och mindre kända författare från hela världen.
* Här genomfördes utomhussigneringar när pandemin inte tillät den lilla lokalen att ta emot fler än tre personer. Dessutom var Gamla stans bokhandel först bland fysiska boklådor med att erbjuda hemleverans med enhetsporto.
* Under den digitala bokmässan 2020 sände Svenska kyrkans scen Se människan sitt digra program från bokhandeln.
* Under Stockholms bokhelg i augusti 2021 höll bokhandeln igång tre samtidiga scener i Gamla stan (på Stortorget och på Stora Nygatan) under tre dagar.
Självklart måste treårskalaset bli i form av en BOKFESTIVAL i dagarna tre. Varmt välkomna till Gamla stan och Stora Nygatan 7 den 19 till 21 november!

FREDAGENS PROGRAM:

17:00 Vinprovning med Mikael Mölstad (obligatorisk anmälan till info@gamlastansbokhandel.se)
18:00 Rachel Molin och Tomas Andersson Wij samtalar i Storkyrkan med Anna Bennich

 

LÖRDAGENS PROGRAM:

 

SÖNDAGENS PROGRAM:

12:00 Musse Hasselvall och Robert L Svensson i samtal med Linnéa Claeson om Våldet
13:00 Barnens timme med Josefine Sundström och Ylva Hällen
13:00 Lars Epstein om Stockholmsfotografier
14:00 Anders Möller och Göran Greider i samtal om Konsten att flytta till landet
14:00 Henrik Williams om Rökstenen
15:00 Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt samtalar om sina senaste böcker
 

Lagommetodens 10 gyllene regler – så lever du hälsosamt utan att träna och banta ihjäl dig

Fredrik ”Doktor lagom” Nyström är läkare och professor i internmedicin vid Linköpings universitet, aktuell med boken Radikalt lagom.

Han beskriver sig som en visselblåsare på sjukhusgolvet som vill varna för många populära och farliga hälsotrender. Och i boken krossar han många av våra vanligaste myter om hur man lever hälsosamt.

Trenderna han varnar för handlar om extrem träning och extrema dieter. De sprids av allt ifrån kollegorna på jobbet till populära influencers och hälsogurus, där de senare långt ifrån sällan är sponsrade av industrin. Konsekvensen av att ha det som brukas kallas för ”en hälsosam livsstil” är trasiga kroppar, försvagade hjärtan och en gnagande hälsostress som inte bara tar stora sjukvårdsresurser i anspråk, utan som också gör oss allt sjukare.

Fredrik Nyström har därför utvecklat det han kallar för lagommetoden. Metodens budskap är enkelt: Det går att leva hälsosamt utan att göra hälsa till sitt enda livsstilsintresse. Vägen dit går genom att sträva efter det svenskaste vi har – att vara lagom. Det handlar om lagom mycket träning, lagom mycket mat och lagom mycket vin.

Det bästa är att det sannolikt handlar om betydligt mindre träning, betydligt godare mat och betydligt mer vin än du tror.

”Det är vår märkliga samtid som lurat oss att det goda livet inte skulle vara förenligt med god hälsa”, skriver Fredrik Nyström i Radikalt lagom.

Här delar Fredrik Nyström lagommetodens gyllene regler, eller sina sina tio bästa tips på hur du lever långt och lyckligt utan att träna, banta och stressa dig till döds.

 Gyllene regel 1: Träna aldrig mer än du behöver

Du måste inte alls motionera bara för att ”hälsoexperter” säger det. Det finns inga vetenskapliga bevis för att du blir friskare i hjärtat av att utöva den ökade motion som ordinerats av någon annan. Ta bort sådana krav från din hjärna – minska din hälsostress genom att bara träna så mycket som är lagom för dig och din kropp.

 Gyllene regel 2: Använd inte benen i onödan

Har du ingen lust att ta den där löpturen din ”hälsoguru” ville att du skulle ta för att komma i ”toppform”? Det är kallt, regnar och är halt. Då ska du strunta i det. Du riskerar nämligen alltifrån fallskador till hjärtflimmer om du tränar för hårt. Lyssna på mina lugnande råd i stället: minska din hälsostress genom att aldrig springa mer än vad som är din kropps bästa. Och det som är bäst för din kropp är vad som är lagom för den. Ställ dig inte heller upp bara för att någon säger åt dig – att stå i onödan stressar underbenens vener och är kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom.

Gyllene regel 3: Var tjock och lycklig

Om du har ett BMI över 30 och har blivit medelålders, banta inte på befallning! Enligt de senaste vetenskapliga rönen kommer en lyckad bantning snarare att öka din risk att dö i förtid. Gör dig av med den farliga missuppfattningen om att bantning alltid är bra för dig. Var i stället tacksam om du misslyckas med dieten – då har du god prognos. Banta bara bort vad som är lagom för dig och gör det i sådana fall med lågkolhydratkost.

Gyllene regel 4: Säg adjö till kolhydraterna

Om du ändå vill gå ned i vikt för att känna dig lite lättare eller för att slippa köpa nya byxor – ta bort de farliga kolhydraterna från maten! För mycket kolhydrater får magen och levern att svälla av inlagrat fett när du äter mer än du förbränner. Kolhydrater behövs inte för att kroppen och hjärnan ska fungera. Eftersom kolhydrater mättar dåligt får du dessutom kämpa extra hårt mot hungern när du bantar med lågfettkost. Din mage kommer att knorra och snart bli hungrig efter en lågfettmåltid. Ha inte heller dåligt samvete för att du inte ätit upp all potatis på tallriken. Potatis innehåller betydligt fler kalorier än morötter, trots att moroten smakar mer sött. Det är för att potatis, precis som öl, innehåller sammanslagna sockermolekyler som bildat stärkelse. Din potatis lurar alltså i dig sockermolekyler. Potatisen har bara funnits i Sverige sedan 1700-talet och blev populär först under 1800-talet. Det finns tyvärr ingen lagom tradition av potatis – Gustav Vasa visste inte ens vad en potatis var för något.

Gyllene regel 5: Skippa vitamintillskotten

Har du lagt en massa pengar på vitamintillskott och antioxidanter? Lägg i stället de pengarna på att köpa ett exemplar av den här boken till en god vän. Dina månatliga utlägg för vitamintillskott kostar nämligen ungefär lika mycket som en bok om du tillhör genomsnittet. Vitaminer och antioxidanter ger inte den nytta som hälsoindustrin påstår utan är snarare farliga tillskott enligt vetenskapligt starka studier. Det finns inget lagom med att äta konstgjorda vitamintillskott såvida du inte har medicinskt fastställd vitaminbrist eller är en sjöman med skörbjugg.

Gyllene regel 6: Bli fiberfri och tacka nej till fruktsalladen

Är du en sådan som äter mycket fibrer, ofta är hungrig och än oftare behöver veta var närmaste toalett är lokaliserad? Om du läst boken vet du numera värdet av att vara fiberfri. Ha inte dåligt samvete för att du festar till det med bröd som saknar fullkorn. Det finns inga vetenskapliga bevis för att fibrer gör dig mer hjärtfrisk. Kom håg att kvinnor med hjärtsjukdom blev än sjukare av att äta mycket fibrer och frukt. Frukten är dessutom dyr, sockerspäckad och besprutad. Det är vare sig lagom, eller naturligt, att äta mängder av den frukt som importeras till Sverige.

Gyllene regel 7: Fett är flott

Du funderar på om du ska äta pasta och tomatsås med ett äpple till efterrätt eftersom experterna påstår att fett är så farligt? Då har du blivit lurad. Fett kan förbättra dina kolesterolnivåer, särskilt det fett som kommer från olivolja. Och i förhållande till kalorierna kan fett mätta bättre än kolhydrater. Prova själv och märk att grädde mättar mer än läsk! Äpplen består dessutom nästan bara av socker och vatten. När det gäller fettintaget bör du äta som man gjorde förr, när man åt upp allt stekflott och smörgåsarna breddes med tjocka lager smör. Det är inte för inte som det gamla svenska ordet ”flott” också betyder lite lagom lyx.

Gyllene regel 8: Bränn ditt fett på vintern

Har du alltid satt på dig mössa och vantar så fort det blivit lite kallt? Om du i stället tränar dig att tåla kyla kan du öka din förbränning med hjälp av den bruna fettväven. Den förbränner fettsyrorna i kroppen och omvandlar dem till värme. De varmblodiga däggdjuren överlevde meteoriten som utrotade dinosaurierna tack vare sin bruna fettväv. Värm dig med kunskapen om att vi härstammar från samma däggdjur. Frys lite mer för att höja din metabolism och för att minska på vikten – det är en svensk tradition att frysa in vintern.

Gyllene regel 9: Vin är din nya hälsodryck

Tycker du om vin till middagen och har vanan att avnjuta eller glas eller två några gånger i veckan? Fortsätt med det! De som njuter av vin får mindre hjärt-kärlsjukdom. Minska stressen, njut av att du gillar vin som måltidsdryck. Du är i ett gott sällskap som har god prognos att leva länge. Lämna inte det sällskapet, utan njut av ditt vin till middagen – det ger dig röda kinder och bra blodtryck medan du sover.

Gyllene regel 10: Den som tävlar kommer först till himlen

Om du gillar konditionsträning, försök åtminstone att undvika tävlande mot andra. De som gillar att träna har förstås ofta goda förutsättningar för att prestera väl i tävlingar. Men om du fortsätter att träna hårt och satsar på uthållighetslopp, kom gärna ihåg den här boken den dag du får förmaksflimmer – jag har ju varnat dig. Och du som aldrig kom tillbaka på grund av din plötsliga död, vi ses på andra sidan. Då har vi all tid i eftervärlden att tävla mot varandra, säger jag som tränar för radikalt ibland. Jag har blivit lite beroende av mitt eget morfin, endorfinerna, som produceras när vi tränar. Men ett glas rödvin efter en löptur får mig att varva ned samtidigt som det ger mig en njutningskick. Och i stället för att vinna bör du sträva efter att njuta, eftersom dysterkvisten har en sämre medicinsk prognos än den som är lagom tjock och lycklig.

Vill du lära dig mer om lagommetoden? Köp boken HÄR

Volantes förlagschef Tobias Nielsén utses till regeringens utredare för nationell kulturstrategi

Regeringen har idag, 5 november, tillkännagivit att man vill se en nationell strategi för utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna (KKN). För att leda det arbetet som s.k. särskild utredare har Volantes grundare och förlagschef Tobias Nielsén utsetts. 

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind säger:

– Tobias Nielsén har stor kunskap och gedigen erfarenhet av det komplexa och breda fält som kulturella och kreativa näringar utgör. Fältet kan betraktas som relativt ungt, men har samtidigt en historik som är tätt sammanvävd med de snabba omvandlingar som har ägt rum i samhället de senaste 20 åren. Tobias har jobbat med dessa frågor under en tid då kulturen tagit en allt större plats som näring och källa till innovation och utvecklingskraft, och det ska bli väldigt spännande att följa arbetet.

Se pressträffen här.

Covid-19 har inneburit stora utmaningar för många aktörer som är verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna. Samtidigt har det under pandemin etablerats nya vanor och sätt att producera och ta del av kultur genom exempelvis digital teknik som fortsatt kommer att prägla samhällsutvecklingen.
Att utveckla och samordna politiken för KKN var ett av flera områden som Återstartsutredningen lämnade förslag om i betänkandet ”Från kris till kraft – återstart för kulturen”. Flera aktörer inom det offentliga och i näringslivet har också efterfrågat ett samlat grepp från regeringen.

Utredningen får namnet Nationell strategi för att främja de kulturella och kreativa näringarna och som utredare utses alltså Tobias Nielsén, utbildad civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och grundare av bokförlaget Volante, som han också driver som vd och förlagschef. Han har lång erfarenhet både som verksam och sakkunnig inom området kulturella näringar, och har också suttit i juryn för regeringens exportpris för kulturella och kreativa näringar.

– Det ska bli spännande och kul att leda det här arbetet. Det handlar om frågor som jag i rollen som forskare och analytiker sysslade mycket med för ungefär 15 år sedan. Men jag har dels ny egen erfarenhet som kulturföretagare, dels händer mycket hela tiden, inte minst i spåren av pandemin.

– Egentligen är det samma frågor som vi så ofta sysslar med på Volante. Vad förklarar det som händer eller hänt, och hur hänger saker samman? Och finns det något som kan göras bättre?

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022. Till sin hjälp av Tobias ett kansli med huvudsekreterare och andra medhjälpare.

 

Samtalsfestivalen Öppna rum låter forskares och konstnärers perspektiv mötas

I samtalsfestivalen Öppna rum möts konstnärer och forskare för att tillsammans tänka nya tankar om aktuella frågor. Kan människan optimeras? Hur har hanteringen av fakta kring Covid-19 blivit ett verktyg för politiska intressen? Kan och ska vi verkligen mäta nyttan av konst och forskning? Och hur hjälper en kris oss att tänka nytt?

Varmt välkommen till Öppna rum – ett samarbete mellan konsthallen Accelerator och förlaget Volante. En dag tillägnad öppna samtal där studenter och allmänhet möter professorer och konstnärer i dialog om vårt samhälles utmaningar och möjligheter. Högt i tak, fritt spelrum för nya perspektiv och idéer.

Tid & plats: Lördag 23 oktober kl. 12–17 på Stockholms universitets konsthall Accelerator. Fri entré.

Samtalsprogram 23 oktober kl 12–17:

  • Sifferdjur: En sund själ i en optimerad kropp? Micael Dahlen, författare och ekonomiprofessor, i ett samtal med konstnären Fathia Mohidin om vilka beslut och metoder som leder till mentalt välbefinnande. Var går gränsen mellan hälsosam livsstil och besatthet? Moderator: Mårten Snickare, professor i konstvetenskap.
  • Efter covid: Samma munskydd här som där? Vetenskapsjournalisten Emma Frans samtalar med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi om hur Covid-19 inte bara var en kris för folkhälsan utan även en informationskris, där forskning och vetenskap ställdes mot politiska intressen. Moderator: Ester Pollak, professor i journalistik.
  • Kreativ friktion: Varför gör motstånd att vi tänker nytt? Kulturjournalisten Jan Gradvall sammanför doktoranden och teaterregissören Carolina Frände med Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, i ett samtal om hur kunskap blir till.
  • Konst och forskning: Det omätbaras renässans? Filosofen och författaren Jonna Bornemark i samtal med konstnären Hanni Kamaly om att hantera och värdera det irrationella inom konst och forskning. Moderator: Naima Chahboun, poet och doktorand i statvetenskap.

Läs mer om Accelerator!

Volante på bokmässan 2021

Fortsatt välkommen till bokmässan 2021 och Volantes många programpunkter! Alla samtal går att se på Bokmässans hemsida hela året ut, bara sök på författarens namn.

  • Merlin Sheldrake i samtal med Andrev Walden: “Kan svamparna rädda oss?”. Boken heter Ett sammanvävt liv. Här nedan en kort snutt.
  • Elizabeth Kolbert i samtal med Sverker Lenas om “Mänskliga utmaningar i en ny tidsålder”. Boken heter Under en vit himmel.
  • Emma Frans, aktuell med boken Alla tvättar händerna:
    • “Alla tvättar händerna?”. Se människan-scenen.
    • “Sveriges Coronastrategi”, samtal med  Amina Manzoor och Johan Anderberg och programledare Per Wirtén.
    • “Ett år före valet – hur kriser stresstestar vår demokrati”, samtal med Nils Funcke och Nisha Besara med programledare av Malin Clausson.
    • “När alla tvättar händerna – tvättas även fakta bort?”
  • Musse Hasselvall och Robert Svensson i samtal med Gabriella Ekström Filipsson och programledare Alexandra Pascalidou om “Våld i skolan”. Boken heter Våldet: en bok om det som lockar, smärtar och skrämmer oss.
  • Jan Carlzon om “Se människan!” på Svenska kyrkans scen med samma namn. Boken heter Se människan! 
  • Lars-Johan Åge i föreläsningen “Den dolda superkraften omtyckthet.” på scenen Se människan. Boken heter Omtyckt-Superkraften i att vara äkta, positiv och relevant.
  • Mustafa Panshiri i samtal med Diamant Salihu, Ali Kalhil och programledare Alexandra Pascalidou om “Gängkriminalitet”. Boken heter 7 råd till Mustafa.
  • Sara Öhrvall i föreläsningen “Ditt framtida jag – ett klassrum med superhjältar.” Boken heter Ditt framtida jag.
  • Johan A Ericsson i samtal med Åsa Fahlén, Fredrik Alvén, Rosaline Marbinah och programledare Grabriella Ahlström om Framtidsspaning: demokrati om 100 år tillsammans. Boken heter Självstyra.