Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Kahneman död: ”Han förändrade världen”

Daniel Kahneman har vid 90 års ålder gått ur tiden. Han var en hyllad nobelpristagare, psykolog och författare till boken Tänka, snabbt och långsamt.

“En oundviklig förlust, men såna svider minst lika mycket, lärde han oss”, säger Micael Dahlen, professor på Handelshögskolan i Stockholm.

Nyheten spreds igår sen eftermiddag 27 mars via Washington Post. Micael Dahlen, som i sin forskning verkat i Kahnemans anda, fortsätter:

“Idag firar jag vinsten av hans banbrytande livsgärning och allt han gav mig, en lust till ekonomin, nya perspektiv på människan och sällskap i nyfikenheten kring hur lycka egentligen fungerar.”

Volante gav 2012 ut Tänka, snabbt och långsamt i hyllad översättning av Pär Svensson. Den blev en global bästsäljare (Thinking, fast and slow) och har fortsatt att läsas och refereras till också i Sverige.

Uppföljaren Brus: det osynliga felet som stör våra bedömningar (Noise i original) skrev han tillsammans med Olivier Sibony och Cass Sunstein. Den gavs ut på svenska och engelska 2021.

Ett flertal författare som Volante givit ut har påverkats av Daniel Kahnemans forskning och tankar.

Emma Frans, som utöver rollen som forskare vid Karolinska institutet och författare också är styrelseledamot i Stiftelsen Nobel Center, säger:

“Bland alla ekonomipristagare är Daniel Kahneman en av mina absoluta favoriter. Hans forskning har blottlagt människans naturliga dumhet på ett sätt som gör det möjligt att förstå och förutsäga vilka misstag vi riskerar att göra. Dessa upptäckter har haft enorm betydelse inom en mängd områden och påverkat hur beslutsfattare utformar politik, hur företag marknadsför produkter och hur individer fattar beslut i sin vardag.”

Gustav Källstrand, idéhistoriker och Nobelprisexpert, i höst aktuell med ny bok om just lärdomar från nobelpristagare, säger:

“Kahnemans ekonomipris visar att ekonomi inte handlar så mycket om pengar som det handlar om hur man navigerar i en värld där både ens kunskap, resurser och tankeförmåga är begränsad. Han beskrev våra mänskliga svagheter, men också att vår styrka ligger just i att vi kan använda kunskapen om våra fel för att ändå hitta rätt.”

Alexander Norén, ekonomijournalist vars båda böcker Magkänslans intelligens och Nudge till stor delar byggde vidare på forskningsfältet som Kahneman grundlagt, säger:

“Han gjorde ekonomi mänsklig genom att föra in psykologi i de ekonomiska ekvationerna. Han var en banbrytande Nobelpristagare som för evigt skrivit in sig i beteendeekonomins historia.”

New York Times-kolumnisten David Brooks, på svenska utgiven med Vägen till karaktär, skrev i New York Times då Tänka, snabbt och långsamt gavs ut, att Kahnemans och hans medforskare Amos Tverskys forskning “kommer vara ihågkommen hundra år från nu”.

Volantes grundare Tobias Nielsén var den som köpte rättigheterna till Kahnemans böcker och gav ut dem i Sverige:

”Han förändrade världen. Hans forskning om hur vi ser på människan har påverkat lagar och regler, hur vi fattar beslut, en enorm mängd efterföljande forskning, och hur vi ser på oss själva och andra. Hans Tänka, snabbt och långsamt har fungerat som en guidebok för hur människan reagerar på egentligen allting, från coronaviruset till en vardaglig semestervecka.”

Daniel Kahneman föddes 5 mars 1934 i Tel Aviv och spenderade första åren i Paris. Han har i flera intervjuer berättat om barndomen med en påtvingad davidsstjärna, tysk militär närvaro och pappan som dog strax före krigsslutet.

Daniel Kahneman erhöll Ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2002. De senaste trettio åren var han knuten till Princeton University som professor.

Alla ni som vill väcka er själva, läs boken!

På August-galan 2023 läste Noa Hermele upp denna fina presentation av Eva Ekselius bok Vakna, mitt folk!, som vi har fått tillstånd att publicera.

På 1100-talet gav Moses Maimonides ut sin banbrytande bok “Vägvisare för villrådiga”. Det var ett storartat försök till att ge den dåtida läsaren möjlighet att förstå religion, vetenskap och filosofi. Nästan 1000 år senare har Eva Ekselius skapat en ny vägvisare för villrådiga som den samtida läsaren kan hämta inspiration ur och pröva sina idéer mot.

“Vakna, mitt folk!” skildrar en tid fylld av spänningar och förändringar som flätar samman den judiska erfarenheten med Europas moderna historia.

Det fantastiskt fina omslaget är en blandning av en karta och judisk folkkonst i form av ett pappersklipp. Det är som att den vill säga: här är en bok som hjälper dig att navigera genom den judiska kulturen i Europa.

Idag när antisemitiska incidenter ökar i Sverige kan denna bok verka som en motkraft som ger kunskap och ökad förståelse för judiskt liv.

Titeln på boken, “Vakna, mitt folk!”, är hämtad ur en hebreisk dikt författad av poeten Judah Leib Gordon som blev en sorts manifest för den judiska upplysningsrörelsen i Östeuropa. Alla ni som vill väcka er själva, läs boken!

Noa Hermele, rektor för folkhögskolan Paideia

Är du vår nästa kloka och roliga medarbetare?

Under våren 2024 söker Studio SN7 och Volante en praktikant med intresse för sälj och kommunikation.

Volantes vision är att göra världen till en klokare och roligare plats. Vi är både ett bokförlag och en agentur – kärnan i verksamheten är att hjälpa människor som gör skillnad genom att sprida idéer, kunskap och berättelser. Ordet står alltid i centrum.

I april 2022 startade vi Studio SN7 som är en ny samtalsscen och idéstudio i Gamla Stan. Där har vi en bred verksamhet med evenemang, konferenser, seminarieprogram och samtal.

I rollen som praktikant får du ett stort ansvar. Du jobbar med våra digitala kanaler med kommunikation och sälj, men även med produktioner och evenemang. Särskilt fokus kommer att vara på Studio SN7. Du kommer att få hjälpa till med alltifrån att skapa säljande annonser, ha kontakt med kunder, administrera hemsidor och skapa kommunikationsstrategier. På vår arbetsplats blir du del i ett stödjande och härligt team. Du får vara med i många sammanhang och ta del av ett brett nätverk med några av landets skarpaste hjärnor. En stor del av arbetet sker i våra digitala kanaler, vilket betyder att du uttrycker dig väl i skrift på både svenska och engelska. Intresse av projektledning och produktion är ett stort plus, även kunskap i grafisk formgivning.

Är du som klippt och skuren för uppdraget? Tveka då inte på att skicka oss en kort presentation av vem du är och när du önskar din praktik. Vi skulle också gärna vilja titta på ditt CV. Du når oss på info@storanygatan7.se
Tveka inte att höra av dig om du har några frågor.

Skicka ansökan senast 24 november, men gärna tidigare.

Vi ser fram emot att höra av dig

”Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …”

Blågula kriget – Svenskarna som slåss i Ukraina är Alex Voronovs unika reportage om frontsoldaten Oliver Mets, biståndsarbetaren Tilde Addenbrooke samt Sten, mer känd som Okänd soldat – och en rad andra volontärer, som valt att göra det de kan för Ukrainas sak. Vi ställde några frågor till honom inför bokens utgivning.

Vad var det som fick dig att skriva den här boken, om de svenska volontärerna i Ukraina?

Jag började följa dem för att komma in i krigsmiljöerna och föra dagens Ukraina närmare folk i Sverige. Jag tänkte att svenskar som såg sina landsmän i kriget skulle lättare relatera till det som pågår där.

Men ursprunget var att förläggaren Johan Wirfält tog kontakt med mig och frågade rakt ut om jag inte ville skriva en bok. Det fick mig att tänka i den riktningen och gav den trygghet jag behövde för att genomföra planerna.

Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …

Hur kom du i kontakt med dem?

Jag såg Sten på Twitter och det kändes som en genuin person som vet vad han håller på med. När jag pratade med honom berättade han om Tilde. Så jag ringde henne. Det var sommaren 2022. En svensk civil volontär utan tidigare kontakt med Ukraina väljer att bosätta sig här för att koordinera humanitär hjälp – det var definitivt en person som jag ville träffa och följa. När jag väl kommit in i det arbetet insåg jag att här fanns historier som förtjänade ett annat, större format än tidningsartikelns. Och jag ville vara med dem under längre tid.

På hösten 2022 träffade jag Oliver. Vi hade följt varandra på Twitter en tid och jag känner hans far sedan tidigare. Vi träffades i Eskilstuna mellan Olivers vändor i Ukraina, pratade under ett antal timmar och jag insåg att här finns ännu en unik historia, av en svensk i strid, som borde vara med. Jag sökte egentligen någon svensk med de uppgifterna i Ukraina. Och nu fanns han här i min hemstad och i utkanten av min bekantskapskrets. Olivers estniska bakgrund och parallellen mellan estländarnas och ukrainarnas erfarenheter är ytterligare en sådan där intressant sak att beskriva.

Jag har inte lämnat tyckandet.

Hur kom det sig att en ledarskribent lämnat tyckandet och gav sig iväg till Ukraina och började skriva reportage?

Jag har inte lämnat tyckandet. Mitt arbete i Ukraina är opinionsbildning på regionala ledarsidor för Liberala Nyhetsbyrån. Men det är sant att det är mer berättande än explicit tesbyggande i boken. Ja, det är väldigt annorlunda mot det jag jobbat med de föregående 20 åren. Men det nya är framför allt bokformatet där jag tvingats gå ifrån det avskalade ledarsidestexten till att försöka skriva mer beskrivande och med större närvaro. Det har varit svårt men just därför också mycket lärorikt.

Och varför blev det just du som skrev den här boken? 

Jag kan nog svara på den frågan bättre när det har gått lite tid och jag fått distans till boken. Men grundvillkoren är att jag har kunnat tillbringa sammanlagt flera månader i Ukraina som del av jobbet för LNB samt haft en rad andra förutsättningar för att kunna avsätta den tid som krävs för att skriva en bok. Det underlättar att Ukraina är hemmaplan för mig. Jag har med mig språket och kulturen, har jobbat i Ukraina till och från i många år, känner mycket folk och kan göra väldigt mycket på egen hand när jag är där.

Det underlättar att Ukraina är hemmaplan för mig.

Du är född i Odessa. Kan du berätta om din bakgrund?

Mina föräldrar träffades i Odessa under sin studietid. Mamma, som nu inte är i livet, hade kommit dit från Ryssland för att läsa på en sjöfartsskola. Pappa var militärstudent från Uganda och utbildade sig till officer inom luftvärnet. Jag föddes 1975 och något år senare började min far konspirera mot Idi Amins ugandiska regim som han var tänkt att tjäna. Hans överordnade i Uganda fick reda på det och hemkallade honom. Det ville han förstås inte vara med om, så han smet till Sverige och sökte politisk asyl. Det var 1977. Vid samma tid tog min mormor och gammelmormor mig till Ryssland medan min mamma läste fem år till på telekommunikationshögskola i Odessa. Ett par år efter att hon blev klar där fick vi tillåtelse att flytta till Sverige för att återförenas med min pappa.

Vid ett tillfälle fick du oss att lova att trycka boken även om du inte kom tillbaka. Vart skulle du då?

Det är en sådan sak som låter mer dramatisk än vad den är. Det var säkerhetsmässigt inget särskilt med den resan – visserligen österut men inte till den omedelbara frontlinjen den gången. Samtidigt kan man inte ta något för givet i Ukraina och det var bra för mig att veta att oavsett vad som händer så kommer det jobb jag lagt ner att utmynna i en bok. Allt som kan ge positiva tankar och undanröja oro är av godo.

Vad har förvånat dig mest under arbetet med boken?

Jag jobbar i Ukraina. Inget förvånar mig …

Vad är väl en bokmässa?

För många deltagare inleds bokmässan med en tågresa, som kanske tillbringas med näsan i en bok, med förberedelser inför framträdanden eller i glatt samspråk med kollegor.

För andra inleds den med monterbygge; möbler ska skruvas ihop och väldiga mängder böcker hivas upp.

 

För en bransch i ständig förändring och samtidigt i förutsägbara årscykler finns massor att diskutera med kollegor från andra förlag, från media, bokhandel, bibliotek och lärarkåren.

Viktigast och roligast är kanske ändå möten med läsare (kända och okända), i montern och i samband med olika scensamtal. Som till exempel den man som under sitt besök hos oss berättade om de två rum i källaren han lyckats hyra av sin bostadsrättsförening för att inrymma sitt växande bibliotek. Han ville täcka alla kunskapsområden och köpte inte mindre än åtta aktuella böcker ur Volantes utgivning.

Det är alltid intressant att ta del också av de mindre spontana samtalen i form av seminarier, debatter och scensamtal. Vi låg själva bakom ett fyrtiotal sådana.

Ibland hettade det till, som när Vesna Prekopic skulle diskutera under rubriken ”Varför blir vissa kriminella” med Jerzy Zarnecky, Alice Teodorescu och Alexandra Pascalidou. Stämningen var bitvis mycket spänd …

Även i seminariet ”Är de rika ett problem” med Jan Emanuel, Henrik Jönsson, Christoffer Röstlund Jonsson och Karina Cubilla blev det som förväntat en del konflikt.
Det polariserade USA blev ämne för diskussion (om än inte så hätsk) mellan Malin Ekman, Sanna Torén Björling , Sten Widmalm och Anders Lindberg under rubriken ”Hur kommer USA:s vägval påverka oss?”

Även Svante Weyler, Daniel Hermansson, Gunnar Ardelius och Eva Ekselius deltog i olika publika samtal på bokmässan. Många av dessa samtal spelades in och kommer att kunna ses i Bokmässan Play i efterhand. Roligt var också att vi fick vara med om livepoddinspelning av AI-salongen med John Airaksinen, där både Kjell A. Nordström, Pär Säthil och deckarförfattaren Lisa Bjerre deltog – från Volantescenen.

  

Men bokmässan är ju också tillfälle till fest, när dagens anspänning ska släppa – och i år lyckades Jan Emanuel skapa en del rubriker kring sin ”svitfest” (som i ärlighetens namn var mycket städad, det kan till och med Expressens Victor Malm intyga).

Med flera ”smygsläpp” på mässan var vi också glada att under helgen ta del av de första reaktionerna på Jan Emanuels bok Så var det med det: ”En anekdotfest, som en actionfilm … Jan Emanuel är en riktigt bra berättare.” Så sammanfattade till exempel Svenska Dagbladets Torbjörn Nilsson i podden Politiken sin läsning. Och Göteborgs-Postens helgbilaga 2 Dagar publicerade lämpligt nog en större intervju med den store mannen på lördagen.

Laddat för bokmässan 2023!

Sista helgen i september (torsdag 28/9 – söndag 1/10)är det åter dags för bokmässan och Volante kommer traditionsenligt att finnas på plats med alla våra senaste böcker, en rad författare och många intressanta program.

Hälsa på oss i monter B03:40 och lyssna till många olikartade och spännande samtal och berättelser! Två av höstens stora titlar smygsläpper vi dessutom försäljningen av där och då. Hela helgen kommer vi dessutom bjuda på mässpriser på Volanteshop.com!

På plats finner du:

Programmet uppdateras kontinuerligt. Följ oss i våra sociala medier för uppdateringar!

Torsdag 28/9

09:30 Vesna Prekopic i Axesspanelen C03:42
10:15 Vesna Prekopic om ”Våldet och brottsligheten i skolans värld” med Åsa Beckman på DN-scenen F01:39
11.00 Vesna Prekopic i samtal med Adam Cwejman om Brottsplats: Skolan – Axess-intervju C03:42
11:30 Vesna Prekopic i samtal med rektor Susanne Norman om hur man kan vända en till synes hopplös skolsituation, på Volante-scenen B03:40
12:00 Svante Weyler tillsammans med Joel Halldorf, Jerker Virdborg och Karin Wallén: “Vad behöver romanen för att överleva som artefakt och konstform?”, med Josefin Olevik på DN-scenen F01:39
13:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
14:00 Svante Weyler om Böckerna och några teman från hans stora omläsning av världslitteraturen, på Volante-scenen B03:40
14:45 Svante Weyler: ”Om den konstnärliga friheten och andra yttrandefrihetsfrågor” på Litteraturscenen
15:00 Pär Säthil om att komma över kreativa låsningar och leva sin konst, på Volante-scenen B03:40
16:00 Gunnar Ardelius på Volante-scenen i samtal om den krisande manligheten med Nanna Olasdotter Hallberg B03:40
17:00 Svante Weyler och Pär Säthil i samtal om författares kreativa verktygslåda på Volante-scenen B03:40
17:00 Gunnar Ardelius i samtal med Mats Lekander hos Fri Tanke, B03:22

Fredag 29/9

9:50 Vesna Prekopic om Brottsplats: SkolanLärarscenen
10:00 Liza Alexandrova-Zorina i seminarium: Om den ryska diasporan och oligarker i exil (tillsammans med Knut Rognerud, Stefan Ingvarsson) i seminariesal J1
11:00 Svante Weyler om hur böcker blir till på Skriva-scenen
11.00 Liza Alexandrova-Zorina berättar om det ryskspråkiga parallellsamhället i Sverige på Volante-scenen B03:40
12:00 Malin Ekman, Sanna Torén Björling, Karin Pettersson och Sten Widmalm: Hur ­kommer USA:s vägval att påverka oss? Seminarium i sal G4
12:00 Vesna Prekopic samtalar med rektor Linnéa Lindquist om Brottsplats: Skolan på Volante-scenen B03:40
13:00 Liza Alexandrova-Zorina och Erik Thyselius om Imperiets barn i Axess-intervju C03:42
13:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
13:00 Gunnar Ardelius intervjuas av Ivar Arpi på Svenska Dagbladets scen B02:39
14:00 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn på Expressens scen F01:39
14:00 Gunnar Ardelius om manlighet och faderskap på Volante-scenen B03:40
14:30 Vesna Prekopic samtalar med Diamant Salihu i Fri Tankes monter B03:22
15:00 Svante Weyler i seminariet ”Varför berättar vi?” med Sara Johansson och Joel Halldorf och med Yukiko Duke som samtalsledare i sal J1
15:00 Malin Ekman i samtal med Nanna Hallberg Olasdotter om den amerikanska nutiden, på Volante-scenen B03:40
16:00 Pär Säthil om hur det kreativa geniet också kan leva lyckligt, på Volante-scenen B03:40
17:00 Vesna Prekopic i samtal med Jerzy Sarnecki, Alice Teodorescu och Alexandra Pascalidou under ledning av Axel Gordh Humlesjö, på temat ”Varför blir vissa av oss kriminella?” i seminariesal F5
17:00 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn i samtal med Marjut Ervasti på Se människan-scenen
17:00 Svante Weyler och Gunnar Ardelius i samtal om vad kritik och mottagande betyder för författaren på Volante-scenen B03:40
18:30 Liza Alexandrova-Zorina tillsammans med Elinor Torp: ”Skriva grävande reportage” på Skriva-scenen

Lördag 30/9

10:00 Jan Emanuel på Volante-scenen B03:40 och Så var det med det
10:30 Gunnar Ardelius och Andrev Walden om “Maken och fadern – varför är det så svårt att vara man?” i samtal med Åsa Beckman på DN-scenen F01:39
10:45 Liza Alexandrova-Zorina med Martin Kragh om “Putins drivkraft och de ryska förgreningarna in i Sverige” med Sanna Torén Björling på DN-scenen F01:39
11:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
11:00 Svante Weyler i samtal med Åke Bonnier om Böckerna – Och meningen med världenSe människan-scenen
11:20 Jan Emanuel om Så var det med det på GP-scenen G01:29
12:00 Malin Ekman och Adam Cwejman om Skymning i Amerika – Axess-intervju C03:42
12:00 Jan Emanuel om Så var det med det på SvD-scenen B02:39
12:00 Liza Alexandrova-Zorina i ett samtal om Imperiets barn på Volante-scenen B03:40
12:50 Malin Ekman berättar om Skymning i Amerika på SvD-scenen B02:39
13:00 Kjell A. Nordström, Pär Säthil och Lisa Bjerre i live-podden AI-salongen om artificiell kreativitet, på Volante-scenen B03:40
14.00 Svante Weyler i samtal med Monica Nagler Wittgenstein om Böckerna – Och meningen med världen i Judisk Kulturs monter C02:01
14:00 Gunnar Ardelius i ett samtal om mäns känslomässiga förstoppning på Volante-scenen B03:40
15:00 Historiepoddens Daniel Hermansson berättar om antikens fyra främsta fältherrar – De kom, de såg, de segrade – på Volante-scenen B03:40
15:30 Svante Weyler i ett samtal med Lisa Heino om ”Böckernas roll för att förstå verkligheten” på Lärarscenen
15:30 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn på Aftonbladets scen B07:40
16:00 Eva Ekselius i samtal med Leif Zern om ”Det judiska Europa mellan den franska och den ryska revolutionen” i Judisk Kulturs monter C02:01
16:00 Jan Emanuel i samtal med Nanna Hallberg Olasdotter om Så var det med det på Volante-scenen B03:40
16:30 Malin Ekman i ett samtal om Skymning i Amerika med Kerstin Dillmar på Se människan-scenen
16:45 Daniel Hermansson om att lämna läraryrket för att bli folkbildare i Historiepodden – och författare! – på Lärarscenen
17:00 Gunnar Ardelius och Christian Daun om ”Att vara man” i seminariesal F3
17:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40

Söndag 1/10

10:00 Gunnar Ardelius om det unikt svenska i manlighetskrisen, på Volante-scenen B03:40
11:00 Historiepoddens Daniel Hermansson berättar om antikens fyra främsta fältherrar – De kom, de såg, de segrade – på Volante-scenen B03:40
12:20 Eva Ekselius i ett samtal om Vakna, mitt folk! på GP-scenen G01:29
14:00 Eva Ekselius i samtal med Göran Rosenberg om Vakna, mitt folk! i seminariesal J2

Sluta förminska normbrytande beteenden!

2021 skrev före detta rektorn (numera journalisten) Vesna Prekopic en uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter om sitt år som rektor för en nystartad skola i ett utanförskapsområde – ett år av hot, kränkningar och övermäktig arbetsbelastning, som slutade med att cheferna bedömde att det var för farligt för henne att jobba kvar.
Men Brottsplats: Skolan innehåller vittnesmål från många lärare, skolledare, forskare och politiker och visar hur världens viktigaste arbetsplats blev en av de farligaste. Boken leder också fram till en tanke om vad vi kan göra åt det.
Vi ställde några frågor till författaren inför utgivningen av boken 1 september:
Vad fick dig att skriva den här boken?
– Jag ville dela med mig av min egen erfarenhet av våld från elever mot skolpersonal som jag upplevde under ett läsår som rektor. Det jag upplevde är inte unikt, men ändå är ämnet relativt osynligt när skolans problem diskuteras. Visserligen rapporteras det regelbundet om stök, hot och våld i skolan, men det är sällan som lärare och rektorer själva berättar om vad de upplevt och hur det påverkat dem.
 
Det bottnar alltså i din egen erfarenhet, men det är ju också ett gediget research-arbete du gjort för den här reportageboken. Vad har slagit dig mest när du antagit helikopterperspektivet?
– Främst två saker: Dels den känsla av utsatthet och ensamhet som de jag intervjuat har känt. Dessutom finns även en tillhörande känsla av hjälplöshet för att ingenting händer för att få slut på den orimliga arbetsmiljön. Och dels att det finns lösningar, både på kort och lång sikt, men de kräver både en samsyn och en resurssättning i alla led när det kommer till vad som ska göras, vem som ska göra det och hur det ska göras.
parallellt med andra viktiga skolfrågor finns den om våldet
 
Som läsare är det svårt att inte bli oerhört upprörd när man läser din bok, både för de drabbade lärarnas och elevernas skull – men också för de förövare som är på så fel spår i livet. Det blir också tydligt att skolan och det omgivande samhället hör ihop. Så vem är boken skriven för egentligen?
– En välfungerande och likvärdig skola är grundläggande för ett demokratiskt samhälle, så boken är skriven för alla som är engagerade i skolan. Jag hoppas att allmänheten får upp ögonen för att parallellt med andra viktiga skolfrågor finns den om våldet. Den behöver synliggöras och framför allt göras något åt.
Vad tror du behövs för att förbättra arbetsmiljön i skolan här och nu?
– Jag tror att det viktigaste, bortsett från att långsiktigt bygga upp en stark lärarkår som ges rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, är att sluta förminska normbrytande beteenden och att direkt agera när de uppstår. Det åligger vuxenvärlden att tidigt lära barn skillnaden på rätt och fel och att agera utifrån det i praktiken. Sådant som inte accepteras utanför skolans väggar, ska inte accepteras innanför skolans väggar.
Om du fick gå tillbaka i tiden och ge dig själv ett råd inför det nya jobbet, som du då såg så mycket fram emot – vilket skulle det vara?
– Att vara idealist är bra, men att vara realist är bättre. Tacka inte ja till jobbet om det inte finns en genomtänkt organisation och struktur för att skolan ska kunna fungera som skola.

”Det är en mycket imponerande bok”

Det var en mycket hyllad bok som släpptes bok på Handelshögskolan i Stockholm.
 
Igår släpptes Därför är ojämlikheten viktig. Författaren Jesper Roine inledde med en uppskattad miniföreläsning efter att rektor Lars Strannegård hyllade boken som ”uppfriskande” och ”behövlig” i en diskussion som ofta blir extremt laddad, och en fråga som vi ser belysas i tidningarna varje dag.
Det är en bok som är för alla som vill förstå hur samhällsekonomin fungerar och är uppbyggd. Varifrån kommer pengarna? Varför mäter vi utvecklingen i BNP? Varför handlar fördelning inte om ”pajen” just nu, utan hur den skapas och kvaliteten på den?
Men det är också en bok från forskningsframkanten i världen med unika sammanställningar. Volantes förlagschef Tobias Nielsén betonade att det finns ingen annan bok i världen, vad vi känner till, som satt ihop hela bilden kring ojämlikhetsfrågan på det här sättet.
Anders Björklund, professor emeritus på SOFI på SU och en av Sveriges främsta ojämlikhetsforskare, inledde sin fråga med att hylla Jesper Roines bok som mycket imponerande.
Några andra som ställde frågor var Laura Hartman, Linn Lerpold, Markus Jäntti, Lars Trägårdh och Mats Wingborg.
Nedan syns några bilder från kvällen, som inleddes i aulan och fortsatte i ljusgården på Handelshögskolan.
Också en bok från forskningsframkanten
Beställ fler böcker? Många på plats köpte två eller tre ex av detta kommande standardverk. Mejla hit om du vill köpa många. Annars besök här för enstaka exemplar till releasepris.
Kommande event? Torsdag 12 oktober kl 12-13 pratar Jesper Roine om boken med kollegor från bloggen Ekonomistas. Plats: Studio SN7, Stora Nygatan 7 i Gamla stan, Stockholm (bredvid Gamla stans bokhandel). Anmäl här.
Bjuda in Jesper Roine? Kontakta oss för seminarium med och/eller föreläsning av Jesper Roine utifrån boken.
Här finns också en mini-intervju med Jesper Roine.

 

         

 

Fem frågor om ojämlikhet

Jesper Roine är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och en av landets ledande ojämlikhetsforskare. Hans nya bok Därför är ojämlikheten viktig – om rika, fattiga och alla däremellan är en av de mest heltäckande genomgångar av ojämlikhetsfrågan som skrivits på svenska. Här berättar Jesper varför han hatar pajdiagram och varför han önskar att såväl vänstern som högern blir bättre på att diskutera ojämlikhet.

Du har skrivit en av de mest djuplodande böcker om ojämlikhet som publicerats på svenska. Varför ville du göra det?

Att ojämlikhetsfrågan berör oss märks inte minst på hur ofta det pratas om den i alla möjliga sammanhang, särskilt i tider av ekonomisk kris. Samtidigt uppfattar jag ofta diskussionerna spretiga och svårbegripliga. Vänster och höger använder samma ord, men menar olika saker eller väljer att betona vissa delar av problemen samtidigt som de bortser ifrån andra. Jag ville försöka sammanföra begreppets många dimensioner och förklara hur de hänger ihop.

Ojämlikhet är inte automatiskt dåligt.

Rättvisa är något som ligger djupt begravt i däggdjurshjärnan, och ojämlikhet uppfattar vi instinktivt som något dåligt. Du menar att ojämlikheten är viktig – är den också dålig?

Ojämlikhet är inte automatiskt dåligt. Tvärtom uppfattar de flesta ekonomiska skillnader som rättvisa om de är resultatet av något legitimt, till exempel att den som jobbar får mer betalt än den som inte jobbar. Samtidigt vill många göra det för lätt för sig genom att hävda att ojämlikhet inte är ett problem så länge alla har lika möjligheter. Att det inte är så enkelt är något jag förklarar i boken.

Är det här en vänster- eller högerbok?

Inget av dem eller både och beroende på hur man ser det. Det reflexmässiga behovet att peka ut saker som ”vänster” eller ”höger” är bland det mest irriterande i ojämlikhetsdebatten. Jag tror att boken innehåller både fakta och resonemang som gillas i olika delar av det politiska spektrumet. Men i ännu högre utsträckning hoppas jag att boken förklarar hur respektive sida resonerar och vilket vetenskapligt stöd som finns för deras respektive argument.

Berätta om varför du hatar pajdiagram!

Haha! Hatar är kanske ett starkt ord men just pajanalogin, som ju används flitigt när man ska förklara saker inom ekonomi, leder ofta fel.
Till att börja med är ju inte ekonomin en paj utan snarast ett kontinuerligt pajbakande. Det är långt viktigare för välfärden i samhället att vi bakar ny paj hela tiden än hur vi delar det som finns här och nu.
Men i frågor kring hur det ska gå till så hävdas ofta att man bör separera ”maximerandet av pajens storlek” från dess fördelning. Ekonomi, sägs det, handlar om effektivitet och att skapa en så stor paj som möjligt medan det är politikernas eller filosofernas roll att avgöra hur den ska fördelas. I nästa andetag formuleras dock teorier om att det är just fördelningen som begränsar hur stor pajen blir. Jag kan hålla med om att en paj som består av 100 bitar är bättre än en paj som består av 90 bitar. Men om villkoret för att vi ska få 100 bitar paj är att en person ska äta alla bitar har jag svårt att se det uppenbara i att alltid maximera pajens storlek.
Sen är det dessutom så att resonemanget om att en jämnare fördelning av pajen automatiskt skulle betyda mindre paj inte alls är självklar. Det finns mekanismer som gör att omfördelning kan leda till mindre paj, men det finns också gott om effekter i motsatt riktning. Storleken och fördelningen hänger ihop – det är viktigt att förstå hur!

Vad hoppas du att boken ska göra för avtryck?

Jag hoppas att alla ska som läser ska få en bättre förståelse för ekonomisk fördelning. Vad menas egentligen med alla olika begrepp i ojämlikhetsdebatten? Vad är sant om ojämlikheten och varför finns det så många motstridiga bilder av utvecklingen? Jag har inga illusioner om att boken kan minska motsättningarna mellan vänster och höger, men jag hoppas innerligt att den bidrar till att göra diskussionen om dessa viktiga samhällsfrågor bättre.

 

Våra bästa Sommar i P1-tips

Alexander Bard2016, 2002, 1990

Nicklas Berild Lundblad2010

Jonna Bornemark2017 (Här finns alla referenser från programmet listade.)

Jan Carlzon2011

Micael Dahlen2010

Sophie Dow 2007

Emma Frans2019

Göran Greider2023, 1992

Martin Hägglund2020 (Detta oerhört uppskattade sommarprat finns också med som en essä i boken Kronofobi.)

Kjell A. Nordström2020

Kay Pollak2005

Jesper Rönndahl2014, Vinter 2017

Börje Salming2014

Petter Stordalen2012

Anne Sverdrup-Thygeson2019

Max Tegmark2023, 2018, 2008

Bonustips:

Rachel Carson (vars bok Tyst vår finns i vår klassikerserie) var en huvudperson i Patrik Svenssons sommarprat 2020.