Tillsammans med Volante arrangerar Skriva för första gången en tävling för dig som vill skriva sakprosa.

Är du en professor med breda ämneskunskaper, en nörd som vill skriva en bok om ditt specialintresse eller en helt vanlig människa med en alldeles speciell berättelse? Nästan allt är möjligt så länge texten är sann, och skriven för att nå en någotsånär bred läsekrets.

I prisbotten finns bland annat en workshop med Robin Olovsson, Augustnominerad för Historien om Norrland och Natalia Kazmierska, hyllad för Fuskarna samt Johan Wirfält, förläggare på Volante.

Tävlingen pågår till och med måndag den 23 februari 2026.

Läs mer om tävlingen på Skrivas hemsida. 

Obs! För att delta i tävlingen behöver du vara prenumerant på Skriva. Här kan du teckna en prenumeration.

Rysslands hemliga krig mot Sverige har fått stor uppmärksamhet och legat på flera topplistor sedan utgivningen i april i år. Nu är den också nominerad till Adlibrispriset 2025 i kategorin Bästa facklitterära bok.

Adlibrispriset instiftades 2019 och delas i år ut i nio kategorier. En jury har valt ut tio titlar i varje kategori, baserat på försäljning, popularitet, potential och att boken getts ut i Sverige under 2025. Därefter är det bokälskare runt om i landet som röstar fram sina favoriter – och den bok som får flest röster i varje kategori vinner Adlibrispriset.

Rösta i Adlibrispriset här 

Om boken:

Rysslands hemliga krig mot Sverige avslöjar hur Ryssland i allra högsta grad bedriver ett krig mot vårt land – men med desinformation, infiltration och påverkansoperationer istället för med vapen och pansar. Journalisten och säkerhetspolitikexperten Patrik Oksanen visar hur hotet redan finns här, hemma, och hur det påverkar vårt samhälle. En viktig och ögonöppnande bok för alla som vill förstå dagens säkerhetspolitiska verklighet.

Succén fortsätter för Robin Olovsson. Känd för många från Historiepodden blev han en uppskattad sommarpratare 2025.  Men nu kan författaren till det hyllade tvåboksverket Historien om Norrland även stoltsera med en nominering till det prestigefyllda Augustpriset för årets svenska fackbok. 

Den andra, fristående delen – Framtidens land: träpatroner, världskrig och nya drömmar – berättar om Norrlands historia från mitten av 1800-talet till modern tid. Vi får följa industrialiseringens omvälvningar, andra världskrigets strategiska betydelse, folkhemsbyggets löften och bakslag, och samiska rättighetskamper.

Boken, som nu alltså blivit nominerad till Augustpriset, väver samman arkivmaterial, samtal och berättartekniskt hantverk och visar Norrlands avgörande roll i Sveriges industriella utveckling – från gruvor och skogar till stora industrisatsningar.

Från juryns motivering:
Framtidslandet, sagolandet, motståndslandet. Med berättarenergi och folkbildaranda manar Robin Olovsson fram Norrland ur de historiska dimmorna. Framtidens land är den imponerande avslutande delen av hans tvåbandsverk. Här får Norrland möta världen och världen dra genom det norra. Människor och myter, staten och storkapitalet, dårskap och drömmar. Ett pionjärarbete som förändrar bilden av hela Sverige.

– Robin Olovsson är den lärare som alla vill ha, även om man slutat skolan. Han kombinerar berättarglädje med de bästa underhållande anekdoterna och ett urval och perspektiv som får oss att se historien på ett nytt sätt. Det är inte bara Norrlands historia, det är Sveriges historia. Att boken nu nomineras till Augustpriset känns helt självklart, menar Volantes vd samt bokens förläggare Tobias Nielsén.

Den 24 november 2025 delas Augustpriset ut.

Stort grattis, Robin!

För pressbilder och relaterad info, besök vårt pressrum.

”Det finns en polischef du borde snacka med ”, sa en journalist för några år sedan. Jag brukar lyssna på journalister, så jag gjorde som han sa. Det var där allt börjande. Och nu finns den här otroliga boken.

Jale Poljarevius vet hur man berättar en historia, det förstod jag redan första gången vi träffades. Vi satt en timme eller så, jag drack kaffe och lyssnade på Jale. Det var kort efter ”Svarta september 2023”, med gängkrig på en nivå som Sverige aldrig skådat – tolv döda på en månad, flera av dem helt vanliga medborgare som bara råkat vara i vägen, en bottenlös tragik som fick alla att fråga sig hur i helvete vi hamnat här?

Jale Poljarevius visste varför. Efter mer än 30 år som polis – från första stegen på patrull i Stockholms tunnelbana till idag, polismästare och underrättelsechef i Region Mitt – har han sett våldet bli allt grövre, de kriminella nätverken mer organiserade och gränserna mer flytande, samtidigt som de rättsvårdande myndigheterna ofta hamnat på efterkälken när gangsters nyttjar ny teknik.

Där hade vi alltså en del av svaret. Men det som gör Jale så spännande – och anledningen till att den där journalisten tyckte att jag borde snacka med honom, tack Federico! – är att han tänker större och ser fler perspektiv. Född och delvis uppvuxen i Titos Jugoslavien, har han alltid tittat på Sverige lite snett utifrån. Jale ville aldrig bli något annat än polis, och när han blev det har han alltid sagt vad han tänker och tycker. Det är ett bra recept för att skaffa sig nära vänner och en och annan ovän, kanske särskilt i en svensk polis där kliv uppåt i hierarkin ofta krävt en viss, vad ska vi kalla det, anpassning till kårandan. Jale vet allt om det där. Det står i boken.

Första gången vi sågs pratade vi mycket om annat också. Om att sätta upp mål och leda. Hur man förändrar saker, gör världen lite bättre. Det visade sig att många av de böcker vi ger ut på Volante om sådant, dem hade Jale redan läst. Jan Carlzons Riv pyramiderna!, Simon Sineks Spelet utan slut, Jim Collins Good to great. Dessutom hade han plöjt Nina Svanberg och Liza Alexandrova-Zorinas reportage från skuggsamhället, och det var så han ville skriva sa han. Tempot hos en deckare, känslan av en mjuk järnnäve, sårbar men tydlig. Det finns också i boken.

Det kändes som om vi passade bra ihop. ”Ska den heta Den gråtande polisen?”, frågade jag.

Nej, för mycket 70-tal, svarade Jale. Boken ska heta POLISMANNENS TÅRAR.

God läsning!

Hälsar,
Johan Wirfält
förläggare hos Volante och för boken Polismannens tårar

Polismannens tårar av Jale Poljarevius finns i butik från den 8 oktober 2025. Den går också att köpa via vår webshop.

Polismannens tårar av Jale Poljarevius. Omslag Sigge Kühlhorn.

Hallå där Stefan Krook, författare till kommande boken Laghum Economy!
Du har en kort hisstur på dig och ska förklara vad din bok handlar om. Vad säger du då?

– Boken handlar om ett nytt sätt att tänka på marknadsekonomin – en riktning som kan förena fortsatt ökat välstånd med planetens gränser. Laghum är en idé om hur vi kan vrida om marknadens spelregler så att det lönar sig att hushålla med resurser snarare än att överkonsumera dem. En av styrkorna med tankegången är att den kan visa sig mer praktiskt genomförbar än mycket annat. Laghum kräver inte globala avtal från dag ett, utan kan börja implementeras land för land, med potential att sprida sig som ringar på vattnet.

Varför är det just du som kan skriva den här boken?

– Jag har ägnat mitt liv åt att bygga företag som kombinerar affärslogik med samhällsnytta. I arbetet med den här idén har jag hittat något som känns både enkelt och förlösande stort. Genom boken försöker jag måla upp och dela med mig av den bild jag själv ser. Vad skulle kunna hända om vi gör denna först till synes lilla förändring: att beskatta naturresurser och utsläpp där de förbrukas, istället för att beskatta människors arbete?

Vad betyder ”laghum”?

– Det är ett gammalt nordiskt ord som betyder ungefär ”enligt lagen” eller ”i rätt balans”. Vi känner igen det i vårt svenska ”lagom” – ett ord som saknas i andra språk men som beskriver något väldigt fint: att inte ta för mycket, men inte heller för lite. Att använda naturen, men göra det hållbart. Tyvärr har ”lagom” fått en lite trött klang på svenska, som något halvdant. Laghum vill jag ska kännas starkt och positivt – både här i Sverige och internationellt. Ett nytt ord för rättvisa, balans och långsiktig klokhet.

Du skriver boken på engelska. Varför?

– För att det här är en global idé. Jag hoppas att Sverige kan gå i bräschen, men den här utmaningen rör hela mänskligheten. Samtalen behöver inte bara föras på COP-möten, utan i klassrum, företag, byråd, fackföreningar och kompisgäng världen över. Det är viktigare att någon går först, snarare än var det händer.

Det här handlar inte bara om en bok, utan du vill göra något större. Berätta!

– Jag har under det senaste året arbetat intensivt med att fördjupa och utveckla den här idén. Jag har hållit föredrag, skrivit debattartiklar och krönikor, varit med i poddar och intervjuats i media. Boken är ett försök att samla tankarna i ett helhetsgrepp – men också att skapa en grund för mycket större spridning, både i Sverige och internationellt. Det här är bara början.

Lyssna till Volante-författarnas sommarprogram! Här nedan finns de alla länkade (Robin Olovssons Sommar går av stapeln 17 juli.)

Alexander Bard – 2016, 2002, 1990

Nicklas Berild Lundblad – 2010

Jonna Bornemark – 2017 (Här finns alla referenser från programmet listade.)

Jan Carlzon – 2011

Micael Dahlen – 2010

Sophie Dow – 2007

Emma Frans – 2019

Göran Greider – 2023, 1992

Martin Hägglund – 2020 (Detta oerhört uppskattade sommarprat finns också med som en essä i boken Kronofobi.)

Olof Lundh – 2024

Kjell A. Nordström – 2020

Robin Olovsson – 2025

Kay Pollak – 2005

Jesper Rönndahl – 2014, Vinter 2017

Börje Salming – 2014

Petter Stordalen – 2012

Anne Sverdrup-Thygeson – 2019

Sverker Sörlin – 2022, samt Vinter i P1 2023

Max Tegmark – 2023, 2018, 2008

Bonustips:

Rachel Carson (vars bok Tyst vår finns i vår klassikerserie) var en huvudperson i Patrik Svenssons sommarprat 2020.

Stort grattis till Jesper Nyström som fått ett fint stipendium – 100 000 kronor från Stiftelsen Klockrosen för boken Vem dödade Lonely boy?.

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman. Stiftelsens ändamål är att ge ekonomiskt stöd åt författare av skönlitterära och essäistiska verk som har fordrat efterforskning eller resor. Områden inom musik belönas också.

Stipendierna kan inte sökas utan visar uppskattning av ett verk med förhoppning om att medlen kan vara till hjälp för fortsatt konstnärlig verksamhet.

De första stipendierna delades ut i oktober 2023. Bland tidigare stipendiater finns författarna Henrik Berggren, Ingrid Carlberg, Eva Ekselius, Maja Hagerman, Johan Svedjedal, Patrik Svensson, Kjell Westö, violinisten Malin Broman, Musikteatergruppen Yria och Stiftelsen El Sistema.

I år belönas bland andra Jesper Nyström för boken Vem dödade Lonely boy? Den sista mammutens gåta (utgiven 2024) med följande motivering:

En spännande och gripande berättelse om upptäckter kring den sista mammutens levnadsvillkor och mammutarnas betydelse för naturen och människan.

Vi gratulerar Jesper till den välförtjänta utmärkelsen!

Volante är ett oberoende förlag med säte i Gamla stan i Stockholm. Vi ger ut böcker och ljudböcker – sakprosa, populärvetenskap, skönlitteratur – och producerar prisvinnande poddar. Vi gillar att arbeta snabbt och i takt med samtidens stora frågor och idéer, med ambition att sätta djupa avtryck på lång sikt. Vi vill göra världen lite klokare och roligare, och nu bygger vi för framtiden.

Rollen som redaktionsansvarig inbegriper både projektledning och redaktörskap, och utgör navet i Volantes redaktionella arbete. Du som söker tjänsten behöver därför vara organiserad och stresstålig, med skarpt öga för detaljer. Du är social och gillar lagarbete – och tycker det är inspirerande att jobba på plats i vårt fantastiska förlagshus på Stora Nygatan.

Du är brett allmänbildad, nyfiken på världen och kan under en arbetsdag hålla många av de berömda bollarna i luften samtidigt. Du har självklart god språkkänsla, med blick för olika genrer och stilar såväl som dramaturgi och disposition. Med dokumenterad erfarenhet av att planera och projektleda bok- och ljudboksproduktioner ser du fram emot ett nära samarbete med förläggare, frilansare, formgivare och, inte minst, författare. I tjänsten ingår inte personalansvar.

Vi tror att du:

• Är van att hantera bokprojekt från manus till tryckfiler, inklusive sättning i Indesign.
• Har ett brett nätverk i bok- och ljudbokbranschens produktionsled, och är van att arbeta i de flöden som en bokproduktion innebär.
• Är välbekant med de digitala system som dagens bok- och ljudboksdistribution kräver.
• Gillar både manusarbete och rollen som projektledare i en arbetsgrupp för bokproduktion, inklusive frilansare.
• Är en flexibel problemlösare som löpande kan identifiera hur ett projekt fortlöper och var processen kan behöva förstärkas under arbetets gång.

HUR DU SÖKER

E-post till jobb@volante.se så snart som möjligt, men senast 4 juni. Urval sker löpande. Märk i ämnesraden ”Redaktionsansvarig”.

För frågor kontakta förläggare Johan Wirfält, johan.wirfalt@volante.se.

Ange gärna också när du kan börja, liksom vilken Volante-bok som är din favorit och varför du vill arbeta med oss.

Tillträde i höst eller enligt överenskommelse. Heltid.

I Volante-gruppen ingår även Gamla stans bokhandel, Volantes agentur- och föredragsverksamhet samt Speakersnet.

Många minns författaren Per Molander för hyllade böcker som Ojämlikhetens anatomi och Condorcets misstag. Våren 2025 utkommer äntligen hans återkomst till författandet: boken En invasiv art – Så tog företagen över världen. Vi ställde några frågor till honom när vi befinner oss i väntans tider, efter att boken gått till tryck men före dess ankomst.

Ursprungligen presenterade du En invasiv art för oss med titeln MIDAS-koden. Vad står Midas för?
– MIDAS är en sorts genetisk kod för de dimensioner där juridiska personer är överlägsna oss vanliga fysiska personer. M står för mobilitet, I för immortality eller odödlighet, D för diktatur, A för amoralitet och S för storlek.

Och apropå titeln, på vilket sätt menar du att företagen är en invasiv art?
– Företagen, eller mer allmänt juridiska personer, är fiktiva skapelser som har släppts ut i människans samhällen över hela jorden och som är så konkurrenskraftiga att de har trängt in i alla delar av människors tillvaro. De producerar maten vi äter, husen vi bor i, kläderna vi har på oss och mycket annat. Under senare decennier har de också börjat kolonisera vårt inre för att utnyttja informationen i kommersiella eller politiska syften. De är skapade av människan och liknar därmed vad man i ekologiska sammanhang kallar GMO, genetiskt manipulerade organismer, som saknar naturliga fiender.

Min bok bidrar till att fylla en lucka här.

Ett viktigt begrepp i boken är ”juridisk person”, ett annat ”begränsat ansvar”. Alla kanske inte har begreppsapparaten till 100 % klar för sig – varför är dessa begrepp viktiga och vad står de för?
– Juridiska personer är fiktiva personer som har samma möjligheter som vanliga personer av kött och blod att ingå avtal, tjäna pengar, betala skatt osv. Det finns offentliga juridiska personer – stater, kommuner, EU osv. – och privata – företag, stiftelser m.fl. Mycket har skrivits om de offentliga, mindre om de privata, och då oftast av personer som har en okritiskt positiv inställning till dem. Min bok bidrar till att fylla en lucka här. Begränsat ansvar innebär att den som investerar i ett aktiebolag inte riskerar mer pengar än dem som investerats. Innan lagar om aktiebolag kom till under industrialiseringen kring mitten av 1800-talet var delägarna personligen ansvariga för de kostnader som de åsamkade andra, vilket kunde innebära stora risker. Med aktiebolagens begränsade ansvar frigjordes stora mängder kapital – fler vågade investera – vilket bidrog till den ekonomiska utveckling vi har sett under de senaste tvåhundra åren. Samtidigt var traditionellt skolade jurister allvarligt oroade över att man på det här sättet skapade en asymmetri mellan rättigheter och ansvar. Erfarenheten visar att oron var befogad.

Från Ostindiska kompaniet till dagens tech-oligarker – vill du säga något om det historiska perspektivet på frågan?
– Det nederländska ostindiska kompaniet (VOC), skapat 1602, kan sägas vara det första aktiebolaget i modern mening: ansvaret var begränsat, andelarna accepterades som betalningsmedel, och det uppstod snart en handel med dem, som på dagens börser. Men företaget ägnade sig åt långväga handel med lyxvaror som kryddor, tulpanlökar och porslin och hade inte någon större påverkan på vanliga nederländares liv. Det som har skett under de drygt fyrahundra år som gått sedan dess är att företagen har vuxit i antal och storlek, brett ut sig över allt fler områden och framför allt blivit politiskt mäktigare. De problem som vi nu ser i USA är inget olycksfall i arbetet; det är den logiska konsekvensen av en utveckling som pågått i sekler men som accelererade under 1900-talet och nu kommer till fullt uttryck.

från en uråldrig tradition till en ny generation rappare