Fem frågor om ojämlikhet

Jesper Roine är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och en av landets ledande ojämlikhetsforskare. Hans nya bok Därför är ojämlikheten viktig – om rika, fattiga och alla däremellan är en av de mest heltäckande genomgångar av ojämlikhetsfrågan som skrivits på svenska. Här berättar Jesper varför han hatar pajdiagram och varför han önskar att såväl vänstern som högern blir bättre på att diskutera ojämlikhet.

Du har skrivit en av de mest djuplodande böcker om ojämlikhet som publicerats på svenska. Varför ville du göra det?

Att ojämlikhetsfrågan berör oss märks inte minst på hur ofta det pratas om den i alla möjliga sammanhang, särskilt i tider av ekonomisk kris. Samtidigt uppfattar jag ofta diskussionerna spretiga och svårbegripliga. Vänster och höger använder samma ord, men menar olika saker eller väljer att betona vissa delar av problemen samtidigt som de bortser ifrån andra. Jag ville försöka sammanföra begreppets många dimensioner och förklara hur de hänger ihop.

Ojämlikhet är inte automatiskt dåligt.

Rättvisa är något som ligger djupt begravt i däggdjurshjärnan, och ojämlikhet uppfattar vi instinktivt som något dåligt. Du menar att ojämlikheten är viktig – är den också dålig?

Ojämlikhet är inte automatiskt dåligt. Tvärtom uppfattar de flesta ekonomiska skillnader som rättvisa om de är resultatet av något legitimt, till exempel att den som jobbar får mer betalt än den som inte jobbar. Samtidigt vill många göra det för lätt för sig genom att hävda att ojämlikhet inte är ett problem så länge alla har lika möjligheter. Att det inte är så enkelt är något jag förklarar i boken.

Är det här en vänster- eller högerbok?

Inget av dem eller både och beroende på hur man ser det. Det reflexmässiga behovet att peka ut saker som ”vänster” eller ”höger” är bland det mest irriterande i ojämlikhetsdebatten. Jag tror att boken innehåller både fakta och resonemang som gillas i olika delar av det politiska spektrumet. Men i ännu högre utsträckning hoppas jag att boken förklarar hur respektive sida resonerar och vilket vetenskapligt stöd som finns för deras respektive argument.

Berätta om varför du hatar pajdiagram!

Haha! Hatar är kanske ett starkt ord men just pajanalogin, som ju används flitigt när man ska förklara saker inom ekonomi, leder ofta fel.
Till att börja med är ju inte ekonomin en paj utan snarast ett kontinuerligt pajbakande. Det är långt viktigare för välfärden i samhället att vi bakar ny paj hela tiden än hur vi delar det som finns här och nu.
Men i frågor kring hur det ska gå till så hävdas ofta att man bör separera ”maximerandet av pajens storlek” från dess fördelning. Ekonomi, sägs det, handlar om effektivitet och att skapa en så stor paj som möjligt medan det är politikernas eller filosofernas roll att avgöra hur den ska fördelas. I nästa andetag formuleras dock teorier om att det är just fördelningen som begränsar hur stor pajen blir. Jag kan hålla med om att en paj som består av 100 bitar är bättre än en paj som består av 90 bitar. Men om villkoret för att vi ska få 100 bitar paj är att en person ska äta alla bitar har jag svårt att se det uppenbara i att alltid maximera pajens storlek.
Sen är det dessutom så att resonemanget om att en jämnare fördelning av pajen automatiskt skulle betyda mindre paj inte alls är självklar. Det finns mekanismer som gör att omfördelning kan leda till mindre paj, men det finns också gott om effekter i motsatt riktning. Storleken och fördelningen hänger ihop – det är viktigt att förstå hur!

Vad hoppas du att boken ska göra för avtryck?

Jag hoppas att alla ska som läser ska få en bättre förståelse för ekonomisk fördelning. Vad menas egentligen med alla olika begrepp i ojämlikhetsdebatten? Vad är sant om ojämlikheten och varför finns det så många motstridiga bilder av utvecklingen? Jag har inga illusioner om att boken kan minska motsättningarna mellan vänster och höger, men jag hoppas innerligt att den bidrar till att göra diskussionen om dessa viktiga samhällsfrågor bättre.