Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Är du självstyrd?

I dagar av ofrivillig karantän i en tillvaro som på kort tid har ställts på ända är det lätt att känna en stark kontrollförlust. Frågan ”Är du självstyrd?” är kanske mer relevant än någonsin. Hur vill du leva ditt liv, när du inte ens kan bestämma var du vill befinna dig fysiskt?

Johan A. I. Erikssons fem principer för att självstyra ger på ett oerhört tydligt och pedagogiskt sätt aha-upplevelser kring hur du blir den du vill vara, hittar din vision och ser till att den blir verklighet.

  • VALET: Ta kontroll och välj att leva ett medvetet liv
  • VISIONEN: Ha ett tydligt mål och börja med att skriva ner det
  • VEM: Bestäm vem du vill vara
  • VANDRINGEN: Testa dig hela tiden fram med nya saker för att hitta vad som fungerar
  • VANORNA: Sätt de vanor du vill ha och se till att du lägger tillräckligt med tid på att arbeta mot ditt mål

Självstyra är utgiven som ljudboksoriginal, och finns i din ljudbokstjänst eller för nedladdning.

(Tips: Du kan göra ett test här för att svara på frågan i rubriken!)

Per Faxneld: Det finns nog en hel del inslag av satanistisk feminism i de här berättelserna

Pressbild Offerträdet

Per Faxneld. Foto: Aron Mattsson.

Lagom till påsken 2020 kommer nu Per Faxnelds skönlitterära debut, Offerträdet (med sanslöst vackra illustrationer av konstnären Mimmi Strinnholm). En otroligt vacker liten bok med ett ruskigt innehåll. I fyrtiofyra korta berättelser, perfekta för högläsning, får vi följa med till ett norrländskt 1700- och 1800-tal och möta häxor, onda barn och mystiska väsen. Perfekt läsning för alla fans av klassisk skräcklitteratur och för all del även filmer som Midsommar.

 

Det jämtländska är en viktig del av mig. Inte minst de historier om puken, storsjöodjuret, trollkarlen Kjell från Ytterån och så vidare som min morfar och andra i släkten varit glada i. Där föddes nog en del av min egen fascination för trolldom och mystiska väsen.

 

Hur fick du idén till den här boken?

– Själva grundidén kom ur samtal jag hade med den norrländska konstnären Mimmi Strinnholm kring olika kusligheter, där jag började fabulera ihop små historier. Ganska snart kände jag att det här skulle kunna få en fungerande litterär form. Att Mimmi sedan illustrerade boken blev förstås helt perfekt.

 

Varför just Norrland – du bor ju i Stockholm?

– Visserligen är jag född och uppvuxen i Vasastan, men på mödernet härstammar jag från Jämtland – från släkter som funnits däruppe i många århundraden. Mina morföräldrar bodde på en gård i Nälden i Jämtland och jag har fortfarande kvar en stuga vid Näldsjön. Det blir ett par månader i Jämtland varje år och det jämtländska är en viktig del av mig. Inte minst de historier om puken, storsjöodjuret, trollkarlen Kjell från Ytterån och så vidare som min morfar och andra i släkten varit glada i. Där föddes nog en del av min egen fascination för trolldom och mystiska väsen.

Runt 1992 blev black metal en stor grej i mitt liv. Hela den estetiken med snö, granskog och corpse paint är rätt… norrländsk, på sitt sätt. Och avgjort finner man ekon av vissa black metal-teman i Offerträdet.

I mitten av 10-talet jobbade jag på Mittuniversitetet i Sundsvall några år. Den perioden odlade jag mitt gamla intresse för norrländsk svartkonst tillsammans med en lokal experimentmusiker, kollagekonstnär och gallerist vid namn Kristian Olsson. Ofta är det möten med människor som sätter igång saker. Det viktigaste var utbytena med Mimmi, som också bor i Sundsvall. Två mystikvurmares universum möttes och en kreativ process kom i rörelse.

 

Vi på förlaget trodde ju först att du nedtecknat befintliga skrönor. Hur satte du formen?

– Jag ville få till något lite lakoniskt och kärvt, ungefär som en del av mina äldre jämtländska släktningar kan berätta historier. Min mamma var novellförfattare, som publicerades i allt från Bonniers litterära magasin till Femina och fackföreningspress. Hennes berättelser var ofta rätt korta och hon brukade skämtsamt säga att hon var en minimalist som fått en maximalist till son. Hennes tal på min disputationsfest, efter att jag lagt fram en avhandling på över 700 sidor, gick ut på just detta. Så det här blev ett formexperiment med att skriva extremt kort och återhållsamt, vilket alltså är helt tvärtemot vad jag normalt gör.

Jag är ständigt på jakt efter det sällsamma och färgstarka snarare än det grå och vardagliga.

Det här är din skönlitterära debut, men du är till yrket docent i religionshistoria och har skrivit flera böcker om ämnen som satanistisk feminism och ockult sekelskifteskonst. Hur hänger Offerträdet ihop med din verksamhet som forskare?

– Det finns nog en hel del inslag av satanistisk feminism i de här berättelserna, har jag insett i efterhand. Och min yrkesmässiga förtrogenhet med bibliska motiv, magiska bruk och allsköns djävulstro var god näring för fantasin när jag började sätta samman händelseförloppen. Jag har också som akademiker intresserat mig en del för äldre folkliga föreställningar, som ju är vad Offerträdet kretsar kring. Bland annat har jag skrivit om brittiska älvor och redigerat nyutgåvan av en etnologisk klassiker om svensk varulvstro.

På 90-talet läste jag för övrigt en termin etnologi, men insåg direkt att inriktningen det ämnet har i dag inte passade mig. Man sysslar inte längre med varulvar, utan folk skriver avhandlingar om demensvård, seglarbloggar integration, kontorsliv och dylikt. Jag var och är alldeles för mycket av en romantiker för sådant, ständigt på jakt efter det sällsamma och färgstarka snarare än det grå och vardagliga. Men jugendvillan på Djurgården, som institutionen var inhyst i, var åtminstone en rejält fantasieggande plats.

Som tur var fann jag i religionshistoria en akademisk disciplin mer i min smak, där det vid tiden forskades kring självmordssekter, fornnordisk krigarkult och buddhistisk rituell besatthet. Professorn var en gammal beat-poet som gett ut diktsamlingar på Bonniers och hade en tibetansk lårbensflöjt hemma, vars toner han hänfört beskrev som ”mycket vemodiga”. Ja, du hör ju att jag kände att jag hittat hem. Och religionshistoria, med sitt utforskande av myter, har ofta starkt litterära egenskaper. Så på det viset kändes steget till att faktiskt skriva skönlitterärt inte så långt.

Professorn var en gammal beat-poet som gett ut diktsamlingar på Bonniers och hade en tibetansk lårbensflöjt hemma, vars toner han hänfört beskrev som ”mycket vemodiga”. Ja, du hör ju att jag kände att jag hittat hem.

Intresset för den här sortens folkgotik verkar onekligen ligga i tiden. Häromåret såg vi den amerikanska skräckfilmen Midsommar och Johan Egerkrans har gjort storsuccé med sin bok Nordiska väsen. Varför tror du att vi tilltalas av sådana berättelser just nu?

– Skräck och fantastik har ju rent generellt fått ett enormt uppsving på senare år. Det är mainstream nu på ett sätt det inte var när jag växte upp. Hade man ett stort intresse för sådant på sent 80- och tidigt 90-tal var man lite av ett freak. Som en del av det uppsvinget är det ganska naturligt att människor blivit varse att det finns lokala brunnar att ösa ur. Och för amerikaner och andra är förstås det skandinaviska våldsamt exotiskt.

Personligen uppskattar jag de rysliga delarna av nordisk folktro också som en motvikt till idylliserande Bullerbyn-idéer om det gamla bondesamhället. Det var knappast något slags mysepok vi borde sträva bakåt mot. Folktron blottlägger hur förfärligt livet egentligen var för de flesta svenskar i äldre tid. Ta bara ett sådant väsen som mylingen, ett odöpt barn som mördats av sin egen mor – typiskt sett eftersom barnet var utomäktenskapligt och skulle innebära hemska konsekvenser för henne. Det säger något om den brutala sociala kontroll man levde under. Eller tänk på puken, ett väsen som kunde dra till sig mat åt sin ägare – vilket vittnar om den utbredda hungersnöden. Och så vidare.

Skräck och fantastik har ju rent generellt fått ett enormt uppsving på senare år. Det är mainstream nu på ett sätt det inte var när jag växte upp. Hade man ett stort intresse för sådant då var man lite av ett freak.

Författarfotot till boken är ganska speciellt, kan du berätta om det?

– Förlaget lät mig själv önska fotograf och då hade jag nyss sett en lysande utställning av en konstfotograf vid namn Aron Mattsson. Han jobbar med våtplåt, en teknik som utvecklades under 1850-talet. Eftersom min bok till stora delar utspelar sig under ungefär denna period kändes han som rätt val. Jag tillbringade nästan en hel dag i hans ateljé, där Aron hade laddat upp med diverse rekvisita. Allt från slitna gamla böcker till en nattvardskalk, tarotkort och ett kattkranium (allt kom inte med på bilderna). Det var fascinerande att se den väldigt konkreta, ultra-analoga processen när bilderna blev till, med en plåt som täcktes av en silverlösning, exponerades i en lådkamera och sedan doppades i framkallningsvätskorna. Aron fångade verkligen stämningen i boken bra med sina porträtt!

 

Kartboken som förklarar världen för barn (och för vetgiriga vuxna)

Sällan har världen känts lika liten som idag, under Coronakrisen. Och för barn (såväl som för vuxna) ganska obegriplig? Men vi vänder oss ju alltid till böcker i sådana lägen – och en vi tycker passar extra bra nu är Geografins makt – en bok som visar hur mycket just geografin påverkat hur människornas länder ser ut.

Det är en ovanlig ”barnadaption” av en vuxenbok. Där Tim Marshalls originalbok är en gedigen textbok med kartillustrationer, är barnboken en atlas med förklarande text till.  För att förstå vår värld behöver vi (och våra barn) greppa sammanhangen – de historiska, de geografiska, de naturvetenskapliga. Det kan förstås göras på en mängd olika sätt, men sällan lika tydligt (och vackert illustrerat) som här. Vi kan till exempel ta oss:

En närmare titt på Kina

Här bjuder vi på en ”crash course” till Kina, såsom den serveras i Tim Marshalls fina bok.

Vuxna och barn har ju fått dagliga nyhetsrapporter från och om Kina i samband med coronapandemin. Aktuellt är också till exempel Sidenvägen-satsningen som nämns i den första översiktsbilden ovan, där Kina bland annat kritiserats för att man bygger kolkraftverk. Men det finns mycket mer intressant som hjälper till att öka förståelsen och dessutom ge barnen en berättelse och ett sammanhang att relatera till. Kina blir mer än bara ett avlägset land.

Frågan om Tibet har varit infekterad länge, många barn har hört talas om den och inte minst Dalai Lama är ju allmänt känd. Men att bergskedjan Himalaya, där Tibet ligger, är anledningen att världens två folkrikaste länder aldrig varit i krig med varandra kanske färre tänker på.

Andra frågor som dyker upp i Kina-bevakningen handlar om mänskliga rättigheter; den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai, koncentrationslägren där muslimska uigurer ”omskolas” och de digitala övervakningsmekanismerna man byggt upp. Det är förstås aspekter av livet i en diktatur, och diktaturer lägger alltid mycket resurser på sin militär. Men handelskriget med USA (nu senast konflikten kring Huawei) som har fått mycket uppmärksamhet kan man kanske undra över. Hur hänger ett handelskrig (som ju låter rätt läskigt i sig) ihop med ett faktiskt krig?

Dave Goulson hälsar: Odla din vilda trädgård

Det kom en hälsning från vår käre författare Dave Goulson, som just i dagarna skulle ha rest hit för att delta i Nordiska trädgårdar och föreläsa om sin nya bok.

”Det är vår och jag följer rådet att arbeta hemma i detta det märkligaste av år. Vår värld har blivit en osäker och skör plats, där vi alla nu oroar oss för våra äldre anhöriga och undrar vad det är för en framtid våra barn ska komma att möta. De av oss som är lyckliga nog att ha en trädgård kan åtminstone göra nytta av tiden hemma, njuta av solskenet och finna ro i känslan av att allt åtminstone är bra i vår egen täppa, hur stor eller liten den än må vara.

Det finns gott om medicinska bevis för att trädgårdsskötsel utomhus är ett av de bästa sätten att hålla sig frisk.

Under en paus i arbetet på min nya bok, planterade jag aklejor i trädgården; om sex veckor kommer de att stå i full blom, fyllda av nektar och pollen åt de långtungade trädgårdshumlorna. Jag har spritt ut kompost, skördat broccoli och purjolök, sått grönsaksfrön, tomater, grönkål, sallad, paprika och ärtor i småkrukor, allt som ska planteras i min organiska köksträdgård när de är redo. När jag höll på som bäst surrade de första humledrottningarna, nyvakna från sin vintersömn, omkring över markerna i jakt på ett ställe att bygga bo. Jag älskar deras lugnande, sköna surr. Det finns gott om medicinska bevis för att trädgårdsskötsel utomhus är ett av de bästa sätten att hålla sig frisk. Man vet inte riktigt varför det är så bra för oss; kanske är det den friska luften, solskenet, det avslappnande ljudet av fågelsång och bin, den lätta träningen. Min egen ovetenskapliga teori är att det finns något vitalt och magiskt i att stoppa ner händerna i jorden. Min jord är bördig och mörk av all hemgjord kompost jag tillför varje år, som både binder koldioxid och borgar för att att mina plantor växer ordentligt. Blommorna som jag odlar håller bina nöjda, och i gengäld ser de till att mina jordgubbar, äpplen, bönor och hallon ger rika skördar. Maten jag odlar är giftfri, förpackningsfri och transportfri; den kan inte bli bättre för mig, min familj eller för planeten.

Så gör det mesta av detta driftstopp i världen; gå ut, få lite jord på dina händer och odla något!

Vi kan inte kontrollera särskilt mycket i denna galna värld, men vi kan ta hand om alla små varelser som lever omkring oss, fåglarna som besöker våra trädgårdar, fjärilarna, bina, skalbaggarna, malarna, fladdermössen, igelkottarna, maskarna och vem vet vad mer som lever runt knuten, ja till och med i våra städer. Vi kan gå varsamt fram över vår planet. Om vi så bara har en balkong eller blomlåda kan vi odla vackra och smakrika örter – mejram, timjan, rosmarin och salvia – och glädjas åt bina och blomflugor som nyfiket söker sig till dem. Vi kan odla jordgubbar och tomater i krukor, och avnjuta de goda frukterna vår odling. Så gör det mesta av detta driftstopp i världen; gå ut, få lite jord på dina händer och odla något!”


Dave Goulson är aktuell med Den vilda trädgården – det rika livet i en lagom tuktad täppa.

Ett tips som förenar nytta med nöje under trista karantändagar är att bygga ett bihotell. Här visar Dave Goulson några av sina hemmabyggen som inspiration.

#coronavirus-uppdatering: När nöden är som störst, är hjälpen som närmast

2020-03-20

Min farmor — född 1906, och därmed med om två världskrig — var en fantastisk historieberättare, men hon berättade alltid samma historier, bjöd på samma visdomsord.

Effekten är att jag minns dem och ett fastnade särskilt: När nöden är som störst, är hjälpen som närmast.

Nu tycker jag mig se att hjälpen är nära hela tiden. Vi här på Volante försöker ta hand om varandra. Vi jobbar alla hemifrån nu, inte i vårt 1600-talshus i Gamla stan i Stockholm, men klockan halv nio varje morgon kopplar vi upp oss på videosamtal — och frågar hur vi mår. (Se bild ovan, Klas Ekman var hos tandläkaren och saknades.)

Jag hoppas att du mår bra. De författare som vi känner och jobbar med mår bra. Vi här på Volante mår ganska bra, några av oss har något, men vet inte vilket virus det rör sig om. Vi hoppas på det bästa.

Vad händer nu? Hur kan vi på Volante hjälpa dig?

Vi har våra böcker där ute, men jag måste informera om att sådant som vi har planerat för i många månader inte kommer bli av. Besöken med Dave GoulsonElizabeth KolbertFrans de Waal och Geoffrey West är inställda, Tom Tits-invigningen för Loraxen kan inte genomföras, inte heller en rad samtal i Gamla stans bokhandel.

Likaså har många av föredragen med de författare och talare som vi jobbar med, till exempel Micael Dahlen om lycka och Simon Elvnäs om effektfullt ledarskap, flyttats fram eller lagts om till att bli digitala.

Det blir tydligt hur vi alla tänker olika – vissa drar i handbromsen, medan andra tänker att kunskapen blir ännu viktigare nu. Vi försöker hitta lösningar. I princip allt är uppskjutet, inte avbokat. Nya datum kommer i flera fall inom kort (se här).

Fördelen med vår verksamhet är att mycket av det vi gör nu, det blir böcker i höst eller om ett år, eller ibland ännu senare.

Och vi ser fram emot vad vi hoppas blir en fantastisk höst. Vi har mängder av idéer. Det är underbart att se hur en kris kan släppa lös en inneboende kraft och kreativitet. Vi får också en chans att tänka nytt. Jag är oerhört stolt och glad över att kunna omge mig med så många smarta människor som hjälps åt och tänker nytt. Vi hjälps åt och gör tillsammans.

Vi hoppas kunna bjuda på några helt nya saker redan nästa i vecka.

I de flesta fall kommer också de böcker som vi har planerat för i vår att släppas. Några kommer till och med kännas ännu mer aktuella. 

Vi brukar säga att det vi gör här på Volante är inte att göra böcker, utan att hjälpa personer som kan något, som vill något, och kan berätta om det.

Nu märks många av dem, inte minst genom att sprida kunskap och insikt. På SVT (och på Twitter) ser vi Emma Frans, som ju är epidemiolog men också vetenskapsaktivist, nästan jämt. Vi fick nyss meddelande om att Johan Norberg var tillbaka efter att ha varit fast i USA, sedan skrev han sin DN-krönika om hur en öppen värld hotas. Han mejlar om en idé. Kanske det blir något.

Skrivande läkare som Arash Sanari (Sverigevänner) och Jonas Ludvigsson (Barnläkarens guide) står mitt uppe i allt. Jonas lägger upp en föreläsning på youtube där han förklarar coronaviruset. Arash är med i en podcast och diskuterar.

Sedan pratar jag med Micael Dahlen. Han är tillbaka efter sin intervju i SVT:s Gokväll där han pratade om sin bok om lycka. Hans inlägg på Facebook har delats två tusen gånger (”det är ekonomins JOBB att gå dåligt i en så här svår tid”).
För tolv år sedan gav vi ut Nextopia ihop. Jag ringde honom för att berätta att den boken nu ska ges ut på engelska som ljudbok av amerikanska Audible. Micael sa att han hoppas att vi snart kan se fram emot just ett nextopia igen, han tror det.

Efter det ringer en läsare mig på mobilen. Han har läst Christina Bengtssons bok om fokus, och tycker det var den bästa bok han läst någonsin. Han säger att den behövs mer nu än någonsin.

Jag är inte ensam om få perspektiv och hitta förklaringsmodeller och svar i böcker. Jag funderar på varför jag och mina medarbetare älskar det. Kanske är det insikten om alla idéer som böckerna bidrar med, inte bara var för sig utan hur de växer och bygger vidare på varandra. Att se alla böcker hemma, i bokhandeln, på förlagskontoret och se raderna och högarna som de bildar, och känna, de där staplarna är inuti oss nu.

Nu bjuder de där böckerna på svar som handlar om varför vi reagerar som vi gör — hur vi ska tänka kring all information, hur vi ska leva, vilka konsekvenser allt detta kan få, hur vi ska jobba hemifrån, hur vi ska slappna av och hitta inre kraft, hur man kan leda, hur man förstår en läkares roll, hur man greppar dödlighet och inte minst livet självt.

Jag har förstås många boktips – allt det jag nämnde där hade sin grund i olika böcker – men det här har blivit så långt redan ändå. Vi återkommer snart igen.

Sköt om dig, <3

// tobias.
Förlagschef

PS. Fler boktips kan du också få från vår bokhandlare i Gamla stans bokhandel, Helena Landgren, som håller öppet. Henne kan du ringa (070-7345165) eller mejla. Sedan skickar hon hem böckerna till dig, eller kan promenera förbi med dem om du bor i Gamla stan eller på Södermalm. (Se FB-inlägg.)

PPS. Om jag ska dela med mig av ett boktips så kanske det ändå får bli Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman. Det är den bok som bäst förklarar hur vi reagerar som vi gör på krisen just nu.

Kahneman genomförde faktiskt ett experiment med hans parhäst Adam Tversky där de bad personer att föreställa sig att en sjukdom från Asien skulle döda 600 medborgare.

Läs mer här om vad de kom fram till.

Inställda/uppskjutna event och besök

I ljuset av coronakrisen har en rad författare och talare tvingats ställa in sina framträdanden och föreläsningar eller senarelägga sina besök till Sverige.

Elizabeth Kolbert, Pulitzerbelönade författaren till Det sjätte utdöendet, hade planerat att besöka Stockholm för att föreläsa på Medborgarskolan, intervjuas om sin bok men också för att göra research för sin nästa bok, bland annat genom att besöka Stockholm Exergis experimentanläggning för lagring av koldioxid i Värtahamnen.

Dave Goulson, känd av många för sina fina böcker om humlor och insekter, nu senast aktuell med boken Den vilda trädgården, var inbjuden av både oss på Volante och (nu inställda) mässan Nordiska trädgårdar men kunde tyvärr inte resa hit.

Frans de Waal, PEN-belönade författaren till Mamas sista kram, är också fast på andra sidan Atlanten och får senarelägga sitt besök till Sverige, dit både Volante och Karolinska Institutet bjudit honom för att hålla föredrag och intervjuas.

Geoffrey West, författaren till banbrytande Skala, skulle ha invigningstalat på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som nu är senarelagd. Vi hoppas att han kan komma till invigningen i början av oktober i stället.

Loraxen-festen på Tom Tits får bli ett utomhusevent senare i vår, hoppas vi. Mer om det kommer!

Klas Hallberg och Per Kristensson såg fram emot att lansera sin nya bok I kundens skor med en premiärföreläsning i Stockholm 31 mars. Nu blir den senarelagd till 14 september och andra evenemang kring boken kommer läggas som digitala format. Mer info här.

Den viktigaste boken för att förstå

Det finns så många böcker som jag tycker är viktiga just nu. (Låt mig återkomma.)

Men om jag ska dela med mig av ett boktips så kanske det ändå får bli Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman. Det är den bok som bäst förklarar hur vi reagerar som vi gör på krisen just nu.

Från att risker som inte känns verkliga hanteras som obefintliga, till då risker verkligen upplevs som verkliga kan ta över hela vårt beslutssystem. Det där ser vi nog alla runt omkring oss beroende på vart man tittar.

I en Sydsvenskan-artikel refererar journalisten Johan Anderberg till Kahneman:

”… risk är omöjligt för människor att få ett intuitivt grepp om. Ingen känner av om sannolikheten för en händelse går från en hundratusendel till en tusendel.”

(Läs artikeln av Anderberg. Den är bra, och inleds för övrigt med en jämförelse från Nassim Taleb, som vi också givit ut. Michael Lewis som artikeln också bygger på är för övrigt en av mina favoritförfattare.)

Experiment om asiatisk sjukdom

Kahneman genomförde faktiskt ett experiment med hans parhäst Adam Tversky där de bad personer att föreställa sig att en sjukdom från Asien skulle döda 600 medborgare.

Lärdomarna är en dans kring hur vi uppfattar sannolikheter, hur dåliga vi är på att göra bedömningar, men också att de beror på hur sakernas tillstånd läggs fram. (Läs mer i New York Times-artikel här.)

Här en annan anekdot som Kahneman bjuder på och som förklarar ännu tydligare:

En person går till en läkare med ett särskilt problem. Läkaren säger att jag känner till en behandling som kan bota det här med 90 procents säkerhet. Patienten säger: Fantastiskt — vi kör!

Men om samma person gått till en annan läkare, med samma problem, och läkaren hade sagt: Jag har en metod och det finns en 10-procentig risk att den misslyckas. I det fallet svarar patienten: Aah, det verkar inte bra, varför skulle jag använda den metoden?

Det är förstås så att båda läkarna ger samma information. Men ändå uppfattar patienten den annorlunda och agerar därför på olika sätt.

Men… vad är ett liv värt?

En av Kahnemans mest refererade slutsatser handlar om att vi tenderar att undvika förluster i väldigt hög grad.

Det där går igen också på hur politiker kan ta olika beslut i olika städer och länder. Hur har experten uttryckt sig egentligen? Och förstås, den så svåra frågan, vad är ett liv värt?

 

Johan Norberg: Vi kan aldrig ta världens framsteg för givna

Författaren Johan Norberg befinner sig mitt under rasande coronakris i USA för att spela in en dokumentär.

Till hösten är han aktuell med sin nya bok Öppen/sluten, vars ämne plötsligt blev mer aktuell än han någonsin tänkt sig. Undertiteln är Hur människan skapar och förstör framsteg.

Vi frågade Johan om hur öppenhet och slutenhet i kristider historiskt sett har påverkat stora krisers förlopp. Och hur människans eviga kluvenhet inför detta visar sig som starkast i sådana här situationer.


Beställ boken
Johan Norbergs nya bok kommer ut på Volante på svenska i augusti 2020, men klicka här för att redan nu förhandsbeställa den. Och prenumera på nyhetsbrev om Johan Norberg och boken (events, specialerbjudanden m.m.).

NYHET: Johan Norberg har skrivit en aktuell, kortare bok med anledning av coronavirusets utbredning, Viruset och världen: Är det nu globaliseringen dör? Denna bok släpps som ljudbok och ebok (2020-04-17) och kan ses som en aktuell kommentar utifrån Öppen/Sluten.


Vi frågade Johan…

Vad gör du i USA? Är du orolig för om du ska komma hem?

Jag reser runt i Washington DC, Kentucky och Tennessee för att göra en ny dokumentärfilm till amerikansk TV, om hur staten ger vansinniga privilegier och subventioner till mäktiga företag.

Om jag kommer hem? Tja, just nu kan vad som helst hända. Länder stänger sina gränser och flygbolag lär kollapsa till höger och vänster, så visst finns det risker. Men även om Trump inte gärna ville att jag kom in i USA så är jag ändå rätt säker på att han vill bli av med mig, så ut kommer jag väl alltid.

I början av hösten släpps din nya bok Öppen/Stängd (på engelska Open). Varför ville du skriva den?

För att vi aldrig kan ta världens framsteg för givna. Det har hänt förr att världen har stängts som reaktion på krislägen. Ämnet blev tyvärr mer aktuellt än jag förväntade mig.

Är inte en öppen värld mer utsatt för pandemier och spridning av patogener?

Ja och nej. Naturligtvis sprids mikroorganismer snabbare när vi flyger jorden runt hela tiden. Men vårt resande har faktiskt räddat oss från förödande epidemier. De flesta mikrober är bara en muterad version av en gammal och om man haft en släng av den gamla så kan man vara immun mot den nya. Så om vi till vardags smittar varandra en aning minskar vi också risken för apokalyptiska utbrott. Mänsklig rörlighet är ett ”naturligt vaccin”, som en forskare på området uttrycker det, och det kan vara skälet till att vi inte haft en ny Spanska sjukan de senaste hundra åren.

Mänsklig rörlighet är ett ”naturligt vaccin”, som en forskare på området uttrycker det

Tyvärr hjälper ju inte det när ett helt nytt virus hoppar till oss från djurvärlden, som coronaviruset. Men även då står hoppet till en öppen värld, i form av forskning och innovation över nationsgränserna. Inget land kan ensamt ta fram tekniken, kunskapen, medicinerna och de kliniska prövningarna. Men kinesiska forskare kan använda teknik från andra sidan jordklotet för att avläsa coronavirusets arvsmassa och tyska forskare kan använda den informationen för att utveckla ett test för att spåra smittan, som vi nu alla använder, och universitet och läkemedelsbolag över hela världen kan använda den för att utveckla motmedel.

Redan den 15 mars, endast 73 dagar efter att vi fick kännedom om det nya viruset, listar USA:s National Library of Medicine 94 mediciner och vaccin mot det, där prövningar pågår eller förbereds. Mänskligheten har aldrig förr svarat så snabbt på en sjukdom.

Mänskligheten har aldrig förr svarat så snabbt på en sjukdom.

Det är klart att mikroberna rörde sig långsammare förr, men vi människor rörde oss knappt alls, så mikroberna hann i kapp oss och tog livet av varenda sårbar person. Kom ihåg att kanske 90 procent av Amerikas ursprungsbefolkning dog av bakterier och virus som i årtusenden frodats i den gamla världen, bara några generationer efter Columbus. Tack vare världens öppenhet kan vi i dag tillsammans ta upp kampen och för första gången i historien slå tillbaka.

Behöver vi inte stänga samhällen kortsiktigt i alla fall, för att minska smittspridningen?

Nja. Visst behöver vi hålla avstånd till varandra och undvika större möten nu, för att sakta ned spridningen så att inte sjukvården kollapsar fullständigt under trycket. Men samtidigt måste vi hålla världen öppen.

Visst behöver vi hålla avstånd till varandra och undvika större möten nu … Men samtidigt måste vi hålla världen öppen

Flygförbuden är mest politisk placebo, som hälsoexperter och Världshälsoorganisationen påpekar, för viruset finns ju redan över allt, medan viktiga leveranser, medicinteknik och skyddsutrustning inte gör det, och nu kommer få svårare att ta sig fram. Dessutom slår det sönder våra ekonomier, vilket kommer att ge oss mindre resurser att hantera problemen.

De exportförbud som vissa länder skapar för viktig skyddsutrustning motiveras med att man måste skydda den egna befolkningen först, men problemet är att det skapar en global brist. Det är som att panikhamstra toapapper. Enda resultatet är att det inte finns i butiken när man väl behöver det.

Man bör komma ihåg läxan från livsmedelskrisen 2010–11 när många länder förbjöd spannmålsexport för att hålla priserna nere på hemmaplan. Senare visade det sig att 40 procent av ökningen av de globala vetepriserna under den tiden berodde just på sådana exportförbud.

Donald Trump sägs ju ha bakterieskräck och du nämner en intressant undersökning om folk med bakterieskräck i din nya bok. Berätta.

Människan har ett psykologiskt immunsystem som gör att vi instinktivt ryggar tillbaka när någon är snuvig, nyser eller har ett utslag. Det är en form av primitiv läkarvetenskap. Inte för att vi har vetat något om mikrober förrän i modern tid, utan för att de av våra förfäder som ryggade tillbaka inför det konstiga överlevde och spred sina gener vidare.

Människan har ett psykologiskt immunsystem som gör att vi instinktivt ryggar tillbaka när någon är snuvig, nyser eller har ett utslag.

Men detta immunsystem är överkänsligt, eftersom det historiskt var mycket värre att underreagera än att överreagera. Resultatet kunde ju bli döden. Det gör att många reagerar med oro eller äckel på allt som är annorlunda, en absurd frisyr, en konstig piercing, en annan hudfärg eller en alternativ sexuell läggning.

Studier visar att de som har mer bakterieskräck också är mer främlingsfientliga. Utlänningar triggar igång deras psykologiska immunsystem och i tider av smittspridning växer fientligheten mot utomstående grupper – judar, invandrare, häxor. Det är ett skäl till att de som vill hetsa mot en viss grupp försöker avhumanisera dem genom att tala om dem som smutsiga, eller likna dem vid djur. ”Massiva infektionssjukdomar väller över gränsen”, som Donald Trump nyligen beskrev mexikanska invandrare.

Vilka risker ser du framför dig nu, på kort och lång sikt?

Först och främst kommer coronaviruset skada och döda i väldig skala. Det är en mycket plågsam tid som ligger framför oss.

Men risken är faktiskt att vår reaktion på epidemin kan bli än mer ödesdiger. Det kommer troligen förstärka ett globaliseringsmotstånd som redan var på väg. Vi har sett en försmak av det, när världen nu stannar upp. Ekonomerna har inte mätt det än, men vi har redan nu fallit ned i en oerhört djup lågkonjunktur, som kommer att slå ut mängder av företag och jobb över allt. Välkommen till en värld utan globalisering.

Och tänk då om vi långsiktigt får mindre handel och mindre rörlighet över gränserna! Det kommer skada alla, men allra mest världens fattigaste. Efter en lång period av minskad fattigdom kommer fattigdomen nu i stället öka globalt. Det kommer att skapa mer lidande, hunger och ohälsa, och göra det svårare att hantera utmaningar som den globala uppvärmningen och nästa pandemi, och till slut kommer den reaktionen att döda långt fler människor än coronaviruset.

Auktoritärt lagda ledare kommer dessutom att utnyttja det till att ge sig själva mer makt. Det kanske till och med är så att det där obekväma politiska valet, där du riskerar ett nederlag, måste ställas in med hänvisning till epidemin?

Men du anlägger ju ett historiskt perspektiv i boken. Hur tänker du kring dagens händelser — är dessa bara en i raden av tillfälliga mindre svängningar? Vad utmärker annars något som leder till strukturella förändringar och verkliga skiften i världen?

Dramatiska förändringar sker i tider av kris, när människor blir rädda och börjar stänga in sig. Imperier har kollapsat och guldåldrar har fallit ihop när epidemier, klimatförändringar och invasioner har skakat om vardagen och orsakat oro och panik. Den gemensamma nämnaren är att reaktionen är farligare än krisen.

Dramatiska förändringar sker i tider av kris, när människor blir rädda och börjar stänga in sig … Den gemensamma nämnaren är att reaktionen är farligare än krisen

De som tycker sig slåss för sin överlevnad drabbas lätt av en kollektiv fight or flight-reaktion – de börjar slåss mot syndabockar och utlänningar, eller försöker fly bakom tullmurar och gränshinder. Hur kommer vi reagera när sociala medier varje minut skriker ut exempel på sjukvårdssystem som fallerar och låter människor dö? Det är lätt att föreställa sig att det skapar en explosiv misstro mot gamla myndigheter och eliter som kommer få skulden, och ger en längtan efter starka män och större stater.

Det är tyvärr inte alls säkert att det här är en tillfällig svängning. Det finns förutsättningar för att det kan bli något mycket mer elakartat.

****

Vi arbetar för fullt med omslaget och bjuder här på vår arbetsskiss. Vi vill förmedla att boken – trots att den känns högaktuell – inte minst är en brett upplagd historisk genomgång av människans eviga och inneboende kamp mellan öppenhet och slutenhet.

Vad tycker du? Mejla gärna.

// Mattias Pettersson, förläggande redaktör
mattias (at) volante.se

Frans de Waal tilldelas PEN-priset för Mamas sista kram

PEN/E.O. Wilson Literary Science Writing Award delas ut varje år under den illustra PEN-galan (i år med Seth Meyers som värd) till en bok som exemplifierar utsökt litterär gestaltning inom naturvetenskap och som kommunicerar komplexa vetenskapliga begrepp till en bred publik.

Volante kan stolt meddela att 2020 års vinnare är Frans de Waal, som i slutet av mars får se boken komma ut på svenska med titeln Mamas sista kram: Djurens känsloliv och vad det kan lära oss om oss själva.

”… for his keenly observed, insightful, and wonderfully told exploration of the inner lives of animals, which highlights the bounty we share (and don’t share) with other species—both emotionally and psychologically. His lifelong study of primates, in the wild and in zoos, has led him to insights that are scientifically rigorous and not anthropomorphic, yet easy to understand in profoundly human terms. His elegantly written memoir, Mama’s Last Hug, is a book that reminds us that while our homo sapien life may seem very different from that of other animals, we inhabit a kingdom of neighbors.”

2-3 april besöker de Waal Stockholm där han bl a kommer att föreläsa både på Medborgarskolan och Karolinska institutet.

De har aldrig väntat på att bli uppbjudna.

På skottdagen justerar vi det faktum att året egentligen är något längre än 365 dagar – och historiskt kom den dagen att bli en dag då det var fritt fram för kvinnor att ”bjuda upp till dans”. Jorden roterar vidare runt solen, och det görs ständigt nya framsteg. Vi vill fira att skottdagen gått tillbaka till att verka i kalenderjusteringens tjänst och att vi får samarbeta med stora tänkare som vill och kan göra skillnad – varje dag! Personer som tar initiativ för en klokare och roligare värld. Här är några av dem som aldrig väntat på att bli uppbjudna, eller att bjuda upp.

De agerar för vår planets framtid …

Fem gånger har vår planet drabbats av stora utdöenden – alla för miljontals år sedan. Kan det verkligen vara möjligt att vi upplever något sådant just nu? Läs ett utdrag ur Elizabeth Kolberts Pulitzerprisbelönade bok Det sjätte utdöendet som öppnade ögonen på en hel värld för det faktum att det sjätte utdöendet nu pågår och som dessutom blev nummer ett på Guardians lista över de 100 bästa fackböckerna genom tiderna.

Om insekterna skulle ha en röst är den helt klart Anne Sverdrup-Thygesons. Hennes exceptionella förmåga att få oss engagerade i alla de små varelser som gör att vi överlever – ger vingar till fantastiska böcker för både långa och korta.

Hon är professor på Chalmers och den sjätte kvinnliga professorn någonsin på Handelshögskolan i Stockholm – men Robin Teigland stannar inte där. Med hennes djupa kunskaper om teknik utforskar hon nu hur kollektiv intelligens och digital strategi kan rädda haven, både i Sverige och Portugal. Världen lyssnar och lär.

… och går sin egen väg …

Att vi numera är helt digitalberoende – utan att veta ett dyft om hur allt fungerar och om hur allt började – har powerduon Olga Stern och Marie Birde adresserat med boken  Ettor och nollors hemliga liv: Allt du vill (och kanske inte vill) veta om programmering. Vi vågar dessutom hävda att detta är ett av de roligaste förorden på temat, någonsin.

Det är så viktigt att ha ord till att beskriva världen omkring oss. Har du själv försökt berätta för någon vad Internet är? Inte? Att vi saknat begreppen såg Linda Liukas och skapade serien om Ruby och vips kan våra barn förstå ett och annat om allt det digitala som omger oss.

Möjligheterna ter sig oändliga och när Maria Eriksson såg vad den digitala delningsekonomin kunde föra med sig vågade hon ta steget att bryta upp, söka äventyret och hitta en ny livsstil – tack vare delningsapparnas möjligheter. I maj 2020 kommer boken som definitivt kommer inspirera fler att bli Delad.

… för folkbildning och ett hållbart samhälle.

Medan  Jonna Bornemark åker land och rike runt och gör upp med vår tids mäthysteri med tankarna som äntligen kan rädda oss från administrativt tyranni gör Emma Frans vetenskaplig metod rolig! Hon har blivit årets folkbildare inte mindre än två gånger och är fortsatt förnuftets röst för alla oss som vill ha fakta, inte trams.

Och på Handelshögskolan ser Emma Stenström till att alla studenter läser det tvärdisciplinära Global Challenges så att de medvetet kan applicera hållbart tänkande på allt de lär sig, oavsett kurs. Och som tur är föreläser även Emma utanför skolan om handlingskraft för mänsklig utveckling och hållbarhet.

Lina Thomsgård är en av Sveriges mest inspirerande röster för jämställdhet och numera chef för Stockholms Kvinnohistoriska museum som bit för bit för tillbaka kvinnor i historien. Lina är en sann pionjär som om och om igen ser vad som behöver göras, och gör det!

I Lisa Bjurwald har hon en frände  som modigt visar att aktivism funkar, t ex genom Stockholmare mot nazism och den gedigna granskningen BB-krisen. Sveket vid livets början som fick flera av våra politiska partier att öppna plånboken för en säkrare förlossningsvård.

Det kan tyckas självklart att alla barn ska få samma förutsättningar men alla vi som läst Sophie Dows När livet inte följer manus vet att hennes kraft, ursinne, glädje och kreativitet kommer från att vara en förälder som kämpat för sitt barns rätt att vara annorlunda. Sophie riktar en skalpellskarp blick mot ett samhälle som behöver reform och tar givetvis saken i egna händer genom att grunda organisationen Mindroom.