Sista helgen i september (torsdag 28/9 – söndag 1/10)är det åter dags för bokmässan och Volante kommer traditionsenligt att finnas på plats med alla våra senaste böcker, en rad författare och många intressanta program.

Hälsa på oss i monter B03:40 och lyssna till många olikartade och spännande samtal och berättelser! Två av höstens stora titlar smygsläpper vi dessutom försäljningen av där och då. Hela helgen kommer vi dessutom bjuda på mässpriser på Volanteshop.com!

På plats finner du:

• Liza Alexandrova-Zorina, Imperiets barn
• Gunnar Ardelius, Ingenmansland
• Eva Ekselius, Vakna, mitt folk! (OBS! Smygsläpp på bokmässan!)
• Malin Ekman, Skymning i Amerika
• Jan Emanuel, Så var det med det (OBS! Smygsläpp på bokmässan!)
• Kjell A. Nordström, Momentum (och Apan och kapitalet på annat förlag)
• Vesna Prekopic, Brottsplats: Skolan
• Pär Säthil, Det lyckliga geniet
• Svante Weyler, Böckerna

Programmet uppdateras kontinuerligt. Följ oss i våra sociala medier för uppdateringar!

Torsdag 28/9

09:30 Vesna Prekopic i Axesspanelen C03:42
10:15 Vesna Prekopic om ”Våldet och brottsligheten i skolans värld” med Åsa Beckman på DN-scenen F01:39
11.00 Vesna Prekopic i samtal med Adam Cwejman om Brottsplats: Skolan – Axess-intervju C03:42
11:30 Vesna Prekopic i samtal med rektor Susanne Norman om hur man kan vända en till synes hopplös skolsituation, på Volante-scenen B03:40
12:00 Svante Weyler tillsammans med Joel Halldorf, Jerker Virdborg och Karin Wallén: “Vad behöver romanen för att överleva som artefakt och konstform?”, med Josefin Olevik på DN-scenen F01:39
13:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
14:00 Svante Weyler om Böckerna och några teman från hans stora omläsning av världslitteraturen, på Volante-scenen B03:40
14:45 Svante Weyler: ”Om den konstnärliga friheten och andra yttrandefrihetsfrågor” på Litteraturscenen
15:00 Pär Säthil om att komma över kreativa låsningar och leva sin konst, på Volante-scenen B03:40
16:00 Gunnar Ardelius på Volante-scenen i samtal om den krisande manligheten med Nanna Olasdotter Hallberg B03:40
17:00 Svante Weyler och Pär Säthil i samtal om författares kreativa verktygslåda på Volante-scenen B03:40
17:00 Gunnar Ardelius i samtal med Mats Lekander hos Fri Tanke, B03:22

Fredag 29/9

9:50 Vesna Prekopic om Brottsplats: Skolan på Lärarscenen
10:00 Liza Alexandrova-Zorina i seminarium: Om den ryska diasporan och oligarker i exil (tillsammans med Knut Rognerud, Stefan Ingvarsson) i seminariesal J1
11:00 Svante Weyler om hur böcker blir till på Skriva-scenen
11.00 Liza Alexandrova-Zorina berättar om det ryskspråkiga parallellsamhället i Sverige på Volante-scenen B03:40
12:00 Malin Ekman, Sanna Torén Björling, Karin Pettersson och Sten Widmalm: Hur ­kommer USA:s vägval att påverka oss? Seminarium i sal G4
12:00 Vesna Prekopic samtalar med rektor Linnéa Lindquist om Brottsplats: Skolan på Volante-scenen B03:40
13:00 Liza Alexandrova-Zorina och Erik Thyselius om Imperiets barn i Axess-intervju C03:42
13:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
13:00 Gunnar Ardelius intervjuas av Ivar Arpi på Svenska Dagbladets scen B02:39
14:00 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn på Expressens scen F01:39
14:00 Gunnar Ardelius om manlighet och faderskap på Volante-scenen B03:40
14:30 Vesna Prekopic samtalar med Diamant Salihu i Fri Tankes monter B03:22
15:00 Svante Weyler i seminariet ”Varför berättar vi?” med Sara Johansson och Joel Halldorf och med Yukiko Duke som samtalsledare i sal J1
15:00 Malin Ekman i samtal med Nanna Hallberg Olasdotter om den amerikanska nutiden, på Volante-scenen B03:40
16:00 Pär Säthil om hur det kreativa geniet också kan leva lyckligt, på Volante-scenen B03:40
17:00 Vesna Prekopic i samtal med Jerzy Sarnecki, Alice Teodorescu och Alexandra Pascalidou under ledning av Axel Gordh Humlesjö, på temat ”Varför blir vissa av oss kriminella?” i seminariesal F5
17:00 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn i samtal med Marjut Ervasti på Se människan-scenen
17:00 Svante Weyler och Gunnar Ardelius i samtal om vad kritik och mottagande betyder för författaren på Volante-scenen B03:40
18:30 Liza Alexandrova-Zorina tillsammans med Elinor Torp: ”Skriva grävande reportage” på Skriva-scenen

Lördag 30/9

10:00 Jan Emanuel på Volante-scenen B03:40 och Så var det med det
10:30 Gunnar Ardelius och Andrev Walden om “Maken och fadern – varför är det så svårt att vara man?” i samtal med Åsa Beckman på DN-scenen F01:39
10:45 Liza Alexandrova-Zorina med Martin Kragh om “Putins drivkraft och de ryska förgreningarna in i Sverige” med Sanna Torén Björling på DN-scenen F01:39
11:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40
11:00 Svante Weyler i samtal med Åke Bonnier om Böckerna – Och meningen med världen på Se människan-scenen
11:20 Jan Emanuel om Så var det med det på GP-scenen G01:29
12:00 Malin Ekman och Adam Cwejman om Skymning i Amerika – Axess-intervju C03:42
12:00 Jan Emanuel om Så var det med det på SvD-scenen B02:39
12:00 Liza Alexandrova-Zorina i ett samtal om Imperiets barn på Volante-scenen B03:40
12:50 Malin Ekman berättar om Skymning i Amerika på SvD-scenen B02:39
13:00 Kjell A. Nordström, Pär Säthil och Lisa Bjerre i live-podden AI-salongen om artificiell kreativitet, på Volante-scenen B03:40
14.00 Svante Weyler i samtal med Monica Nagler Wittgenstein om Böckerna – Och meningen med världen i Judisk Kulturs monter C02:01
14:00 Gunnar Ardelius i ett samtal om mäns känslomässiga förstoppning på Volante-scenen B03:40
15:00 Historiepoddens Daniel Hermansson berättar om antikens fyra främsta fältherrar – De kom, de såg, de segrade – på Volante-scenen B03:40
15:30 Svante Weyler i ett samtal med Lisa Heino om ”Böckernas roll för att förstå verkligheten” på Lärarscenen
15:30 Liza Alexandrova-Zorina om Imperiets barn på Aftonbladets scen B07:40
16:00 Eva Ekselius i samtal med Leif Zern om ”Det judiska Europa mellan den franska och den ryska revolutionen” i Judisk Kulturs monter C02:01
16:00 Jan Emanuel i samtal med Nanna Hallberg Olasdotter om Så var det med det på Volante-scenen B03:40
16:30 Malin Ekman i ett samtal om Skymning i Amerika med Kerstin Dillmar på Se människan-scenen
16:45 Daniel Hermansson om att lämna läraryrket för att bli folkbildare i Historiepodden – och författare! – på Lärarscenen
17:00 Gunnar Ardelius och Christian Daun om ”Att vara man” i seminariesal F3
17:00 Eva Ekselius i ett samtal om det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska och boken Vakna, mitt folk! på Volante-scenen B03:40

Söndag 1/10

10:00 Gunnar Ardelius om det unikt svenska i manlighetskrisen, på Volante-scenen B03:40
11:00 Historiepoddens Daniel Hermansson berättar om antikens fyra främsta fältherrar – De kom, de såg, de segrade – på Volante-scenen B03:40
12:20 Eva Ekselius i ett samtal om Vakna, mitt folk! på GP-scenen G01:29
14:00 Eva Ekselius i samtal med Göran Rosenberg om Vakna, mitt folk! i seminariesal J2

parallellt med andra viktiga skolfrågor finns den om våldet

Också en bok från forskningsframkanten

Ojämlikhet är inte automatiskt dåligt.

Alexander Bard – 2016, 2002, 1990

Nicklas Berild Lundblad – 2010

Jonna Bornemark – 2017 (Här finns alla referenser från programmet listade.)

Jan Carlzon – 2011

Micael Dahlen – 2010

Sophie Dow – 2007

Emma Frans – 2019

Göran Greider – 2023, 1992

Martin Hägglund – 2020 (Detta oerhört uppskattade sommarprat finns också med som en essä i boken Kronofobi.)

Kjell A. Nordström – 2020

Kay Pollak – 2005

Jesper Rönndahl – 2014, Vinter 2017

Börje Salming – 2014

Petter Stordalen – 2012

Anne Sverdrup-Thygeson – 2019

Max Tegmark – 2023, 2018, 2008

Bonustips:

Rachel Carson (vars bok Tyst vår finns i vår klassikerserie) var en huvudperson i Patrik Svenssons sommarprat 2020.

Volante växer, och nu söker vi en kommunikatörswizard och digital strateg.

Budskapet på tavlan som hänger på vårt kontor i Gamla stan fångar det som vi vill att du vill: Make your mark on the world. På Volante gör vi skillnad tillsammans med människor som kan saker och har förmågan att berätta det – för att bidra till en klokare och roligare värld.

Precis som vi går du igång på nya idéer, starka berättelser, intressant kunskap och viktiga lärdomar. Precis som vi vill du nå så många läsare, lyssnare och bokköpare som möjligt.

Du navigerar sociala medier med självklarhet, och omfamnar det säljdrivna helhetsperspektiv som samtida kommunikation förutsätter. Du formulerar dig kvickt, men behärskar också grundläggande verktyg för bild- och videoproduktion.

Du är intresserad av dataanalys, strategi och att se resultat av det du gör.

Du ser fram emot att ha daglig kontakt med marknad, förläggare och med våra författare och välja innehåll som når ut och når rätt.

Dina arbetsuppgifter kommer bland annat bestå av att producera kommunikationsmaterial till sociala medier, artiklar, nyhetsbrev, hemsida och press.

Både operativt och strategiskt

Du kommer utforma och driva kommunikations- och kampanjprojekt tillsammans med vår marknadsavdelning och redaktion, men också arbeta operativt på egen hand.

I arbetet ingår att ta fram och utforma kommunikation för enskilda projekt, och leda arbetet från ax till limpa.

Du jobbar främst med Volantes bok- och ljudprojekt, men kan även involveras i kommunikations- och PR-arbete kring vår föreläsnings- och eventverksamhet.

Vi tror att du har någon form av kommunikationsutbildning, men det viktigaste är att du har en kreativitet som driver försäljning, är kunnig och självgående – och därför är dokumenterad erfarenhet av liknande roller eller arbetsuppgifter ett krav.

Det är viktigt att du har lätt för att ta beslut, prioritera, välja och välja bort.

Du är intresserad av popkultur, vetenskap och samhällsfrågor och älskar förstås böcker och ljudböcker, men lyssnar lika gärna på poddar.

kreativitet som driver försäljning

Du vill:

• nå rätt målgrupp i varje enskilt fall med grepp och ton som tilltalar (och leder till rätt effekt).
• bidra till att utveckla företagets digitala strategier parallellt med en operativ vardag.
• lyckas med SEO och onlineannonsering.
• att det ska gå undan, och det är toppen, för på Volante är tempot ofta högt.

Senast söndag 13 augusti

HUR DU SÖKER – OCH MER OM TJÄNSTEN

Tjänsten är på heltid, förlagd till vårt kontor. Provanställning tillämpas.

Vi håller till i Stockholm i Gamla stan i ett fantastiskt hus på Stora Nygatan 7, med en bokhandel och en magisk eventlokal på gatuplan.

Skicka ansökan senast söndag 13 augusti, men gärna till början av augusti. (Då börjar vi sortera.)

E-post till jobb@volante.se så snart som möjligt. Ange i ämnesraden: ”Effektiv kommunikation”.

För frågor kontakta förlagschefen Tobias Nielsén, tobias@volante.se, och biträdande förlagschefen Ulrika Bergwall, ulrika@volante.se. Under juli kommer vi inte svara dagligen.

#makeyourmark

#klokt&roligt

Vid 36 års ålder har William MacAskill, professor vid Oxford, redan gjort ett större avtryck än många andra samtida filosofer i världen. Nu har hans nya bok släppts på svenska.

Det finns goda skäl att tro att vi människor fortfarande lever i vår arts absoluta barndom – att vi är tidiga människor. Därför borde vi lära oss att leva och investera på ett sätt som möjliggör vår arts överlevnad, så att all vår potential går att förverkliga.

Själva kommer vi inte att få uppleva alla makalösa upptäckter och framsteg, men filosofen William MacAskill menar att vi tillsammans kan skapa en värld med oändliga möjligheter. Han uppmanar till ett moraliskt och etiskt tänkande som får oss att ta ansvar för framtiden.

På kort tid har William MacAskill blivit ett självklart namn att känna till för alla som har det minsta anspråk på att hänga med i samtiden, debatten och som vill ta in nya idéer. Detta genom grundandet av effektiv altruism-rörelsen och förespråkandet av longtermism, ett långsiktigt tänkande som sträcker sig betydligt längre än till den egna pensionen.

Det är en viktig moralisk prioritet i vår tid att positivt påverka den långsiktiga framtiden.

I sin nya bok som nu släpps på svenska visar han hur och varför vi bör planera för en avlägsen framtid. Den heter passande nog Vad framtiden förtjänar – att planera för en miljon år. Där argumenterar William MacAskill för att det är en viktig moralisk prioritet i vår tid att positivt påverka den långsiktiga framtiden. Och han lever som han lär, minst sagt.

Vid 15 års ålder fattade han beslutet att bli förmögen för att kunna ge bort hälften av pengarna till välgörenhet – efter att ha förstått omfattningen av den globala AIDS-epidemin. Som 18-åring läste han Peter Singer, vilket motiverade honom ytterligare i riktning filosofi och filantropi. Efter studier vid Cambridge, Oxford och Princeton, och med svenske Krister Bykvist som handledare, blev William MacAskill som 28-åring världens yngsta docent i filosofi.

Hittar sätt att effektivisera välgörenhet

MacAskill är även en av grundarna till effektiv altruism-rörelsen. Effektiv altruism är ett projekt som syftar till att hitta de bästa sätten att hjälpa andra, och omsätta dem i praktiken. Det är både ett forskningsfält som försöker identifiera världens mest angelägna problem och de bästa lösningarna på dem, och ett community av människor och organisationer som försöker omsätta resultat från denna forskning för att göra gott.

Detta projekt är viktigt eftersom många försök att göra gott misslyckas, medan andra är enormt effektiva. Till exempel hjälper vissa välgörenhetsorganisationer hundra eller till och med tusen gånger fler människor än andra, när de ges samma mängd resurser. Det handlar alltså om en oegennytta och medmänsklighet som går bortom vardagen och gör ett mer långsiktigt avtryck än att bara ge pengar till välgörenhet.

”Longtermism” gör att vi kan planera för en miljon år framåt

Longtermism är en utmanande och spännande filosofi i en värld där de flesta av oss inte ens verkar kunna tänka på våra barn och barnbarns framtid. Men i sin nya bok Vad framtiden förtjänar argumenterar MacAskill övertygande och hoppingivande för vad mänskligheten kan bli.

Ur hans perspektiv räcker det inte att enbart vända klimatförändringen eller avvärja nästa pandemi. Vi måste se till att civilisationen kan återhämta sig om den kollapsar, motverka slutet på moraliska framsteg och förbereda oss på en värld där de smartaste varelserna är digitala, snarare än människor.

Vi måste se till att civilisationen kan återhämta sig om den kollapsar.

Om vi gör kloka val idag kommer våra barnbarns barnbarn att se tillbaka på oss med glädje och veta att vi gjorde allt vi kunde för att ge dem en värld full av rättvisa, hopp och skönhet. Kanske låter det romantiskt. Men det handlar i grund och botten om ansvar, ryggrad och intelligens – allt det där som utmärker oss människor när vi är som bäst.

William MacAskill får oss att lyfta den tomma blicken från korven på grillen och titta ut mot stjärnorna och se betydligt längre än till samtiden. Hans filosofi ställer krav på oss som människor och personer, men krav som är lika rimliga som stimulerande för alla med förmågan att tänka.

_________________________________________’

Fakta: Centre for Effective Altruism och Giving What We Can

2009 startade William MacAskill tillsammans med Toby Ord organisationen Giving What We Can – som uppmuntrar människor som har möjlighet att ge 10 procent av sin inkomst till effektiva insatser för att hjälpa andra.

I dag har nästan 10 000 medlemmar från 100 olika länder donerat 220 miljoner dollar och över 3 miljarder dollar i ”pledges”. Detta ledde 2011 vidare till the Centre for Effective Altruism som blev paraplyorganisation till Giving What We Can, och till 80 000 Hours som ger karriärrådgivning till unga som vill göra skillnad.

Jan Emanuel har tackat nej till att skriva sina memoarer i tio år. Men i höst kommer äntligen Så var det med det, en opolerad rags to riches-saga som handlar lika mycket om hur Sverige blivit som det blivit som varför Jan Emanuel är den som han är.

— För mig är det helt ointressant att skriva ännu en kändismemoar. Däremot har jag med åren insett att jag kan använda mig själv som redskap för att visa hur vi människor fungerar, och varför samhället ser ut som det gör, säger Jan Emanuel.

Så var det med det är en opolerad rags to riches-saga, från uppväxten i Gottsunda präglad av fattigdom, droger och brutalt våld, via företagsbyggande, dokusåpor och kändisskap, hela vägen till maktens korridorer och Riksdagen i Stockholm. Det är berättelsen om ett barn som tvingades att växa upp alldeles för fort, och om ett stort och ofta missförstått politiskt engagemang.

— Jan Emanuel förkroppsligar Sverige. I hans liv ryms välfärdsstaten som avvecklades, folkhemmet som försvann och socialdemokratin som någonstans på vägen gick vilse. Framför allt är det en helt otrolig story – gripande, absurd, rolig och ibland väldigt mörk. Janne har levt för oss alla, säger Johan Wirfält, förläggare på Volante.

För första gången väljer Jan Emanuel nu också att berätta om den avgörande vändningen som fick honom att lämna livet som kriminell för att i stället börja hjälpa andra. ”Jag har inte ett lik i garderoben. Jag har en hel kyrkogård”, säger han. Och det är den garderoben han nu öppnar på vid gavel. Jan Emanuel avslutar:

— Att skriva den här folkbildningsboken – där jag använder mig själv för att förklara och diskutera hur vi människor fungerar, med ljuset och mörkret som bor i oss alla – det har inte varit helt utan smärta.

Så var det med det släpps den 5 oktober.
Recensionsdag 21 oktober.

Svante Weyler har varit förläggare för några av Sveriges mest lästa och älskade författarskap. I maj kommer hans bok Böckerna ut – en bok om hur böcker blir till och om litteraturens förmåga att göra livet lite större.

Din bok heter kort och gott Böckerna – hur kommer det sig? Vad är det för typ av bok du har skrivit?

Jag har skrivit om de böcker och de författare som har format mig. Ett slags memoarer genom böckerna, alltså.

Har du valt att skriva om dina absoluta favoritförfattare eller hur har urvalskriterierna sett ut?

Först har jag skrivit om de böcker och författare som kom i min väg, som Göran Sonnevi, Vilhelm Moberg, PO Enquist, Aleksandr Solzjenitsyn och Agneta Pleijel. Sen lika mycket om dem jag liksom valde, som Hilary Mantel, Marlene van Niekerk och Marilynne Robinson till exempel.

Vilka är de viktigaste lärdomarna du tar med dig från den del av ditt liv som ägnats åt litteraturen?

Att det inte går att förstå världen utan skönlitteraturen. Inget annat hjälper en ända fram till det som skulle kunna kallas sanningen om världen.

Inför den bokcirkel du kommer att genomföra i Gamla stans bokhandel med Böckerna som grund upptäckte du att flera av de böcker du valt att ta med inte längre finns i tryck. Vad tror du om bokens ställning och framtid …?

Jag är skräckslagen inför tanken att läsning av långa texter inte kommer att vara en självklarhet. Om det finns böcker kvar eller inte är mindre viktigt, men jag fattar inte hur man ska bli klyftig nog att förstå och förändra denna värld utan långläsning.

Här kan du läsa ett smakprov ur Böckerna.

27 april 2023 släpps självbiografin Legenden Börje Salming, som journalisten Ola Liljedahl skrev i samarbete med Börje Salming och nu har omarbetat. 10 % av intäkterna från boken skänks till Börje Salming ALS-stiftelse.

Hur gick det till när boken blev till?

En vårvinterdag år 2000 ringde telefonen. Börje Salming frågade om jag ville skriva hans memoarer. Det kändes förstås stort. Han var ju en av min barndoms hjältar.
Vi hade träffats i samband med en intervju för en tidning någon månad tidigare och han hade gillat den intervjun. Hade jag lust att komma till honom i Vaxholm, där han bodde då, för att prata igenom hur det skulle fungera? Självklart.
Vi träffades för en fika. Han kom med barnvagn där dottern Bianca sov till att börja med men vaknade sedan lätt irriterad, om man säger så. Börje bytte blöjor, kände sig nog lite stressad av det och föreslog att vi skulle göra en första intervju någon vecka senare – utan barnvagn.

Boken är berättad i jag-form. Varför blev det ett naturligt grepp? 

Det här var ju Börjes historia! Hans bok! Därför kände jag direkt att jag-formen var självklar. När vi satt på fik, restauranger, hemma hos honom eller promenerade under en massa möten berättade han ju i jag-form in i min bandspelare. Jag såg som min uppgift att göra berättelserna tydliga och läsvärda och, förstås, kolla en massa fakta och göra en massa kringintervjuer.

Vad minns du av processen annars? 

Som ishockeyspelare var Börje känd för att göra det som måste göras. Behövde man täcka ett skott gjorde man det även om det gjorde ont. När vi pratade om hans barndom och uppväxt i trakterna kring Kiruna insåg jag att den inställningen nog fötts redan där. Om fiskenäten måste upp så måste de det även om vädret var dåligt. Så kändes det med hans inställning till boken också. Ibland bromsade jag honom och frågade om han verkligen skulle berätta vissa saker och ville kolla om han förstod att det skulle bli löpsedlar av detta. Hans svar var varje gång, efter kort funderande, att ska han berätta ska han göra det på riktigt. Annars var det liksom ingen mening.

Nu har du kompletterat med ett efterord där du intervjuat brodern Stig. Hur var det? Stigs plats i boken är ju över huvud taget stor. Du skriver ju att det på många sätt är en bok om två bröder.

Stig, eller Stigge som Börje alltid sa, hade någon sorts papparoll i Börjes liv. I alla fall uppfattade jag det så. Deras pappa omkom i en olycka i gruvan när de var små och Stig blev efter det mer än en storebror. I efterordet pratar Stig fint om Börjes sista tid där givetvis hans familj var ett stort stöd – men även storebror fanns med. Stig och jag satt i ishallen i Gävle och Stig berättade väldigt öppet och känslosamt och för mig kändes det som en självklar förlängning av Börjes nakna inställning i sitt berättande. När jag själv läste boken igen efter många år insåg jag att det här inte bara är en bok av och om Börje utan också en fin berättelse om två bröder. Börje kommer i boken gång på gång tillbaka till Stigges betydelse i hans liv och även under själva arbetet med boken var det Stig han då och då ville kolla av med. Ibland om fakta från barndomen, ibland om vad Stig tyckte om något.

Varför ska man läsa den här boken om man redan har läst om Börje Salming (om man jämför med andra, nyare eller äldre, böcker)?

Man ska läsa den för att det är Börjes egen ärliga och, tycker jag, enormt starka berättelse. Och då pratar jag både om ishockeykarriären men lika mycket om skildringarna från uppväxten, den som i högsta grad gjorde att han blev den han blev.

Du har bearbetat boken inför återutgivningen. Hur skiljer den sig?

Målet med bearbetningen har varit att lyfta Börjes berättelser mer. Jag har stuvat om en del bland kapitlen för att skapa ett bättre flyt. Något kapitel är bortplockat, till exempel där han pratar om svensk hockeys framtid, eftersom det kändes inaktuellt så många år senare. En del långa kapitel har brutits ner till några kortare just för att historierna ska bli tydligare. Men orden är ju samma. Självklart. Det är Börjes röst.

Rolf Lassgård läser in ljudboken. Hur känns det?

Jag blev väldigt glad och jag tror att Börje skulle ha blivit det också. Jag är dessutom helt övertygad om att ingen kan göra detta bättre än just Rolf Lassgård. Hans röst som andas Norrland, hans hockeyintresse och hans stora respekt för Börje Salming som både hockeyspelare och människa kommer att kännas.