Här följer mitt förord till boken Varför är inte hela världen rik?, ett unikt och spännande projekt där vi i en samlingsvolym som utkommer i augusti 2025 presenterar de tre ekonomipristagarna Daron Acemoglus, Simon Johnsons och James A. Robinsons tankar, såsom de formulerats i tre olika böcker.

Den 10 december 2024 tog Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson emot Ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Stockholm var mörkt och kyligt, en sådan dag som vi tänker på som svensk vinter, men inne i Konserthuset var det varmt och högtidligt. Kung Carl XVI Gustaf skakade de tre forskarnas händer medan kamerorna filmade. På kvällen höll Acemoglu deras tacktal i Blå hallen i Stockholms stadshus.

För dem var det kulmen på decennier av forskning som på allvar förändrat hur vi förstår historia, samtid och våra möjligheter att forma framtiden.

De tre pristagarna hade då redan tre internationella bästsäljare bakom sig. Det ovanliga med dessa författare är att de lyckas kombinera banbrytande forskning med en berättarkonst som är både lättillgänglig och engagerande. Deras böcker är fulla av anekdoter som öppnar ögonen och får oss att se världen ur nya perspektiv.

De lyckas kombinera banbrytande forskning med en berättarkonst som är både lättillgänglig och engagerande.

Särskilt den första boken Why nations fail har nått status som modern klassiker. Bland dem som lyft fram boken som en av sina absoluta favoriter finns Bill Gates, Barack Obama och Mark Zuckerberg. Men trots det har den aldrig tidigare givits ut på svenska. Det är ett av mina utgivningsmisstag som förläggare. Därför är jag extra glad över den här boken.

Den här samlingsvolymen är ett resultat av ett nära samarbete med författarna själva. Det är också ett projekt som föddes i samband med Nobelpriset, med ambitionen att ge en helhetsbild av deras idévärld på svenska. Tillsammans har vi diskuterat vilka kapitel som bör ingå och hur de bäst ska passa ihop. Vi har valt att presentera böckerna i den ordning de skrevs, eftersom varje ny bok bygger vidare på den föregående: först den grundläggande förståelsen av varför nationer lyckas eller misslyckas, sedan en närmare titt på den dynamiska processen i samhällen där balansen mellan frihet och statens makt ständigt utmanas, och slutligen en djupdykning i hur teknologin påverkar vår framtid, inte minst med tanke på artificiell intelligens.

Den här samlingsvolymen är ett resultat av ett nära samarbete med författarna själva.

Vi föreslår att du läser boken från början till slut – så att du får en tydlig linje av de tre ekonomipristagarnas resonemang och idéutveckling. Men boken är också konstruerad för att kunna läsas om man har särskilda intressen, särskilt för den som snabbt vill sätta sig in i framtidsfrågor kring AI och teknologi. Då kan du börja med de senare delarna.

Jesper Roine, nationalekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, har bidragit på ett ovärderligt sätt till arbetet. Han har skrivit introduktion och korta övergångar mellan avsnitten samt faktagranskat innehållet och skrivit en avslutning – allt i samråd med en mycket nöjd Simon Johnson som representant för trion av författare.

Framtiden avgörs inte av tekniken i sig, utan av vilka institutioner vi väljer att bygga.

Vi hoppas att du, oavsett hur du väljer att läsa den här boken, kommer att finna den lika inspirerande och tankeväckande som vi har gjort under arbetet med den. De insikter du får med dig handlar inte bara om ekonomi, utan om vilket slags samhälle vi vill skapa och lämna vidare. Och det, tror jag, är den verkliga innebörden av Acemoglus ord i Stadshuset: ”Framtiden avgörs inte av tekniken i sig, utan av vilka institutioner vi väljer att bygga.”

Institutioner  – de ramar, regler och normer inom vilka all ekonomisk aktivitet sker – är lika bra att lägga på minnet på en gång. Det är som du strax kommer att se ett av Acemoglus, Johnsons och Robinsons nyckel­begrepp.

Varmt välkommen in i tankevärlden hos tre av vår tids mest inflytelse­rika ekonomiska tänkare.

Johan Anderberg & Tobias Nielsén

Välkommen till det första numret av SIKT.

En vinterdag 1417 red en italienare över de trädbeklädda kullarna i södra Tyskland. Han hette Poggio Bracciolini och var på väg till ett kloster för att leta efter böcker.
Vid den här tiden hade flera så kallade humanister börjat intressera sig för antika dikter och berättelser – för de tankar och idéer som varit nästan bortglömda i tusen år.
Bracciolini hade hittat många böcker förut. Ett halvtannat år tidigare hade han hittat några av Ciceros kända texter.
Men den här dagen skulle han göra ett ännu större fynd.
På en av hyllorna hittade han en handskriven upplaga av De rerum natura – Om tingens natur – av den romerske poeten Lucretius.
Det är svårt att överskatta betydelsen av Poggio Bracciolinis fynd. På de handskrivna raderna förmedlades tankar om allt från atomer till hur jordens olika arter inte hade en skapare, utan utvecklades i en ständig process. Det var idéer som skulle komma att förändra hur människorna såg på världen.

Än idag kan texter förändra hur man ser på världen, på hur ekonomin fungerar eller bara hur man ska se på utmaningar i sitt eget liv.

Under de kommande seklerna var det just genom böcker – genom texter – som revolutionerande idéer föddes, förmedlades och prövades.
Den moderna världen skapades av tankar skrivna på papper.
Det var böcker som Adam Smiths Nationernas välstånd, Charles Darwins Om arternas uppkomst och Karl Marx Kapitalet som formade den värld som vi har idag.

Än idag kan texter förändra hur man ser på världen, på hur ekonomin fungerar eller bara hur man ska se på utmaningar i sitt eget liv. Det händer varje dag, och vi tror att det kommer att hända dig när du bläddrar i den här boken.
Många av texterna i den här boken förmedlar nya begrepp – nya små mentala modeller: från Nate Silvers ”flodmänniskor” till Cal Newports ”långsamma produktivitet” och Anne Sverdrup-Thygesons ”förändringsblindhet”.
Vi tror att du med alla texter kommer få med dig någon ny tanke, en ny idé, kanske till och med början på ett nytt sätt att tänka om någonting.
Det är inte meningen att du ska läsa från pärm till pärm. Du kan bläddra. Du kan hoppa. Du kan gå tillbaka.
Vår avsikt är att ge dig underhållande läsning. Vi vill att den här boken ska utmärkas av riktigt bra texter. Vi har siktat – valt ut – det som vi tycker är så bra att det måste finnas eller lyftas fram mer i Sverige. Det som vi tycker är smart tänkt, från hela världen.

Välkommen till det första numret av Sikt!

Det här är inga floskler. Det här är lärdomar som kan förändra organisationer och personers livsvanor i grunden.

Det skriver jag eftersom jag själv känner mig träffad.
Ibland som en vänlig påminnelse.
Ibland som en käftsmäll. Ett uppvaknande.

Då behöver man dock gå in i de här resonemangen. Läsa mer. Läsa böckerna. Tänka mer. (Inte bara läsa punktlistan ;-))

Om du ska läsa en ny bok om företagsstrategi

För några år sedan skrev jag ett manifest om djupjobb i samband med vår utgivning av Deep work.

Den här gången är det Ta din tid som står för inspirationen. Boken av David Larsson Heidenblad har fått mycket uppmärksamhet apropå självhjälp och tidshantering.

Men om du också ska läsa en ny bok om företagsstrategi är det denna (och köp den här). Enbart kapitel 1, 2 och 4 ger den största ROI-läsningen du kan föreställa dig.

***

Nio lärdomar för ett fokuserat ledarskap*:
(* min snabböversättning av essentialist leadership)

1. Fråga vad som är viktigast
Så enkelt, ändå så viktigt, att hela tiden ställa dig Richard Hammings fråga (kap 2). Den består egentligen av två frågor: Vilken är den viktigaste frågan i din bransch? Och jobbar du tillräckligt med den?

Jag ser att frågan även kan delas upp på flera nivåer: organisation, projekt, person. På ett personligt plan får hur-et många svar i Cal Newports bok om djupjobbande, Deep work, som vi också givit ut. Men också i punkt 2, 3 och 4 här nedan.

Förbered för tur

2. Förbered för tur och flyt
Vad förklarar serieframgångar? Även här utgår David Larsson Heidenblad utifrån Richard Hamming, som landar i att kreativa processer och resultat kan påverkas genom att styra mot där potential finns. Resonemanget får inte så stor plats men jag tycker att den här behöver finnas före nästa punkt som annars känns intuitiv — och som lyfts fram i undertiteln — men man vet ju inte alltid vad som är viktigast. Det här hänger även ihop med punkt 4.

3. Gör mindre men bättre
Det här är undertiteln till boken. ”Bättre” skulle jag snarare säga är ”välj bättre” än ”göra bättre”, om vi ska tänka effektfull (Simon Elvnäs och Peter Drucker; effective) kontra effektiv (efficient).

Effekt, effekt, effektfullhet

Det här är också huvudbudskapet i boken Essentialism (kap 1) som bygger på less is more-devisen: Välj de mest värdefulla projekten och initiativen och ge dem resurser och uppmärksamhet för att lyckas. Dock, funderar jag, måste en grad av experiment och innovation även finnas med, men — om vi ska tala Drucker-språk — till en viss gräns och styras genom mål och feedback-loopar som skapar lärdomar och kan leda till beslut. Den största faran är ju att hamna i Parkinsons lag-utfyllnad av sin tid. Så lätt, så onödigt, så trist på sikt. Men om vi ska erkänna: är vi inte alla där, mer eller mindre?

4. Få det gjort
En missuppfattning utifrån boken skulle kunna vara att man strävar efter att göra så lite som möjligt som ett självändamål. Men ett företag kan knappast ha det som mål, i så fall är man nära avveckling. I stället: hur får man det gjort som behöver bli gjort. Från få-det-gjort-metodiken och djupjobbande, till bättre underlag, strategier och beslut på organisationsnivån. (David Larsson Heidenblad vänder sig nog snarare till dem som vill gå från 2 till 4, inte från 0 till 2 eller ens minus 2 till 0; för att referera vad han sa under ett scensamtal.)

Hur skapas och genomförs en bra strategi?

5. Spela korten du har
Hur skapas och genomförs en bra strategi? Det är omöjligt att få ihop allt. Så vad är både önskvärt och praktiskt genomförbart? Hur det här konkret bör genomföras diskuteras särskilt i kapitlet ”Det möjligas konst” (kap 4) som David Larsson Heidenblad bygger på Richard Rumelts Good strategy/bad strategy. Spelmetaforerna är många och bra i boken, eftersom författaren varit semiprofessionell poker- och strategikortspelare. Hela kapitel ägnas åt viktiga lärdomar.

6. Ställ diagnosen
Det ligger som en grund genom hela boken att du behöver planera och analysera först. Därefter fatta genomtänkta beslut och tänka ett steg före. Både för att forma en strategi, veta när man ska tacka ja eller nej, men också för att planera sina veckor. David Larsson Heidenblad pressar in vårt automatiska tänkande (tänk Kahneman) i antingen ramar, då beslut behöver fattas snabbt, eller mot en övergång till det långsamma. Det här hänger ihop med nästa punkt.

Skriv. Då tänker du. Och andra

7. Skriv
Ett kapitel (kap 12) ägnas åt fördelen med det skrivna ordet och bygger på Jeff Bezos principer för Amazon. Jag har skrivit om det förr, men det är värt att gång på gång lyfta upp. Skrivandet i sig klargör tankar, bygger upp för nyanser och argument i flera led, och minskar på så sätt möjligheten för mentala genvägar som kan slå fel.

Balans och buffert

8. Eftersträva balans
(1) Balans mellan fokus och inte fokus. Det är omöjligt att djupjobba hela dagar. Själv jobbar David Larsson Heidenblad i pass om 40 minuter och 8 sekunder. Jag kan tänka mig något längre pass. Samt (2) balans mellan jobb och fritid. För det där ”mindre” hänger ju också ihop med att man kan göra annat. För att man vill eller behöver det för återhämtning och påfyllning. Men också balans mellan schemalagt, exakt schema och buffertar, enligt nästa punkt. För det, och för många andra lärdomar, är det också värt att gå till Micael Dahlens böcker om tid och lycka. Jag bär till exempel med mig hela tiden resonemangen från Kaosologi om livsdimma och avmåstefiera hela tiden, liksom vad han skrivit om lycka och meningen.

9. Ha tid för att det går fel
Buffertar och bufferttid måste finnas. David kommer in på detta apropå ”Prioritera som en småbarnsförälder i februari” (kap 3) och ”När planer kollapsar” (kap 8). Det här har jag själv varit urusel på. Jag har ofta löst det ändå, för att jag haft ork och kunnat hantera stress och press, men det är inte hälsosamt och särskilt inte bra för en organisation med många komplexa processer. Vilket hänger ihop med punkten ovan.

***

Jag har för de här punkterna även skummat om Good strategy/Bad strategy av Richard Rumelt och Essentialism (sista kapitlet om essentialist leadership är tyvärr en väckarklocka). Båda är bra böcker som borde fått en större spridning på den svenska marknaden, men just den diskussionen för jag redan på andra håll.

Över huvud taget erbjuder boken riktigt bra sammanfattningar av andra böcker som du kanske känner att du borde läst eller läst om.

De mest relevanta för det här inlägget:
* Få det gjort (Getting things done), David Allen
* De 7 goda vanorna (7 habits of highly effective people), Stephen Covey
* Essentialism och Effortless, Greg McKeown
* Deep work och Digital minimalism, Cal Newport
* Good strategy/bad strategy och Flux, Richard Rumelt

Omslag Miroslav Šokčić

När börjar och slutar något? I Magda Gads fall var mötet med fredspristagaren Denis Mukwege i Kongo för ungefär ett decennium sedan ett startskott för hennes bana som utrikeskorrespondent.

För flickan som fick namnet ”Vera” blev det en ny början efter att Magda Gad återvände till Kongo för att träffa Mukwege.

Resan tillbaka

Det i sig började med att jag i oktober förra året bad Magda om att skriva ett förord till Mukweges bok. Hon svarade snabbt efter att ha fått originalmanuset: ”Läst. Mycket bra och framför allt mycket viktig bok. Fick mig att tänka på vad jag kan göra för att bidra.”

Hon ville träffa Mukwege igen – och vad hon kallade ”resan tillbaka” inleddes. Vi tog kontakt med svenska Läkarmissionen och gemensamt hjälpte vi till med att få till ett möte. Så i december förra året, fortfarande under pandemin, flög Magda från Kabul i Afghanistan till Rwanda, för att därefter med biltransport ta sig in i landet med kriget som aldrig tar slut.

Förordet blev en fantastisk läsning, på samma sätt som boken i sin helhet, värdig Denis Mukweges egen insats och text, som vi gav ut i början av hösten – med titeln Kvinnors styrka: vad jag lärt mig av kampen på det sexuella våldets frontlinje.

Men det är också omskakande rakt igenom. Magda Gad återger vad en sjukskötare berättar att våldtäksfallen i krigets namn har ökat. ”Den yngsta vi har haft inskriven var en fyraårig flicka.”

Jag hade kontinuerlig sms-kontakt med Magda under resan. Det var julhets i Sverige. Lussebullar, julklappar, en annan värld.

Det var julhets i Sverige.
//
Känns som en dödens vänthall.

Det som såg lätt ut på pappret med resan blev något helt annat. Det blir ofta så på plats i ett krig. Det är därför vi behöver personer som rapporterar därifrån, som Magda Gad, för att på håll kan vi inte föreställa oss. Jag har själv rapporterat från krigsplatser, men det är länge sedan, och jag slutade, Magda fortsätter.

Det är först på plats som man också möter människorna. Magda Gad skriver i förordet om hur hon i byn Shabunda mötte en ung kvinna i något som ”känns som en dödens vänthall”.

Foto: Magda Gad

Men det var en historia som blev känd mycket tidigare, redan under Magdas decemberresa. Hon tog en bild på kvinnan och gav henne det fingerade namnet ”Vera” och spred först via ett inlägg på Facebook, som fick enorm uppmärksamhet.

Bilden visade hur Vera då inte var mer än ett skelett. Hon hade överfallits och våldtagits så svårt att underlivet trasats sönder. Det lokala sjukhuset hade misslyckats med sina försök att operera och tillståndet hade i stället försämrats. Ingen väntade på något annat än döden.

En läsare av Facebook-inlägget ställde sig inte bara frågan vad som kan göras utan blev också en brygga för att få igång MAF, Mission Aviation Fellowship som grundades 1945, att samla in pengar.

Ett liv kunde räddas

Insamlingen nådde snabbt hundratusentals kronor och 15 december kunde Vera flygas från, som Magda beskrivit det, sin dödsbädd till en vårdplats på Panzisjukhuset, där Mukwege verkar och som Läkarmissionen är med och driver. Ingen lång sträcka, men vägarna är för dåliga för att använda bil.

Ett liv kunde räddas.

1 februari hade Vera dubblerat sin vikt och kan ta några steg. (Här rapportering om den tiden.) Hennes mamma, som i rapporteringen kallas Anna, var med på nära hand. Hon har tidigare förlorat alla sina tio barn utom Vera, som hon också var på väg att förlora.

Bilderna ovan är från Lina Israelsson från MAF då hon var på besök i våras på Panzisjukhuset. På den övre bilden syns Vera med sin läkare. Lina beskriver i ett mejl till oss på Volante:

”Vera är egentligen färdigbehandlad för sina inre skador som hon åkte till Panzisjukhuset för men är kvar där för rehabilitering.

Hennes önskan var också att få lära sig ett yrke. Så på Panzi får hon lära sig att knyta korgar som hon sedan kan sälja.”

Vad mer kan vi göra?
På förlaget tror vi på boken.

Vad mer kan vi göra? Fortsätt stödja. Nedan finns en QR-kod som går direkt till Läkarmissionens insatser för Panzisjukhuset där Mukwege verkar.

Vi på förlaget tror också på boken. Det gör vi alltid, det är ju därför vi håller på, men kanske särskilt i det här fallet. En liten del är att 10 kronor från varje bok går till Läkarmissionen, men framför allt av andra skäl.

Som Mukwege säger i Magda Gads förord:

”Ja, vi kan göra saker med pengar, men det är viktigare att prata om det om vi ska nå förändring. När någon ger sin röst kan den rösten förändra grundorsakerna. En röst är en kraft. Folk ska förstå att situationen i Kongo är värre nu.”

Jag ensam kan inte stoppa det här

I boken Kvinnors styrka är det Mukweges egen röst och egen kraft som blir tydlig. Han drar linjen mellan kriget utanför honom i Kongo och mineralerna som finns i de mobiltelefoner som vi alla använder varje dag.

”Jag ensam kan inte stoppa det här, men om vi är två eller tre kanske vi kan göra en förändring?”

När börjar och slutar något?

När börjar och slutar ett krig?

Läs mer om boken Kvinnors styrka här.

Taggar: Denis Mukwege, Kvinnors styrka, Magda Gad, Vera

Detta betänkande innehåller ett förslag till en nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher. En tiondel av Sveriges alla företag finns i de kulturella och kreativa branscherna, och de sysselsätter cirka 190 000 personer. De har under flera år haft en hög och ihållande tillväxt; deras samlade förädlingsvärde ökade med 11 procent 2010–2016 medan antalet företag i branscherna ökade med 13 procent. Kulturella och kreativa privata företag och företagare är viktiga även för kulturlivet, bland annat för att kulturlivet till största delen är dominerat av sådana företag. Vi bedömer att det finns fortsatt stor potential för hållbar samhällsutveckling i att stödja företag inom kulturella och kreativa branscher till ökad tillväxt och kulturell produktion. Men för att den ska kunna infrias med god effekt behöver staten undanröja en lång rad hinder som dessa företag möter och som i hög grad kräver specifikt anpassade lösningar inom kultur-, närings- och exportfrämjandet, bland annat. Både politik och företag behöver också förhålla sig till en hög förändringstakt, inte minst kring konkurrenskraften i en global kontext.

Förslaget är att genomförandet under tio år ska ske fokuserat i sex prioriterade strategiska områden, med målsättningar per område för vad som ska uppnås och följas upp. Inom respektive prioritering beskrivs behov av utveckling för företag i olika företagsgrupper och av ett utvecklat främjande. I slutet av strategin finns en bilaga med förslag på insatser under varje strategisk prioritering.

De sex strategiska områdena är:

1. Tydligt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan
2. Förnyelse av rådgivning, kapitalförsörjning och innovationsstöd
3. Långsiktigt och snabbt på upphovsrättens marknad
4. Export, internationalisering och värdeskapande utomlands
5. Hållbar arbetsmarknad och kompetensförsörjning för alla
6. Platsens betydelse för kulturella och kreativa verksamheter (och tvärtom).

De sex prioriteringarna återspeglar och balanserar olika behov av utveckling som företrädare för kulturella och kreativa branscher, för Sveriges regioner och Sametinget har uttalat är angelägna för området. De är dessutom formade med hänsyn till megatrender och aktuell utveckling i omvärlden; till exempel effekterna av klimatförändringarna, fortsatt framväxt av ett kunskapssamhälle, teknologisk utveckling, effekterna av ett nytt säkerhetspolitiskt läge och återstarten efter covid-19-pandemin. Prioriteringarna ligger även väl i linje med EU:s motsvarande strategi för kulturella och kreativa branscher från år 2022. Den strategiska prioriteringen Tydligt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan är central och genomförandet av den är en grundförutsättning för att kunna genomföra övriga prioriteringar i strategin. Närings-, kultur- och utrikesdepartementen är särskilt berörda, men även finans-, justitie- och infrastrukturdepartementen eftersom det finns betydande strategisk påverkan för Sverige i frågor om samhällsbyggnad, immaterialrätt och digitalisering. Därför föreslås i strategin att en interdepartemental grupp tillskapas för att koordinera och utveckla arbetet på övergripande nivå.

Regeringen har avgränsat utredningens arbete från att föreslå författningsändringar och från att analysera skattefrågor. Vi konstaterar emellertid att många av de branschorganisationer som vi träffat har pekat på tydliga utvecklingsbehov kopplade till skattefrågor och redovisning. Det kan därför finnas skäl för regeringen att framgent utreda och analysera hinder kopplade till skattefrågor som kulturella och kreativa företag möter. De behov som vi noterat finns redovisade i Bilaga 3 i slutet av betänkandet.

Taggar: Kreativa Sverige, Kulturella och kreativa branscher, Nationell strategi för kulturella och kreativa näringar