Tagg: Nationell strategi för kulturella och kreativa näringar

Kreativa Sverige – ladda ned utredningen och se pressträffen

  • 2 min

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare, Tobias Nielsén, i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi med syfte att under den kommande tioårsperioden främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa branscherna i hela landet (dir. 2021:100).

Den 5 augusti 2022 överlämnade utredningen sitt betänkande till kulturminister Jeanette Gustafsdotter, Kreativa Sverige! Nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher (SOU 2022:44).

Se presentation från pressträffen ovan.

Ladda ner:

Läs mer:

Bilder från presskonferensen:

Foto Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Den 5 augusti tog kulturminister Jeanette Gustafsdotter emot utredningen Kreativa Sveriges slutbetänkande med förslag om en sammanhållen nationell strategi med syfte att främja långsiktig och hållbar utveckling för företag inom de kulturella och kreativa branscherna.

Den 5 augusti tog kulturminister Jeanette Gustafsdotter emot utredningen Kreativa Sveriges slutbetänkande med förslag om en sammanhållen nationell strategi med syfte att främja långsiktig och hållbar utveckling för företag inom de kulturella och kreativa branscherna.

Den 5 augusti tog kulturminister Jeanette Gustafsdotter emot utredningen Kreativa Sveriges slutbetänkande med förslag om en sammanhållen nationell strategi med syfte att främja långsiktig och hållbar utveckling för företag inom de kulturella och kreativa branscherna.

Taggar: , ,

Sammanfattning Kreativa Sverige

  • 3 min

Detta betänkande innehåller ett förslag till en nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher. En tiondel av Sveriges alla företag finns i de kulturella och kreativa branscherna, och de sysselsätter cirka 190 000 personer. De har under flera år haft en hög och ihållande tillväxt; deras samlade förädlingsvärde ökade med 11 procent 2010–2016 medan antalet företag i branscherna ökade med 13 procent. Kulturella och kreativa privata företag och företagare är viktiga även för kulturlivet, bland annat för att kulturlivet till största delen är dominerat av sådana företag. Vi bedömer att det finns fortsatt stor potential för hållbar samhällsutveckling i att stödja företag inom kulturella och kreativa branscher till ökad tillväxt och kulturell produktion. Men för att den ska kunna infrias med god effekt behöver staten undanröja en lång rad hinder som dessa företag möter och som i hög grad kräver specifikt anpassade lösningar inom kultur-, närings- och exportfrämjandet, bland annat. Både politik och företag behöver också förhålla sig till en hög förändringstakt, inte minst kring konkurrenskraften i en global kontext.

Förslaget är att genomförandet under tio år ska ske fokuserat i sex prioriterade strategiska områden, med målsättningar per område för vad som ska uppnås och följas upp. Inom respektive prioritering beskrivs behov av utveckling för företag i olika företagsgrupper och av ett utvecklat främjande. I slutet av strategin finns en bilaga med förslag på insatser under varje strategisk prioritering.

De sex strategiska områdena är:

  1. Tydligt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan
  2. Förnyelse av rådgivning, kapitalförsörjning och innovationsstöd
  3. Långsiktigt och snabbt på upphovsrättens marknad
  4. Export, internationalisering och värdeskapande utomlands
  5. Hållbar arbetsmarknad och kompetensförsörjning för alla
  6. Platsens betydelse för kulturella och kreativa verksamheter (och tvärtom).

De sex prioriteringarna återspeglar och balanserar olika behov av utveckling som företrädare för kulturella och kreativa branscher, för Sveriges regioner och Sametinget har uttalat är angelägna för området. De är dessutom formade med hänsyn till megatrender och aktuell utveckling i omvärlden; till exempel effekterna av klimatförändringarna, fortsatt framväxt av ett kunskapssamhälle, teknologisk utveckling, effekterna av ett nytt säkerhetspolitiskt läge och återstarten efter covid-19-pandemin. Prioriteringarna ligger även väl i linje med EU:s motsvarande strategi för kulturella och kreativa branscher från år 2022. Den strategiska prioriteringen Tydligt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan är central och genomförandet av den är en grundförutsättning för att kunna genomföra övriga prioriteringar i strategin. Närings-, kultur- och utrikesdepartementen är särskilt berörda, men även finans-, justitie- och infrastrukturdepartementen eftersom det finns betydande strategisk påverkan för Sverige i frågor om samhällsbyggnad, immaterialrätt och digitalisering. Därför föreslås i strategin att en interdepartemental grupp tillskapas för att koordinera och utveckla arbetet på övergripande nivå.

Regeringen har avgränsat utredningens arbete från att föreslå författningsändringar och från att analysera skattefrågor. Vi konstaterar emellertid att många av de branschorganisationer som vi träffat har pekat på tydliga utvecklingsbehov kopplade till skattefrågor och redovisning. Det kan därför finnas skäl för regeringen att framgent utreda och analysera hinder kopplade till skattefrågor som kulturella och kreativa företag möter. De behov som vi noterat finns redovisade i Bilaga 3 i slutet av betänkandet.

Taggar: , ,

Kreativa Sverige: en nationell strategi för kulturella och kreativa näringar

  • 5 min

Jag har blivit utsedd av regeringen för att leda arbetet med en nationell strategi för det kulturella och kreativa området.

Så vad ska vi då göra?

Det blir en snabbutredning, eftersom resultaten ska presenteras 31 maj 2022. Vi får se om det blir en förlängning, men i så fall pratar vi en månad eller max några få.

Den korta tidshorisonten kommer prägla arbetet, vilket ihop med pandemi och restriktioner innebär att det blir färre möten och resor än vad troligen annars blivit fallet.

Det dagliga arbetet kommer ledas av Klas Rabe, som blir huvudsekreterare och löpande ansvarig för ett kansli som får ytterligare bemanning. Han är då tjänstledig från sitt ordinarie arbete som chef på Tillväxtverket. Utredningen kan kontaktas på epost ku.kkn@regeringskansliet.se. Snart kommer utredningen även ha en egen hemsida.

Tillbaka till en tidigare roll

Även om jag enbart kommer jobba deltid med detta — jag kommer fortsätta vara förlagschef och vd för Volante — så blir det ändå på vissa sätt en återkomst till en roll som jag snarare hade för 10-20 år sedan, nämligen som utredare och analytiker i gränslandet av forskning. “Tillbaka till framtiden”, som en bekant konstaterade.

För 20 år sedan började mina föredrag med att en accelererande förändring av och ökning av vissa kulturella och kreativa näringar är något som börjat ske (även om jag använde andra begrepp då), och kommer hända. Vi behöver därför planera för både möjligheter och förändringar.

Nu har det mesta av detta slagit igenom stort.

Så därför tvekade jag då jag fick den här frågan. Det här är ju en realitet. Vi har mängder av framgångsrika exempel från Sverige. Vad finns mer att säga? Rullar det inte bara på nu?

Men sedan insåg jag att det här knappast handlar om något som är på väg att ta slut. Tvärtom.

För det första händer mycket hela tiden. Nya beteenden, en skenande utveckling på så många olika områden. Vad kommer hända i pandemins kölvatten? Utifrån krav och möjligheter som klimatförändringen medför?

Obalanser i systemet

För det andra så blottlade pandemin olika obalanser i systemet — och andra, nya obalanser skapades. Det här synliggjorde Återstartsutredningen, och det är även bra med det frilansperspektiv som finns med i den nya utredningen om sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det blir ytterligare en pusselbit.

För det tredje har jag själv ny erfarenhet till bordet, med Volante och därmed efter år som kulturentreprenör och företagare inom förlags- och eventbranschen. Jag har även hunnit sitta med som ledamot i Förläggareföreningen, Folkoperan, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Myndigheten för kulturanalys.

Jag hoppas och tror att jag ännu mer kan se hur system hänger samman. Hur någon rör sig från en kulturpolitiskt finansierad institution eller verksamhet, till helt marknadsutsatta situationer. Hur det kan finnas åsiktsskillnader utifrån digitaliseringen av en bransch, och olika angreppssätt på en fråga leder till olika svar.

Över gränserna

Så det här är inte något som går att stänga inne i ett politikområde.

Och om jag har någon käpphäst med mig är det att även om uppdraget har kulturdepartementet som sin hemvist, så är det här ett jobb som behöver göras över gränserna — för olika politikområden, för partier, och mellan storstäder och övriga regioner.

För egen del bär jag också på en rädsla att upprepa mig själv. Det var i sig en anledning varför jag slutade med både föreläsningar och utredningar om området.

Så ett löfte är att på riktigt försöka ompröva och förnya perspektiven. Därmed hoppas jag också att vi kan bidra med kunskap och nya beskrivningar som kan fungera som nya byggklossar.

Vill inte upprepa mig själv

Om jag bara ska nämna några områden som inte tidigare varit med så framträdande i diskussionen har det varit grön omställning, klimatomställning och hållbarhet, psykologisk och social hållbarhet, samt social inkludering. Dessutom kan den digitala utvecklingen inte nog betonas.

Nedan pressträffen då arbetet presenterades.

Nya regeringen har gett klartecken

Det var den tidigare kulturministern Amanda Lind som skickade förfrågan till mig i början av november, men den nya regeringen (december 2021) med nya kulturministern Jeanette Gustafsdotter har tillsatt budget och därmed gett utredningen klartecken.

Jag tror inte heller att den här utredningen kommer bli så intimt förknippad med nuvarande regeringen. Det här är områden och diskussioner som funnits med i olika politiska sammanhang. Det var Leif Pagrotsky (S), först som handelsminister, senare som näringsminister, som började föra fram musikindustrin och upplevelseindustrin. Det var sedan Lena Liljeroth Adelsohn (M) som med sin stora kulturutredning myntade det begrepp som nu används, kulturella och kreativa näringar. I såväl Stockholm som på andra platser har frågan om filmstöd och andra satsningar också pendlat mellan olika politiska majoriteter.

Kreativa Sverige

Vad ska vi då kalla utredningen — och området?

Så här i efterhand kan jag konstatera att det handlat mycket om ord. Att torgföra begrepp som “kulturekonomi” och “konstbranschen”, liksom beskriva och definiera “kulturella och kreativa näringar” (eller “upplevelseindustrin”, “kulturnäringar” eller “kulturella och kreativa sektorn”), blev en stor del av vad jag kom att syssla med kring 2005.

Fortfarande används begreppen olika. Kulturrådet skriver “de kulturella och kreativa sektorerna”, egentligen som direktöversättning av vad EU ofta använder.

Då i hänvisning till Kreativa Europa-programmet, som rymmer både kulturpolitiken och cultural and creative sectors.

Kreativa Sverige – det är ju egentligen effektmålet också för oss.

Uppdraget för utredningen

Vad som styr arbetet är ytterst ett kommittédirektiv (2021:100) och som kan laddas ner i pdf-form.

Utredaren ska i sammanfattning:

  • föreslå mål för arbetet med att främja och utveckla de kulturella och kreativa näringarna
  • analysera och identifiera utvecklingsbehov inom olika områden, bland annat samverkan mellan relevanta aktörer, kapitalförsörjning och offentliga stödinsatser, samt internationalisering och export
  • identifiera eventuella ytterligare områden med påverkan på de kulturella och kreativa näringarna som är i behov av utveckling
  • lämna förslag på åtgärder inom dessa områden
  • göra en tydlig prioritering bland de förslag som lämnas
  • lämna förslag till en plan för hur strategin ska följas upp och vilken aktör som ska ansvara för uppföljningen.

Taggar: , ,