Jag har blivit utsedd av regeringen för att leda arbetet med en nationell strategi för det kulturella och kreativa området.

Uppdraget kommer från kulturminister Amanda Lind, till vänster på bilden. Bilden ovan är från presskonferensen.

Så vad ska vi då göra?

Det blir en snabbutredning, eftersom resultaten ska presenteras 31 maj 2022. Vi får se om det blir en förlängning, men i så fall pratar vi en månad eller max några få.

Den korta tidshorisonten kommer prägla arbetet, vilket ihop med pandemi och restriktioner innebär att det blir färre möten och resor än vad troligen annars blivit fallet.

Det dagliga arbetet kommer ledas av Klas Rabe, som blir huvudsekreterare och löpande ansvarig för ett kansli som får ytterligare bemanning. Han är då tjänstledig från sitt ordinarie arbete som chef på Tillväxtverket. Utredningen kan kontaktas på epost ku.kkn@regeringskansliet.se. Snart kommer utredningen även ha en egen hemsida.

Tillbaka till en tidigare roll

Även om jag enbart kommer jobba deltid med detta — jag kommer fortsätta vara förlagschef och vd för Volante — så blir det ändå på vissa sätt en återkomst till en roll som jag snarare hade för 10-20 år sedan, nämligen som utredare och analytiker i gränslandet av forskning. ”Tillbaka till framtiden”, som en bekant konstaterade.

För 20 år sedan började mina föredrag med att en accelererande förändring av och ökning av vissa kulturella och kreativa näringar är något som börjat ske (även om jag använde andra begrepp då), och kommer hända. Vi behöver därför planera för både möjligheter och förändringar.

Nu har det mesta av detta slagit igenom stort.

Så därför tvekade jag då jag fick den här frågan. Det här är ju en realitet. Vi har mängder av framgångsrika exempel från Sverige. Vad finns mer att säga? Rullar det inte bara på nu?

Men sedan insåg jag att det här knappast handlar om något som är på väg att ta slut. Tvärtom.

För det första händer mycket hela tiden. Nya beteenden, en skenande utveckling på så många olika områden. Vad kommer hända i pandemins kölvatten? Utifrån krav och möjligheter som klimatförändringen medför?

Obalanser i systemet

För det andra så blottlade pandemin olika obalanser i systemet — och andra, nya obalanser skapades. Det här synliggjorde Återstartsutredningen, och det är även bra med det frilansperspektiv som finns med i den nya utredningen om sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det blir ytterligare en pusselbit.

För det tredje har jag själv ny erfarenhet till bordet, med Volante och därmed efter år som kulturentreprenör och företagare inom förlags- och eventbranschen. Jag har även hunnit sitta med som ledamot i Förläggareföreningen, Folkoperan, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Myndigheten för kulturanalys.

Jag hoppas och tror att jag ännu mer kan se hur system hänger samman. Hur någon rör sig från en kulturpolitiskt finansierad institution eller verksamhet, till helt marknadsutsatta situationer. Hur det kan finnas åsiktsskillnader utifrån digitaliseringen av en bransch, och olika angreppssätt på en fråga leder till olika svar.

Över gränserna

Så det här är inte något som går att stänga inne i ett politikområde.

Och om jag har någon käpphäst med mig är det att även om uppdraget har kulturdepartementet som sin hemvist, så är det här ett jobb som behöver göras över gränserna — för olika politikområden, för partier, och mellan storstäder och övriga regioner.

För egen del bär jag också på en rädsla att upprepa mig själv. Det var i sig en anledning varför jag slutade med både föreläsningar och utredningar om området.

Så ett löfte är att på riktigt försöka ompröva och förnya perspektiven. Därmed hoppas jag också att vi kan bidra med kunskap och nya beskrivningar som kan fungera som nya byggklossar.

Vill inte upprepa mig själv

Om jag bara ska nämna några områden som inte tidigare varit med så framträdande i diskussionen har det varit grön omställning, klimatomställning och hållbarhet, psykologisk och social hållbarhet, samt social inkludering. Dessutom kan den digitala utvecklingen inte nog betonas.

Nedan pressträffen då arbetet presenterades.

Nya regeringen har gett klartecken

Det var den tidigare kulturministern Amanda Lind som skickade förfrågan till mig i början av november, men den nya regeringen (december 2021) med nya kulturministern Jeanette Gustafsdotter har tillsatt budget och därmed gett utredningen klartecken.

Jag tror inte heller att den här utredningen kommer bli så intimt förknippad med nuvarande regeringen. Det här är områden och diskussioner som funnits med i olika politiska sammanhang. Det var Leif Pagrotsky (S), först som handelsminister, senare som näringsminister, som började föra fram musikindustrin och upplevelseindustrin. Det var sedan Lena Liljeroth Adelsohn (M) som med sin stora kulturutredning myntade det begrepp som nu används, kulturella och kreativa näringar. I såväl Stockholm som på andra platser har frågan om filmstöd och andra satsningar också pendlat mellan olika politiska majoriteter.

Kreativa Sverige

Vad ska vi då kalla utredningen — och området?

Så här i efterhand kan jag konstatera att det handlat mycket om ord. Att torgföra begrepp som ”kulturekonomi” och ”konstbranschen”, liksom beskriva och definiera ”kulturella och kreativa näringar” (eller ”upplevelseindustrin”, ”kulturnäringar” eller ”kulturella och kreativa sektorn”), blev en stor del av vad jag kom att syssla med kring 2005.

Fortfarande används begreppen olika. Kulturrådet skriver ”de kulturella och kreativa sektorerna”, egentligen som direktöversättning av vad EU ofta använder.

Då i hänvisning till Kreativa Europa-programmet, som rymmer både kulturpolitiken och cultural and creative sectors.

Kreativa Sverige – det är ju egentligen effektmålet också för oss.

Uppdraget för utredningen

Taggar: Kreativa Sverige, Nationell strategi för kulturella och kreativa näringar, Tobias Nielsén

Nu bläddrar jag inte i böckerna. Jag googlar inte ens. Jag tänker snabbt. Är det inte emot standardrådet utifrån Daniel Kahnemans forskning?

Men jag är medveten om det – och det är väl det som han egentligen vill säga, att vi tänker både snabbt och långsamt.

Daniel Kahneman brukar beskrivas som världens mest inflytelserika, nu levande, psykolog. Han fick Ekonomipriset till Nobels minne år 2002, trots att han aldrig studerat ekonomi. Men hans forskning, som till stor del genomfördes tillsammans med Amos Tversky (död 1996), har varit banbrytande och vägledande för att förstå det mänskliga beteendet.

Vad har främst påverkat mig av att ha haft Kahnemans idéer så nära i snart tio år, då vi givit ut honom som författare och sålt fler än hundra tusen böcker?

Dels förstås klassikern Tänka, snabbt och långsamt, dels Brus: det osynliga felet som stör våra bedömningar, som kom våren 2021 och som är en av de böcker som vi sålde mest av under året. Här skriver jag lite mer om bakgrunden till den senaste boken (”Min bästa idé någonsin”).

Tips som jag följer varje dag

Nedan följer sex egna tips, som jag i princip följer varje dag eller då det blir tillfälle. Det finns förstås många fler. Förra året skrev jag om varför Tänka, snabbt och långsamt är den viktigaste boken för att förstå hur vi reagerade på coronaviruset.

Jag bad också några författare, forskare, vänner och bekanta berätta vad de framför allt lärt sig av Daniel Kahneman. Här är deras svar om hur Kahneman påverkat deras liv.

1. Marinera magkänslan

Lita på din magkänsla, men först imorgon. Kahneman predikar i senaste boken Brus mottot ”uppskjuten intuition”. Det kommer tillbaka till faran i att låta det snabba, vanestyrda och automatiska tänkandet (system 1) ta över, eftersom det leder till en mängd felbedömningar. Många enligt nedan.

Däremot, om du låter fakta, logik och reflektion komplettera (system 2), så hamnar du mycket närmare ett bättre beslut.

Jag är säker på att jag retar många, inte minst medarbetare, när jag säger att jag vill fundera – marinera är mitt favoritord – till dagen efter eller ibland ännu längre. Men det beror förstås på om det är ett stort eller litet beslut. Vi behöver hantera en mängd småbeslut varje dag, hela tiden, och kan förstås inte stanna upp hela tiden för allting.

Vill du hellre undvika förlust än vinna?

2. Låt inte tanken på förlust styra dig

Kahneman har några underhållande exempel på hur vi väljer tvärt emot vad som är mest sannolikt, bara för att vi inte vill förlora.

Människan vill hellre undvika förlust än vinna. Men hur kul är det? Då kan man ju lika väl stanna kvar hemma eller fortsätta göra samma sak varje dag.

Men det här är inte alltid lätt. Det handlar om allt ifrån aktieinvesteringar till affärsbeslut. Det kan vara svårt att släppa en upparbetad och bibehållen linje som man är investerad i, jämfört med att titta åt andra håll och kanske gå ditåt.

Eller i mitt fall, till hur man går in i en tennismatch, då det kan vara så lätt att falla in i ett alltför försiktigt spel, trots att det är omotiverat. (Sorry, jag är full av sportanalogier.)

Peak-end-rule på familjesemestern

3. Spara det bästa till slutet

Hur bör man lägga upp sin semester eller sin presentation? Svaret stavas på kahnemanska peak-end-rule. Människan värderar och minns framför allt höjdpunkterna och slutet, det vill säga snapshots av helheten, inte genomsnittet av helheten.

Det här är lätt att tillämpa. Det spelar inte så stor roll hur du börjar din presentation, i alla fall om du bara lyckas fånga uppmärksamheten, bara det bjuder på någon höjdpunkt och en bra avslutning.

Du kan använda formeln på varje dag eller helg. Eller på en familjesemester. Då jag i somras planerade vår bilresa i norra Frankrike var det utifrån några valda höjdpunkter – fler än en natt på det dyra slottet eller ännu fler skaldjurstallrikar hade troligen inte gjort någon skillnad – men också en bra avslutning (i alla fall för mig innebar kombinationen av Monets trädgård och katedralen i Rouen en fantastisk dag).

Börja med att skriva ner vad du tycker

4. Låt ingen prata först. Inte heller du själv

Det är nog medförfattaren i Brus, Olivier Sibony, som främst lyfter fram argumentet om att så fort någon börjar prata så är övriga påverkade. Särskilt om det är en chef eller annan ledare som inleder.

Så förslaget i boken är väldigt enkelt. Om det är något som diskuteras: Låt alla först skriva ner sin åsikt, det räcker med 30 sekunder. Sedan kan diskussionen börja.

Konkret innebär det att jag på våra utgivningsmöten låter andra komma med sina analyser först. Om jag som förlagschef och mest senior på förlaget skulle börja, ökar tröskeln för att få höra vad andra först tänkte och tyckte.

Att överföra det till familjesituationen känns nog självklar för de flesta, att först fråga barnen innan man själv börjar orera. Men metoden går att överföra till de flesta sammanhang. Såvida man inte vill påverka förstås. Det är en annan sida av samma mynt.

Bedömningar påverkas av sammahanget

5. Planera för hur andra mår

I Brus går författarna igenom varför systematiska fel sker i våra bedömningar. Den andra medförfattaren, Cass Sunstein, är den som brukar prata om hur lätt vi påverkas av väder och humör. Han är jurist och har en historia av att följt både rättegångar och offentlig policyplanering.

Om du vill ha en bra operation, se till att du får en tid på morgonen, inte sen eftermiddag. På motsvarande sätt, om du vill ha en bra diskussion med kollegorna, välj en tid och ett sammanhang som gynnar både skärpa och välmående. (En morgon, med andra ord.)

Kända knep även för den som läst andra lysande böcker, såsom När av Daniel H. Pink liksom Happy happy av Lars-Johan Åge.

Strukturerna gör fel. Lev med det

6. Alla gör fel. Men minska effekten

Livet är ett lotteri på så många sätt. Jag ska inte fastna vid det genetiska lotteriet, utan bara konstatera att det finns felaktigheter inneboende i systemen. För att de befolkas av människor.

Lärare sätter fel betyg. Läkare ger olika diagnoser. Handläggare landar i skilda bedömningar. Förläggare ser olika på möjligheter.

Från ett samhällsperspektiv och strukturellt plan, liksom i organisationer, är det ganska lätt att uppnå förbättringar (även innan bättre AI-system kan guida oss rätt).

Det är egentligen bara att läsa Brus och använda sig av de ”brusreduceringar” som föreslås. 🙂

Egentligen handlar det bara om det grundläggande i allt ovan: vi är människor och människor gör olika bedömningar, och ibland felaktiga. Det går inte att förvänta sig att allt blir perfekt automatiskt. Därför måste vi medvetandegöra och därefter korrigera för det.

***

Nedan bild från helgen då Richard Thaler tog emot Ekonomipriset 2017.

***

Köp Tänka, snabbt och långsamt eller senaste boken Brus: Det osynliga felet som stör våra bedömningar — och vad du kan göra åt det i vår webbshop.

Brus: Det osynliga felet som stör våra bedömningar — och vad du kan göra åt det

Tänka, snabbt och långsamt (danskt band)

Taggar: Daniel Kahneman

Utveckla eller dö. Eller undvik läckande hinkar (mer om det nedan).
Det var bland de första råden som jag fick med mig av Micael Dahlen.

Det senaste som budordet som jag nu bär med mig kan sammanfattas i välj dina siffror.

Det är det bärande rådet i hans nya bok Sifferdjur: hur siffrorna styr våra liv, som släpps i höst. Missa inte den! Han har beskrivit den som sin ”nya Nextopia” och säger här att ”jag var tvungen att skriva den här boken”.

Men den nya utgivningen fick mig att minnas bakåt. Mitt jag är ett resultat av alla böcker som jag läst och i många fall varit med och givit ut. Böcker formar hur jag tänker, allt jag gör, från det lilla till det stora.

I detta har Micael Dahlens böcker och tankar en central plats. Varje dag tänker jag på något som jag lärt mig av honom. Något som han sagt, skrivit eller introducerat.

Här är tio favoriter: