Vi passar på att ställa fyra frågor till Pelle Snickars, vars bok ”Digitalism” utkommer i maj 2014 på Volante förlag. För att följa arbetet med boken kan du läsa Pelles blogg eller följa honom på Twitter. Vill du veta mer om bokens omslag, läs vår tidigare bloggpost Work in progress: ett omslag blir till.

Vem är Pelle Snickars?

Jag är en 42-årig medieforskare som under snart ett decennium också varit chef – och samtidigt rört mig mellan olika miljöer: myndighetssektorn, förlagsbransch, näringsliv och universitetsvärld. – Även om jag under flera år inte har varit anställd vid ett universitet så har det varit viktigt för mig att hålla kontakten med forskarvärlden. Nyligen återvände jag också formellt till universitetsvärlden eftersom jag fått en medieprofessur vid Umeå universitet. Faktum är dock att jag velat en aning i min identitet. För två år sedan sökte jag faktiskt tjänsten som riksbibliotekarie, och blev bland annat slutintervjuad av statssekreteraren: – Inför den anställningsintervjun var jag ganska nervös, det sa erkännas. Men efter att ha funderat en stund så tackade jag nej. Jag är forskare i grunden, och det är forskning, skriva och läsa jag vill ägna mig åt. Men inte bara för en smal akademisk grupp. Tvärtom riktar jag mig alltid till en bredare krets av intresserade. – Det roar mig helt enkelt att arbeta och skriva i gränslandet mellan forskning och forskningskommunikation.

Du har nyligen bytt jobb, från forskningschef på Kungliga biblioteket till medieprofessor vid Umeå universitet. Vad kommer du forska om?

Huvudteman i min forskning rör förhållandet mellan äldre och nya medier, jag har skrivit om mediehistoria och om medie-ekonomi, men också intresserat mig för digitalisering av kulturarv och betydelsen av ny teknisk infrastruktur för humaniora. Bland annat har jag under många år drivit flera audiovisuella forsknings- och digitaliseringsprojekt. – I min tidigare forskning ägnade jag mig en hel del åt mediers användande under 1900-talet, och vi kommer därför att starta ett internationellt mediehistoriskt seminarium uppe i Umeå. Men jag är också intresserad av den tekniska infrastrukturens betydelse för digitala medier. Om till exempel en stor del av en tidnings läsare köper surfplattor, hur påverkar det tidningarna? Jag vill också undersöka hur vi ska spara och arkivera vårt kulturarv, och hur vi ska få människor att utforska de samlingarna. Här har vi mycket att lära från de stora nätföretagen. Se till exempel på Spotify, som ju egentligen är ett gigantiskt musikarkiv. Hur bygger de upp sin databas? Hur kan man söka i den? Hur får de sina användare att känna sig bekväma i databasen? Det är frågor som vi bland annat kommer att undersöka i ett nytt Vetenskapsrådsprojekt som jag leder, ”Strömmande kulturarv: filförföljelse i digital musikdistribution”.

Din bok har titeln ”Digitalism” – vad är det? 

Som medievetare är jag rättså bred, och det är också därför som jag under lång tid intresserat mig för digitaliseringen som en samhällsförändrande kraft. Ur ett mediehistoriskt perspektiv har digitaliseringen på mycket kort tid förändrat det mediekulturella landskapet – medievärlden har drastiskt bytt utseende, det offentliga samtalet och kulturen likaså. Om industriella tankar och maskinromantik var den underström som influerade moderniteten (och modernismen), är dagens datorbaserade flöde av information den samtida digitalismens standardvärde. – Termen digitalism är såtillvida ett sätt att beskriva ett tillstånd (eller en pågående process). Men en ism kan också vara militant och propagera för ett visst synsätt; och det gäller även digitalismen i allra högsta grad. Digitaliseringen sägs ju skapa nya ”möjligheter” – men alla är förstås inte digitala vinnare. En av digitalismens mer brännande frågor handlar därför om hur man ska förstå den politiska och ekonomiska retorik där analog numera betyder gammal – och digital skinande ny och modern.

Vilken är nästa stora digitaliseringstrend?

Den är redan här och handlar om hur vi konsumerar medier och kultur– men framför allt varför vi gör det. Upplevelser håller för närvarande på att ersätta objekt. – Det är en väldigt stor omställning, skulle jag vilja hävda, där ny typ av musik- och filmaccess idag sätter agendan. Själva konsumtionsakten har helt sonika förändrat sig, speciellt i form av strömmande innehåll i olika mediala och kulturella former. Det verkligt intressanta med denna trend – som förstås också är kopplad till diverse molntjänster – är att den ställer kulturekonomin, ja rentav hela mediekapitalismen på huvudet. I digital form är det helt enkelt inte längre självklart, eller ens önskvärt att köpa och äga innehåll – det handlar alltså i viss mån om en helt ny typ av konsumtion av medier och kultur i form av tjänster som vi genom våra ständigt uppkopplade apparater alltid har tillgång till.

***

Har du frågor eller vill veta mer? Kontakta press[@]volante.se eller ring oss på 08–702 15 19

Vår verklighet beror av de frågor vi ställer. Våra frågor är de verktyg med vilka vi utforskar världen runt om oss, lär känna varandra och löser allehanda problem. Det är frågor som driver oss att göra nya saker och öppna nya möjligheter. Samtidigt är det oftast svaren som vi koncentrerar oss på i arbetet, i skolan och i vardagen. Svar är viktiga, naturligtvis, men i den här boken ska vi koncentrera oss på frågorna och frågandet och utforska olika sätt att bli bättre på att ställa frågor. Syftet med boken är att du som läsare ska ställa nya, kanske litet besvärligare frågor – och att du ska känna igen dåliga frågor när de ställs till dig.

Vi ställer fyra frågor till Nicklas Lundblad, som hösten 2014 utkommer med en bok om frågor och frågande på Volante förlag.

Vem är Nicklas Lundblad?

Jag är en 41-åring som precis kommit hem från tre år i USA, där jag arbetat med att bygga upp Googles samhällspolitiska analysgrupp. Nu är jag samhällspolitisk rådgivare till Google, och arbetar med yttrandefrihetsfrågor, men från Sverige. Jag är nyfiken, och tycker om att lära mig saker – och lär mig allra bäst när jag skriver och samtalar med andra. Min akademiska bakgrund är brokig, jag har en fil dr i informatik, en fil kand i teoretisk filosofi och en jur kand. Min mamma säger ibland att jag gömde mig på universitetet – hon har inte fel. Men att fråga vem någon är, är inte det alltid en väldigt svår fråga?

Du har blivit utsedd till en av Googles 20 bästa chefer globalt. Hur använde du dig av frågor i ditt ledarskap?

Frågor är det absolut bästa verktyg man har som chef. Vi kan fråga, undersöka och utforska saker tillsammans med frågor – om vi bara svarar på frågor som vi lägger vi en blöt filt över den intellektuella nyfikenheten. Visst, ibland skall man bara svara på frågan och gå vidare, men mycket ofta kan en motfråga när du som chef får en fråga vara ett fantastiskt sätt att lära sig mer, fatta bättre beslut och dessutom passa på att inse när du själv har fel. Jag har fel ofta, och hade aldrig fått reda på det om jag bara svarat på frågor. När jag ställer dem, däremot, upptäcker jag det hela tiden när jag får överraskande svar. Hur hade jag annars fått reda på det?

I ditt Sommar-program i P1 häromåret så pratade du mycket om skrivandet. Varför är skrivandet viktigt för dig?

Jag tror skrivandet är viktigt för väldigt många människor. Vi tänker när vi skriver, vi kan skriva oss ur knepiga beslut, hitta nya insikter och utforska livet i stort med en dagbok, med brev, mejl eller andra skrivformer. Skrivandet hjälper oss att sätta ord på upplevelser som vi annars kanske aldrig skulle förstå. Kanske är det det, att skrivandet är ett sätt att förstå sig själv och andra, som gör att jag är så nyfiken på det. I ett bra skrivande kanske vi också hittar bra frågor?

Finns det några dumma frågor?

Ja, det finns det faktiskt. De du inte ställer – de gör dig dummare alldeles i onödan. Fråga alltid. Var aldrig rädd för att verka dum.

***

Vill du veta mer eller komma i kontakt med Nicklas? Kontakta press@volante.se, eller ring oss på 08–702 15 19.

Fyra frågor till journalisten Björn Hedensjö, som i höst debuterar med boken ”En perfekt natt” på Volante förlag.

Vem är Björn Hedensjö – och hur sover han om natten?

Jag är journalist med bakgrund på bland annat DN, DI och SvD, och blivande psykolog vid Karolinska institutet. Sover bra, men ofta för kort. Jag är en utpräglad kvällsperson och ofta på topp runt midnatt eller senare. Det struntar mina underbara barn i, så dagen börjar ofta rätt tidigt. Å andra sidan älskar jag en lång tupplur på dagen när jag får chansen.

Hur kom det sig att du började intressera dig för sömn?

När jag läste om sömn på KI blev jag helt fascinerad av ämnet. Vi ägnar ungefär en tredjedel av livet åt sömn, och med tanke på det finns det nog inget som är så underrapporterat, eller som folk i allmänhet vet så lite om. Med den vetenskapliga kunskap som nu finns om hur sömn påverkar allt från vikt till känsloliv och minne kan jag tycka att man borde ha lika bra koll på sömn som exempelvis kost. Det triggade min journalistiska instinkt att ta reda på mer.

Vilken tror du är den vanligaste missuppfattningen kring sömn?

Kanske att personer med sen inre rytm skulle vara latare än de med tidig rytm, de som kallas ”morgonmänniskor”, när det bara handlar om individuella skillnader i vilka tider på dygnet vi fungerar som bäst. Eller att kortsovare klarar sig utmärkt på fyra-fem timmar. Test i labb visar att de flesta kortsovare mår och presterar ännu bättre med längre, mer genomsnittliga nätter, även om det finns individuella variationer och självklart även extremer.

Vad hoppas du förmedla med din bok?

Med kunskap om sömn har man alla förutsättningar att leva ett bättre liv. Dessutom är sömnens värld full av bra historier, och sådana har ju ett egenvärde. Boken ska vara rolig att läsa.

***

Vill du veta mer eller komma i kontakt med Björn?
Kontakta Simon Brouwers på Volante: simon@volante.se, 08-702 15 19

Fyra frågor till Per Grankvist, vars bok ”Engagemang: Batman, Putnam och jag” kommer i höst på Volante förlag.

Vem är Per Grankvist?

Jag är en journalist och författare som intresserat mig för hur samhället funkar. Ett knep jag använder för att förstå det och hur det blev så är att ta hänsyn till hur exempelvis konst, teater, arkitektur eller musik utvecklats när samhället förändras, när idéer föds eller dör. Och det märks ofta i mina texter där referenser flyter in och ut i berättelserna

Du skriver om engagemang – hur och i vad är du själv engagerad?

Sedan jag var liten har jag alltid engagerat mig för miljön på olika sätt, men inte som medlem någonstans. Idag är jag snarare medlem överallt: Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Sjöräddningssällskapet osv. För flera år sedan blev jag invald i styrelsen för Fairtrade och har sedan dess engagerat mig mycket där, inte minst i min nuvarande roll som vice ordförande för rörelsen i Sverige. Eftersom jag tycker det är viktigt med att ledare tidigt får bra värderingar och verktyg är jag sedan några år även mentor åt ledare som genomgår ledarskapsutbildningar genom Scouterna och Kungens Stiftelse för Ungt Ledarskap. Sedan gör jag nog sånt som folk gör mest: sitter i bostadsrättsföreningar eller vaktar båtar om nätterna i en bryggförening.

Är vi mindre engagerade idag än tidigare?

Nej, det ser jag inga tecken på och det finns inte heller någon forskning som tyder på det. Däremot är vi mindre utsträckningar medlemmar i olika sammanhang än vi var förr. Orsaken är dels att det idag finns många fler sätt att kanalisera sitt engagemang än förr och att man inte längre behöver gå via en etablerad förening för att åstadkomma något. Samtidigt har föreningarna misslyckats attrahera nya medlemmar eftersom de klamrat sig fast vid idén att man måste vara medlem för att göra något.

Vad hoppas du förmedla med din bok?

Utan engagemang för olika frågor hade samhället inte varit det som det är idag och det är en insikt som jag vill att läsarna tar med sig. Engagemanget är inget som kan kommenderas eller tvingas fram, men det finns där latent hos var och en av oss. Jag hoppas att boken kan förändra synen på hur engagemang kan stimuleras, till att medlemskap inte längre ses som ett absolut krav, och på hur givande det faktiskt är att engagera sig.

***

Vill du veta mer eller komma i kontakt med Per?
Kontakta Simon Brouwers på Volante: simon@volante.se, 08-702 15 19

Fyra frågor till Pontus Wasling som i höst debuterar med boken ”Minnet, fram och tillbaka” på Volante förlag.

Vem är Pontus Wasling?

Jag är neurolog och arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där jag möter och hjälper patienter som har en sjukdom där hjärnan påverkas. Hos många av patienterna ser man inte att de är sjuka, men en hjärna som inte kan arbeta friktionsfritt påverkar alla delar av livet.

Du är hjärnforskare – vad forskar du på?

Min forskning handlar om minnets minsta beståndsdelar. Det handlar om hur minnesspåren fastnar i hjärnan och vilka mekanismer som ligger bakom denna fullkomligt fascinerande funktion. Det handlar också om vad som händer när sjukdomar som Alzheimers sjukdom långsamt bryter ned minnena. För att göra det använder jag avancerade mätinstrument som kan plocka upp de små signaler som hjärnan kommunicerar med. Det är inte enkelt – vi känner inte till något som är mer komplicerat än en hjärna.

I din bok skriver du om ”minnets tyranni” – vad menas med det?

Minnen är inte passiva. Hjärnan har inte byrålådor där minnen förvaras för att vi sedan ska kunna plocka ut och använda dem. Minnena är i centrum av tänkandet och varenda tanke påverkas av vad vi tidigare upplevt. Minnena drar oss från närvaron av vad som pågår här och nu och tar med oss på mentala tidsresor. Det är på gott och ont – vi grämer oss över misslyckanden och nederlag, men det är helt nödvändigt för att planera för framtiden. Minnet tyranniserar upplevelsen av det som händer genom att hela tiden pocka på vår uppmärksamhet.

Vad hoppas du förmedla med din bok?

Minnena är bland det käraste vi har och jag vill visa hur de förvandlas när tiden går, hur de skapar bilder av framtiden och hur vi ofta är omedvetna om hur mycket de styr oss. Hjärnan är långt ifrån urskillningslös när den minns. Det är bara en bråkdel av alla upplevelser som sparas och jag vill visa vad det är som sparas och lite om hur det går till. Jag vill också berätta om hjärnans inbygga kreativitet, hur vi gör när vi tar beslut, att alla segrar är arbetssegrar, varför dagdrömmar är bra och varför det ibland är svårt att vara närvarande i nuet.

***

Vill du vet mer eller komma i kontakt med Pontus?

Kontakta Simon Brouwers på Volante: simon@volante.se, 08-702 15 19