Tyst vår 60 år senare – Seminarium 3

Het jord – Livet i antropocen

Medverkande: Izabella Rosengren, Peter Alestig, Isabella Lövin, Pella Thiel, Robin Teigland, David Larsson Heidenblad, Suzanne Faxneld (Naturhistoriska riksmuseet). Programledare: Henrik Ekman

Här kan du se föreläsningarna och samtalen i seminarium 3. Samtliga inspelade på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, 3 juni 2022.

Hetta

Klimatjournalisten och författaren Izabella Rosengren har skrivit boken Hetta som tar upp hur människan påverkas av extrem värme. I samband med den långa värmeböljan 2018 blev hon påmind om hur dåligt hon själv tålde värme. Just hur människan hanterar hetta visade sig vara ett ämne som lyst med sin frånvaro i medierna, och det gjorde henne intresserad. Hur har människor som lever på varma platser anpassat sig för att överleva? Vilka verktyg finns och finns det människor som är bättre lämpade för att leva i ett varmt klimat?

Stockholm + 50

För femtio år sedan ägde FN:s första miljökonferens rum, Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med Stockholm +50 är att högtidlighålla jubileet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen. I det här samtalet diskuteras vad som har hänt på miljöområdet sedan Stockholmskonferensen. Har situationen blivit bättre eller sämre, och hur ska vi jobba framåt?

Medverkande: Isabella Lövin, författare och tidigare miljö- och klimatminister, Robin Teigland, professor inom strategi och digitalisering på Chalmers tekniska högskola, och Pella Thiel, ekolog, aktivist och författare.

Jakten på miljögifterna

Ända sedan 1960-talet har biologiska prover på växter och djur sparats i stora frysrum hos Naturhistoriska riksmuseet. På den tiden fanns inte tekniska möjligheter till att göra alla analyser, men idag när vi har andra resurser kan vi gå tillbaka till proverna och jämföra med nytagna preparat. Suzanne Faxneld, intendent på Naturhistoriska riksmuseet, visar oss runt i miljöprovbanken som arkivet kallas.

Hur mår våra hav?

Kan artificiell intelligens hjälpa till att lösa problemen med utfiskning eller att bedöma när algblomningen kommer att ske? Havens surhetsgrad har ökat 30 procent sedan industrialismen. Hur förändrar det förutsättningarna för liv? Hur påverkar mikroplasterna i haven alla organismer och på vilket sätt skrämmer marint buller bort djuren i havet från sina livsmiljöer?

Ett samtal med Isabella Lövin, författare och tidigare miljö- och klimatminister, Robin Teigland, professor inom strategi och digitalisering på Chalmers tekniska högskola, och Suzanne Faxneld, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet.

Klimatet och medierna

Hur ska klimathotet kommuniceras för att nå ut? Hur skapas intresse för klimatförändringar hos dem som inte alls följer traditionella medier? I det här samtalet diskuteras hur uppmärksamheten på miljöfrågorna varierar väldigt mycket över tid. Vad är det som gör att intresset avtar i vissa perioder medan det blir starkare i andra?

Medverkande: Peter Alestig, klimatredaktör Dagens Nyheter, Izabella Rosengren, klimatjournalist och författare, och Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Miljörörelsens historia

När blev människor miljömedvetna? Historikern och författaren David Larsson Heidenblad samtalar med vetenskapsjournalisten och författaren Henrik Ekman om miljörörelsens historia från Rachel Carsons Tyst vår som kom 1962 och fram till idag.

Kunskap ger rikare naturupplevelser

Didrik Vanhoenacker är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet och han svarar på cirka 7 000 frågor per år från allmänheten. Ofta handlar det om artbestämningsfrågor. Ju mer man lär sig desto mer ser man i naturen, säger Didrik. Hela naturupplevelsen blir mer ”högupplöst” när man förstår det man ser.

Biologen Rachel Carson var en pionjär som förutspådde såväl artdöd som klimatkris. Hennes bok Tyst vår gjorde enormt avtryck när den kom ut för 60 år sedan, och bidrog bl a till totalförbudet för DDT. Men att få till stånd ett kemikalieförbud — hur viktigt det än visat sig vara för t ex den svenska rovfågelsstammen — är ändå en begränsad utmaning, jämfört med de stora kriser planeten befinner sig i nu liksom har gjort tidigare.

Mer om hela seminarieserien här.