
Varför är så mycket trasigt i samhället?
- 5 min
Detta utdrag ur boken Rätt räcker inte – Att göra nytta på riktigt är vårt förord. Vi hoppas du ska vilja läsa hela boken!
/Klas Hallberg & Per Kristensson
Vår första gemensamma bok hade titeln I kundens skor och när Klas skrev boken You Can’t Do Business Running Around Like An Idiot. Den titeln var en utmaning av en känd »sanning« – You Can’t Do Business Sitting On Your Ass – som allt fler yrkesmänniskor tycktes följa blint. Per agerade i detta första skrivprojekt »sidekick« när Klas argumenterade för att man ibland faktiskt måste sitta på arslet och försöka förstå vad som är viktigt och sedan gå ut och göra det, istället för att rusa runt som en idiot med fulltecknad kalender. Den boken var en någorlunda kärleksfull utskällning av arbetslivet, där Klas med Pers hjälp kritiserade samtiden för att alltför många människor sprang omkring på möten och jobbade jättemycket utan att egentligen veta vad de skulle skapa för resultat. Eller vilka av alla dagens aktiviteter som i så fall skapade det resultatet.
en någorlunda kärleksfull utskällning av arbetslivet
Den boken tog form för snart två decennier sedan, och spirade ur ungdomlig frustration, där vi tyckte att vi med pigga ögon kunde bidra som en spegel. När vi nu skriver den här boken har vi uppnått mogen ålder och varit en del av arbetslivet i trettio år. Vi har hunnit bli föräldrar, husägare, bilägare, sjukhuspatienter, företagare och i Pers fall även fått titeln professor i psykologi. Vi har skaffat oss fler infallsvinklar och är i viss mån mer nyanserade och mer tålmodiga kring sådant som inte tycks fungera fullt ut i samhället.
det mullrar inombords
Men under de två år vi arbetat med den här boken har vi noterat att det mullrar inombords när vi skriver. Det mullrar när vi resonerar med varandra. Det mullrar när vi bollar med redaktör och förläggare. Det mullrar av en frustration som bottnar i att hela samhället under vårt yrkesverksamma liv, i princip inom alla sektorer, rör sig bort från verkligt värdeskapande, till byråkratiska övningar, rapporteringsiver och processfanatism.
Frustrationen bottnar nog i vanmakt. Vanmakt över att hönan och ägget aldrig blir tydliga. Varför blir det så här? Vem bär ansvaret? Vem ska bryta de nästan eviga byråkratiska charader som leder fram till att livs levande människor bedövar sig på dagarna och tappar bort sin egen vilja att skapa verkligt värde? Vem inrättar och upprätthåller de riktlinjer och regelverk som låser fast människor i strukturer som med goda intentioner är skapade för att höja kvaliteten, men som ofta istället omöjliggör att kvalitet uppstår? Hur kan vi ändra på detta system? Vem ska ta första steget?
Varför blir det så här?
Svaret kan bara vara: du och jag. Vi. Alla. Vi kan i vissa fall skylla på beslutsfattare långt bort från oss själva, men enda sättet att ta sig an utmaningen är att försöka gräva där vi står, allihop. Det får lov att börja med dig, mig och oss. Vi kan inte vänta på att »någon annan« dyker upp och ändrar kurs på skeppet.
Vårt bidrag just nu är att skriva den här boken och åka runt och mässa likt tålmodiga präster om vikten av att göra nytta på riktigt, använda sitt eget omdöme och skapa värde i verkligheten.
Ditt bidrag just nu kan vara att läsa boken vi skrivit och sedan hitta sammanhang där du kan applicera i verkligheten sådant som du tycker låter vettigt. Förhoppningsvis kommer boken att inspirera dig. Det är möjligt att du rent av kommer att bli lite arg. Vi har med en del exempel som gör oss själva lite arga, och det kan man få vara, tänker vi. Kanske kan det bidra till handlingskraft? Vi har med positiva exempel också, som kanske gör dig glad. Vår intention är att blandningen av berättelser från verkligheten, egna tankar och resonemang och forskning ska göra dig sugen på att agera i din egen vardag. Att vi kan bidra till en inställning där du upplever att du vill och vågar påverka ditt arbete och använda ditt eget omdöme.
Livet ska upplevas – inte bara genomföras – och det ska upplevas ihop med andra
Vi har en slags existentiell kompass som vägleder oss genom våra resonemang. Denna kompass kan formuleras ungefär på följande sätt: Livet ska upplevas – inte bara genomföras – och det ska upplevas ihop med andra. Om vi skulle bli inlåsta i ett mörkt rum, där vi är viktlösa och inte har någon annan människa att relatera till, skulle vi tämligen omedelbart uppleva existentiell härdsmälta. För vi behöver andra för att uppleva oss själva.
Tyvärr tycks det vara detta mörka, viktlösa rum som samhället nästan maniskt strävar mot. Med en slags utopisk vision om ett samhälle där allt är effektivt och friktionsfritt och där ingen behöver involvera sig själv. Där vi i all verksamhet uppnår en slags absolut form av rättssäkerhet, rättvisa, hållbarhet, kvalitet och tidseffektivitet. Där det inte finns något motstånd och allt kan sägas vara »perfekt«. Problemet är att det riskerar att bli perfekt – och helt värdelöst – samtidigt.
Vi menar att mänskligt omdöme måste uppvärderas
Vi tvivlar på att samhället kommer att fungera särskilt bra om organisationer reduceras till att dess företrädare ska följa processer och nå mätbara nyckeltal utan att involvera sig själva eller sina kunder. Det kommer att bli svårt att skapa verkligt värde. Dessutom finns den existentiella dimensionen att livet ska levas – även när man arbetar.
Vi menar att mänskligt omdöme måste uppvärderas. Vi behöver kombinera de genomtänkta processerna och de mätbara nyckeltalen med att miljontals människor både får, vill och vågar fatta egna beslut baserat på en tilltro till och en uppskattning för sin egen kunskap och sitt eget omdöme. Det kommer då att bli fel ibland – men faktum är ju att det blir fel ibland även när vi gör allt rätt enligt kartan. Det är dags att vi ser till att det blir rätt i verkligheten – även när den inte stämmer med kartan.
Klas och Per
Nacka och Karlstad, januari 2025