En vädjan i corona-tider
- 3 min
13 mars 2020
Jag noterar att det flödar av tvärsäkerhet bland både journalister och i sociala medier om sakernas tillstånd. Tvärsäkerhet om huruvida skolor borde stängas. Huruvida vi har tillräckligt med resurser eller ej. Huruvida Folkhälsomyndigheten, Anders Tegnell, skolminister Anna Ekström, Regeringen etc, fattar bra eller dåliga beslut. Huruvida de fattar bättre beslut i Norge eller Sydkorea eller Danmark. Jag vädjar nu till alla i mitt flöde att tänka efter innan ni delar med er av tvärsäker kritik i sociala medier. Innan ni sitter vid köksbordet och tvärsäkert gnäller och innan ni sätter igång och vräker ur er sanningar. Det här är en situation som danar vårt samhälle. Det är är en situation där vi tillsammans kan visa att samhällskroppen fungerar. Att det finns handlingskraft, tillit och omtänksamhet inom oss som kan brisera i praktisk handling.
Det här är en situation som danar vårt samhälle
Jag vill specifikt påpeka att den man som figurerat kanske allra mest i media senaste veckan, Statsepidemiolog Anders Tegnell varit mycket tydlig med att INGEN VET hur det här viruset kommer att bete sig framöver. När den som sannolikt vet allra mest – säger att han inte vet – då gäller det för kritiker att sansa sig innan de själva tycker att de vet.
De räcker alltså inte att du googlat upp nån forskning från Sydkorea eller att du läst något klokt för att du utan vidare ska kunna avfärda de människor som vigt sitt liv åt att begripa det här.
Jag kollade på tv igår och såg Växjö-Färjestad inför tomma läktare. Jag gillar hockey och kan en del om hockey. Jag har till och med rätt ibland när jag sitter i soffan och säger något tvärsäkert om att ”där borde han ha skjutit” eller ”nu måste grabbarna åka mer skridskor”. Men i 100% av fallen då jag suttit i soffan och haft uppfattningar om vad spelarna borde göra och inte göra – så har jag saknat den omedelbara komplexitet som deras situation innebär.
Kom igen nu Sverige. Nu visar vi att vi kan agera tillsammans i kris.
Det är otroligt lätt att vara säker på sin sak när man kan exkludera vissa komplexa element.
Jag kan hålla med om att skulle Statsepidemiologen, Regeringen och Skolministern mfl inte fatta några beslut alls – då kan man gnälla. Men nu fattar ju dessa människor beslut. Så låt oss utifrån dessa beslut agera på bästa möjliga sätt och acceptera att dessa beslut må vara rätt – eller fel, men att de ändå kräver att vi agerar. Vi måste dessutom, oavsett vilka beslut som fattas av myndigheter, fatta egna beslut. Låt oss våga göra det nu. Låt oss både tänka själva – och agera tillsammans.
Nu behöver vi hjälpas åt att tro att vi som samhälle kan klara detta. Vi hjälps åt att hejda oss själva när paniken sätter in, när vi vill skicka onyanserad kritik eller rent av hat vidare. Vi avstår från att göra politik av situationen och vi peppar vår fantastiska sjukvårdspersonal som gör jobbet därute bland sjuka och rädda människor. Vi tar ansvar och tänker efter själva och fattar egna beslut. Om vi känner luftvägsirritation stannar vi hemma, om våra barn uppvisar symtom håller vi dem hemma. Men vi panikrusar inte in på vårdcentraler. Vi köper inte alla pasta i affären – vi lämnar lite kvar åt andra. Vi gör som ett samhälle måste göra i kristider. Vi litar på våra egna bedömningar och vi hjälper andra och vi förlåter andra.
Kom igen nu Sverige. Nu visar vi att vi kan agera tillsammans i kris.