Emma Stenström

Emma Stenström är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, krönikör i Dagens Industri och populär föreläsare. Hon är initiativtagare till det tvärdisciplinära programmet Global Challenges på Handelshögskolan som nu alla studenter läser för att omsätta hållbart tänkande och metoder i alla andra kurser.

Emma Stenström utforskar och praktiserar mänsklig utveckling för hållbarhet, har ett stort engagemang i de kreativa näringarna och gör framgångsrikt kopplingen mellan mänsklig utveckling och hållbarhet till en metod för innovation och utveckling.

2014 var hon tillsammans med Lars Strannegård redaktör för antologin Kreativt kapital. Emma har varit och är aktiv i ett flertal styrelser, bland annat Statens Kulturråd, och är idag aktiv t.ex i styrelsen för Stiftelsen Dansens hus.

 

Läs mer om Emma Stenströms föreläsningar

Föreläsningar

Emma Stenström föreläsningar är mycket inspirerande. Med engagemang, samskapande övningar och utmaningar får hon publiken att tända till.

Mänsklig utveckling för hållbarhet

Med föreläsningar, samskapande övningar och med blandat lärande kan vi brygga över gapet mellan kunskap och handling. De flesta blir motiverade när de väl försöker. Många vill ju att världen finns kvar och att livet på jorden blir bra för de flesta människor. Ett starkt argument för att jobba på det är sättet är att det ger mer mening i tillvaron. Människors känsla av meningsfullhet minskar dessvärre, enligt forskningen. Det försvagar vår handlingskraft. Ökad mening, däremot, stärker individer och organisationer.

Att jobba med mänsklig utveckling för hållbarhet ger energi och kickar, det gör dagarna ljusare och trevligare, professionellt och privat.

Vi ser att politik, ekonomi och teknik inte räcker. För att skapa ett hållbart samhälle behövs också ökad förståelse för systemet och individuell självinsikt. Hållbarhetsarbetet måste kompletteras med kunskap och metoder från psykologin, sociologi, filosofin, konsten och estetiken. Det finns metoder för det här. Berörs vi på djupet som människor väcks hopp, nyfikenhet och fantasi. Det påverkar våra handlingar som individer, grupper och organisationer.

 

Att leda kreativitet

Vi står med samhälls- och företagsutmaningar som kräver kreativa lösningar och vi lever i en tid då kreativiteten står högt i kurs. Mycket ska vara kreativt; både städer och människor, ändå har vi rätt dålig förståelse för hur vi skapar kreativitet. Så vad ska vi egentligen använda den till? Och vad kännetecknar kreativa miljöer och varför blir de framgångsrika? Hur bygger vi organisationer som kanaliserar människors kreativitet och hur får vi det också att bli effektivt? Är det möjligt att bli kreativ på beställning?


Meningsskapande innovation

Innovation handlar inte enbart om att hitta på nya produkter och tjänster, utan minst lika mycket om att förskjuta meningen kring befintliga, så att vi ser produkter och tjänster på nya sätt. Exemplen på företag som lyckats är många och gemensamt är att de förstått vikten av historia, kulturella koder, estetiska värden och framför allt av meningsskapande. Förmågan att berätta, visualisera eller på andra sätt gestalta sina idéer är en allt viktigare tillgång i dagens samhälle. Kulturell innovation handlar om ”kulturell kompetens”: förmågan att lägga märke till subtiliteter, förstå symbolik, skapa mening och våga stå för saker som ger det man gör karaktär. Förstår man vilken mening en konsument lägger i en tjänst eller produkt, är det där, i skärningspunkten mellan tjänst/produkt och mening, som innovationen kan ligga.


Från ego till eko – om meningsfullt ledarskap

Ju mer komplexa uppgifterna blir, desto viktigare är det att alla tar ansvar. Men hur utvecklar vi följarskap och självledarskap? Vad krävs? Hur kan vi släppa våra egon och se bortom vår egen vinning? Hur utvecklar vi medkänsla och skapar mening, både för oss själva och andra?

 

Pressbilder

Skriv ut sidanSkriv ut sidan