Finns det en gudspunkt?
- 5 min
Nyligen var jag på en julkonsert i vår kyrka och det finns ingenting annat som får mig att känna julstämningen lika varm och närvarande. Det är också vid den här tiden på året som jag kan sakna en stark tro och en religiös gemenskap. Den enda gången jag har varit i närheten av en uppenbarelse eller gudomlig närvaro i mitt liv var när jag på min tonårssäng läste Gamla Testamentet. När jag låg där fick jag en övergående förnimmelse av något större och det gjorde mig faktiskt lite rädd.
Spirituella upplevelser är vanliga i alla religioner och i Bibeln finns det förstås beskrivningar av dem. Ett exempel är det plötsliga ljussken och Jesus röst som uppenbaras för Paulus och som gör att han omvänds till kristendomen.
Det finns några typiska kännemärken för sådana upplevelser. De upplevs som mycket verkliga och konkreta, till skillnad från till exempel våra drömmar. Någonting händer verkligen någonting här och nu. Händelserna brukar dessutom komma till oss under starka emotionella omständigheter som när vi är sorgsna, rädda eller euforiska. Dessutom får man en stark känsla av förbindelse; att man inte känner sig ensam, utan som en enhet med någonting större.
Tyvärr saknar jag religiös talang och det gör att jag tillhör en liten minoritet på jorden. Femtionio procent av jordens befolkning ser sig som religiös enligt vissa mätningar och säkert är det ännu fler som tror på ett högre väsen utan att bekänna sig till en religion. Jag är alltså en avvikande anomali när jag inte bekänner mig till någon av de minst 4200 religionerna på jordklotet. Samtidigt passar jag som akademiker med ett intresse för naturvetenskap in i ett mönster som är typiskt för icke-troende.
Om så många bekänner sig till en religion, beror det på att det verkligen finns en högre makt, eller betyder det att religion är inbyggd i vår hjärna? Har vår evolution skapat särskilda kretsar i hjärnan som ger oss religiösa upplevelser när de aktiveras? Finns det till och med en evolutionär fördel med att vara religiös? Många börjar darra av oro när de hör frågan. Som troende kan man känna att tron undermineras. Hos icke troende kommer en olustig känsla av att tron är oundviklig eftersom den redan är installerad när vi föds. Frågan är brännhet i en tid av växande fundamentalism.
Religioner består av flera delar. Det handlar om en social relation med en icke-fysisk person, återkommande ritualer, en social identitet och inte minst en upphöjd andlig känsla som kan leda till omvändelse och stärka tron. Den där mystiska, upplysta känslan av översinnlig lycka, liknar den hjärnans övriga känslor?
En del ny forskning tyder på det. Att det blöta organ som vilar i vår skalle faktiskt kan inrymma andliga upplevelser har epilepsipatienter kunnat upplysa oss om sedan länge. Ett epileptiskt anfall kan starta ganska lugnt i en del av hjärnan innan fördämningarna öppnas och en elektrisk storm sprider sig över hela hjärnan och patienten blir medvetslös. När nervcellerna börjar knastra kan patienten ibland få en himmelsk upplevelse och oftast sker det när anfallen utgår från den högra tinningloben. Detta är ovanligt och jag har aldrig hört någon patient som berättat om välbehagliga epileptiska anfall, men det finns beskrivet i den vetenskapliga litteraturen.
En artikel (citerad i Oliver Sacks bok Hallucinations) beskriver en amerikansk busskonduktör på sextiotalet som på en busstur plötsligt upplevde en salig och upplyst stämning av att vara ett med Gud. Samtidigt som han samlade in biljettpengarna upplevde han att han var i Himlen och under två dagar befann han sig i ett tillstånd av hänryckning då han hörde gudomliga och änglalika röster. Händelsen fick honom att bli religiös under några år, men då fick han några ytterligare anfall och förlorade därefter sin tro helt och hållet.
Att konvertera till en annan religion är naturligtvis inte en sjukdom, men att få anfall av andlig transcendens kan skaka ens tro i grunden och leda till att man konverterar. Ibland kan det leda till flera konverteringar mellan olika religioner. Neurologen Norman Geschwind har rapporterat om en kvinna med tinninglobsepilepsi som redan i tjugoårsåldern hade konverterat mellan fem olika religioner.
Man har scannat hjärnorna på nunnor av Karmelitorden samtidigt som de upplever att de är ett med Gud och då sett att vissa delar av hjärnan aktiverats, men det är inte bara höger tinninglob, utan stora delar av båda hjärnhalvor. En annan studie har visat att en omvändelse eller religiös pånyttfödelse hos äldre är kopplat till att hippocampus har skrumpnat. Det är dessutom välkänt att hallucinogener kan ge översinnliga upplevelser.
Att konvertera till en annan religion är naturligtvis inte en sjukdom
Ingen vet egentligen vad som händer i hjärnan vid religiösa upplevelser och upplevelserna är både olikartade och komplexa. Vi är långt ifrån att ha hittat gudspunkten, den del i hjärnan som får oss att uppleva gudomliga upplevelser. Frågan är om vi någonsin kommer att förstå vad som händer.
Det som ger mig julstämningen på en kyrkokonsert är framför allt musiken och det har skapats fantastiska verk i Guds namn. Som tur är kan alla njuta av dem. När jag hör psalmerna med sina kärva harmonier, de välbekanta julsångerna, sopranernas överstämmor och en välspelad orgel kan jag känna en ljuvlig känsla i kroppen. På gränsen till religiös.
Både religiösa och estetiska upplevelser är bland det svåraste att förklara för hjärnforskningen, men är en viktig del i vårt mänskliga arv som gör oss till dem vi är. Frågan är om vi ens vill ha dem förklarade.
Här är en av mina favoritjulsånger, Benjamin Brittens A Hymn to the Virgin. Hoppas du njuter av den lika mycket som jag.
Welcome Yule!