Varför är inte hela världen rik, frisk och lycklig?

14 augusti 2023
7 min

Därför är ojämlikheten viktig – Om rika, fattiga och alla däremellan är mitt försök att skriva den mest heltäckande genomgången av ojämlikhet som publicerats på svenska – med kunskapen för att diskutera en av vår tids viktigaste frågor utan att förblindas av ideologiska skygglappar. Något som är avgörande för att främja klassresor, motverka klassklyftor och rädda vår planet. Texten nedan är bokens prolog.

För mig framstår tillhandahållandet av generella svar på två frågor som nationalekonomins viktigaste uppgift; för det första, varför är vissa samhällen rika och andra fattiga, och för det andra, varför finns det inom varje samhälle individer och familjer som har mer än genomsnittet, medan andra har mindre …

Edwin Cannan, 1905*

A sister killed her baby ’cause she couldn’t afford to feed it.
And yet we’re sending people to the moon …

Prince, Sign o’ the Times, 1987

___________________________________________________________

Om du skulle be mig att på några minuter förklara varför det är viktigt att förstå frågor om ekonomisk ojämlikhet skulle det låta ungefär så här:

De senaste 200 åren har världen blivit enormt mycket rikare. Det globala genomsnittet för BNP per capita har ökat dramatiskt. År 1820 låg det på ungefär 1 000 dollar – idag ligger det på 15 000 dollar. Under samma tidsperiod har jordens befolkning ökat från runt 1 miljard till nästan 8 miljarder människor. I snitt har vi alltså blivit 15 gånger så rika samtidigt som vi blivit åtta gånger så många. Den här utvecklingen har haft enorm betydelse för människors välfärd. Med ekonomisk utveckling har följt ökad livslängd, minskad barnadödlighet, bättre hälsa, ökade möjligheter till skolgång och en rad andra förändringar som gjort våra liv bättre. Till och med genomsnittlig självrapporterad lycka är positivt relaterad till ekonomisk utveckling.

Men den här utvecklingen har också varit ojämnt fördelad. Både mellan länder och inom länder. För 200 år sedan var en genomsnittlig person i ett rikt land mellan fem till tio gånger rikare än en person i ett fattigt land. Idag är motsvarande person 50 till 100 gånger rikare. Inom varje land är skillnaderna ännu större. De rikaste personerna tjänar varje år hundratals, till och med tusentals gånger mer än de fattigaste, och i många länder ökar dessutom klyftorna mellan rik och fattig. På samma sätt som genomsnittliga skillnader mellan länder har stor inverkan på människors livssituation så gäller samma sak även inom länder: rikare personer har i snitt bättre hälsa och högre utbildning, och är i snitt nöjdare med livet. I snitt har vi alltså gjort enorma framsteg men fördelningen av framstegen är långt ifrån jämn och varierar dessutom enormt mellan länder, inom länder och över tid. Få saker inom ekonomi framstår som så viktiga som att förstå både varför vissa länder är rika och andra fattiga, och varför, inom varje land, vissa personer är rika och andra fattiga. Eller, mera dramatiskt uttryckt: Hur är det möjligt att uppemot 1 miljard människor i världen inte kan äta sig mätta och barn dör av hunger samtidigt som vi skickar människor till månen och att vissa individer till och med kan åka dit i egen raket?

Det spelar väl ingen roll hur rika några är så länge ingen är fattig?

Nu kanske du invänder att det där inte riktigt var någon förklaring till varför det är viktigt att förstå och kunna diskutera frågor kring ojämlikhet utan mer en uppräkning av några fakta kring ekonomisk utveckling och dess konsekvenser för mänsklig välfärd. Men dessa konstateranden leder i sin tur till närmast existentiella samhällsfrågor: Varför ser det ut så här? Varför är inte hela världen rik, frisk och lycklig?

I praktiken rör det sig om mängder av delfrågor av olika karaktär. Vissa handlar om själva beskrivningen av utvecklingen, frågor som: ”Vad vet vi egentligen om hur ekonomiska skillnader förändrats mellan människor i olika samhällen och över tid?” eller ”Stämmer det verkligen att ojämlikheten ökar i världen?”. Andra frågor framstår mer som påståenden: ”Borde man inte fokusera på att ekonomin växer istället för på fördelningen?” eller ”Det spelar väl ingen roll hur rika några är så länge ingen är fattig?” eller ”Är inte ojämlikhet en förutsättning för utveckling?”. Andra menar istället att ”De ’rika’ har väl råd att betala mer i skatt?”, eller ”Så här stora skillnader är väl orimliga?”, eller ”Skulle inte alla gynnas av en jämnare fördelning?”.

Frågorna är många och viktiga. I de flesta diskussioner om hur vi ska organisera vårt samhälle finns det en fördelningsaspekt, om inte explicit så nästan alltid i bakgrunden. Flera av vår tids största samhällsutmaningar innehåller betydande inslag av ekonomisk ojämlikhet, det kan gälla ökad polarisering i samhället, konsekvenser av automatisering och robotisering av arbetslivet, att upprätthålla en välfärdsstat i en alltmer globaliserad värld, hela vägen till hur vi ska hantera klimatfrågorna.

Man kan faktiskt veta saker om den ekonomiska utvecklingen och dess fördelning.

Till vardags forskar och undervisar jag om ekonomisk utveckling och fördelningsfrågor och jag har också deltagit i mängder av diskussioner och debatter om ekonomisk ojämlikhet: ur ett historiskt perspektiv, hur nuläget ser ut och vad som kan tänkas hända i framtiden. I många av dessa diskussioner och debatter finns ett återkommande problem: uppenbart förnuftiga personer pratar förbi varandra på ett sätt som gör det omöjligt för den oinvigde (och inte sällan för deltagarna själva) att förstå vad det handlar om, än mindre vem som har rätt. Det här problemet är speciellt tydligt om deltagarna står på varsin sida om de politiska barrikaderna. Tvärsäkra till synes helt olika bilder målas upp: de ekonomiska klyftorna har ökat och fattigdomen breder ut sig …, säger någon. Nej, det stämmer inte, allas inkomster har ökat och fattigdomen har minskat, säger någon annan, medan någon tredje istället menar att: Ni båda fokuserar på fel saker. Det viktiga är inte utfallen utan allas lika möjligheter …

Diskussionen kommer inte vidare på grund av tjafs om vad som är sant och inte sant, vad man borde eller inte borde fokusera på. Ofta beror det inte på att det skulle vara särskilt oklart vad som hänt och vad som är fakta i frågan. Man kan faktiskt veta saker om den ekonomiska utvecklingen och dess fördelning. Det som däremot inte funkar är att påstå saker i lösa ordalag om ”ojämlikhet”, ”fattigdom”, ”inkomster” och ”möjligheter”. Den som vill prata om sådana saker måste vara tydligare med vad som faktiskt menas. Den som vill beskriva utvecklingen likaså.

Men förstås krävs det en hel del bakgrundskunskap för att kunna besvara frågor om historisk utveckling på området, vad som menas med ekonomisk ojämlikhet och vad man borde eller inte borde fokusera på. Det krävs en tankeram för hur samhällsekonomin fungerar och varför fördelningsfrågor är centrala för förståelsen av samhället. Det krävs definitioner och begrepp för att kunna vara tydlig när man pratar om ekonomisk ojämlikhet, det krävs fakta. Det krävs mer än några minuter, minst en hel bok. Den här boken.

Jesper Roine

___________________________________________________________

* Edwin Cannan var professor vid London School of Economics runt förra sekelskiftet, mest känd för att ha bearbetat Adam Smiths olika upplagor av The Wealth of Nations till den vi idag läser. Citatet, taget från Atkinson (1975), är min översättning av det engelska som lyder: ”The two greatest ends of economic inquiry seem to me to be the furnishing of general answers to the two questions, first, why whole communities are rich or poor, and, secondly, whyinside each community some individuals and families are above, and others below theaverage…”