Sex steg mot att övertyga någon som inte vill bli övertygad
- 4 min
Den som är beredd att tänka som ett freak kommer någon gång att stöta på motstånd från andra. [Mer om vad det innebär att tänka som ett freak kan du läsa här.]
Kanske ställer du en obekväm fråga, utmanar en djupt rotad trosföreställning eller tar upp något ämne som anses vara opassande.
Hur svårt det än må vara att tänka kreativt på problem och komma på lösningar, så är det ännu svårare att övertyga människor som inte vill bli övertygade. Om du är fast besluten att övertyga någon, eller om du verkligen inte har något val, måste du göra en seriös ansats. Vi gör vårt bästa för att undvika konflikter, men vi har hamnat i en del sådana och lärt oss mycket på kuppen.
1. För det första måste du fatta hur svårt det kommer att bli att övertyga den här personen – och varför
När någon har satsat mycket på en viss uppfattning blir det oundvikligen svårt att få honom eller henne att ändra sig. Därför skulle man kunna tro att det är ganska lätt att få folk som inte har funderat mycket över en viss fråga att ändra uppfattning. Men det finns inga belägg för det. Även när det gäller problem som folk inte bryr sig särskilt mycket om kan det vara svårt att fånga deras uppmärksamhet tillräckligt länge för att kunna påverka dem.
Första steget är att inse att motståndarens uppfattning förmodligen inte grundas på fakta och logik, utan snarare på ideologi och flocktänkande. Om du säger det rent ut kommer vederbörande att förneka det. Han eller hon styrs av en uppsättning osynliga bias/snedvridningar/förutfattade meningar. Som beteendegurun Daniel Kahneman skriver: ”Vi kan vara blinda för det självklara, och vi är dessutom blinda för vår egen blindhet.”
Hur bygger man då ett argument som kanske kan få vissa att ändra uppfattning?
2. Det handlar inte om mig, utan om dig
Så fort du försöker övertyga någon annan måste du komma ihåg att du bara är den som bygger argumentet. Det enda som räknas är vem som sväljer det. Ditt argument kan vara trovärdigt och logiskt, men om det inte slår an en sträng hos mottagaren så kommer du ingenvart.
3. Låtsas aldrig att ditt argument är perfekt
Visa oss en ”perfekt” problemlösning så ska vi visa dig vår tama enhörning. Om du lägger fram ett argument som bara utlovar fördelar och inga kostnader så kommer motståndaren aldrig att köpa det – och det med rätta. Om du uppehåller dig för länge vid bristerna i din plan så får din motståndare bara orsak att tvivla på resten av den.
4. Erkänn de starka sidorna i motståndarens argument
Fast om jag försöker övertyga någon har jag väl ingen orsak att få hans eller hennes argument att verka trovärdiga?
Ett skäl till att du bör göra det är att motargument nästan alltid har ett visst värde – i det finns sådant du kan ta lärdom av och utnyttja för att stärka din egen argumentationsförmåga. Det kan vara svårt att tro om du är väldigt säker på din egen sak, men kom ihåg att vi är blinda för vår egen blindhet.
Dessutom är det osannolikt att en motståndare som tycker att du inte lyssnar på honom ska bry sig om dig. Han kanske skriker åt dig och du skriker åt honom, men det är svårt att övertyga någon som man inte kan samtala med.
5. Behåll invektiven för dig själv
Så om du vill skada dina motståndare psykiskt ska du kalla dem värdelösa, tjurskalliga eller illvilliga. Men tro inte att du kan övertyga dem, även om du har rätt i sak på punkt efter punkt. Förolämpningar skapar fiender, inte allierade, och om det är ditt syfte var du nog aldrig inställd på att övertyga.
6. Varför du ska berätta historier
Vi har sparat det mest effektfulla sättet att övertyga andra till sist. Visst är det viktigt att erkänna att det finns brister i ens argument och att inte förolämpa andra, men om man verkligen vill övertyga någon som inte vill låta sig övertygas bör man berätta en historia.
En historia kompletterar helhetsbilden. Den bör baseras på statistiska och andra data och ger en känsla för proportioner; utan data har man ingen aning om hur väl historien passar in i ett större mönster. En god historia beskriver också tidens gång, för att visa hur beständigt eller föränderligt någonting är; utan tidsramar kan man inte bedöma om man ser någonting anmärkningsvärt eller en udda företeelse. En historia visar hur en händelsekedja av olika orsaker leder fram till en viss situation, och vilka konsekvenser som följer.
Texten är ett bearbetat utdrag ur Steven D. Levitt och Stephen J. Dubners senaste bok Tänk som ett freak, i svensk översättning av Ulrika Junker Miranda.
