Det vi uppmärksammar blir det vi upplever (Psykologisk naturlag # 2)

  • 5 min

Detta är ett utdrag ur min bok Det lyckliga geniet – Psykologi för kreativa. Jag beskriver i början av boken fyra psykologiska naturlagar: #1 Dina tankar beskriver inte verkligheten, #2 det vi uppmärksammar blir det vi upplever, #3 inlärning är viktigare än personlighet och #4 vi styrs av kortsiktiga konsekvenser.

The moment one gives close attention to anything, even a blade of grass, it becomes a mysterious, awesome, indescribably magnificent world in itself.
Henry Miller, författare

 

Det finns några psykologiska experiment som blivit så omtalade att de nu är en del av populärkulturen. Så är det med den osynliga gorillan. I studien får försökspersonerna se två lag spela basket mot varandra. Åskådarnas uppgift är att räkna hur många passningar som sker i spelet. Mitt i matchen går en stor gorilla (som egentligen är en människa i gorilladräkt) in på planen, slår sig för bröstet och går ut igen. Det som gjort studien känd är att hälften av åskådarna inte över huvud taget såg gorillan, trots att den stod mitt på basketplanen. Fenomenet kallas ouppmärksamhets-blindhet, och kan drabba oss i alla sammanhang där vi aktivt riktar vår uppmärksamhet på en särskild uppgift.

Studien berättar något fundamentalt om hur vårt medvetande fungerar: för att uppleva att något ”finns” krävs det att vi uppmärksammar det. En anledning till att hjärnan skalar bort delar av verkligheten är att den har en enda uppgift: att överleva. Hjärnan bryr sig inte om vad som verkligen händer. Det beror på att universum svämmar över av information. Medan du läser snurrar planeter och stjärnor runt svarta hål i utkanten av universum samtidigt som oändligt små partiklar obehindrat svischar genom dina ögonglober utan att du märker det. I rummet framför dig finns färgnyanser du inte kan se och ljud dina öron inte kan uppfatta. Det är omöjligt för oss att ta in eller förstå ens en skärva av det som pågår omkring oss. För att kunna överleva och fatta beslut väljer din hjärna ständigt ut den information som verkar viktigast för att du ska få ett gott liv. Dina sinnen och ditt minne är skapade för att ge dig känslan av att uppleva allt som pågår, samtidigt som hjärnan effektivt sållar bort nästan all information. För att spara energi har den byggt in genvägar, förenklingar och mentala hacks som effektivt beskriver den lilla del av vardagen du behöver för att få tag i mat, hitta skydd för natten, vara sams med dina vänner och föröka dig med någon trevlig person.

för att uppleva att något ”finns” krävs det att vi uppmärksammar det

Att vi bara kan ta in en liten del av verkligheten har stora konsekvenser för skapandet. Vi tror att vi beskriver sanningen när vi säger att vårt verk är patetiskt, fantastiskt eller medelmåttigt. Samtidigt har vi då förmodligen zoomat in på en detalj i vårt manus, vår koreografi eller vår tavla och gjort den till representant för hela vårt verk, utan att riktigt se att det händer. Om du är på gott humör fokuserar du på de aspekter som fungerar bra, om du känner hopplöshet hittar du de saker som tyder på att verket aldrig kommer att bli någonting. Det du fokuserar på blir sedan ett bevis för den berättelse du för tillfället råkar ha i ditt huvud, trots att den verkliga situationen oftast innehåller både sådant som funkar och saker som behöver förbättras.

du lever i en slags praktisk illusion

Vad är det då som gör att allas hjärnor är som guldfiskar matade med Tiktok? I grunden handlar det om en strategi hjärnan lagt sig till med för att överleva i en energifattig miljö. Hjärnan utgör omkring 2 procent av kroppsvikten men förbrukar omkring 20 procent av kroppens energi. Fettklumpen mellan dina öron, som ger upphov till alla känslor, tankar och drömmar du haft, är med andra ord väldigt hungrig. Att välja ut en bråkdel av alla tänkbara intryck och processer, med syftet att spara energi, är därför hjärnans grundstrategi. Resultatet blir att du lever i en slags praktisk illusion. Du tror att du uppfattar världen, dig själv, andra och din konst precis så som de ”är”. I själva verket lever du i det som medvetandeforskaren Anil Seth brukar beskriva som en ”kontrollerad hallucination”.

Som tur är går det att göra lemonad av de matrix-doftande citronerna. Du kan använda vetskapen att uppmärksamheten styr din upplevelse till att utveckla ett slags konstruktivt tvivel i relation till dina upplevelser och tankar. Om du börjar se att dina tankar och ditt sätt att se världen inte representerar verkligheten kan du, nästa gång hjärnan tror att din filmbudget kommer att spricka, vilket kommer att leda till att du blir hemlös, vilket kommer sluta med att din högstadiebästis rika mamma går förbi dig och fnyser föraktfullt samtidigt som hon kastar några tjugolappar på dig, i stället skifta fokus till de berättelser som faktiskt gynnar ditt konstnärliga projekt.

Forskning visar faktiskt att vi medvetet kan träna vad vi uppmärksammar och vad vi låter passera, vilket du kan använda för att steg för steg bygga en inre miljö som hjälper ditt skapande dit du vill. Att börja tvivla på sina tankar och sinnesintryck är därför det första steget mot ett friare, lättare och snällare kreativt liv.

________________________________________

Läs mer i boken Det lyckliga geniet – och om du är nyfiken på mig kan du läsa mitt debutantporträtt här!