Kamprad: ”Kramas mera”
Ingvar Kamprad är död. Vad händer nu med Ikea?
Professor Hans Sjögren har särskilt studerat familjeföretagande, där Ikea och Kamprad är ett av de tydligaste, nutida exemplen.
I Hans Sjögrens bok Familjedynastier: Så blev Sverige rikt förekommer en mängd både lärdomar, slutsatser och anekdoter utifrån Ikea och Ingvar Kamprad.
Vilka är Ikeas största utmaningar med tanke på Kamprads död, om du jämför med andra stora familjedynastier?
Att företaget lyckas navigera i ett landskap med nya konsumtionsmönster, i den digitala ekonomin, med en kombination av handel i fysiska varuhus och ökat inslag av e-handel.
Sönerna har levt i skuggan av Ingvar
Att någon, två eller alla söner träder fram och personifierar varumärket Ikea. Sönerna har levt i skuggan av Ingvar och ibland öppet marginaliserats av sin far. Det är alltid otacksamt för den andra generationen att bli jämförd med en superentreprenör som grundare av ett familjeföretag. Det krävs att varje son gör en tre gånger så stor entreprenöriell insats för att åtnjuta samma respekt som grundaren själv, i allmänhetens ögon. Det viktigaste har redan skett — genombrottet i marknaden. Men det krävs minst tre söner för att ersätta Ingvars insatser.
Ägandet måste återigen bli synligt genom att familjen träder fram och visar vilka svenska och nordiska värden företaget representerar. Svenskt, småländskt etc. Och att de inte är skattesmitare utan bidrar till välfärdssamhället genom filantropi. Kunder och leverantörer behöver nya berättelser som uttrycker vad familjen vill med Ikea. Viktigt att sönerna visar enighet utåt, förstår sina roller och att de kan samarbete sinsemellan (likt de tre kusinerna Jacob, Marcus och Peter Wallenberg). Vad som är bra för företaget behöver inte nödvändigtvis vara det bästa för familjen. Det blir viktigt att sönerna kan leva med följden av den distinktionen.
Du som analyserat många familjeföretag, vad kan vi lära oss av Ingvar Kamprad från ett längre perspektiv?
Att det under en generation går att bygga upp ett världsledande företag, utan att hamna i beroende av vare sig banker eller aktiemarknaden.
Ikea skapade en marknad för enkla möbler och distributionsteknik som inte tidigare fanns. Historien om Ikea visar att snabbväxande företag inte behöver vare sig ligga nära en högskola, en storstad eller bygga på högteknologi. Det räcker med att skala upp hantverksprodukter och dra till sig kompetenta och lojala medarbetare.
Kamprads utanförskap —
envishet, revanschlusta och kreativitet
Att befinna sig utanför klustret av etablerade konkurrenter kan ta fram extraordinära krafter hos enskilda människor, som envishet, revanschlusta och kreativitet. Kamprads ”utanförskap” ledde till att han lättare kunde läsa av nya efterfrågemönster i samhället, i moderniseringen av folkhemmet.
Vilka är Kamprads bästa tips?
Du tar i din bok upp några av Kamprads tips. Vilket är särskilt typiskt eller lärorikt tycker du?
En av Kamprads främsta käpphästar var kostnadseffektiviteten, som genomsyrar allt inom Ikea inklusive de relativt låga priserna på produkterna.
Ett framgångsrecept för nyföretagande borde vara att likt Ingvar skala av drömmarna så att de passar verkligheten, att börja med det enkla, hemma vid köksbordet, och sedan direkt testa av om det finns en efterfrågan eller inte. Värdefullt att kartlägga sina brister som entreprenör, analysera dem, och sedan anställa medarbetare som kompletterar och kompenserar för de egna bristerna.
Hela tiden befinna sig i verkligheten
En annan käpphäst hos Kamprad var att hela tiden befinna sig i verkligheten – lagret berättar mer än statistiken på kontoret, enligt Ingvar Kamprad. Att åka kollektivt och ekonomiklass istället för taxi och business class är inte bara kostnadseffektivt och uttryck för snålhet, utan även ett sätt att behålla fokus på ”kunderna” på massmarknaden. Om man ska göra saker enklare och billigare än konkurrenterna, på ett trovärdigt sätt, krävs det att man lever som man lär.
Framsynta ledare skapar en företagskultur där offensivt strategiarbete blir möjligt och där medarbetarnas egen kreativitet växer och tas till vara. ”Tycker man om varandra jobbar man bra, kramar man varandra, så bevisar man det. Kramar är dessutom kostnadseffektiva, eller hur?”, sa Ingvar Kamprad.
Kramar är kostnadseffektiva
