Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Kamprad: ”Kramas mera”

Ingvar Kamprad är död. Vad händer nu med Ikea?

Professor Hans Sjögren har särskilt studerat familjeföretagande, där Ikea och Kamprad är ett av de tydligaste, nutida exemplen.

I Hans Sjögrens bok Familjedynastier: Så blev Sverige rikt förekommer en mängd både lärdomar, slutsatser och anekdoter utifrån Ikea och Ingvar Kamprad.

Vilka är Ikeas största utmaningar med tanke på Kamprads död, om du jämför med andra stora familjedynastier?

Att företaget lyckas navigera i ett landskap med nya konsumtionsmönster, i den digitala ekonomin, med en kombination av handel i fysiska varuhus och ökat inslag av e-handel.

Sönerna har levt i skuggan av Ingvar

Att någon, två eller alla söner träder fram och personifierar varumärket Ikea. Sönerna har levt i skuggan av Ingvar och ibland öppet marginaliserats av sin far. Det är alltid otacksamt för den andra generationen att bli jämförd med en superentreprenör som grundare av ett familjeföretag. Det krävs att varje son gör en tre gånger så stor entreprenöriell insats för att åtnjuta samma respekt som grundaren själv, i allmänhetens ögon. Det viktigaste har redan skett — genombrottet i marknaden. Men det krävs minst tre söner för att ersätta Ingvars insatser.

Ägandet måste återigen bli synligt genom att familjen träder fram och visar vilka svenska och nordiska värden företaget representerar. Svenskt, småländskt etc. Och att de inte är skattesmitare utan bidrar till välfärdssamhället genom filantropi. Kunder och leverantörer behöver nya berättelser som uttrycker vad familjen vill med Ikea. Viktigt att sönerna visar enighet utåt, förstår sina roller och att de kan samarbete sinsemellan (likt de tre kusinerna Jacob, Marcus och Peter Wallenberg). Vad som är bra för företaget behöver inte nödvändigtvis vara det bästa för familjen. Det blir viktigt att sönerna kan leva med följden av den distinktionen.

20170920 Stockholm Hans Sjšgren. Foto: Jonas Eng

Du som analyserat många familjeföretag, vad kan vi lära oss av Ingvar Kamprad från ett längre perspektiv?

Att det under en generation går att bygga upp ett världsledande företag, utan att hamna i beroende av vare sig banker eller aktiemarknaden.

Ikea skapade en marknad för enkla möbler och distributionsteknik som inte tidigare fanns. Historien om Ikea visar att snabbväxande företag inte behöver vare sig ligga nära en högskola, en storstad eller bygga på högteknologi. Det räcker med att skala upp hantverksprodukter och dra till sig kompetenta och lojala medarbetare.

Kamprads utanförskap —
envishet, revanschlusta och kreativitet

Att befinna sig utanför klustret av etablerade konkurrenter kan ta fram extraordinära krafter hos enskilda människor, som envishet, revanschlusta och kreativitet. Kamprads ”utanförskap” ledde till att han lättare kunde läsa av nya efterfrågemönster i samhället, i moderniseringen av folkhemmet.

Familjedynastier-framsida-415x638

Vilka är Kamprads bästa tips?

Du tar i din bok upp några av Kamprads tips. Vilket är särskilt typiskt eller lärorikt tycker du?

En av Kamprads främsta käpphästar var kostnadseffektiviteten, som genomsyrar allt inom Ikea inklusive de relativt låga priserna på produkterna.

Ett framgångsrecept för nyföretagande borde vara att likt Ingvar skala av drömmarna så att de passar verkligheten, att börja med det enkla, hemma vid köksbordet, och sedan direkt testa av om det finns en efterfrågan eller inte. Värdefullt att kartlägga sina brister som entreprenör, analysera dem, och sedan anställa medarbetare som kompletterar och kompenserar för de egna bristerna.

Hela tiden befinna sig i verkligheten

En annan käpphäst hos Kamprad var att hela tiden befinna sig i verkligheten – lagret berättar mer än statistiken på kontoret, enligt Ingvar Kamprad. Att åka kollektivt och ekonomiklass istället för taxi och business class är inte bara kostnadseffektivt och uttryck för snålhet, utan även ett sätt att behålla fokus på ”kunderna” på massmarknaden. Om man ska göra saker enklare och billigare än konkurrenterna, på ett trovärdigt sätt, krävs det att man lever som man lär.

Framsynta ledare skapar en företagskultur där offensivt strategiarbete blir möjligt och där medarbetarnas egen kreativitet växer och tas till vara. ”Tycker man om varandra jobbar man bra, kramar man varandra, så bevisar man det. Kramar är dessutom kostnadseffektiva, eller hur?”, sa Ingvar Kamprad.

Kramar är kostnadseffektiva

Nextopia 5 år — tack Micke!

20131002-072738.jpg

 

För exakt fem år sedan släppte vi ”Nextopia” på Södra teatern i Stockholm. Vi satt i en loge en trappa under scenen, jag och Micael Dahlén, och medan han gick igenom sitt manus i huvudet började han veva igång händerna.

Förväntningssamhället skulle introduceras, men för oss handlade förväntningarna inte bara om de närmsta timmarna — utan hur boken skulle gå, hur budskapet skulle landa, i stort.

Min medarbetare då, Anton Waern, hade jobbat med att powerpoint-presentationen skulle passa Södra teaterns scen och hade tidigare gjort webbplatsen för boken. Andra — Jens Olander, Janna Gränesjö och några till — ställde ut påsar där boken låg på varje plats. Boken var klar efter några oerhört intensiva veckor som bland annat inkluderade bearbetning av översättningen till svenska, eftersom Micke skrev boken på engelska.

Facit i efterhand är att ord som ”nextopia” och ”förväntningssamhället” direkt plockades upp av Språkrådet, som inkluderade dem i nyordslistan. Boken i sig blev en bästsäljare som varje dag fortsätter att köpas — nu i ny och uppdaterad upplaga — och att rättigheterna sålts till ett gäng länder, senast Sydkorea. Några omslag syns nedan.

Salongen började fyllas. Fredrik Wikingsson skulle ställa några frågor efter föredraget — eller föreställningen — och han satte sig längst fram. Det skulle bli helt fullt i lokalen.

Egentligen var det här den andra releasen. I sann nextopia-anda var lanseringsstrategin uppbyggd kring flera släpp, hela tiden med sikte på nästa. I januari hade vi en nedräknare på en sajt till en tidpunkt då vi skulle berätta vad Micael Dahléns nästa bok handlade om. Och så Södra Teatern.

En månad senare låg själva recensionsdatumet. I efterhand kan jag konstatera att ingen recension lyckades förutsäga att boken skulle slå så stort, eller för den delen kunde tolka bokens gränsöverskridande angreppssätt eller se bortom formen.

Soundtracket sattes på. Det kan ha varit Queens ”I want it all” som dundrade igång då scenlamporna tändes och jag först skulle gå på och introducera. Eller ”Great expectations” med Mickes favoritband Kiss? Varje kapitel i boken inleds med ett låtcitat och de låtarna sammanställde vi till en låtlista. Det här var före Spotify så den lades upp som mixtape (men 2013 hittar ni Spotify-listan Nextopia här). På Södra Teatern hade vi andra låtar också. Samma år släppte Pihlis ett förbisett album med låten ”Alla längtar någon annanstans” som vi sedan spelade när alla var på väg ut.

Sedan började det.

Och det har fortsatt.

Men inte med en uppföljare till ”Nextopia”, eller ens en bok i samma slag. Medan andra enbart släpper varianter på sitt framgångskoncept, gör Micael Dahlén radikalt nya saker. Om och om igen.

Jag brukar förklara det som att här har vi en av världens bästa violinister — i Mickes fall är han topprankad forskare i sitt fält — som i stället för att fortsätta på utstakad väg med förmodad framgång, testar att ge sig på nya instrument, i nya sammanhang, och visar upp resultaten för en publik. Detta krävs enormt mod och nextopia i blodomloppet. Jag är djupt imponerad.

Efter ”Nextopia” kom ”Monster” som var resultatet av en idé som Micke egentligen hade presenterat tidigare. Denna narrativa true crime-bok är ju både till ämne och form väsensskild från ”Nextopia”, liksom ”Boxen” för den delen.

För oss som fått följa med på resan har det varit enormt inspirerande. Så tack, Micke!

Varför se tillbaka när ”Nextopia” handlar om det motsatta? Jag tror ändå på eftertanke och som Pontus Wasling skriver i Volantes nya bok ”Minnet, fram och tillbaka”, så styr minnet vad vi också gör framåt. Bakgrunden är med och formar våra framtidsbilder och, därmed, beslut.

Nästa grej?

Just nu färdigställer Micke en roman om en kille som tror han är från Mars. Mer än så — eller vad vi berättat om tidigare — får ni inte veta just nu.

Denna roman släpps nästa sommar.

(Håll dig uppdaterad på hans Facebook-sida eller blogg.)

 

Originalutgåva, 2008

Nextopia_omsl

Pocketutgåva

Nextopia_omsl_pocket kopia

Norsk utgåva

Dahln_Nextopia2

Holländsk utgåva

1001004010210018

Tysk utgåva

Nextopia U1

Uppdaterad pocketutgåva

nextopia_fram Hi

Uppdaterad norsk pocketutgåva

Dahln_Nextopia

Uppdaterad guldutgåva 2013

DSC_1396