Robin Olovsson

Han är skyldig till en av landets största naturkatastrofer genom tiderna

  • 6 min

Här följer ett utdrag ur min bok Historien om Norrland del 1 – Dimmans land, där vi får möta Vildhussen, en av många färgstarka karaktärer i boken.

Långsamt stiger vattnet i Ragundasjön. För den som står och tittar på strandkanten går det knappt att urskilja. Inga ledtrådar låter oss ana ett annalkande syndafall. Den 6 juni 1793 sover Ragundabönderna som vanligt. Vi ser dem framför oss. En kvinna som uppsöker dasset i den ljusa natten. En arbetare med ömmande muskler som njuter av vilan efter en dags grävande. Och där har vi honom: Vildhussen. Utan en tanke på att han just kommer att göra sig skyldig till en av landets största naturkatastrofer genom tiderna.

 

*

Nedanför fallet träindustri och laxfiske. Ovanför: ingetdera.

De män som turades om att ruinera sig på Melderstein var inte norrlänningar. De var sörlänningar som lockades av malm och obrukade jordar. Ännu en projektionsyta för storslagna fantasier. Det fanns dock småskaliga industrier som drevs av det norrländska borgerskapet. I Medelpad fanns ett tiotal järnbruk och en gryende träindustri. Vattendrivna sågverk försåg handelsmännen med varor att sälja. Trävarorna behövde skeppas till kusten vilket enklast gjordes genom flottning – det vill säga att låta älvarna transportera inlandets rika timmertillgångar till kustens handelshus. Jämtlands skogar flottades nedströms till sågar och marknader via Indalsälven. Såvida man inte var en av bönderna från Ragunda. De bodde nämligen uppströms från det 30 meter höga vattenfallet Storforsen. Förutom att det förvandlade rekorderliga timmerstockar till tandpetare så innebar det även slutstation för Indalsälvens laxbestånd. Nedanför fallet träindustri och laxfiske. Ovanför: ingetdera. Inte undra på att Ragundabönderna ville ändra sakernas tillstånd.

De var heller inte först med att drömma om en tämjd älv. Stormaktskungarna Karl X Gustav och Karl XII hade önskat sig farbara vattenleder som snabbt kunde förflytta svenska soldater till Norge. Då handlade det om fantasier. Men i den praktiska nyttans tidevarv hade det svenska kungaparet 1754 invigt de slussar som förband havet i väst med Vänern. Även om projektet kantades av problem var symbolvärdet enormt: människan kunde tämja naturen.

1763 lade Ragundabönderna för första gången förslaget om att göra Indalsälvens övre lopp farbart på landshövding Per Abraham Örnskölds skrivbord. Även han var en av tidens världsförbättrare och vidarebefordrade glatt deras begäran till huvudstaden. Norrländsk lax och Jämtlands stora furuskogar, Medelpads sågar och Sundsvalls timmerhandel. Allt skulle vara till gagn för såväl rike som region.

Så gärna infrastruktur, men först en rejäl privatinvestering.

Men den tungrodda processen pågår i decennier. Ovanför Storforsen ville bönderna bygga en kanal. Nedanför fallet var bönderna rädda att drabbas negativt av projektet. Från statligt håll var man positivt inställd till själva idén men den dryga notan från kanalbygget på västkusten avskräckte finansiering. Så gärna infrastruktur, men först en rejäl privatinvestering.

Jacob Stenius var professor i mekanik vid Åbo universitet och den man som ålades att undersöka möjligheterna att tämja Storforsen. Sagt och gjort: Stenius reste längs älven och kartlade forsar av olika storlek. Slutsatsen: Indalsälven kunde göras framkomlig. Det är som han skriver i sin rapport: ”icke alldeles omöjeligt, ehuruväl svårt och kostsamt”.

icke alldeles omöjeligt, ehuruväl svårt och kostsamt

Vad Stenius sett är följande: ovanför den mäktiga Storforsen ligger Ragundasjön. Vid dess sida ligger en sandås, Remmen kallad, som mynnar ut på en åkermark för boskap. Det enda sättet att tämja fallet var att på något sätt använda åsen för att leda delar av vattnet i en alternativ rutt nedströms. Remmen var en istidsås. Det visste man inte då. Man visste inte ens att det funnits en istid, men det hade det. Den hade skapat en djup ås och fyllt den med sand och grus. Trots att Stenius verkade i en tid där geografins fantasi begränsades av den bibliska skapelseberättelsens gränspålar – och därför inte kunde föreställa sig de krafter som skapat Remmen ens i sin vildaste fantasi – så höjde han ett varningens finger. I rapporten understryks vikten av säkerhetsåtgärder. Bland annat får grävande aldrig ske under vårfloden.

 

*

 

Byråkratins kvarnar malde långsamt. Lokala projekt påbörjades och lades ned. Grävandet var trögt eller gjordes trögt av arbetsförbud från högre ort medan skadeståndsrätten för bönderna nedströms undersöktes. Gustav III satte slutligen ned foten – bygget skulle ju vara positivt för riket! Han erkände förvisso att det kunde bli aktuellt med skadestånd men att sådana frågor inte fick förhindra ett samhällsnyttigt projekt. Efter kungens utlåtande kom frågan att handla om när snarare än om kanalen skulle byggas.

Gustav III satte slutligen ned foten – bygget skulle ju vara positivt för riket!

1793 bildade Ragundabönderna ett konsortium som sattes under ledning av den numera mytomspunne Magnus Huss, även kallad ”Vildhussen”. En borgare från Sundsvall som förvisso hade kontakter bland trävaruhandlarna men vars främsta egenskaper var tillgänglighet och låga lönekrav. Under Huss ledning togs en effektivare metod för att gräva ur sandåsen i bruk. I stället för att flytta sand och grus med mankraft lät han damma upp vatten från en bäck. Genom att släppa lös vattenmängder över Remmen sköljdes sediment bort från åsen. Steg för steg flyttade Huss fördämningen närmare Ragundasjön.

Det är där vi befinner oss kvällen den 6 juni 1793. I just det ögonblick då vårflodens långsamt stigande sjövatten börjar strila ned för åsen. Snart forsar det. Slutligen dundrar vidunderliga vattenmängder ned för sin nya farled. Mindre än två timmar senare är både Ragundasjön och Storforsen torrlagda. När ljudet dånar över nejden är det ingen som förstår vad de lyssnar till, men genom landskapet sköljer en våg större än något som skådats sedan inlandsisen smälte.

genom landskapet sköljer en våg större än något som skådats sedan inlandsisen smälte

I en samtida skildring från Inrikes tidningar beskrivs hur stora fiskar hänger sönderslitna i trädkronorna. Hur väldiga träd hade ryckts upp med rötterna. Hur all egendom i flodvågens riktning slukas. Otroligt nog går ingen lokalinvånare åt i denna den största av svenska naturkatastrofer. Alla eventuella lösdrivare försvann däremot med djuren och naturen.

Rättsprocesserna som följde pågår under 179 års tid. En kort tid efter händelsen håller den lokala häradsrätten bönderna uppströms som ansvariga, men när ärendet – inte helt olikt en lax – börjar vandra uppåt i domstolsväsendet förändras synen på vem som var ansvarig för vad. Högsta domstolen anser att det var just en biblisk syndaflod. En tragisk olyckshändelse omöjlig för människan att påverka. Den sista skadeståndsansökan blir avklarad 1975. Samtidigt som jämtländska tonåringar dansar till Björn Skifs rockrökare om renässanskonstnären Michelangelo skriver rätten bokslut för historien om Sveriges största naturkatastrof.

Rättsprocesserna som följde pågår under 179 års tid.

Min debut: Historien om Norrland

  • 2 min

När den svenska historien fixerades var Norrland inte en del av den. De farbröder som skrev historien kom nästan alla från södra Sverige. Och symbolerna de valde för att gestalta Sverige – vikingar och krigiska kungar – fanns knappt i Norrland. En kylslagen och myggig landsända, dessutom mångkulturell och flerspråkig sedan urminnes tider, passade inte in i den nationella berättelsen om Sverige.

Varför växte jag och mina vänner upp utan framtidstro?

Jag var 19 år gammal när jag flyttade från Arvidsjaur till Umeå 2005. Det året jag började tänka på Norrland. Umeå är förvisso också Norrland, men skillnaderna mellan min avfolkningsbygd i skogslandet och universitetsstaden vid kusten var stora. Då hade jag tonåringens indignerade vrede: Varför växte jag och mina vänner upp utan framtidstro?

Det är inte ovanligt. Utan en uppfattning om ’borta’ är det inte möjligt att ha en klarsynt bild av ’hemma’. 2010 blev jag gymnasielärare i historia. Med bättre kunskap om det förflutna blev mitt liv enklare att förstå. Det fanns en historia om mitt Sverige. Men jag hade aldrig fått lära mig den. På Vasaskolans gamla läroverk i Gävle stod jag och försökte kofota in Gästrikland i narrativet om Sverige. 2014 startade jag tillsammans med Daniel Hermansson en podcast om historia. Historiepodden. Omgående började jag inlemma samer och stormaktens Nasafjäll i narrativet om Sverige.

Norrland ingår fortfarande inte i den svenska historien.

Norrland ingår fortfarande inte i den svenska historien. Inte på riktigt. I moderna historieverk nämns förvisso samerna pliktskyldigt. Sedan återgår berättelsen till Gustav Vasa, snilleindustrier och Per Albins folkhemstal. Men alla pusselbitarna finns där. I den arkeologiska forskningen som påbörjades i Umeå på 1970-talet, hos idéhistorikerna som undersökt hur idén om Norrland påverkat politik och kultur, samt hos de pionjärer som kartlagt samernas historia.

Historien om Norrland lägger jag pusslet som berättar om norra Sveriges förunderliga historia. Den första delen, Dimmans land, handlar om den landsända som ur ett sydsvenskt perspektiv förblev höljd i dunkel fram till järnvägens utbyggnad under andra hälften av 1800-talet. Över forskningen låg dimman kvar mer än 100 år därefter. Norrlands äldsta historia har sedan 1970-talet förlängts och färglagts tack vare arkeologiska fynd och tilltagande intresse. Långsamt lättar dimman.

Den här texten publicerades först i Svensk bokhandels höstkatalog 2024.

När började man säga Norrland?

  • 1 min

Robin Olovsson, författare till Historien om Norrland, svarar på några vanliga frågor om vår norra landsände.

annorstädes i Norrlanden

Ordet ”Norrland” förekommer sällan i äldre källor. ”Stor-Hälsingland” användes för dagens Hälsingland samt Medelpad, Ångermanland och bygderna längs kusten till och med Bygdeå. Ibland inkluderas även Österbotten i Stor-Hälsingland.

Den äldsta noteringen om Norrland kommer från 1329. I en källa kallas Österbotten för ”Östernorrlanden”. Väster om Bottenviken borde därmed ”Västernorrlanden” finnas. Den framväxande svenska staten började politiskt – i teori mer än praktik – att inlemma landen i norr i sin föreställningsvärld. Det syns än tydligare 1435 när kung Karl Knutsson meddelar att han skickat bud till Hälsingland och ”annorstädes i Norrlanden”.

De följande 200 åren blev Sverige en organiserad tidigmodern stat med en fungerande byråkrati. Under den perioden blir Norrland ett vanligt begrepp.

Idag är begreppet delvis kontroversiellt. Vissa menar att ett samlingsbegrepp för fem län och nästan 60 % av Sveriges yta leder till generaliseringar och fördomar. Andra menar att det är ett bra sätt att beskriva de olika länen i norr som trots sina olikheter också har mycket gemensamt.

Läs mer i Robin Olovssons Historien om Norrland.

Läs mer:

När blev Norrland svenskt?
Hur befolkades Norrland?
Hur gammalt är Norrland?
Vilken roll spelade norrländska resurser för Sverige?
Hur har samisk kultur förändrats över tiden?
Vilken är Norrlands äldsta stad?
Hur länge har Jämtland varit svenskt?

Hur befolkades Norrland?

  • 1 min

Robin Olovsson, författare till Historien om Norrland, svarar på några vanliga frågor om den minst beskrivna delen av Sverige.

Det var alltså inget främmande land som togs i besittning.

För 20 000 år sedan låg norra Europa under ett tjockt täcke av is. Man brukar säga att istiden tog slut för 12 000 år sedan, men då fanns fortfarande mycket is kvar i Norrland. Isens tillbakagång under de kommande 3 000 till 4 000 åren är historien om hur Norrland befolkades.

Varje år som gick försvann några hundra meter is. Enorma krafter frisläpptes. När marken reste sig ur havet följde jordbävningar och stora flodvågor. Växter erövrade det isfria landskapet, i deras spår följde djuren och människorna. Det var en given förutsättning för livet. För varje ny generation hade den stora vita isväggen i väster flyttat sig. Att människorna flyttade med den tänkte de inte på.

Det var alltså inget främmande land som togs i besittning.

Läs mer:

När blev Norrland svenskt?
När började man säga Norrland?
Hur gammalt är Norrland?
Vilken roll spelade norrländska resurser för Sverige?
Hur har samisk kultur förändrats över tiden?
Vilken är Norrlands äldsta stad?
Hur länge har Jämtland varit svenskt?

 

Hur gammalt är Norrland?

  • 1 min

Robin Olovsson, författare till Historien om Norrland, svarar på några vanliga frågor om den minst beskrivna delen av Sverige.

Jakt- och fiskemöjligheterna var utmärkta.

Det har funnits människor i dagens Norrland i mer än 10 000 år. Då började delar av det norrländska kustlandskapet vara helt isfritt. Hundratals meter av is smälte årligen undan. När den tyngden försvann reste sig marken varje år upp mot en decimeter. Det skapade ett kustlandskap där människor kunde leva goda liv. Jakt- och fiskemöjligheterna var utmärkta.

Det äldsta spåren vi idag känner till från den eran finns vid byn Aareavaara i Pajala. Där har arkeologerna hittat en boplats som beräknas vara 10 600 år gammal.

Läs mer:

När blev Norrland svenskt?
När började man säga Norrland?
Hur befolkades Norrland?
Vilken roll spelade norrländska resurser för Sverige?
Hur har samisk kultur förändrats över tiden?
Vilken är Norrlands äldsta stad?
Hur länge har Jämtland varit svenskt?