Här är länken till SVT play.

Här är en dagsfärsk intervju med mig i Göteborgs-Posten!

Hur gör minnesmästarna för att lära sig ordningen på kortlekar och tusentals decimaler av pi? Det viktigaste är att göra det trista till något intressant och livfullt. Det är mycket lättare att komma ihåg en färgstark bild än en rad med torra ord. Ett exempel är inköpslistan som du tar med till affären. Glömmer jag min lista hemma kan jag sällan komma ihåg mer än tre fyra saker, men det går mycket bättre om jag skapar fantasibilder av varorna som ska läggas i korgen. Ju vildare associationerna är, desto bättre kommer vi ihåg dem. Tänk dig att du ska köpa sill och mjölk. Föreställ dig först att du simmar i ett stormigt Östersjön bland ett enormt stim av sill, att de simmar in under kläderna och kittlar dig, att du försöker fånga de hala fiskarna som försöker simma iväg och att du fångar dem i en rosa ryggsäck med gula prickar. Fortsätt sedan med mjölken: du står i ett vattenfall av mjölk, du blir indränkt och blöt av mjölk och när du öppnar munnen rinner det in skummande mjölk. Det är lättare att komma ihåg dessa konkreta bilder än abstrakta ord och siffror.

Om man låter tråkiga siffror i stället bli roliga eller förvånande bilder och händelser kan man på samma sätt lära sig långa rader av sifferkombinationer. Det första man måste göra är att koppla varje siffra till en bild. Man kan låta siffran 1 vara Hulken, 2 är ett jetplan och 3 är en fes. Talet 123 blir ”En grön Hulk som kastar sig från ett jetplan med en turkisk fes som fallskärm”. Det är mycket lättare att komma ihåg eftersom hjärnan är specialiserad på synintryck.

För att lära sig riktigt långa kombinationer av livfulla bilder krävs ytterligare ett moment. Mer om det snart.

Minnen behöver inte vara äkta, de kan finnas i vår hjärna fastän vi aldrig upplevt dem. Och det spelar faktiskt ingen roll hur sanna de känns.

Inplantering av minnen är ett tema i flera science fictionfilmer, som Total Recall, Robocop och Blade Runner. I en studie från MIT i USA har man använt en häpnadsväckande uppsättning experimentella procedurer för att skapa konstgjorda minnen. Med ny genetisk teknik kan man bokstavligen se nya minnen i hjärnan hos genetiskt modifierade möss, aktivera dem på konstgjord väg och dessutom förändra dem. Tekniken baseras på metoder som innebär att nervceller som varit aktiva börjar bilda ett protein som aktiveras av ljus. När man sedan belyser nervcellerna blir de aktiva och det minne som finns lagrat i dem upplevs på nytt. Den teknik som används kallas för optogenetik och uppfanns 2005 av forskarna Karl Deisseroth och Ed Boyden. Teknikens enorma genomslag gör att upphovsmännen är lågoddsare för Nobelpriset under de närmaste åren.

När man undersökte hippocampus, som är viktigt för att lagra in nya minnen, fann man att de nätverk av nervceller som lagrar nya minnen blivit ljuskänsliga. Precis det skedde när man lät en mus göra sig bekant med en bur. De nervceller som lagrade in minnena av buren kunde efteråt aktiveras genom att tända en lampa som lyste på nervcellerna i hjärnan. Sedan flyttades musen till en annan bur där man skrämde den med svaga elstötar samtidigt som man aktiverade det gamla minnet med ljus. Åter i den första buren upplevde musen den rädsla som den faktiskt bara upplevt i den andra buren. Musen upplevde ett falskt minne som planterats in när den var i den andra buren.

Här är första intervjun på min bok. Den handlar om barndomsminnen och finns att läsa i Sydsvenskan!