Rutinera mera (utdrag ur ”En liten bok om meningen med livet”)
- Micael Dahlen
- 9 min
Sigmund Freud började varje morgon med att trimma skägget och röka (som om rökning inte redan var farligt nog utan ett vasst rakblad i andra handen).
Oprah Winfrey började istället dagen med att först trimma kroppen med träning och sen trimma hjärnan med lite Scrabble på Ipaden innan hon gav sig iväg till tevestudion.
Winston Churchill trimmade just inget alls, utan stannade kvar några timmar i sängen medan han åt frukost (och jo, han rökte de där stora feta cigarrerna också), läste nyheterna och dikterade brev till sin sekreterare, innan han gick upp, tog ett bad och en liten promenad i trädgården för att, slutligen, ta itu med arbetsdagen (som ofta inleddes med en trerätters lunch).
Forskning visar att idrottares olika rutiner faktiskt får dem att prestera bättre när det verkligen gäller.
Om morgonstunden med rakbladet och cigaretten var avgörande för att Sigmund skulle bilda sin banbrytande skola för psykoanalys förtäljer inte historien, inte heller om träningen och ordpusslandet fick Oprah att bli så framgångsrik som programledare för världens mest sedda talkshow eller om Winstons alla morgonaktiviteter bidrog till att han ledde Storbritannien och de allierade till att vinna andra världskriget och att han själv fick nobelpriset i litteratur.
Men förmodligen hjälpte deras olika, alldeles egna, rutiner till att minska pressen och stressen de alla tre förmodligen kände, att hitta fokus och att få lite ordning i vad som ofta måste ha varit väldigt kaotiska dagar. Säkert fick rutinerna dem att prestera lite bättre, på samma sätt som forskning visar att idrottares olika rutiner – och de har många, vare sig det är att äta och träna på samma sätt varje dag, ringa mamma, bära samma par underkläder när det är match, rabbla samma ramsa, rulla med tungan, slå sig sjutton gånger för låren eller att djupandas – faktiskt får dem att prestera bättre när det verkligen gäller. Och kanske fick rutinerna dem också att känna lite större mening i livet.
För rutiner är ju ett sätt att själva välja vad vi gör. Att sätta vår alldeles egna prägel på dagarna i våra liv.
Ingen filosof har såvitt jag vet pratat om att meningen med livet är att ha rutiner (vilket förvånade mig lite med tanke på hur många filosofer det ändå finns). Men redan Aristoteles menade på sin tid att vi är våra handlingar och myntade ordet habitus både för att beskriva en människas personlighet och hens vanor. Och när jag ändå är inne på ordalydelser kan jag nämna att själva ordet rutin egentligen betyder vägval och har sitt ursprung i franskans ord för väg.
Vi behöver rutiner i våra liv. Utan dem riskerar vi att känna oss hjälplöst svävande i rymden. Bildligt förstås, men faktiskt också bokstavligt. Det visar sig nämligen att en av de viktigaste faktorerna för att säkerställa att astronauter fungerar mentalt under sina långa uppdrag i rymden är just rutiner. Det ingår till och med i Nasas handbok för rymduppdrag att astronauterna ska skapa sina egna rutiner, som kan vara alltifrån att ha gemensamma måltider till filmstunder, läsning, stämsång, charader, att titta på myror eller att se ut genom fönstret vid samma tid varje dag.
Detsamma gäller för människor som sitter i fängelse. Undersökningar visar att rutiner är direkt avgörande för deras välmående och för möjligheterna att komma tillbaka i samhället. Samma sak för militärer. Och för folk som blivit strandsatta på en öde ö (dem finns det visserligen inga studier på såvitt jag kunde hitta, underlaget är nog för litet, men i flera berättelser från dem som faktiskt varit det och överlevt går temat igen om hur de hittade på särskilda saker att göra varje dag ”bara för att”, som att städa stranden, räkna träd eller låtsashandla kokosnötter).
Till skillnad från jobb och skola är dessutom dina rutiner ett sätt att strukturera tiden precis som du själv vill.
Behovet av struktur är en av anledningarna till att många människor mår lite sämre om de blir arbetslösa eller pensionärer, visar forskningen. Och jag hittade också forskning som faktiskt visade att människor som i högre utsträckning upplever att deras tid är strukturerad känner lite större mening i livet. Jobb (och skola) strukturerar ju automatiskt en stor del av vår tid. Men att ha sin morgonmeditation, eftermiddagspromenad med hunden, sitt dagliga drag i en pågående schackmatch på distans, halvtimmes läsning av en god bok i sängen på kvällen, eller vad du nu föredrar, är också sätt att strukturera tiden.
Till skillnad från jobb och skola är dessutom dina rutiner ett sätt att strukturera tiden precis som du själv vill. Dina vägval, på ren franska. De ger dig en känsla av kontroll. Även om du inte är världens populäraste programledare, eller leder den fria världen genom ett världskrig, kan tillvaron kännas kaotisk och oförutsägbar. Att då själv bestämma över vad du ska göra en stund på dagen, alldeles oavsett vad som händer i övrigt, kan vara ett ovärderligt sätt att känna att du faktiskt har lite kontroll över ditt liv (och visst blir det lite lättare att förstå varför Winston valde att stanna kvar några timmar i sängen varje morgon i ljuset av det?)
I en dagboksstudie fick folk rapportera hur stor kontroll de kände över sin tillvaro varje dag och det visade sig att de dagar när de kände större kontroll (oavsett varför) upplevde de också att deras liv var lite mer meningsfulla. Att till exempel ta en kopp kaffe och titta på folks blombilder (eller kanske mossa?) på dina favoritkonton en halvtimme varje eftermiddag alldeles oavsett vad som pågår kan vara ett underbart sätt att ta kontroll över ditt liv.
Det kan också vara ett sätt att utöva lite mindfulness.
Att kaffe och blomskådning kan funka som mindfulness är kanske ingen större överraskning. Men det visar sig att tvättstugan, disken, den gemensamma läxläsningen, eller precis vilken rutin som helst faktiskt kan funka som mindfulness. Forskare skickade meddelanden till ett gäng amerikanska studenter (som gått med på det, alltså) vid slumpmässiga tider sex gånger om dagen under en veckas tid och frågade vad de gjorde. De var överraskande snabba att svara (kanske lite för snabba i vissa fall, som ”sitter just nu och ser andra akten på en pjäs” eller ”kör bilen hem från ett bröllop”).
Forskarna kunde se ett mönster att när studenterna gjorde något som verkade vara en återkommande rutin under veckan, som exemplen jag nyss nämnde, upplevde studenterna att de var lite mer närvarande (eller vilken svensk synonym du nu föredrar för engelskans svåröversatta mindful) och knappade samtidigt in lite högre siffror på meningsskalan.
Rutiner kan vara både ett sätt att komma igång på morgonen eller inför en prestation och ett sätt att stanna upp och bara pausa. Göra något som stänger ute allt larm och osäkerhet och fokuserar tankarna på här och nu och att finnas till.
Rutiner kan vara både ett sätt att komma igång på morgonen eller inför en prestation och ett sätt att stanna upp och bara pausa. Göra något som stänger ute allt larm och osäkerhet och fokuserar tankarna på här och nu och att finnas till. Det kan väl knappast bli mer existentiellt än så?
Därför är mitt tips till dig att omfamna dina rutiner – och kanske rentav börjar rutinera (det vill säga fundera ut ännu fler).
Aristoteles skulle nog rekommendera dig att se dem som uttryck för vem du är. Själv tänker jag på dem som små pauser som ger dig tid att bara var där och när du är. Små ögonblick när du bestämmer helt själv över ditt liv och universum. Som du kan se fram emot om och om igen. Det spelar ingen roll vilka de är, så länge de är dina alldeles egna som du har valt själv.
Och de måste egentligen inte ens vara riktigt självvalda. Till och med en tvättstuga (som nog ofta känns mer som ett måste) kan funka om du omfamnar den som en stund att stanna upp och vara mindful och göra dig otillgänglig en stund för alla andras (och dina egna, stressade människa!) krav på din tid.
Kanske är det rentav dags att hitta på några nya rutiner? Låt fantasin flöda, hitta en tid på morgonen, kvällen eller annan stund under dagen eller en dag i veckan och gör precis vad du känner för (men jag brasklappar att det gärna får vara något annat än att trimma skägget och röka). Här är några rutiner att hämta inspiration från:
• Författaren Patricia Highsmith tog en stund varje dag för att gå runt och samla på vackra sniglar i grannskapet. Hon hade också som rutin att äta samma mat varje måltid (men just den kosten, bacon och ägg, är kanske inget att rekommendera).
• Barack Obama hade inte som rutin att äta samma mat men däremot att ha på sig samma ”uniform” varje dag han var president (grå kostym, vit smårutig skjorta och blå slips), vilket var något han kunde ha kontroll över vad som än hände i övrigt.
• Charles Dickens gick en promenad genom London varje eftermiddag, Charles Darwin tog en lång promenad med hunden, medan Haruki Murakami istället har som rutin att ge sig ut på slaget 12 varje dag, var han än befinner sig, för att springa en mil eller simma 1 500 meter.
• Kafka tog en tre timmar lång tupplur varje eftermiddag, en rutin som också basketspelaren LeBron James tagit efter. Tennisspelaren Serena Williams kopplar istället av med en timmes dans varje eftermiddag.
• Beethoven gick till tavernan varje kväll för att läsa tidningen. Theodore Roosevelt satt istället kvar en timme i bilen när han kört hem och läste den innan han gick in till sig. Susan Sontag tog en timmes paus varje kväll efter middagen för att läsa en god bok.
• En svensk ekonomiprofessor börjar varje morgon med att skicka grattishälsningar till vänner som fyller år. Och äter tre skumtomtar varje dag, året om.
(Utdrag ur En liten bok om meningen med livet – där det dessutom finns källhänvisningar för den som vill veta mer om vad som ligger bakom tipsen.)