Om hemligheterna bakom ett lyckligt äktenskap

  • 4 min

Boken Tager du? Och sju andra äktenskapsfrågor du vill veta svaren på bjuder på sammanfattningar av forskningen kring kärlekens alla aspekter och baserar sig helt på ett bröllopstal som författarna höll till ett par i vänkretsen. Vi bjuder på ett avsnitt ur kapitel 4: Vad har experterna sagt om lyckliga äktenskap?

 

Miyako Matsumoto

Trots att forskningen hela tiden har gått framåt är fynden fortfarande inte så entydiga som psykologerna hade kunnat hoppas på. En studie från 2003, där man följde 105 par under fem års tid, fann till exempel inget stöd för att positiva färdigheter – som att föreslå konstruktiva lösningar på meningsskiljaktigheter, förmedla förståelse för partnerns ståndpunkt och gå med på kompromisser – skulle ha någon effekt på den äktenskapliga lyckan. Dessutom hade forskarna svårt att få grepp om vad typiska negativa beteenden hade för betydelse. Sunt förnuft säger att kritik mot sin partner, rättfärdigande av sitt eget beteende eller undvikande av ansvar bidrar till konflikter och missnöje i relationer. En del studier har bekräftat detta. Men andra har inte funnit samma samband. Så goda färdigheter när det gäller kommunikation och problemlösning kan spela roll för äktenskapslyckan, men det är inte självklart. För att försöka förstå hur det kan vara så behövs ytterligare en bit till äktenskapslyckopusslet: känslor.

Men det var känslorna som var viktigast.

På senare år har forskarna nämligen funnit att färdigheter och känslor interagerar med varandra i att förklara äktenskapslycka. I en stor studie från 2005 observerades par i början av sina äktenskap. Forskarna letade efter fyra saker: negativa beteenden (som att kritisera, ställa krav och förneka ansvar), positiva färdigheter (uttrycka egna behov och föreslå konstruktiva lösningar), negativa känslor (ilska, oro och nedstämdhet) och positiva känslor (tillgivenhet, intresse och humor). Sedan följde de upp makarnas äktenskapslycka längre fram. Resultaten visade att beteenden/färdigheter och känslor interagerade med varandra (det betyder att deras samlade effekt måste förstås tillsammans). Men det var känslorna som var viktigast. För par som uttryckte mycket positiva känslor spelade negativa beteenden nästan ingen roll. Makarna kunde tjata och gnata, kritisera varandra och ducka för ansvar – men så länge det gjordes med mycket humor och äkta tillgivenhet hade det ingen effekt på deras äktenskapslycka. Samma sak gällde frånvaron av positiva färdigheter. Även par där makarna var dåliga på problemlösning, kompromissande och att ta den andras perspektiv var i regel lyckliga, så länge de kände sig kära i varandra och visade det. Däremot gällde inte det omvända. Frånvaron av kärlekskänslor kunde inte räddas av att till exempel vara bra på konfliktlösning.

Negativa känslor tycks så att säga riskera att urholka värdet av de positiva över tid.

Det har också visat sig att lyckliga gifta par har meningsskiljaktigheter lika ofta som olyckliga. Skillnaden ligger i att de inte tycks uppleva starka negativa känslor när de uppstår. Flera studier visar att det som bäst predicerar äktenskapslycka är kärlekskänslor. Och efter skilsmässa anger makarna ofta just känslorna (avsaknaden av positiva och/eller förekomsten av negativa) som skäl. Varför är känslorna så viktiga? Förmodligen handlar det om trygghet. Vidare är det som främst skiljer lyckliga från olyckliga äktenskap mängden negativa känslouttryck, inte positiva. Negativa känslor tycks så att säga riskera att urholka värdet av de positiva över tid.

Känslor är förstås svåra att styra över. Ändå visar forskningen att det finns saker man kan påverka själv, i gränslandet mellan färdigheter och känslor. För även om man inte väljer vilka känslor man ska känna, väljer man i hög utsträckning vilka känslor man ska visa – och hur man visar dem. De studier där man följt par under lång tid visar att lyckligt gifta par ofta gör medvetna val på den punkten. De hittar sätt att hålla de negativa känslorna i schack samtidigt som de uttrycker positiva känslor ofta.

Hon svarade tålamod.

Kapitlets sista äktenskapsrådgivare, som Karl och Gudrun heller aldrig träffade, heter Miyako Matsumoto och är från Japan. Hon är varken psykolog eller äktenskapsforskare. Däremot är hon – tillsammans med sin man Masao – huvudutmanare till Karl och Gudruns världsrekord. Miyako och Masao, som gifte sig 1937, är nämligen världens äldsta gifta par som ännu är i livet. När de kom med i Guinness rekordbok fick Miyako frågan vad som är nyckeln till ett lyckligt äktenskap. Hon svarade tålamod. Det är en kärnfull sammanfattning av var den psykologiska äktenskapsforskningen står i dag. Den behövde ungefär ett sekel på sig för att komma dit, men för Miyako och Masao räckte det med sisådär 80 år.