Min debut: Boken om mordet på Einár
Jag sitter ofta och väntar på en dom. Minuterna innan och efter klockan elva – det är då tingsrätterna brukar meddela domarna, som fullständigt kan förändra en människas liv. Eller egentligen har ju allt hänt redan.
Men nu kommer domen. Och så ska det ut på sekunder. Det får inte bli fel.
Jag började skriva på något längre för att allting jag ville berätta inte rymdes i artiklarna på kvällstidningen jag jobbar på. Det var så mycket som hände som inte fick plats, och kanske inte heller passade sig där. Länge var det bara spridda anteckningar, scener och kapitelutkast.
Men så träffade jag Tessa, och då visste jag att jag måste skriva den här boken. Hennes berättelse – flickvännen som överlevde Dumle, en omtalad grov brottsling som senare själv blev mördad – var det som saknades för att binda ihop berättelsen.
Bokens andra huvudperson Adel vaktar sina ord men säger mycket genom det. Och nu, när jag igen lyssnar igenom intervjun jag gjorde med Dumle precis efter mordet på Einar, hör jag hur mycket han säger bara genom sina meningar.
Men så träffade jag Tessa, och då visste jag att jag måste skriva den här boken.
Jag är född 1985 på Bodens lasarett. Jag har växt upp i Norrbottens inland, har flyttat mycket, och alltid tänkt att jag skulle bli journalist. Min första skola var Allers och Hemmets veckotidning som båda låg i drivor i farmors kökssoffa i huset i Sörbyn, där jag föddes. Mycket av boken är skriven i Gällivare och ute på Ljusterö utanför Stockholm. Långt från gängvåld och
våldsvågor.
Mordet på Einar är fortfarande ett kallt fall hos polisen, samma sak med mordet på Dumle. Möjligen kommer de alltid vara det. I min bok får läsaren för första gången möta inte bara dem som var med, utan också de som blev kvar, efteråt.
Utpekad: Goaren – Einár, Dumle och hon som överlevde utkommer 15 november 2024.
