Från 101 till 139 språk på fyra versioner

  • 7 min

Den utomjordiska språkutvecklingen i populärkultur står aldrig still. Yens Wahlgren berättar om arbetet med sin bok Liftarens parlör till galaxen genom olika versioner, i Sverige och utomlands, och om hur antalet språk växer, men också om språk som tas bort eller anpassas efter olika länder.

Liftarens parlör kom först ut 2015 med undertiteln en berättelse om 101 språk som egentligen inte finns, vilket var en ungefärligt (och snygg) siffra för hur många språk som jag på något sätt nämner i boken. En del av språken finns bara med som ett namn i en uppräkning, medan andra har ett eget kapitel i boken.

När ett tjeckiskt förlag ville ge ut min bok 2019 hade såklart en del hänt på den utomjordiska fronten. Dels i galaxerna där Star Wars och Star Trek utspelar sig och dels fick vi höra hittepåspråk i Arrival (2016), Blade runner (2017) och Black Panther (2018) för att nämna några. Det hade också gått ett par säsonger med språkutveckling i Game of Thrones. Samtidigt var det en möjlighet för mig att plocka med ett par språk som jag ”glömt” i den svenska boken. Till exempel att skriva om det cirkulära skriftspråket gallifreyiska i Doctor Who.

Den tjeckiska upplagan fokuserade inte på antalet språk i titeln, men i listan över språk i slutet av boken är 110 språk uppräknade. Den tjeckiska titeln skiljer sig åt från den svenska Stopařův průvodce po galaxii jazyků Fantastická lingvistika od Tolkiena po Klingony, vilket på svenska blir Liftarens guide till språkgalaxen – fantastisk lingvistik från Tolkien till klingonska. ”Språkgalaxen” är ju smart variant på den ursprungliga titeln som förstås är en blinkning till Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams.

Den svenska stoltheten från Grönköping

Parallellt med den tjeckiska utgivningen arbetade vi också med en svensk pocketupplaga och självklart skulle alla uppdateringar från den tjeckiska upplagan med, men även andra mer aktuella uppdateringar. Ett språk jag ursprungligen glömt var den svenska stoltheten transpiranto från Grönköping, som ingår i en makaronisk språkfamilj där även dialogen i Picassos äventyr kan räknas in samt EU-språket europanto, där talaren själv väljer från vilket europeiskt språk vederbörande väljer sina ord. Ett slags EU-pidgin. Jag upptäckte också den tidiga science fiction klassikern Niels Klims underjordiska resa (1741) av Ludvig Holberg som var den första skandinaviska internationella bästsäljaren. Och full av utomjordiska språk.

Det blev också en bit om parselspråk som ormviskaren Harry Potter talar, språket r’lyehska som riskerar att göra dig galen om du använder dig av det för att åkalla cthulhu och ett kapitel som språken på planeten Krypton. Bland annat.

Pocketupplagan fick en ny undertitel: Allt du behöver veta om 121 språk som egentligen inte finns.

När detta skrivs är den covid-försenade engelskspråkiga upplagan på väg till tryckeriet för att komma ut i februari 2021. Denna version är ytterligare uppdaterad med nyheter från olika språkgalaxer.

Språkutveckling i Star Wars och Star Trek

I The Mandalorian har vi fått ytterligare pusselbitar till ewokiska och vi har fått se TSL (Tusken Sign Lanugage). Det visade sig nämligen att sandfolket var mer sofistikerade än vad vi kunnat tro, deras språk består inte enbart av åsneskri utan också av teckenspråk. Detta unika teckenspråk skapades av den döve skådespelaren Troy Kotsur som spelar en av sandfolket. Han ansträngde sig för att göra TSL till ett eget språk som inte påminde om ASL (American Sign Language). Särskilt mycket mandalorianska, mando’a, har vi dessvärre inte hört i tv-serien. Möjligen kan kraftorden Dank Farrik vara på detta språk.

I Star Trek: Picard (2020) får vi för första gången höra romulaner tala mer än enstaka ord av sitt modersmål. Faktiskt har ett helt nytt romulanskt språk utvecklats till Picard. Det är conlangern och lingvisten Trent Pehrson som har konstruerat romulanskan för serien. Det är svårt att tänka sig att någon skulle vara bättre lämpad för uppdraget än han. Redan i början av 1990-talet så skapade Trent till exempel ett skriftspråk (eiha) som är tänkt som en syntes av vulcanska och romulanska skriftspråk man sett i tidigare tv-serier.

Trent Pehrson fick i uppdrag att använda sig av all romulanska som tidigare hörts i tv-serierna och även av vulcanska som figurerat genom åren (romulanerna härstammar från planeten Vulcan). Utifrån detta, men även inspirerat av ett annat romulanskt språk – rihan – från Star Trek-böcker har han skapat detta nya fullfjädrade romulanska språk. Med ett avancerat och vackert skriftspråk som tar upp tecken från ett tidigare romulanskt alfabete som skymtat förbi som dekoration i tidigare Star Trek-serier.

Dessa och andra nyheter, som Hen Linge från The Witcher (2019), var ju tvungna att vara med i boken. Medan andra språk fick strykas. Det är svårt att försöka få britter att uppskatta transpiranto från Grönköping veckoblad eller dialogen från Picassos äventyr (1978).

LA NIZZO
Viktorio RydmontoFimbulnoktürn’ hat strong klimat,
asterix funkas et brassas.
Tutti slafas in isolat
tief in las missinassas.
Lunan traskas la rutt sordin’,
snoj lajt’ in blanko sür la pin’,
dito sür baldakino.
Nizz’ ist nur piggelino.
Tomten
Viktor RydbergMidvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Transpiranto är kul, men hur mycket språket än lånar från ett internationellt ordförråd, är det starkt knutet till svenskan och svenska fenomen. Kapitlet om de komiska språken i den makaroniska språkfamiljen fick istället kompletteras med ett avsnitt om kökslatin, alltifrån från komisk användning i vår värld till Harry Potters trollformler och Terry Pratchetts Skivvärld.

Bokens titel på engelska är The Universal Translator – Everything you need to know about 139 languages that don’t really exist.

Till skillnad från den tjeckiska upplagan så förstår jag ju översättningen (det är inte klokt vad posh och bildad jag låter på brittisk engelska!) och kan komplettera och inte minst redigera de svenska referenserna. Även om det är en bok om utomjordiska språk så blir det påfallande hur svensk boken är – jag hänvisar i tid och otid till svenska fenomen eller till svenska språket. I den tjeckiska upplagan har översättaren skrivit ett par sidor i slutet av boken där hon berättar vilka val hon gjort i sitt arbete med översättningen. De verk jag refererar till är i huvudsak på svenska och engelska, medan det i Tjeckien såklart finns andra översättning och versioner som översättare behöver ta hänsyn till.

Delar av min text om olika språk har helt inte gått av översätta, varken på tjeckiska eller engelska, då de berör de svenska översättningar av olika verk – det som är sant om de svenska verken fungerar helt enkelt inte alltid i andra länder. Den svenska dialekten av nadsat, från A Clockwork Orange, skiljer sig från de engelska och tjeckiska varianterna av nadsat.

En annan fascinerande del av att ge ut böcker i flera upplagor är omslagen. Liksom att kloka människor stöter och blöter bokens titel så är det kul att se hur olika man gestaltar boken genom omslagen. Det svenska originalet har ett underbart omslag bestående av bokryggar tillhörande (fiktiva) fackböcker över utomjordisk litteratur. Snyggt och kul och väl i linje med bokens anda. Boken har också en knallrosa gördel (avtagbar) med bokens titel och mitt namn.

Det tjeckiska omslaget är ett sobert tecknat kollage över en scen i en bar där Worf pratar med Chewbacca och Spock med Gandalf. Ett omslag som också väl kopplar till tonen i boken.

Pocketomslaget utgår från originalets bokryggar men med en knallgul Babelfisk simmande i förgrunden. Ett surrealistiskt omslag som knyter an till science fiction och fantasy. Babelfisken, från Liftarens guide till galaxen, är just en levande Universal Translator som man stoppar i örat får att få direktöversättningar från alla språk rakt in i hjärnbarken.

De svenska och tjeckiska omslagen är färgglada medan det engelska omslaget är mer återhållsamt och går i svart, vitt och grönt. På avstånd ser det ut som en stjärnhimmel med en planet i mitten. Tittar man närmare är stjärnorna bokstäver som närmast regnar ner och bildar en planet av olika språk. Också en snygg koppling till bokens förkärlek för utomjordiska språk.