Allt förändras, hela tiden
- 8 min
Här följer förordet till min bok Tänk som en Nobelpristagare – Idéer som förändrar världen. Förordet är en slags programförklaring som beskriver den röda tråden genom bokens väv: Förändring.
Allt förändras, hela tiden. Vi hanterar förändringar mer eller mindre varje dag. En del förändringar gillar vi – en del skrämmer oss. Ibland vill vi att allt ska vara som vanligt, ibland är det just det vi fruktar mest.
Förändring är dessutom en av de stora frågorna inom vetenskap, filosofi och kultur. Hur förändras saker? Varför förändras de? Kan vi påverka deras förutsättningar eller resultat? Kan vi bromsa, accelerera eller ändra deras riktning?
Ändå är det lätt att se förändring som ett undantagstillstånd. Det normala är att allt är som vanligt, och övergångar från ett tillstånd till ett annat är sådant som vi omgärdar av ceremonier och ritualer: från livshändelser som bröllop och begravningar till firandet av årstidernas växlingar, som vid nyår och midsommar. Det beständiga är tryggt och det föränderliga är något att hantera.
Det här syns också i vetenskapens och filosofins historia, som har präglats av ett sökande efter det eviga, det beständiga. Även om världen ser rörig ut så letar vi efter de bakomliggande reglerna som visar att oredan bara är en illusion. Men tänk om det inte finns någon evig ordning? Tänk om allt flyter?
Det beständiga är tryggt och det föränderliga är något att hantera.
***
I den här boken kommer vi möta personer som ställts inför situationer där de har försökt förstå hur naturen förändras och där lösningen har antingen krävt eller inneburit nya sätt att se på inte bara världen, utan också på förändring i sig. Ett bra ställe att leta efter sådana personer är bland Nobelpristagarna.
Nobelpriset är nämligen ett pris som delas ut till personer som gjort kreativa vetenskapliga genombrott och öppnat upp nya perspektiv, och som på så sätt har förändrat vad vi vet – och vad vi kan använda kunskapen till.
Jag har letat svar bland dem i många år. Jag har forskat om och jobbat med Nobelpriset och dessutom träffat en hel del Nobelpristagare.* Det är en speciell känsla att träffa och höra någon berätta om hur det är att upptäcka något som ingen annan någonsin sett – att vara den förste som vet något som ingen annan vet. Den här boken handlar om vad jag lärt mig av att ha lyssnat på och läst om personer och idéer som har förändrat världen – och det jag kommer tillbaka till hela tiden är just frågan om förändring.
Vetenskap handlar om att utforska världen.
Det kan handla om Frances Arnold, som hittade ett sätt att använda evolutionen för att skapa nya kemikalier. Eller om Adam Riess, en av dem som upptäckte att universum växer fortare och fortare, Jennifer Doudna, som hittade ett nytt verktyg för att förändra våra gener, eller Giorgio Parisi som ville förstå hur starar kan röra sig i flockar och upptäckte ett nytt sätt att se på vetenskap. Men också om Jacques Monod, som använde förståelsen av livets förändring för att bygga en filosofisk världsbild, och så förstås Albert Einstein, som förändrade själva synen på vad tid är – och därmed vad som är grunden till all förändring.
Boken handlar om hur människor genom historien har försökt förstå hur samt acceptera och hantera att saker förändras. Den handlar också om vad vi kan lära oss av personer som på olika sätt utmanat hur vi ser på förändring.
Vetenskap handlar om att utforska världen. Ofta innebär det att man följer de stigar som andra gått på tidigare och korrigerar, bekräftar eller utvecklar sådant som vi redan vet – ett nog så viktigt arbete. Men ibland börjar stigarna gå i cirklar och då krävs det att någon bryter ny mark. För att göra det måste man vara öppen för just att själva kunskapen förändras i grunden.**
Forskare som gör stora genombrott vet att det bara är när kunskapen förändras som man lär sig något nytt, så även om det kan vara utmanande så är det den enda vägen framåt. Mer än så – de förstår också att det inte är ett alternativ att inte förändra sin kunskap. För den har redan förändrats av insikten att den inte stämmer.
Och det här sättet att tänka kan vi alla lära oss något av. Om vi bejakar att allting förändras blir tillvaron både mer spännande och mer intressant. Vi upptäcker det vackra i att världen inte är evig, att livet inte är ett tillstånd utan en process.
Om vi bejakar att allting förändras blir tillvaron både mer spännande och mer intressant.
***
På så sätt blir det här en bok om idéer som förändras – och förändrar – och om idéer om förändring. Vi kommer se hur stigen som våra nytänkande Nobelpristagare gick på såg ut, hur de förändrade den och vilka idéer om förändring de använde sig av eller bidrog till. Själva tanken att saker förändras kan – kommer vi få se – få stora konsekvenser för allt från hur vi ser på livet på jorden, universums uppkomst, tidens riktning, livets mening, jordens undergång. Bland annat.
Vi kommer också se att idéer om förändring är något som finns överallt, även utanför vetenskapen och filosofin. De finns där när vi funderar på bostadslån, skolval, karriär, pensionsfonder – om det var bättre förr, och när vi tittar oss i spegeln och undrar om det finns något som kan få tidens gång att vara lite skonsammare.
När man väl börjar leta efter dem så upptäcker man frågorna om förändring överallt.
För det som gör frågan om förändring både fascinerande och angelägen är att den handlar både om den mest häpnadsväckande vetenskapen (som livets byggstenar och universums utveckling) till att förstå så konkreta saker som varför det blir stökigt hemma eller varför det är svårare att förutsäga vad som kommer hända en vanlig tisdag på jobbet än hur planeterna rör sig i en främmande galax.
När man väl börjar leta efter dem så upptäcker man frågorna om förändring överallt – till och med när man kopplar av framför tv:n med sina favoritfilmer.
I alla fall märkte jag att flera av mina favoritfilmer visade sig handla om förändring på olika och ibland oväntade sätt, och därför blev de en del av boken. Både för att de kan illustrera frågorna, och för att de i sig är en illustration av hur förändring finns överallt.
***
Det kan låta självklart att konstatera att världen vi lever i ser ut som den gör för att den har förändrats – men det är lätt att missa. Både vi själva och miljön vi lever i är resultatet av processer som har verkat på natur och kultur i inte bara miljoner utan miljarder år. Samma krafter som formade de första stjärnorna, som formade galaxer och planeter, som fick atomer att bilda molekyler och som fick molekyler att bli till levande celler verkar på våra kroppar just nu.
Varken här eller nu är några unika positioner i universums geografi eller historia.
Vi befinner oss här och nu, men varken här eller nu är några unika positioner i universums geografi eller historia. Vill vi förstå vår plats i världen ska vi inte bara försöka förstå hur det råkar vara just nu, utan hur det gick till när det blev som det blev. Det intressanta är inte att det är som det är, utan att det blir som det blir, och målet med den här boken är att ge inspiration och verktyg för att förstå och hantera att förändring är det enda som är konstant – och för att se hur denna förståelse för förändringens krafter kan göra livet både rikare, friare och mer spännande.
* Min doktorsavhandling om Nobelprisets historia kom 2012 och därefter har jag arbetat på Nobel Prize Museum i Stockholm med att forska, skriva, föreläsa och göra intervjuer. Jag har sedan några år även gjort podden Idéer som förändrar världen som handlar om pristagarna, deras upptäckter och deras inflytande på vad vi vet och vad vi gör.
** Vetenskapsfilosofen Thomas Kuhn beskrev det här i termer av paradigm. Den upptrampade stigen var ett paradigm, en rådande ordning, och de som forskar inom paradigmet ägnar sig åt normalvetenskap. De undersöker och lägger till rätta, men en del saker passar inte in – de är anomalier. Så länge de inte är för många kan man acceptera dem, men så småningom blir de så många att paradigmet börjar ifrågasätta – och man får en krisartad situation som löser sig först när någon kommer på en ny teori som förklarar allt det gamla paradigmet förklarade men som också förklarar anomalierna. Sedan börjar allt om igen. Många Nobelprisbelönade upptäcker brukar beskrivas just i termer av att de etablerar ett nytt paradigm inom sitt fält.