Tagg: Ekonomi

En ny industriell revolution

  • 3 min

Vi har hamnat i samma sits som den generation som för första gången fick uppleva att människans röst kunde överföras via elektrisk kabel, som såg restiden mellan avlägsna städer krympa från flera veckor till några timmar och som fann att fantastiska maskiner tog deras jobb i smedjor och jordbruk.

Vi har alla märkt att våra yrkesliv har påverkats. Äldre arbetare minns kanske en tid när fabriksarbete fortfarande var eftertraktat och lätt att få även för den som saknade utbildning. Eller kanske kommer de ihåg en tid när kontoren var fulla med administrativ personal som knackade på skrivmaskiner och skyfflade runt högar med papper.

Men förändringarna sker så snabbt att till och med den yngsta arbetskraften minns en annan värld. Tjänster som Uber och Airbnb, som var praktiskt taget okända i början av det här årtiondet, håller på att i grunden förändra branscher som sysselsätter miljoner människor. Produkter som Slack, en chattjänst som syftar till att underlätta kommunikationen på arbetsplatser, förändrar i snabb takt vårt sätt att kommunicera med varandra på jobbet, och smarta robotar kan mejla dina kontakter eller beställa lunch och delta i samtal precis som mänskliga arbetskamrater.

Den snabba förändringen slår särskilt hårt mot dem i fyrtio-och femtioårsåldern.

Den snabba förändringen slår särskilt hårt mot dem i fyrtio-och femtioårsåldern. De kan ha lång erfarenhet som taxichaufförer eller kontorister, men finner nu att sådana meriter är mindre gångbara eller rent av värdelösa, och detta bara några år innan de har tänkt gå i pension. Och de som nu ska ut på arbetsmarknaden kan vara långt ifrån säkra på att deras utbildning kommer att duga under hela deras yrkesliv – om nu begreppet yrkesliv överhuvudtaget har någon relevans om femtio år.

Den digitala revolutionen förändrar arbetet på tre sätt. För det första genom automatisering. Nya tekniker ersätter vissa sorters arbetare, allt från kontorister till svetsare, och ännu fler kommer att ersättas i framtiden, från chaufförer till lägre jurister. Maskinerna blir allt skarpsinnigare och programvarorna allt smartare, och förbättringarna gör att allt fler mänskliga arbetsuppgifter kan automatiseras för en billig peng.

För det andra har den digitala revolutionen förstärkt en annan omvälvande kraft, nämligen globaliseringen. Det skulle ha varit nästan omöjligt för rika företag i Väst att administrera de utspridda globala leverantörskedjor som byggts upp världen över under de senaste tjugo åren utan hjälp av effektiv informationsteknik. Kina och andra nya marknader hade kanske införlivats med världsekonomin även om inte Apple och andra företag hade utlokaliserat sin tillverkning, men denna process skulle ha gått mycket långsammare och varit mindre dramatisk.

Den digitala revolutionen förändrar arbetet på tre sätt.

För det tredje ger tekniken en enorm skjuts åt vissa högutbildade arbetares produktivitet, vilket innebär att de kan utföra arbete som förr krävde en insats av många fler personer. Med teknikens hjälp kan små team med penningmäklare förvalta jättelika fonder; tack vare den kan högutbildade lärare sätta samman kurser som kan gås både en och flera gånger av miljontals studenter, vilket riskerar att göra hundratals eller rent av tusentals lärare överflödiga. Ny teknik gör det möjligt för färre läkare och sköterskor att undersöka och behandla många fler patienter, för färre jurister att plöja igenom betydligt större mängder rättegångsmaterial och för färre forskare att bearbeta enorma mängder data och testa fler hypoteser snabbare.

De här trenderna i förening – automatisering, globalisering och stigande produktivitet hos ett högutbildat fåtal – skapar ett överskott på arbetskraft: ett människornas överflöd. I sina försök att svälja denna aldrig förr skådade ocean av potentiell arbetskraft har den globala ekonomin misslyckats kapitalt.

Tillsammans med familjen är arbetet vår sociala infrastrukturs grundpelare, men arbetet klarar inte längre att fullgöra sina viktiga uppgifter, från att bringa ordning i vår vardag till att allokera köpkraft och stärka de sociala band som främjas när individerna känner att de bidrar positivt till samhället.

Taggar: , , ,