Vad innebär det egentligen att vara levande?

• 18 januari 2022
• 6 min

Inledningen till min bok Vad är liv? Biologins hemligheter i fem kapitel.

Det kan ha varit en fjäril som fick mig att på allvar fundera på biologi. Det var tidigt på våren, jag var tolv-tretton år och satt i trädgården när en fladdrande gul fjäril flög över staketet. Den vände, svävade omkring och slog sig ner för en liten stund – men tillräckligt länge för att jag skulle lägga märke till de raffinerade ribborna och prickarna på dess vingar. Sedan skrämdes den av en skugga, lyfte och försvann bort över det motsatta staketet. Den sinnrika, fulländat formade fjärilen fick mig att tänka efter. Den var helt olik mig och ändå välbekant på något sätt. Precis som jag var den uppenbarligen levande; den kunde röra sig, den kunde känna, den kunde reagera, verkade så uppfylld av ett syfte. Jag kom på mig själv med att undra: Vad innebär det egentligen att vara levande? Kort sagt: Vad är liv?

Jag har funderat på den frågan under större delen av mitt liv, men att hitta ett tillfredsställande svar är inte lätt. Det finns, kanske något överraskande, ingen standarddefinition av liv, fastän forskarna har brottats med den frågan under årens lopp. Till och med den här bokens titel Vad är liv? (What is life?) har skamlöst stulits från en fysiker, Erwin Schrödinger, som gav ut en inflytelserik bok med just den titeln 1944. Hans huvudsakliga fokus låg på en viktig aspekt av livet: hur levande varelser upprätthåller en sådan imponerande ordning och enhetlighet generation efter generation i ett universum som enligt termodynamikens andra huvudsats konstant rör sig mot ett tillstånd av oordning och kaos. Schrödinger såg riktigt nog detta som en stor fråga, och han ansåg att förståelsen av ärftlighet – det vill säga gener och hur de troget vidarebefordras från generation till generation – var det centrala.

Vi biologer drar oss ofta för att prata om stora tankar och storslagna teorier. I det avseendet skiljer vi oss från fysikerna.

I den här boken ställer jag samma fråga – Vad är liv? – men jag tror inte att enbart tolkningen av ärftlighet ger oss ett fullständigt svar. Istället ska jag uppmärksamma biologins fem stora begrepp och använda dem som steg vi kan klättra uppför, ett i taget, för att få en tydligare uppfattning om hur livet fungerar. De här tankarna har visserligen varit allmänt vedertagna sedan länge och anses i allmänhet kunna förklara hur levande organismer fungerar, men jag ska sammanföra dessa olika tankar på ett nytt sätt och med hjälp av dem lägga fram en uppsättning samlande principer som definierar liv. Förhoppningsvis bidrar de till att du kan se den levande världen med fräscha ögon.

Det ska med en gång sägas att vi biologer ofta drar oss för att prata om stora tankar och storslagna teorier. I det avseendet skiljer vi oss från fysikerna. Vi ger ibland intryck av att vara mer bekväma med att fördjupa oss i detaljer, artlistor och beskrivningar, vare sig det handlar om att notera alla arter i ett visst habitat, räkna hårstrån på en skalbagges ben eller utföra sekvensering av tusentals gener. Kanske är det naturens förbryllande, rentav överväldigande, mångfald som gör det svårt att få fram enkla teorier och förenande idéer. Men viktiga överbryggande tankar existerar verkligen inom biologin, och de hjälper oss att förstå livet i all dess komplexitet. De fem begrepp som jag ska förklara för dig är: ”Cellen”, ”Genen”, ”Evolution genom naturligt urval”, ”Liv som kemi” och ”Liv som information”. Förutom att förklara var begreppen kommer ifrån, varför de är viktiga och hur de samspelar vill jag visa dig att de fortfarande förändras och vidare utvecklas än idag, i takt med att forskare runtom i världen gör nya upptäckter. Jag vill också ge dig en upp-fattning om vad det innebär att syssla med vetenskapliga upptäckter och ska därför presentera de forskare som gjorde dessa framsteg, några av dem kände jag personligen. Jag ska också berätta om mina egna erfarenheter av forskning i laboratoriet, ”labbet”, med alla föraningar, alla frustrationer, all tur och alla sällsynta men underbara ögonblick av genuint nya insikter. Min avsikt är att du ska få ta del av spänningen med vetenskapliga upptäckter och uppleva den tillfredsställelse som infinner sig med en växande förståelse av den naturliga världen.

För att bevara livet så som vi känner det kommer vi att behöva alla insikter vi kan få av att studera världen vi lever i.

Mänskliga aktiviteter pressar vårt klimat och många av dess understödjande ekosystem till gränsen för vad de tål – eller ännu längre. För att bevara livet så som vi känner det kommer vi att behöva alla insikter vi kan få av att studera världen vi lever i. Det är därför som biologin under de kommande åren och årtiondena alltmer lär styra de val som vi gör beträffande hur vi människor lever, föds, livnär oss, håller oss friska och skyddas mot pandemier. Jag ska beskriva några tillämpningar av biologisk kunskap och de svåra avvägningar, etiska osäkerheter och tänkbara oavsiktliga konsekvenser som de kan ge upphov till. Men innan vi kliver in i den tilltagande diskussion som omger de här ämnena måste vi först fråga oss vad liv är och hur det fungerar.

Vi lever i ett ofantligt och vördnadsbjudande universum, men det liv som trivs just här i vårt lilla hörn av den större helheten är en av dess mest fascinerande och gåtfulla delar. De fem begreppen i den här boken kommer att fungera som steg som vi ska beträda för att successivt reda ut olika principer som definierar livet på jorden. Detta hjälper oss också att tänka på hur livet på vår planet ursprungligen kan ha uppstått, och hur livet kan se ut om vi någonsin träffar på det någon annanstans i universum. Oavsett vilken utgångspunkt du har – och oavsett om du tror att du vet lite eller ingenting om vetenskap – är mitt mål att du efter läsningen av boken ska ha en bättre uppfattning om hur du, jag, den där ömtåliga gula fjärilen och alla andra levande varelser hänger samman här på vår planet. Det är min förhoppning att vi tillsammans ska ha närmat oss förståelsen av vad liv är.