Johan Norberg: Vi kan aldrig ta världens framsteg för givna
Författaren Johan Norberg befinner sig mitt under rasande coronakris i USA för att spela in en dokumentär.
Till hösten är han aktuell med sin nya bok Öppen/sluten, vars ämne plötsligt blev mer aktuell än han någonsin tänkt sig. Undertiteln är Hur människan skapar och förstör framsteg.
Vi frågade Johan om hur öppenhet och slutenhet i kristider historiskt sett har påverkat stora krisers förlopp. Och hur människans eviga kluvenhet inför detta visar sig som starkast i sådana här situationer.
Beställ boken
Johan Norbergs nya bok kommer ut på Volante på svenska i augusti 2020, men klicka här för att redan nu förhandsbeställa den. Och prenumera på nyhetsbrev om Johan Norberg och boken (events, specialerbjudanden m.m.).
NYHET: Johan Norberg har skrivit en aktuell, kortare bok med anledning av coronavirusets utbredning, Viruset och världen: Är det nu globaliseringen dör? Denna bok släpps som ljudbok och ebok (2020-04-17) och kan ses som en aktuell kommentar utifrån Öppen/Sluten.
Vi frågade Johan…
Vad gör du i USA? Är du orolig för om du ska komma hem?
Jag reser runt i Washington DC, Kentucky och Tennessee för att göra en ny dokumentärfilm till amerikansk TV, om hur staten ger vansinniga privilegier och subventioner till mäktiga företag.
Om jag kommer hem? Tja, just nu kan vad som helst hända. Länder stänger sina gränser och flygbolag lär kollapsa till höger och vänster, så visst finns det risker. Men även om Trump inte gärna ville att jag kom in i USA så är jag ändå rätt säker på att han vill bli av med mig, så ut kommer jag väl alltid.
I början av hösten släpps din nya bok Öppen/Stängd (på engelska Open). Varför ville du skriva den?
För att vi aldrig kan ta världens framsteg för givna. Det har hänt förr att världen har stängts som reaktion på krislägen. Ämnet blev tyvärr mer aktuellt än jag förväntade mig.
Är inte en öppen värld mer utsatt för pandemier och spridning av patogener?
Ja och nej. Naturligtvis sprids mikroorganismer snabbare när vi flyger jorden runt hela tiden. Men vårt resande har faktiskt räddat oss från förödande epidemier. De flesta mikrober är bara en muterad version av en gammal och om man haft en släng av den gamla så kan man vara immun mot den nya. Så om vi till vardags smittar varandra en aning minskar vi också risken för apokalyptiska utbrott. Mänsklig rörlighet är ett ”naturligt vaccin”, som en forskare på området uttrycker det, och det kan vara skälet till att vi inte haft en ny Spanska sjukan de senaste hundra åren.
Mänsklig rörlighet är ett ”naturligt vaccin”, som en forskare på området uttrycker det
Tyvärr hjälper ju inte det när ett helt nytt virus hoppar till oss från djurvärlden, som coronaviruset. Men även då står hoppet till en öppen värld, i form av forskning och innovation över nationsgränserna. Inget land kan ensamt ta fram tekniken, kunskapen, medicinerna och de kliniska prövningarna. Men kinesiska forskare kan använda teknik från andra sidan jordklotet för att avläsa coronavirusets arvsmassa och tyska forskare kan använda den informationen för att utveckla ett test för att spåra smittan, som vi nu alla använder, och universitet och läkemedelsbolag över hela världen kan använda den för att utveckla motmedel.
Redan den 15 mars, endast 73 dagar efter att vi fick kännedom om det nya viruset, listar USA:s National Library of Medicine 94 mediciner och vaccin mot det, där prövningar pågår eller förbereds. Mänskligheten har aldrig förr svarat så snabbt på en sjukdom.
Mänskligheten har aldrig förr svarat så snabbt på en sjukdom.
Det är klart att mikroberna rörde sig långsammare förr, men vi människor rörde oss knappt alls, så mikroberna hann i kapp oss och tog livet av varenda sårbar person. Kom ihåg att kanske 90 procent av Amerikas ursprungsbefolkning dog av bakterier och virus som i årtusenden frodats i den gamla världen, bara några generationer efter Columbus. Tack vare världens öppenhet kan vi i dag tillsammans ta upp kampen och för första gången i historien slå tillbaka.
Behöver vi inte stänga samhällen kortsiktigt i alla fall, för att minska smittspridningen?
Nja. Visst behöver vi hålla avstånd till varandra och undvika större möten nu, för att sakta ned spridningen så att inte sjukvården kollapsar fullständigt under trycket. Men samtidigt måste vi hålla världen öppen.
Visst behöver vi hålla avstånd till varandra och undvika större möten nu … Men samtidigt måste vi hålla världen öppen
Flygförbuden är mest politisk placebo, som hälsoexperter och Världshälsoorganisationen påpekar, för viruset finns ju redan över allt, medan viktiga leveranser, medicinteknik och skyddsutrustning inte gör det, och nu kommer få svårare att ta sig fram. Dessutom slår det sönder våra ekonomier, vilket kommer att ge oss mindre resurser att hantera problemen.
De exportförbud som vissa länder skapar för viktig skyddsutrustning motiveras med att man måste skydda den egna befolkningen först, men problemet är att det skapar en global brist. Det är som att panikhamstra toapapper. Enda resultatet är att det inte finns i butiken när man väl behöver det.
Man bör komma ihåg läxan från livsmedelskrisen 2010–11 när många länder förbjöd spannmålsexport för att hålla priserna nere på hemmaplan. Senare visade det sig att 40 procent av ökningen av de globala vetepriserna under den tiden berodde just på sådana exportförbud.
Donald Trump sägs ju ha bakterieskräck och du nämner en intressant undersökning om folk med bakterieskräck i din nya bok. Berätta.
Människan har ett psykologiskt immunsystem som gör att vi instinktivt ryggar tillbaka när någon är snuvig, nyser eller har ett utslag. Det är en form av primitiv läkarvetenskap. Inte för att vi har vetat något om mikrober förrän i modern tid, utan för att de av våra förfäder som ryggade tillbaka inför det konstiga överlevde och spred sina gener vidare.
Människan har ett psykologiskt immunsystem som gör att vi instinktivt ryggar tillbaka när någon är snuvig, nyser eller har ett utslag.
Men detta immunsystem är överkänsligt, eftersom det historiskt var mycket värre att underreagera än att överreagera. Resultatet kunde ju bli döden. Det gör att många reagerar med oro eller äckel på allt som är annorlunda, en absurd frisyr, en konstig piercing, en annan hudfärg eller en alternativ sexuell läggning.
Studier visar att de som har mer bakterieskräck också är mer främlingsfientliga. Utlänningar triggar igång deras psykologiska immunsystem och i tider av smittspridning växer fientligheten mot utomstående grupper – judar, invandrare, häxor. Det är ett skäl till att de som vill hetsa mot en viss grupp försöker avhumanisera dem genom att tala om dem som smutsiga, eller likna dem vid djur. ”Massiva infektionssjukdomar väller över gränsen”, som Donald Trump nyligen beskrev mexikanska invandrare.
Vilka risker ser du framför dig nu, på kort och lång sikt?
Först och främst kommer coronaviruset skada och döda i väldig skala. Det är en mycket plågsam tid som ligger framför oss.
Men risken är faktiskt att vår reaktion på epidemin kan bli än mer ödesdiger. Det kommer troligen förstärka ett globaliseringsmotstånd som redan var på väg. Vi har sett en försmak av det, när världen nu stannar upp. Ekonomerna har inte mätt det än, men vi har redan nu fallit ned i en oerhört djup lågkonjunktur, som kommer att slå ut mängder av företag och jobb över allt. Välkommen till en värld utan globalisering.
Och tänk då om vi långsiktigt får mindre handel och mindre rörlighet över gränserna! Det kommer skada alla, men allra mest världens fattigaste. Efter en lång period av minskad fattigdom kommer fattigdomen nu i stället öka globalt. Det kommer att skapa mer lidande, hunger och ohälsa, och göra det svårare att hantera utmaningar som den globala uppvärmningen och nästa pandemi, och till slut kommer den reaktionen att döda långt fler människor än coronaviruset.
Auktoritärt lagda ledare kommer dessutom att utnyttja det till att ge sig själva mer makt. Det kanske till och med är så att det där obekväma politiska valet, där du riskerar ett nederlag, måste ställas in med hänvisning till epidemin?
Men du anlägger ju ett historiskt perspektiv i boken. Hur tänker du kring dagens händelser — är dessa bara en i raden av tillfälliga mindre svängningar? Vad utmärker annars något som leder till strukturella förändringar och verkliga skiften i världen?
Dramatiska förändringar sker i tider av kris, när människor blir rädda och börjar stänga in sig. Imperier har kollapsat och guldåldrar har fallit ihop när epidemier, klimatförändringar och invasioner har skakat om vardagen och orsakat oro och panik. Den gemensamma nämnaren är att reaktionen är farligare än krisen.
Dramatiska förändringar sker i tider av kris, när människor blir rädda och börjar stänga in sig … Den gemensamma nämnaren är att reaktionen är farligare än krisen
De som tycker sig slåss för sin överlevnad drabbas lätt av en kollektiv fight or flight-reaktion – de börjar slåss mot syndabockar och utlänningar, eller försöker fly bakom tullmurar och gränshinder. Hur kommer vi reagera när sociala medier varje minut skriker ut exempel på sjukvårdssystem som fallerar och låter människor dö? Det är lätt att föreställa sig att det skapar en explosiv misstro mot gamla myndigheter och eliter som kommer få skulden, och ger en längtan efter starka män och större stater.
Det är tyvärr inte alls säkert att det här är en tillfällig svängning. Det finns förutsättningar för att det kan bli något mycket mer elakartat.
****
Vi arbetar för fullt med omslaget och bjuder här på vår arbetsskiss. Vi vill förmedla att boken – trots att den känns högaktuell – inte minst är en brett upplagd historisk genomgång av människans eviga och inneboende kamp mellan öppenhet och slutenhet.
Vad tycker du? Mejla gärna.
// Mattias Pettersson, förläggande redaktör
mattias (at) volante.se
