Hitta ro-styrka i o-roliga tider
I boken Yogahjärnan möter yogaläraren Sara Granström Powieckis mångtusenåriga perspektiv psykologen och KI-forskaren Christina Anderssons moderna compassion-begrepp.
Bokens undertitel lanserar ett begrepp som förenar dessa två traditioner: Ro-styrka. Är det något vi just nu behöver – på allt från privat till internationellt plan – så är det väl ro, resiliens, en grundtrygghet.
Vi ställde därför några frågor till Christina Andersson med anledning av den oro vi alla känner när vi konsumerar nyheter idag.
– Det är lätt – och förmodligen rätt – att känna en enorm oro och olust inför världsläget och det krig som rasar på vår egen kontinent just nu. Har du i din praktik som psykolog mött av en ökad oro och stress mot bakgrund av utvecklingen i världen?
I mitt arbete som psykolog på BUP möter jag barn och ungdomar tillsammans med deras föräldrar. Här kommer effekter av kriget in mer på den praktiska vardagen men annars så förekommer andra psykiska och praktiska problem som ingår i en vardag på BUP. Så i stora drag har jag inte mött någon ökad stress kopplat till världsläget just nu i det pågående arbetet.
Jag arbetar även privat och föreläser samt undervisar om social hållbarhet med inriktning på compassion och självmedkänsla och där har jag fått mer förfrågningar hur man kan applicera ett tillstånd av compassion för att hantera oro och agera klokt och hållbart utifrån ett compassion-mindset.
– Det talas om att hemvärnet översköljs av ansökningar, folk köper jodtabletter och preppingböcker … Hur tänker du att man bäst hanterar sin oro i praktiken, i vardagen?
Att tala med någon som kan ge lugna och kloka råd är bra om man har någon sådan i sin närvaro, kanske får tänka efter lite och vara lite uppmärksam på vilka man lyssnar på och vilken information man tar in.
Förmågan att avväga vad som känns hjälpsamt är ett tips för rädsla får oss att reagera instinktivt och inte alltid så klokt.
Att ta in information från flera källor rekommenderar jag för att få insikt om hur andra resonerar. Varken att överreagera eller undvika är särskilt smart. Att ställa sig frågan: Vad bottnar min egen oro i? är en utgångspunkt.
För vissa kan det lugna att göra något aktivt som att hjälpa andra, gå med i hemvärnet eller att köpa hem lite extra mat. Men mitt tips är då att också se över så vardagen fungerar, att man kan fungera på arbetet och i relationer och koncentrera sig på det man ska och vara lyhörd inför i omvärlden men ändå förbli lugn och tillitsfull.
– Andra spekulerar kring Vladimir Putins mentala hälsa och menar att han måste vara galen. Hur går dina tankar kring vår tids syn på psykisk ohälsa, både att det blivit mer OK att berätta om — och samtidigt vanligare att ställa diagnos på distans, så att säga?
Min hållning som legitimerad psykolog är att inte sätta diagnoser på distans, utifrån att det krävs ett noggrant arbete för att ställa en diagnos – så det skulle helt enkelt inte vara etiskt korrekt att göra det.
Att några i media spekulerar kring presidenters psykiska mående kan ha både för- och nackdelar. Nackdelarna är ju att det bara är just spekulationer och därmed utan grund. Fördelarna kan möjligen vara att psykiskt och fysiskt mående påverkar våra beteenden, vilket det är viktigt att prata om. Jag skulle önska att det är personer med gedigen kunskap som resonerar om det och att det inte bara är kraftfulla ord som uttrycks för att det ska signalera någon slags kontroll över situationen.
– Motståndet mot ondskan – och mot vår egen oro – kan ju bestå i att behålla sina rutiner och sin vardag. I Yogahjärnan skriver ni mycket om hur självöverskridande känslor kan vara en nyckel till lugn, lycka och välmående. Hur kan man framkalla och kanalisera sådana känslor bäst i det läge vi nu befinner oss i?
Vi lyfter fram begreppet ro-styrka i Yogahjärnan – ett tillstånd där man har tillgång till kroppens sympatiska och parasympatiska nervsystem, vilket betyder att man har kraft att agera vid behov, men också kunskap om hur man kan snabbt återhämta sig. Att känna ro-styrka i utmanande situationer behövs om man vill göra skillnad i världen. Då kan man undvika att bli ett offer för sina instinkter, utan istället agera klokt och med compassion i tuffa situationer och ha tillgång till hela sin kapacitet.
När vi känner oro eller upplever världen som en farlig och osäker plats kan vi förlora känslan av hopp och glädje. Då tenderar vi att hamna i ingrupps- eller utgruppstänkande, det vill säga ”vi och dem”-tänkande. Detta gör det lättare att döma andra eller uppleva sig själv som mer isolerad från andra.
En annan aspekt när man oroar sig mycket blir att man övertänker och ältar saker utan att riktigt komma till någon problemlösning. Att då försätta sig i tillstånd där man släpper fokus på sig själv och stillar hjärnan gör att man börjar må bättre. Detta sker när man försätter sig i självöverskridande känslotillstånd – som att uppleva förundran, tacksamhet och compassion. Hälsoeffekterna av dessa tillstånd är väldigt positiva och i Yogahjärnan beskriver vi mer ingående hur man kan framkalla detta och få ett inre lugn och känsla av hoppfullhet.