Våra dagar är räknade
- Micael Dahlen
- 15 min
Vi bjuder på förhandsläsning av förordet till kommande boken Sifferdjur av Micael Dahlen och Helge Thorbjørnsen.
Våra dagar är räknade.
Bokstavligt. Allt vi gör på dagarna räknas. Dagarna vi umgås. Dagarna vi tränar. Dagarna vi jobbar, pluggar, reser. Nätterna vi sover. Våra telefoner, sociala medier, mejlprogram och appar räknar samman allt det där, dag för dag.
Hur många steg har du tagit idag?
Hur många vänner har du?
Hur bra är föraren i bilen du beställt och är på väg att sätta dig i (det där som hette taxi förr i tiden)?
Allt det där vet du, för det finns det siffror på. Stegräknaren räknar stegen åt dig. Facebook räknar vännerna åt dig. Bilbeställningsappen räknar ut medelbetyget på föraren åt dig.
För bara några år sedan hade du ingen aning. Men idag finns det räknare för allt du gör på dagarna. Och på nätterna också, för den delen. Vill du veta hur länge du sovit, hur djupt, hur många gånger du vaknat till, snarkat, vänt på dig i sängen (eller varit ”social”) finns det räknare för det också. Sök på ”räknare” i appbutiken så kan du skrolla tills du får skavsår på fingertopparna innan du når slutet på listan. Googla på räkneappar så får du över en miljon träffar.
Alla de där räknarna är ett symptom på att något håller på att hända med våra liv.
Utvecklingen är epidemisk. Vi befinner oss i en sifferdemi
För bara en blinkning sedan klarade vi oss alldeles utmärkt genom dagen utan att veta hur många steg vi tagit. Trivdes bra med våra vänner utan att räkna dem. Men lika snabbt som vi fick siffror på dem så blev dessa siffror plötsligt viktiga för oss. Vi började tänka på siffrorna, glädjas åt dem, våndas över dem, jämföra dem och identifiera oss med dem. De fick oss att ta fler steg. Skaffa fler vänner. Bli stressade över att våra sömnsiffror är för låga (och förmodligen förlora ytterligare sömn på grund av det). Som att våra liv hängde på det.
Lika snabbt som vi fick siffror på förarens medelbetyg blev det viktigt för oss. Om vi tidigare nöjde oss med en taxi som tog oss från punkt A till punkt B kan ett lågt betyg nu få oss att fundera på om vi överhuvudtaget vill ta oss mellan punkterna. För bara en blinkning sedan klarade vi oss utmärkt genom dagen utan att veta betygen på förare, serveringspersonal och alla andra vi plötsligt kollar upp och själva betygsätter. Och lika snabbt har vi börjat betygsätta alltifrån våra medarbetare till våra vänner och dejter och börjat våndas över vilket betyg vi själva får, nervöst prata med förarna vi tidigare aldrig sagt ett ljud till av rädsla för att de annars ska sänka vårt snittbetyg som passagerare. Sök på betygsappar så får du en miljon googleträffar till.
Utvecklingen är epidemisk. Vi befinner oss i en sifferdemi där siffrorna letar sig in allt mer i våra liv, i allt vi gör och är, påverkar hur vi beter oss, vilka beslut vi fattar och hur vi tänker, känner och mår.
Genom århundradena har vi människor programmerat oss själva att automatiskt, instinktivt, reagera på siffror. Även om vi verkligen ville sluta använda siffror skulle vi förmodligen inte klara av det. Vi är sifferdjur. Vi har samma basala instinkter som andra djur, men det som skiljer oss från till exempel apor och katter är att vi har kodat samman våra djuriska instinkter med siffror (till och med på cellnivå, som du ska få se).
Men den mänskliga evolutionen hade nog inte räknat med att vi någonsin skulle få så många och stora siffror som vi plötsligt fått. Enligt uppskattningar genererar vi numera tillsammans mer siffror varje dag än vad hela mänskligheten fick ihop sammanlagt från den första lertavlan i Uruk för mer än 5 000 år sedan fram till 2010.
Mer. Siffror. Varje. Dag.
Vad gör det egentligen med oss?
Den frågan började vi, Micael och Helge, ställa oss allt oftare när vi föreläste och när vi forskade tillsammans om människors liv, beteenden, motivation och lycka. Vi bestämde oss för att hitta svaret. Eller rättare sagt, svaren, i plural. Vi har ägnat flera år åt att göra efterforskningar, undersökningar, labbexperiment, fältstudier, tester, intervjuer och observationer – och resultaten (ofta ganska häpnadsväckande) har vi sammanställt i den här boken.
Du kommer också få en hel del bra historier att berätta.
Här kommer du att få veta hur siffrorna påverkar dig rent kroppsligt, så till den grad att de får dig att åldras långsammare eller snabbare. Hur siffrorna påverkar din självbild och får dig att må bättre eller sämre. Hur de färgar dina upplevelser, till och med påverkar hur du känner smärta. Vi kommer också visa hur siffrorna har blivit avgörande för dina prestationer och hur de till och med har nästlat sig in i dina relationer.
Vissa effekter är bra (som att siffror faktiskt får dig att prestera bättre), ganska många är dåliga (som att du å andra sidan bryr dig mindre om vad du presterar). Somliga är lite otäcka (som att siffror kan göra dig kliniskt deprimerad) och en hel del av dem är dråpliga (till exempel att vissa siffror gör dig mer benägen att svänga till vänster). Vår förhoppning är att den här boken ska hjälpa dig att bli medveten om alla dessa effekter så att du kan ta fasta på de bra och motverka de dåliga, och förhoppningsvis aldrig behöva uppleva de som är otäcka. Så att du mår bättre, får härligare upplevelser, får ut mer av dina relationer (din partner, nuvarande eller framtida, kommer att tacka dig) och får ett sundare liv.
Du kommer också få en hel del bra historier att berätta. Om hur det krävdes ett visst tröjnummer för att Michael Jordan skulle bli GOAT (alltså Greatest of All Time, som basketkännarna säger, bäst i världen på basket och inte en get). Hur stegräknare kan skapa en bostadsbubbla. Varför sannolikheten att få parkeringsböter är långt mycket högre strax innan jul än under resten av året (vårt tips är att lämna bilen hemma i december). Hur en bok om flugors genetik inom loppet av 24 timmar blev världens dyraste bok. Eller vad Jesus och Kim Jong Il har gemensamt (spoiler: det var inte frisyren) och hur det har påverkat miljarder människors liv.
”But wait, there’s more”, som de brukade säga i tv-shopreklamen förr i tiden. Vi kommer också se närmare på hur sifferdemin påverkar oss inte bara som människor (vilket inte är så bara …) utan också vårt samhälle.
Siffrorna har letat sig in allt mer även i politiken. I samma stund som det blev möjligt för politiker att direkt få siffror på hur många som såg och tog till sig av deras budskap började de anpassa budskapen i realtid för att få så höga siffror som möjligt, bli mer publikfriande, provocerande, löftesgivande och karikatyrliknande. Bygga murar (eller i alla fall lova/hota att göra det) istället för broar. Du vet nog vem vi syftar på? Donald Trump var ett tydligt symptom på sifferdemin. Kampanjen som gjorde honom till president styrdes helt av siffror, algoritmerna fick välja budskap utifrån vilka som gav flest klick och delningar.
Siffrorna blir en sanning som påverkar besluten på alla möjliga nivåer i samhället, i både företag och det offentliga. Saker som är lättare att mäta och sätta siffror på får prioritet, som styrkan på belysningen på en arbetsplats istället för medarbetarnas välmående, för att ta ett dråpligt exempel som vi återkommer till. Eller leder till att sjukhus bryr sig mer om hur många patienter som sitter i väntrummet istället för hur många som dör utan vård, för att ta ett annat, väldigt otäckt, exempel.
För oss som ekonomiprofessorer ligger det också nära tillhands att konstatera att den epidemiskt ökande tillgången på siffror håller på att göra dem till en valuta i sig själva. Som vi kan byta med varandra, förhandla och köpslå om. Likes, svajpar, betyg, poäng, beteendedata. I ett avseende kan vi se på det som någonting bra – ett alternativ till pengar som jämnar ut skillnaderna mellan fattiga och rika och ger alla chansen att skapa sina egna kapital. Som till exempel gör det lönsamt att vara snäll, ha många vänner och dela med sig. Men vad händer när siffrorna bara blir en ny sorts pengar, och vi tar med oss pengarnas värsta egenskaper in i helt nya sammanhang? När det plötsligt blir möjligt att sätta ett pris på vänskap? Köpa och sälja likes? Risken är att vi blir en slags sifferkapitalister, giriga efter fler och större siffror. Att vi rentav blir omoraliska. Till de dråpliga exemplen hör en av våra studier som visar att folk som får ovanligt många likes på sin Instragrambild också blir mer benägna att stjäla kopieringspapper på jobbet.
Har vi blivit FÖR siffrade?
Vi kommer att visa hur siffror kan göra oss deprimerade, narcissistiska och omoraliska, men också motiverade, starka och varma. Du kommer också snart att få lära dig hur vissa siffror hakar sig fast i din hjärna och omedvetet påverkar vad du är villig att betala för ett hus, en bil eller en flaska vin. Vi kommer dessutom visa dig hur vi människor förhåller oss till siffror som om siffrorna hade egen personlighet och eget kön.
Siffror kan vara farliga, men också fantastiska, och vi vill inte få dig att sluta använda siffror. Vi älskar ju siffror (annars hade vi aldrig överlevt så länge som ekonomiprofessorer). Siffror är en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar. Siffror var det första människor tyckte var värt att överhuvudtaget skriva ner, om vi ska tro arkeologerna. Världens första kända skrift är en lertavla som grävdes fram i det forna Mesopotamien och daterades till 3200 år f.Kr. På den bokfördes antalet varor och tillgångar av olika slag i huvudstaden Uruks tempel. Som ett slags excelark i lera, med andra ord.
Sedan dess har siffrorna följt oss genom historien. Inte bara i bokföringen utan också i kulturen, religionen, språket, tideräkningen och civilisationen. Men de senaste åren har vår sifferanvändning exploderat.
Har vi blivit för siffrade?
Den exponentiella tekniska utvecklingen har gjort att vi kan generera siffror i en helt annan utsträckning än för bara några år sedan. Beräkningskraften i våra datorer har 60-faldigats bara sedan 2010 (konservativt räknat), enligt Moores lag har den mer än fördubblats vartannat år de senaste femtio åren (vilket i runda tal summerar till en 34-miljonerfaldig ökning). Datorerna vi har i våra händer, som kallas telefoner nuförtiden, hade kostat över en miljon kronor för motsvarande kapacitet för bara tre decennier sedan. Och dessa telefoner kan vi fylla med oändliga mängder räknare och appar, och det finns datorsystem, servrar och moln som kan registrera och lagra allt vi gör dygnet runt över allt, hela tiden.
För några år sedan stod vi, Micael och Helge, tillsammans på scenen och ställde en enkel fråga till 500 företagsledare: Vad skulle vara värst för dig – en vecka utan alkohol, utan sex, utan vänner, utan pengar eller utan din telefon? Och resultatet var ju både kristallklart och sorgligt: en vecka utan telefonen var det klart mest smärtsamma som de här ledarna kunde föreställa sig.
Men det är ju egentligen inte så konstigt, eller hur? Undan för undan har vi släppt in telefonen allt längre i våra liv och i det mest privata vi har. Vår hälsa, våra pengar, vårt jobb, våra vänner, våra semestrar. Alltihop. Och i utbyte ger teknologin oss kontinuerliga injektioner av det som vi alla successivt har blivit helt beroende av: siffror. Siffror för allt och alla och i alla former och varianter.
En ytterligare förklaring till sifferdemin är att vi har fått ett överflöd av saker i våra liv att sätta siffror på. Vi har mer och gör mer. Enligt amerikansk statistik har människors genomsnittliga boyta nästan tredubblats de senaste decennierna, konsumtionen har mer än fördubblats och amerikanerna lägger mer än 24 miljarder dollar årligen bara på förvaringsutrymme åt alla prylar de har. Vi har flera karriärer och byter jobb oftare (enligt SCB byter varannan svensk jobb inom fem år, jämfört med ”guldklockekarriärerna” som var normen förr). Samtidigt har den lediga tiden ökat med ungefär två timmar i veckan i OECD och nästan dubbelt så mycket i Norge och Sverige. Och det var innan coronan och ökningen av distansarbete som ökat många människors lediga tid med några timmar till – per dag. Som om inte det vore nog har vi numera fler vakna timmar på dygnet att försiffra: enligt finska forskare har de ökat från 16 till 17 i genomsnitt det senaste decenniet, medan en amerikansk studie fann att andelen människor som sover högst sex timmar (och alltså har 18 vakna timmar) har ökat med 30 procent de senaste decennierna.
Med det här överflödet kommer också en ökad osäkerhet. Redan 2008 myntade Micael begreppet ”som helst-världen”, där vad som helst har blivit tillgängligt för vem som helst, var som helst och när som helst. Då gav en googlesökning på ”buy shoes” 500 000 träffar. Idag ger samma sökning nästan 6 000 000 träffar. Vad vi än söker på, vare sig det är saker att köpa, utbildningar att välja, jobb att söka, fritidsaktiviteter att ägna oss åt, restauranger att äta på, förare att åka med eller människor att dejta, har utbudet mer än tiofaldigats.
Hur ska vi kunna välja?
Säkert bidrar det till det minskade antalet sömntimmar i statistiken, genom de ökade sömnsvårigheterna och den ökade stressen som rapporterats, inte minst bland ungdomar. Och säkert bidrar det till att vi blir än mer benägna att lita på siffror, där mer är bättre och högre betyg är bättre och får avgöra, för att lindra vår beslutsångest och vår FOMO (som är en akronym för Fear of Missing Out, alltså inte namnet på en trendig stadsdel i Stockholm eller Oslo).
Se på den här boken som ditt siffervaccin.
Med det ökande överflödet följer också en ökande konkurrens om våra val och om vår uppmärksamhet. Siffrorna blir ett avgörande konkurrensmedel, som sticker ut och övertygar. Företagen fyller sin marknadsföring med dem för att få oss att stanna till vid och välja just deras produkter (att padelracketen ger 27 grader mer spinn låter bra, vad det nu egentligen betyder). Nyhetsmedierna braskar sina rubriker med siffror för att få oss att fastna vid just deras nyheter (”100 procent fler döda i coronan idag!”, vem kan värja sig mot det?). Politikerna använder dem som argument för att sälja just sina sanningar (”Vi har ökat välfärden med 30 000 nya bostäder!”). Vi själva använder dem i allt från att sälja våra avlagda kläder eller hyra ut vår soffa till att dejta, för att få folk att välja just på grund av att vi har så höga snittbetyg. Siffrorna kräver inga långa förklaringar och är inte subjektiva (tror vi), vi reagerar omedelbart på dem och förstår dem direkt (tror vi).
Och här befinner vi oss alltså nu.
Våra dagar är verkligen räknade, bokstavligt talat.
Det behöver inte betyda att våra dagar är räknade också bildligt talat. Det finns värre hot mot människans existens än sifferdemin (viruspandemier, till exempel. Klimathot. De hundratusentals asteroider som passerar i vårt solsytem och riskerar att kollidera med jorden – eller glöm det förresten, det gjorde knappast saken bättre …).
Men att räkna våra dagar kanske gör vår existens lite fattigare?
Vi vill med den här boken inte rädda världen från siffror, men vi vill uppmärksamma dig på hur du påverkas av dem och hjälpa dig att förhålla dig till dem så att försiffringen inte gör ditt liv fattigare. Kanske kommer du på att vissa delar av ditt liv faktiskt kan avsiffras. Eller att de åtminstone kan behöva en tillfällig sifferdetox. Vi tror i alla fall att alla skulle må bättre av att vaccinera sig mot dem för att själva kunna välja hur vi ska hantera dem.
Se på den här boken som ditt siffervaccin.
Nu kör vi.