Så förklaras amerikanska röstningsmönster av en tiotals miljoner år gammal ocean

  • 6 min

I boken Ursprung tecknar astrobiologen och vetenskapskommunikatören Lewis Dartnell en bild av vår planet och mänsklighetens plats på den — i det verkligt hisnande långa perspektivet som geologiska krafter kräver.
Här bjuder vi på ett utdrag ur kapitlet Havens geografi. Boken utkommer i februari 2021.

I valet i november 2016 besegrade republikanen Donald Trump sin rival, demokraten Hillary Clinton, och blev Förenta Staternas 45:e president. En karta över valresultatet visar att Demokraternas väljare fanns framför allt i delstaterna i nordost och på västkusten, men även i Colorado, New Mexico, Minnesota och Illinois, medan väldiga områden i mellersta USA är republi­kanska fästen. Delstaterna i Södern röstade också övervägande republikanskt, däribland Florida, som slog över i republikansk favör den gången. Men om vi studerar en mer högupplöst karta över röstbeteendet, som visar valresultatet på countynivå, finner vi något ytterst märkligt.

detta tydliga bälte med demokratiska väljare har sitt ursprung i en tiotals miljoner år gammal ocean

Genom det vidsträckta republikanska området i sydost finns en mycket tydlig linje med counties som röstade på Demokraterna och som sträcker sig i en båge genom North och South Carolina, Georgia, Alabama och ner längs Mississippiflodens stränder. Och denna demokratiska »kam« är inte någon tillfällig nyck i det senaste presidentvalet. Den framträder tydligt även i valen 2008 och 2012, som vanns av demokraten Barack Obama, och under valen dessförinnan av George W. Bush. Faktum är att detta röst­beteende går tillbaka ända till Förenta staternas återuppbyggnad efter inbördeskriget. Vad kan ligga bakom detta urgamla mönster hos något så obeständigt som väljarsympatier?

Det häpnadsväckande svaret är att detta tydliga bälte med demokratiska väljare har sitt ursprung i en tiotals miljoner år gammal ocean.

Om man studerar en geologisk karta över USA finner man att mönstret med demokratiska delstater följer ett krökt band med ytliga bergarter som avsattes under slutet av kritperioden i jordens historia, för mellan 86 och 66 miljoner år sedan. Detta ganska smala band med blottade berg från krita går i en båge runt äldre berg längre inåt landet norrut, bland annat de höga Appalacherna, och försvinner under jord i söder där det döljs av nyare stenlager.

Termen »svarta bältet« syftade ursprungligen på denna distinkt färgade och bördiga jordremsa genom Alabama och Mississippi.

Under kritperioden, när klimatet var varmt och havsnivåerna mycket högre än i dag, låg mycket av det som i dag är USA under vatten. Amerikanska innanhavet delade USA på mitten och nådde till Appalachernas fot på kontinentens östra del. Material ero­derades bort från Appalacherna och fördes med floder till detta grunda hav, där det sedimenterades som lera på botten. Med tiden omvandlades leran på botten till skiffer. När havsnivåerna sänktes igen framträdde konturerna av det USA vi känner i dag, och erosionen gjorde att en remsa av dessa gamla bottensediment bringades i dagen på kustslätten. Jord som härrör från detta skifferband är mörk och rik på näringsämnen som en gång nötts bort från bergen. Termen »svarta bältet« syftade ursprungligen på denna distinkt färgade och bördiga jordremsa genom Alabama och Mississippi.

Denna mörka, näringsrika jord som härstammar från skiffer från kritperioden lämpade sig ypperligt för odling, i synnerhet av bomull. När den industriella revolutionen hade fått upp farten och påskyndat processen att omvandla bomull till kläder – som blev möjlig tack vare mekanisk utrustning som snabbt skilde bomullsfibrerna från fröna, spann dem till tråd och vävde tyg av dem – ökade efterfrågan på bomull och gjorde denna till en viktig och inkomstbringande gröda. Bomullsodlingen krävde dock mycket arbetskraft. Till skillnad från spannmål, vars korn kunde slås ut från växtstjälken med hjälp av tröskverk, krävdes i bomullsodlingens begynnelse flinka mänskliga fingrar som kunde plocka de luddiga bollarna från busken. Och från slutet av 1700-talet var det slavar som sattes att göra det jobbet i syd­staterna.

År 1830 var slaveriet väl etablerat i South Carolina och längs Mississippifloden, och 1860 hade det spridits från Alabamas kust till Georgia. Under bomullsplantagernas storhetstid fick begreppet »svarta bältet« en annan innebörd och syftade då på befolkning­arna i den amerikanska Södern. Det fanns en stark koncentration av afroamerikaner längs Mississippis stränder och längs den båge av stenlager från kritperioden som ligger under jord.

Efter andra världskriget kom »svarta bältet« därför att utgöra kärnområdet för medborgarrättsrörelsen.

Även om konfederationen hade förlorat det amerikanska inbördeskriget 1865 och slaveriet avskaffats i sydstaterna, för­ändrades inte regionens demografi eller ekonomiska inriktning över en natt. De före detta slavarna arbetade vidare på samma bomullsplantager, men nu som arrendatorer som lämnade en del av den egna skörden som betalning. Men Söderns ekono­miska framgångar började svikta när bomullspriserna föll och bomullsviveln fick fäste i regionen på 1920-talet. Flera miljoner afroamerikaner flyttade från sydstaternas landsbygd till de större industristäderna i nordöstra och mellersta USA, särskilt efter den stora depressionen på 1930-talet. Men de största populationer­na med afroamerikaner fanns alltjämt i det område där denna folkgrupp varit koncentrerad från början: det historiska »svarta bältet« med bördig jord.

Efter andra världskriget kom »svarta bältet« därför att utgöra kärnområdet för medborgarrättsrörelsen. Rosa Parks vägrade erbjuda sin plats i bussen till en vit passagerare i december 1955 i staden Montgomery i Alabama, som ligger mitt i det krökta ban­det med 75 miljoner år gamla stenlager från kritperioden. Än i dag ligger praktiskt taget alla amerikanska counties med högst andel afroamerikaner längs samma båge i sydost.271 De här populatio­nerna, som finns kvar även efter det att många afroamerikaner migrerat norrut och västerut, är nästan som en mänsklig avlagring efter att miljontals människor svepts med av en väldig ekonomisk våg.

Denna förr så ekonomiskt välmående region hamnade vid sidan av industrins och turismens utveckling och har länge lidit av socioekonomiska problem i form av hög arbetslöshet och fattigdom, låga utbildningsnivåer och dålig hälso- och sjukvård. Väljarna där har därför haft en benägenhet att stödja det demo­kratiska partiets politik och löften, vilket har gett upphov till den tydliga bågen med demokratiska väljarsympatier på presidentvals­kartorna. Vi kan följa en tydlig orsakskedja som leder oss från dagens politiska och socioekonomiska villkor till deras rötter i historiska jordbrukssystem och därifrån ytterligare bakåt till de geologiska lagren i marken under våra fötter. Den blottade remsan av det som en gång var lera på havsbotten gör fortfarande avtryck på vår politiska karta.