Efter Gagnam Style kommer Klingon Style

Det mest talade utomjordiska språket på jorden är utan tvekan tlhIngan Hol — klingonska. Klingonskan har fått en smått fantastisk spridning, och även om det inte är så många som talar språket flytande (på sin höjd 30 personer), så är det desto fler som kan läsa och skriva språket någorlunda (100-tals) och många som studerat språket i någon mån (1 000-tals) och framförallt börjar språket att bli allmänt känt.

Världens genom tiderna mest spridda film på Youtube är ”Gagnam Style”, det koreanska K-pop fenomenet, som har visats över 2 miljarder gånger. En fullkomligt fantastisk prestation som knappas gick någon i världen förbi. I kölvattnet på denna succé gjorde en klingonsk parodi ”Klingon Style” succé i det lite mindre formatet med över 5 miljoner (!) visningar på Youtube.

På sätt och vis tycker jag att det nästan är mer imponerande att en musikvideo på ett utomjordiskt språk har visats 5 miljoner gånger.

Klingonska är förstås inte ett utomjordiskt språk i betydelsen att det kommer från en annan planet, det är ett språk skapat för den (fiktivt) utomjordiska rasen klingonerna i Star Trek. Klingonerna siktades första gången på 60-talet i den amerikanska science fiction tv-serien som ett slags rymdryssar i kalla krigets skugga som gjorde livet lagom eländigt för Kapten Kirk och Mr. Spock på rymdskeppet Enterprise. Sitt språk fick klingonerna 1984 i den tredje långfilmen i Star Trek-serien, då man lät en lingvist, Marc Okrand konstruera ett exotiskt tungomål som ett slags rekvisita för att ge rymdvarelserna lite trovärdighet och djup. Okrand byggde mer än lite rekvisita, han byggde ett komplett språk som gick att använda. Och på köpet ”utomjordiskt” i sin konstruktion. Han lånade ovanliga grammatiska lösningar för jordiska språk och fogade samman det till ett unikt språk som faktiskt kan beskrivas som utomjordiskt (eller åtminstone högst ovanligt) till sin karaktär.

Någon på filmbolaget kom på snilleblixten att man skulle ge ut en ”Klingon Dictonary” som en samlarpryl för de fanatiska fansen, trekker och trekkies, men ingen kunde föreställa sig att språket verkligen skulle få talare och tusentals som studerade det. Eller att the Klingon Dictonary skulle sälja i över 300 000 exemplar. Eller att Hamlet, Gilgamesheposet och Tao Te Ching skulle komma ut i klingonska upplagor. Eller att ett Youtubeklipp på utomjordiska skulle visas 5 miljoner gånger.

Klingonskans framgång ligger i att det tilltalar både språknördar, som tycker själva språket är lingvistiskt intressant, och trekkers som gillar att gå på djupet och utforska allt som har med Star Trek att göra i minsta detalj. Språket hänger inte bara i luften utan har en rik fiktiv utomjordisk kultur (klingonerna kan beskrivas som en slags blandning av samurajer-vikingar-motorcykelgäng) som utvecklats i flera tv-serier, långfilmer och böcker i snart 50 år. Det finns till exempel inga artighets- eller hälsningsfraser eftersom man inte talar i onödan, som en utpräglad krigarkultur har de har en strikt hederskodex etc. En kulturell kontext som hjälper de jordiska talarna att tolka hur språket kan användas — ”så skulle en klingon aldrig säga.”

Klingonskan och dess framgångar var startskottet för en smärre revolution för konstruerade språk i litteratur och film. Ingen science fiction- eller fantasyfilm eller tv-serie med självaktning kan i dag presentera en främmande kultur utan att de har sitt eget väl uttänkta språk. På senare år har vi till exempel fått na’vi i storfilmen Avatar och dothrakiska och valyriska (i olika dialketer) i Game of Thrones. Kompletta språk som har sina egna talare, nätforum och grammatikor och lexikon.

Fenomenet är så klart inte nytt — det finns ett konstgjort språk dokumenterat från 1100-talet — och några av de riktigt stora språken är självklart JRR Tolkiens alviska språk quenya och sindarin, som också fått skjuts på nytt av filmatiseringen av Sagan om Ringen och Bilbo. Men det unika med klingonska är den stora populärkulturella spridning språket har fått, och det var också det som var en av de främsta anledningarna till att jag kom att intressera mig för fenomenet med konstgjorda språk i litteratur och film. Om det kommer jag skriva mer framöver.

Avslutningsvis lite mer musik på klingonska. ”HIchop” (Bit mig) med Jen Usellis-Mackay som blev en Youtube-hit förra året. Jen brinner för att göra klingonska covers så hon har just nu en crowdfundingkampanj, Klingon Pop Warrior Music Project, på gång för att samla in pengar nog att göra ett professionellt album på klingonska. I framtiden kanske K-pop kommer att associeras mer med klingonska är koreanska?