Ebolaepidemin – ett symptom på världens orättvisor?

Ebola är ett virus som orsakar ebolafeber, en blödarfeber med hög dödlighet. För närvarande pågår den största ebolaepidemin någonsin i Västafrika och smittspridningen visar inga tecken på att vara under kontroll. Världshälsoorganisationen (WHO) kallar epidemin ett nödläge som hotar internationell fred och säkerhet. Något effektiv behandling finns inte och strategin för att stoppa spridningen är istället att försöka isolera personer som varit i kontakt med smittade personer. Men dessa försök till att hindra smittspridningen begränsas av att de drabbade länderna hör till världens fattigaste med bristande sjukvård. Försöken hindras också av den utbredda misstron för myndigheter som finns i dessa länder – en misstro som bottnar i många år av korruption. Varför ska man plötsligt tro på de råd myndigheterna ger angående ebola när de har ljugit om så mycket annat?

Varför ska man plötsligt tro på de råd myndigheterna ger angående ebola när de har ljugit om så mycket annat?

På många sätt belyser ebolaepidemin vilken orättvis värld vi lever. Ebola upptäcktes för nästan 40 år sedan och är en sjukdom med hög dödlighet, men trots detta finns det varken vaccin eller effektiv medicinsk behandling. Förklaringen till detta är att ebolafeber än så länge endast drabbat världens fattiga vilket har resulterat i ett bristande intresse för att satsa på forskning på denna sjukdom. På samma sätt bortprioriterade man länge forskning om HIV/AIDS eftersom detta initialt var en sjukdom som främst drabbade personer i fattiga länder. Men även när sjukdomen spred sig till västvärlden var det framför allt personer som tillhörde mindre priviligierade grupper t ex sprutmissbrukare och prostituerade som drabbades. Trots att sjukdomen också drabbade homosexuella män ur priviligierade samhällsskikt ansåg man ofta att dessa män på grund av sin livsstil själva bar skulden för att de drabbats av sjukdomen. Det var först när sjukdomen också började drabba barn, kvinnor och heterosexuella män som man verkligen började prioritera forskning på HIV/AIDS. Tack vare denna forskning finns det idag effektiva bromsmediciner och HIV anses inte längre vara en dödlig sjukdom.

Forskning om sjukdomar som drabbar personer som saknar inflytande i samhället prioriteras inte av politiker och myndigheter

Forskning om sjukdomar som drabbar personer som saknar inflytande i samhället prioriteras inte av politiker och myndigheter, och sjukdomar som drabbar fattiga människor prioriteras inte av läkemedelsbranschen eftersom denna bransch styrs av ett vinstintresse. Detta innebär att vissa människors hälsa prioriteras över andras. Men idag lever vi i en global värld och ebola är en sjukdom som kan drabba människor ur alla samhällsskikt och i alla delar av världen. Att ebolaepidemin nu kallas ett internationellt nödläge och skapar stora rubriker tvingar politiker och myndigheter att prioritetra forskning inom detta område, vilket är en förutsättning för att man ska kunna ta fram effektiva vaccin eller medicinska behandlingar. I frånvaro av dessa mediciner är det särskilt viktigt att man med adekvat information lyckas bromsa smittspridningen. Men i de eboladrabbade länderna är förtroendet för myndigheter lågt och både traditioner och myter bidrar till att viruset får spridning. Detta illustrerar hur viktigt det är att myndigheter vårdar och förstärker sitt förtroendekapital. Det belyser också hur viktigt det är att forskare och myndigheter på ett aktivt sätt verkar för att adekvat medicinsk information finns lättillgänglig för allmänheten för myter kan med hjälp av internet spridas som aldrig förut.

I den medicinska tidskriften British Medical Journal uppmärksammade man nyligen hur myter om ebolavirus sprids med hjälp av Twitter. Det kan vara lätt att skylla på att dessa myter får spridning eftersom många människor i Västafrika är lågutbildade. Men jag behöver inte göra mer än att logga in på mitt eget Facebook-konto för att hitta svenskar som sprider myter om ebola. Bland annat verkar det spridas myter om att ebola har framställts av forskare och att det kan botas med kollodialt silver. Med hjälp av silver kan man visserligen ta död på mikroorganismer men att kollodialt silver ska kunna bota ebola är lika rimligt som att man skulle kunna bli frisk genom att dricka desinfektionsmedel. Att medicinska myter sprids på sociala medier illustrerar hur oerhört viktigt att hälsomyndigheter och forskare är närvarande på dessa plattformer för att bemöta denna desinformation men även för att bistå med korrekt information. Detta gäller inte bara i Västafrika utan i hela världen. Sociala medier är ett oerhört kraftfullt verktyg för att nå ut till allmänheten. Det förstod de som sprider medicinsk desinformation för länge sedan, nu gäller det att personer och myndigheter som bidrar med korrekt medicinsk information överröstar dessa förvillare.

Ebolaepidemin är den värsta hälsokrisen i modern tid

Ebolaepidemin är den värsta hälsokrisen i modern tid och den akuta målsättningen är att få stopp på smittspridningen. Men det är också viktigt att man förstår hur denna typ av hälsokris ska kunna undvikas i framtiden. Vi måste förstå hur viktigt det är att alla människors hälsa prioriteras på samma sätt. Först och främst för att detta är en mänsklig rättighet men även för att undvika smittspridning. Nuförtiden lever vi i en global värld och sjukdomar kan spridas över hela världen på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Vi kan inte passivt avvakta och hoppas att sjukdomar som ebola ska ”brinna ut” av sig själva. Omvärlden måste i ett tidigt stadium kunna erbjuda hjälp till drabbade länder. För övrig är det viktigt att befolkningen har förtroende för att myndigheter och att adekvat medicinsk finns lättillgänglig. I frånvaro av detta sprids hälsomyter som aldrig förr med hjälp av sociala medier och dessa myter är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Men det är inte bara myndigheter och forskare som kan motverka spridningen av medicinska myter. Alla användare av sociala medier bär ett ansvar när det gäller att motverka denna spridning, så tänk innan du delar!

***
Bild: Ebola virus – CDC/ Cynthia Goldsmith