Mål och visioner, eller inte?
- 3 min
I min bok finns ett kapitel som heter ”den som jagar efter mycket mister ofta hela stycket.” Man kan fråga sig vad ett sådant, gammalt ordspråk har med fokus och koncentration att göra?
Faktiskt ganska mycket.
Mål och visioner är viktiga för både individer, organisationer och företag. Att sätta ut en riktning och veta varthän vi är på väg både i stort och smått är mer eller mindre en självklarhet. Att visualisera sig själv till succé ses som en sanning. Men om alla de som visualiserar och ändå inte når sitt mål talas det mycket lite om.
Mål driver och inspirerar oss. Men de kan också stjälpa mer än hjälpa.
Idrotten är ett så tydligt exempel. Tänk så många som inför ett VM eller OS hade som mål att vinna när vi alla vet att endast en kan stå högst upp på pallen. Vi imponeras av den målmedvetenhet den som vann hade. Vi bestämmer oss för målet att vinna är ett måste, övertygade om att framgång annars är omöjlig. Men alla andra då? Alla andra med samma målbild som inte vann – är målbilden då verkligen så avgörande för framgång?
Mål driver och inspirerar oss. Men de kan också stjälpa mer än hjälpa, och en sak jag fastnat för är att även om indikationer talar för att målet inte är förenligt med vår verkliga kapacitet, ork eller våra resurser, håller vi gärna krampaktigt fast vid det mål vi en gång satt upp. Det är som om vi skäms över det faktum att målbilden bör ändras, istället för att vara stolta över att kunna göra en sund bedömning av rådande tillstånd.
Att ibland till och med våga stryka målbilden rakt av är inte så nonchalant som det låter. För att ständigt påminnas om vart man är på väg och ständigt se sig själv ”där framme” är att ständigt flytta sin fokus från det som är nu till det som komma skall. En konstruktiv fokus däremot, är att skärpa sinnet på det jobb som bör göras nu, och göra detta bra. Det är att vara fri från den press och det krav som tankar på målbilden ofta förstärker. Det är att våga frigöra sig även från det som är en längtan, och bättre kunna älska det som är nu.
Men många gånger har andra satt upp mål som vi bara måste finna oss i.
Då kan vi ju inte bara stryka det, eller?
På sätt och vis, jo. I min bok tipsar jag om mer eller mindre säregna metoder för att bli fri från störande tankar på en kravfylld målbild.
Det är när vi tror vi bör vara som mest ordentliga och tänka som mest på det viktiga målet som vi istället bör ge oss modet och friheten att balla ur och ge oss hän på ett mentalt plan. På vilket sätt detta görs är upp till var och en. Huvudsaken är att det starka bandet till det kommande målet klipps för en stund och sinnet får tillgång till ett annat tankemönster än det som oavbrutet jagar efter perfektionism och felfrihet.