Hur man vågar bli den man är

  • 1 min

Nedanstående text är ett bearbetat utdrag ur En annan historia. Upphovsperson till originaltexten om Lili Elbe är Natalia Kazmierska.

Den femte och sista operationen ska göra Lili Elbe till en ”riktig kvinna”.

Här, på Staatliche Frauenklinik i Dresden, ska hon få en livmoder. Det är 1930-tal, och hur queer man än betraktar sig är så är en kvinnas främsta roll under den här tiden fortfarande den som barnaföderska.

Lili har skrivit under pappren som fråntar kliniken allt ansvar för eventuella misslyckanden. Hon litar blint på läkaren Kurt Warnekros, hennes ”skapare”. För den experimentella kirurgi han utfört på hennes kropp har hon betalat över 100 000 kronor med dagens penningmått.

Pengar som hon fått ihop genom att sälja sin konst, småtråkiga landskapsmålningar.

Lili_Elbe_1926

Lili Elbe i Paris 1926. Fotograf okänd.

Trots att både Lili Elbe och läkare Warnekros måste ha varit väl medvetna om de enorma riskerna – på den tiden hyste man en rätt överdriven tro på funktioner hos ”körtlar” – bestämmer de sig för att genomföra ingreppet.

Einar Wegener, som Lili tidigare hette i de danska kyrkböckerna, finns inte mer.

Exakt vilka ingrepp och behandlingar som Lili Elbe gick igenom vet man inte. När nazisterna kom till makten i Tyskland på 30-talet brändes alla böcker, bilder och arkivet på Institut für Sexualwissenschaft i Berlin, där Lili för första gången äntligen fick bekräftat att hon var fånge i fel kropp.

Hon avlider i sviterna efter denna sista operation, men det är inte det som gör att vi ska komma ihåg henne. Lili var en pionjär, den första som vågade tacka nej till en roll och ett kön hon inte kunde identifiera sig med.

*

Bild från Wikipedia publicerad under Creative commons.