Grönare städer

  • 7 min

Detta är ett utdrag ur kapitlet “Gröna städer” från min bok Tyst jord – Insekternas framtid är också vår.

Det är lätt att känna sig uppgiven inför stora, globala problem som kräver bevarandeåtgärder: klimatförändringen, skövlingen av regnskog eller tillbakagången för isbjörnar i takt med isavsmältningen. Det vi själva skulle kunna göra ter sig futtigt och för in-direkt för att kunna ha någon synbar effekt, och processerna pågår ofta någonstans långt borta där vi inte kan föreställa oss att det vi gör skulle kunna spela roll. Lyckligtvis är skyddet för insekter ett område där alla kan bidra på ett direkt sätt och märka att de egna insatserna faktiskt leder till förändring. I motsats till isbjörnar lever insekter överallt omkring oss – på våra tomter, i stadsparkerna, på odlingslotterna, kyrkogårdarna, vägrenarna, längs banvallarna och i rondellerna, och det är platser som ganska enkelt kan göras mer gästvänliga för insekter. Enbart trädgårdstomter utgör nästan en halv miljon hektar i Storbritannien, mer än alla våra naturreservat tillsammans, och med tanke på bostadsbyggandet som planeras för de närmaste åren kommer den ytan bara att öka. Våra tomter knyts samman av den urbana miljöns grönområden, och mellan våra samhällen, småstäder och storstäder löper vägrenar, banvallar och strandkanter. Bara i Storbritannien finns vägrenar motsvarande en sträcka på drygt 40Ð000 mil. Här finns en möjlighet att snabbt förvandla stora och små städer, samhällen och trädgårdstomter till ett surrande nätverk av insektsvänliga habitat.

I motsats till isbjörnar lever insekter överallt omkring oss

Det mest självklara som trädgårdsodlare kan göra är att plantera sådana blommor som lockar pollinerare. Det är ingen konst alls, och det finns mängder av information att ta del av även om den inte alltid går att lita på till hundra procent. En hel del förteckningar över växter som gynnar pollinerare finns publicerade. I Storbritannien, till exempel, hör Royal Horticultural Societys rekommendationer, som kan läsas på nätet, till de mest uttömmande och tillförlitliga. Handelsträdgårdar märker ofta upp arter som lockar pollinerare, inte sällan med logotyper som föreställer ett tecknat bi. I de tempererade delarna av norra halvklotet är det aldrig fel att fylla tomten med gammaldags trädgårdsväxter och örter – som lavendel, rosmarin, mejram, vallört, kattmynta, timjan och tåliga nävor av släktet Geranium (inte att förväxla med Pelargonium, som också tillhör näveväxterna men inte är till någon nytta alls för våra inhemska insekter, eftersom de är anpassade att pollineras av långtungade insekter som finns i södra Afrika). Fyll på med lite inhemska vildblommor om du har plats: i Västeuropa är fingerborgsblomma, blåeld och vitplister utmärkta val, men det finns många fler. Vissa inhemska växter blommar väldigt vackert samtidigt som de är födoväxter för fjärilslarver. I Storbritannien ger till exempel käringtand och ängsbräsma mat åt puktörneblåvingen respektive aurorafjärilen. Undvik ettåriga prydnadsväxter som flitiga Lisa, begonior, petunior och penséer – sådana växter har intensivförädlats för att blomma rikligt och färggrant men har under processens gång ofta mist sin doft eller sin nektar, eller så har blommans form blivit så förändrad att insekter inte tar sig in i den, så där har de sällan något att hämta. Avstå också från dubbelblommiga varianter av till exempel rosor, körsbär, stockrosor och akleja – de är mutanter som utvecklar extra kronblad i stället för pollen.

Även om du bara har en liten trädgårdsplätt behöver du inte misströsta

Även om du bara har en liten trädgårdsplätt behöver du inte misströsta, för också en balkong eller terrass kan förse pollinerare som bin och blomflugor med föda. På tionde våningen i ett hus mitt i stan har jag sett humlor infinna sig punktligt för att sedan frakta hem maten till ett undanskymt bo någonstans i stadsdjungeln. Lite örter som mejram eller gräslök i krukor lockar dit dem, med smakrika tillskott till din matlagning som bonus.

Om du har gräsmatta är nästa enkla åtgärd för att göra tomten till ett insektsparadis att bara klippa den lite mindre ofta. På så sätt sparar du dessutom både bensin och egen tid. Kanske häpnar du över alla blommor som poppar upp: smörblommor, tusenskönor, maskrosor, klöver, brunört och käringtand är alla vanliga i gräsmattor, men om man klipper regelbundet hinner de aldrig gå i blom. Om du tar det lugnt i några veckor kommer det snart fram knoppar som slår ut och drar till sig gott om insekter.

Begreppet ogräs« finns bara i våra huvuden

Det finns förstås trädgårdsodlare som gillar prydlighet och ser gräsmattans blommor som »ogräs«, som bör grävas upp för hand eller sprutas bort med växtdödande medel. Jag har aldrig förstått varför vissa människor så förtvivlat gärna vill ha en fulländat enhetlig grön gräsmatta, utan fina blommor som stör. Begreppet ogräs« finns bara i våra huvuden – den enes ogräs är den andres älsklingsblomma. Om vi på något sätt kan få till en attitydförändring så att »ogräs« som tusensköna och klöver betraktas som önskvärda tillskott till en gräsmatta och inte fiender som ska bekämpas, slipper vi slösa bort en massa tid och pengar samtidigt som vi förebygger stress, och dessutom hjälper vi naturen.

Hit hör också att du kan göra tomten till en frizon utan bekämpningsmedel. Det finns helt enkelt ingen anledning att ha bekämpningsmedel på en trädgårdstomt, och varför skulle man vilja sprida gift i miljön där ens barn leker? Jag talar av egen erfarenhet, för jag är lyckligt lottad nog att ha en tomt på två hektar full med blommor, frukt, grönsaker och vilda arter, som alla lever i hyfsad harmoni utan fabrikstillverkade kemikalier. Om du skulle hitta några blad- eller mjöllöss – låt dem vara, för de ger föda åt nätvingar, nyckelpigor, tvestjärtar, blomflugor och blåmesar. Inom kort har de förmodligen blivit uppätna, och i annat fall gör de troligen ingen större skada. Om du har en växt som gång på gång angrips av skadedjur är det ett säkert tecken på att den inte trivs. Gör i så fall ett försök att odla något som passar förhållandena på din tomt bättre.

Om du vill att din trädgårdstomt ska vara fri från bekämpningsmedel bör du också se upp med de vackra blommorna som säljs på handelsträdgården nära dig. Tyvärr har de allra flesta växter som säljs i handeln, även de som marknadsförs som »bivänliga«, behandlats med insektsgifter och andra bekämpningsmedel, och ofta finns det spår av dem kvar. Vi upptäckte detta i mitt labb 2017 när vi undersökte förekomsten av bekämpningsmedel i växter från brittiska handelsträdgårdar. 97 procent av växterna som saluförts som bivänliga innehöll minst ett bekämpningsmedel, och 70 pro-cent innehöll insektsmedel med neonikotinoider. Just sådana är till största delen förbjudna nu, men jag är beredd att slå vad om att de ersatts med andra insektsgifter. Det är mycket bättre att köpa växter på en ekologisk handelsträdgård (sådana går att hitta på nätet) eller driva upp egna plantor från fröer, alternativt byta plantor med vänner eller grannar. Sådana alternativ gör också att man slipper miljöbelastningen som är förknippad med den torvbaserade kompost som många prydnadsväxter odlas i, gödningen de får och plastkrukorna de säljs i (varav de flesta aldrig återanvänds).

Tyst jord liksom Den vilda trädgården innehåller båda en mängd praktiska tips för hur du kan göra skillnad för insekterna, oavsett om du bor i stads- eller landsmiljö, har en trädgård, en radhustäppa eller bara en balkong.