Fokus bortom oss själva
- 2 min
När folk frågar mig om fokus är det oftast att öka sin skärpa i ett specifikt tillfälle som efterfrågas. Det är så vi spontant tänker på fokus – full fokus för största möjliga prestation.
Många är duktiga på att fokusera med korta perspektiv, ofta under tidspress. Tänk så många studerande som väljer att vänta med tentamenspluggandet till in i det sista, och tänk så många vassa beslut som fattas i akuta krissituationer. ”Snabba beslut med snabb respons” är vad vår hjärna gillar bäst. Gemensamt drag för denna slags fokus är att den följs av ett snabbt gensvar, en näst intill direkt belöning för ens insats.
Trots vår unika förmåga att tänka långsiktigt vill vi ha respons för det vi gör nu. Se på oss som där hemma börjar städa istället för att ta tag i det där stora projektet som skall vara klart först om några veckor. Se hur lätt vi jobbar på istället för att sätta tänderna i ett privat bekymmer som ligger och lurar bakom idyllen.
Trots vår unika förmåga att tänka långsiktigt vill vi ha respons för det vi gör nu.
Vad sker om vi lär oss att hantera vårt behov av respons med lite större långsiktighet? Om vi lär oss att skjuta fram belöningen och vårt kav på omedelbara resultat? Om politik oftare såg längre än till valrörelse och nationella intressen, och om fler kunde glädjas åt delaktigheten i ett globalt perspektiv än i ett individuellt och för stunden tillfredsställande?
Att fokusera på det som ligger långt in i framtiden och som är överordnat vardagens alla brandkårsutryckningar är svårt, på det vars resultat inte syns förrän långt senare och på det som ger belöning kanske först i generationer bortom vår egen. Så hur hittar vi långsiktig fokus? Den som för ett liv, en organisation eller en hel värld i rätt riktning?
Jo, lägg märke till att vår fokus lätt hamnar på det vi inte har och inte är, istället för på det vi har och är. Vi som redan har allt, fastnar i önskan om ”ännu mer”, och har svårt att nöjda och belåtna lyfta blicken och se bortom oss själva.
För långsiktig fokus krävs att vi lär oss rikta vår uppmärksamhet inåt – det jag i min bok kallar för vår inre kärna. Det är här, och kanske endast här, vi finner äkta tillfredsställelse och nöjdhet över det och den vi är. Först då kan en ren och skär vilja att i förlängningen göra gott även för andra långt bortom vår egen tid börja gro. En fokus som driver världen i rätt riktning.
***
Foto: Mark Hunter (CC BY 2.0)