Den måttfulla mittens stridbara försvarare
”En måttfull stridsskrift i polariseringens tid” är den paradoxala undertiteln till Per Svenssons och Svante Weylers bok Mitten! Inför utgivningen ville vi gärna höra lite mer om vad som ligger bakom deras samarbete och hur de vill att boken ska tas emot.
– Vad väckte impulsen att skriva den måttfulla stridsskrift som vi nu väntar från tryck?
Det samfällda bräkandet från en rad politiska ledare i november 2021 i samband med regeringskaoset att ”nu är det tomt i den breda mitten”. Det var falskt då, det är falskt nu, där i mitten står massor av politiskt intresserade och engagerade människor och väntar på att partierna ska återvända. Mitten är en plats att både strida och lida för.
– Ni känner varandra sedan gammalt, Svante har ju varit förläggare till Per till och med. Hur har ni jobbat ihop rent konkret?
Vi har skrivit var för sig och sen skickat texter till varandra, skrivit om, tagit bort, lagt till. En modell har varit förebilderna PO Enquists och Anders Ehnmarks fruktbara samarbete om politiska texter. Två temperament som bryts och blandas. Det har varit väldigt roligt.
– Vi är ju inne i en otroligt snabbrörlig och turbulent period i Sverige och i världen; hur har ni hunnit med att skriva boken mitt i samtiden?
Det kanske är vårt sätt att försöka fånga alla rörelser. Vi och särskilt Per, har ju sen gammalt en vana och en lust att försöka förstå vad som händer, spåra linjerna bakåt och dra ut dem framåt.
– Vem skulle ni helst vilja sätta boken i händerna på?
Varje svensk som funderat över om dagens politiska kultur är den enda möjliga.
– Vilken fråga skulle ni helst vilja se hamna upp högt på listan över valfrågor när kampanjandet går igång på allvar?
Klimatet och skolan, förstås. Sen på sikt: den skumma regeringsformen som med sin negativa parlamentarism bjudit in till de senaste åtta årens permanenta valrörelse. Svaga regeringar och en opposition som hellre sätter käppar i hjulet än bidrar till att vagnen rullar framåt. Vi, mittens folk, är värda något bättre. Eller uttryckt med Carmela Sopranos ord: ”Grow the fuck up!”