Kartboken som förklarar världen för barn (och för vetgiriga vuxna)

Sällan har världen känts lika liten som idag, under Coronakrisen. Och för barn (såväl som för vuxna) ganska obegriplig? Men vi vänder oss ju alltid till böcker i sådana lägen – och en vi tycker passar extra bra nu är Geografins makt – en bok som visar hur mycket just geografin påverkat hur människornas länder ser ut.

Det är en ovanlig ”barnadaption” av en vuxenbok. Där Tim Marshalls originalbok är en gedigen textbok med kartillustrationer, är barnboken en atlas med förklarande text till.  För att förstå vår värld behöver vi (och våra barn) greppa sammanhangen – de historiska, de geografiska, de naturvetenskapliga. Det kan förstås göras på en mängd olika sätt, men sällan lika tydligt (och vackert illustrerat) som här. Vi kan till exempel ta oss:

En närmare titt på Kina

Här bjuder vi på en ”crash course” till Kina, såsom den serveras i Tim Marshalls fina bok.

Vuxna och barn har ju fått dagliga nyhetsrapporter från och om Kina i samband med coronapandemin. Aktuellt är också till exempel Sidenvägen-satsningen som nämns i den första översiktsbilden ovan, där Kina bland annat kritiserats för att man bygger kolkraftverk. Men det finns mycket mer intressant som hjälper till att öka förståelsen och dessutom ge barnen en berättelse och ett sammanhang att relatera till. Kina blir mer än bara ett avlägset land.

Frågan om Tibet har varit infekterad länge, många barn har hört talas om den och inte minst Dalai Lama är ju allmänt känd. Men att bergskedjan Himalaya, där Tibet ligger, är anledningen att världens två folkrikaste länder aldrig varit i krig med varandra kanske färre tänker på.

Andra frågor som dyker upp i Kina-bevakningen handlar om mänskliga rättigheter; den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai, koncentrationslägren där muslimska uigurer “omskolas” och de digitala övervakningsmekanismerna man byggt upp. Det är förstås aspekter av livet i en diktatur, och diktaturer lägger alltid mycket resurser på sin militär. Men handelskriget med USA (nu senast konflikten kring Huawei) som har fått mycket uppmärksamhet kan man kanske undra över. Hur hänger ett handelskrig (som ju låter rätt läskigt i sig) ihop med ett faktiskt krig?