Nu blir kvällarna mörkare igen!
Nu blir det mörkare och mörkare för varje dag som går, och i vårt nordiska klimat är det viktigt att ta hand om sig för att man ska må bra även under årets mörka månader. Med enkla medel kan du höja din livskvalitet avsevärt bara genom att justera dina vanor en smula. I Bertil Marklunds bok får du tips och inspiration till att genomföra flera av dessa små förändringar, och den del av dem kommer vi att dela med oss av här på Volantes blogg under hösten. Stycket du hittar nedan är ett utdrag ur Bertils bok!
När man är ute i solen exponeras man för solens ultravioletta strålar som består av UVA- och UVB-strålar. Det är UVB-strålarna som bildar kroppens D-vitamin då våra hudceller utsätts för direkt solljus. Solen är överlägsen som D-vitaminkälla. Utöver solen får vi i oss
en del D-vitamin via födan i exempelvis fet fisk (lax, strömming, sill, makrill, ål), ägg och D-vitaminberikad mjölk. Intressant är jämförelsen att en kort stunds solande på sommaren ger lika mycket D-vitamin som femtio glas mjölk!På vinterhalvåret bildas i stort sett inte något D-vitamin alls via solen utan vi är då hänvisade till det vi får i oss via kosten. Risk finns att det uppstår D-vitaminbrist och man har sett att många sjukdomar, bland annat cancer och MS, är mer frekventa i solfattiga länder som Sverige.
Vad gör D-vitamin för nytta?
D-vitamin skulle kunna beskrivas som en mirakelmolekyl som behövs för att många olika funktioner i kroppen ska fungera. Vitamin D är bra för nervsystemet och även för skelettbildningen eftersom det motverkar benskörhet. Det reglerar också hormonbalansen och förbättrar upptaget av mineraler och andra viktiga ämnen från tarmen. D-vitamin aktiverar och stärker också immunsystemet och bidrar till att dämpa in ammation och skyddar oss på så sätt mot en lång rad sjukdomar, bland annat:
• cancer av olika slag
• MS
• diabetes
• reumatisk sjukdom
• depression
• psoriasis
• benskörhet
• infektioner
• demens
• blodpropp i benen
I en studie i södra Sverige följdes 29 000 kvinnor under 20 års tid och därefter jämfördes deras solvanor och förekomsten av olika sjukdomar samt dödlighet. Det visade sig att de kvinnor som hade undvikit sol i högre omfattning drabbades av diabetes och blodpropp vilket medförde att de hade en dubbelt så hög dödlighet på 20 år jämfört med dem som solade. Att undvika solning bedömdes vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt-kärlsjukdom och död.
I en annan studie har forskare från bland annat Karolinska Institutet analyserat data från över fyra miljoner patienter i 13 länder. Länderna delades in i soliga länder – till exempel Spanien, Australien, Singapore – och solfattiga, till exempel Sverige och övriga nordiska länder samt Kanada. Slutsatsen blev att människor från soliga länder löper kraftigt minskad risk för många cancersjukdomar till exempel cancer i mage, ändtarm, njurar och urinblåsa, prostata, bröst och lungor. Riskminskningen var i genomsnitt drygt 50 procent. Den troliga orsaken till det uppseendeväckande resultatet anses vara att solen stimulerar just kroppens produktion av D-vitamin.
Solbränna är frestande att få och för många är sommarens stora mål att bli brunbränd. Men det krävs dock inte mycket UV-strålning för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin.
I Sverige under sommaren räcker det med sol i ansikte och på armar en stund mitt på dagen för att täcka dagsbehovet av D-vitamin. Närmare ekvatorn, där UV-strålningen är kraftigare, räcker det med ännu kortare soltid. Med andra ord: vi behöver inte ligga och steka oss för att kroppen ska få tillräcklig mängd, i stället ökar bara risken för rynkor och i värsta fall hudcancer. Mer sol ger inte mer D-vitamin eftersom huden stänger av produktionen när behovet är fyllt.
Eftersom UVB-strålarna filtreras bort i atmosfären då solen står lågt är det i praktiken bara under sommarhalvåret, april-maj till augusti-september, som vi kan producera D-vitamin i nämnvärd mängd. Det innebär att vi som bor på nordliga breddgrader inte kan bilda naturligt D-vitamin med solens hjälp under vinterhalvåret. D-vitaminbrist kan innebära ett kortare liv samtidigt som D-vitamin är ett av de få vitaminer som man riskerar att få för lite av. Ett extra tillskott av D-vitamin under vinterhalvåret kan därför vara bra för hälsan. Håller man sig till den rekommenderade dosen nns ingen risk för förgiftning. Höga doser under lång tid kan däremot ge förgiftningssymptom.
Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av 10 mikro- gram/400 IE, (IE=internationella enheter) för barn och vuxna. Äldre över 75 år rekommenderas den dubbla dosen, 20 mikrogram/800 IE per dag. D-vitamin som man bildat genom att sola under sommaren kan lagras några veckor in på hösten men minskar efter hand. Därför är det lämpligt att börja ta D-vitamin vid höstdagjämning och sluta vid vårdagjämning.