Framtiden är nu Kultursverige 2040

År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken ”Framtiden är nu” är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur. Den 31 januari 2011 anordnas en konferens med namnet Kultursverige 2040.

9197836850

Vilken roll kommer kulturpolitiken att spela år 2040?
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
”Framtiden är nu” väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Framtiden formas nu
Framtiden formas av det vi gör idag, och det är därför denna bok är så viktig. Genom att förutse vad som kommer att ske härnäst kan du redan nu fatta rätt beslut för din verksamhets framtid.

Vill du lägga beställningar på 10 böcker eller mer kan du göra det direkt via simon@volante.se. För mindre inköp rekommenderar vi din lokala bokhandlare eller via Adlibris, Bokus, eller Ordochbok.se

Du kan även köpa boken som e-bok här.

Framtiden är nu i media

Med siktet inriktat på 2040, alltså 30 år framåt i tiden, ritar ett 30-tal forskare och skribenter upp möjliga vägar att gå för kulturpolitikerna.

Hedvig Weibull i P1 Kulturnytt

Boken tar också upp ett delat Sverige , där utbildning, ekonomi och kultur i städer och på landsbygden skiljer sig åt kraftigt.

Fredrik Söderling i DN

Ska man våga sig på en sammanfattning, ser det ut som att framtiden kommer att innebära mer av allt. Marknaden och individualiseringen kommer att ge nästintill oändliga möjligheter till skapande. Vilket förstås är häftigt. Men trottoarerna rullar inte.

Per Gudmundson i SvD

Mer arenakultur och amatörkultur, på bekostnad av allt där emellan. Det är en ganska dyster framtidsvision som drygt 30 forskare och experter målar upp i boken “Framtiden är nu – Kultursverige 2040”.

Elin Viksten (TT-Spektra) i GP

Innehåll

Tobias Nielsén & Sven Nilsson
”Då, nu och sedan”

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman
”Vi bestämmer”

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare – men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer
”Ta plats”

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist
”Skapandets växelverkan”

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen – de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman
”Den nya staden”

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna – de urbana regionerna – formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson
”Impulsekonomi”

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av ”vilda västern”. Nätets framtid handlar om påbyggnader – men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad
”Dumma du?”

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat – men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström
”Komponera världen”

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg
”Ett öppet samhälle”

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein
”De dubbelt ratade”

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele
”Myter om kvinnor”

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin
”Säg det med stil”

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni
”Vem är du?”

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell
”Mastodonter”

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas
”Efter ordet”

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

Owe Ronström
”Utan gränser”

MUSIK. En ständig expansion – det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner
”Utmanad men inte hotad”

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras – men hotas inte.

Annina Rabe
”Älskade vän”

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat – man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson
”Publikens tyranni”

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling
”En förlorad värld”

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder
”Anpassning och revolt”

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna. Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss
”Landet annorlunda”

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg
”I backspegeln”

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström
”Ingen vet någonting”

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs
”Ruta och skärm”

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson
”En annan ordning”

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling – efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson
”Växtkraft”

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin
”Stad i ljus”

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson
”Hjältarna”

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding
”En nisch för staten”

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg
”Made in Europe”

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson
”En ny giv”

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson
”Sprickorna i muren”

OCH NU… I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna. Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Köp

Köp bokenAdlibris, Bokus, Dito (ebok), iTunes (ebok) eller i din lokala bokhandel.

Redaktörer

897 copy

Tobias Nielsén (t.h) är grundare och vd för Volante. Han har fungerat som rådgivare och projektlett eller skrivit ett stort antal omvärlds- och ekonomiska analyser med fokus på kreativitet, kultursektorn och förändrade konsumtionsmönster.

Sven Nilsson (t.v) har analyserat kulturpolitiken och -sektorn sedan 1970-talet, både som akademiker och praktiker. Sedan 1997 driver han konsultbolaget Polyvalent.

Pressbilder