Vuxen-Gaga
- 1 min
Min kollega Julie berättade en historia häromdagen. Hon sa:
Och så satt vi där, en helt vanlig söndag, och åt hamburgare, och så tittade jag upp och då satt hon där! Precis diagonalt mitt emot mig. Och jag hade ingeting från J.Crew på mig. INGENTING! Jag som alltid har J.Crew på mig. Sen kom jag på att jag hade en svart hårband därifrån, men hur stor är sannolikheten att hon skulle veta att det var J.Crew?! Epic fail.
HON i det här sammanhanget är givetvis Jenna Lyons, creative director för klädmärket J.Crew, och Julies utbrott är mycket karaktäristiskt för hur folk brukar bete sig när Jenna Lyons nämns. Jag hade aldrig hört talas om henne tills för några veckor sedan, men nu ser jag henne överallt. Och om jag hamnade vid bordet bredvid henne på en diner i Park Slope skulle jag nog reagera precis lika hysteriskt som Julie. Jenna Lyons är helt enkelt de yrkesarbetande 27+ kvinnornas Lady Gaga.
Underverket själv på sin arbetsplats
Kärleken till J.Crew är en av få aspekter av den amerikanska traditionen som jag har omfamnat fullt ut. Jag vet inte vad de gör, men man vill bara HA det. Man vill vara Jenna Lyons och sitta i sitt fantastiskt inredda townhouse i Brooklyn och bara vara 185 centimeter lång och jävligt bra på det man gör.
Här bor Jenna.
Det fantastiska med J.Crew är att det fram tills för några år sedan var stentrist. Ingen handlade där och ingen visste vad deras kreativa chef hette. Men sen kom Jenna. Hon hade jobbat sig upp genom designavdelningen sedan tidigt 90-tal. När alla övergav skeppet stannade hon kvar. Till slut fick hon sin chefstitel. Och vips var varumärket något helt annat. Hon är damklädernas Steve Jobs, minus hela grejen med grundandet och comebacken. Okej, risig liknelse. Men ändå.
Jag hoppas bara att hon får så sjukt jäkla många miljoner om dagen för det hon gör.
Nu måste vi börja lobba för att få det här fantastiska varumärket till Sverige!
