Vad man ska bli när man blir stor och sånt.
- 3 min
- 8 kommentarer
Just nu får jag jättemånga mail från människor som har frågor och funderingar kring utbildningar och jobb. Jag blir så klart jätteglad att ni hör av er och skulle hemskt gärna hjälpa till, men just nu är det så att… jag har inte en jäkla chans att hänga med. Bland annat på grund av att jag håller på med ett projekt som förhoppningsvis på sikt kommer att kunna hjälpa er med just det ni undrar över. Men det gör ju inte särskilt stor skillnad just nu.
Så. Här kommer några snabba tips som är väldigt generella men kanske kan hjälpa lite i alla fall.
– Gör övningen När jag är en 85-åring. Sätt dig ner med papper och penna och fantisera ihop en bild av dig själv som riktigt gammal. Var bor du? Hur ser du ut? Vilka har du omkring dig? Vilken typ av historier och minnen kan du berätta? Skriv ner det du kommer på. Använd sedan den bilden som måttstock när du funderar på utbildningar, jobb, flyttar och andra val i livet. Vilket val ökar sannolikheten mest för att du närmar dig den gamla person du vill vara?
– Välj nåt bara. En jobbig grej med livet är att man aldrig vet på förhand hur något kommer att bli. Det fina är dock att man kan välja om precis hur många gånger som helst. Jag har alltid levt efter filosofin att man får prova sig fram. Ta nån utbildning, eller nåt jobb, eller nån stad. Om det känns omöjligt att välja: kasta pil på en karta eller blunda och peka. Prova det ett tag. Även om det inte är helt rätt kommer du alltid att lära dig något.
– Om du vill jobba med reklam. Fundera igenom, väldigt noga, VARFÖR du vill jobba med just reklam. Jag ställer den frågan till varje klass jag föreläser för och ofta är det bara en eller ett par personer som kan svara på rak arm. Det gör det naturligtvis jättesvårt att välja skola, program och i förlängningen jobb – man har ju ingenting att mäta mot. Vad som är bra för just dig beror på vad du vill uppnå. Så skriv ner vad som motiverar dig (vill du förändra världen? Vill du ha ett kul jobb där man får spela pingis på fredagseftermiddagarna?) och använd det som måttstock när du väljer. Och var ärlig mot dig själv. Det är helt okej att vilja ha kul på jobbet och nöja sig med det. Det är också helt okej att vilja förverkliga sig själv. Man behöver ju faktiskt inte berätta för någon vad man skriver ner, om det känns jobbigt.
– Prata med folk. Den bästa informationskällan är människor som har gjort precis det man själv är nyfiken på. Någon som har pluggat på Berghs vet mycket mer om Berghs än jag gör. Så fråga runt bland vänner och bekanta tills du hittar någon som jobbar med/pluggar det du vill veta mer om. Ett annat bra tips är att nästa gång man går på fest fråga alla man hittar om deras jobb. Skit i din egen ångest en stund och lyssna bara. De flesta berättar gärna om dig själva och sin bana. Oavsett om de trivs där de är nu eller inte kan man lära sig en massa bra av att prata med olika sorters människor.
Så, det var en liten början. Ni andra som trivs med vad ni gör just nu, kan inte ni berätta lite vad ni gör och hur ni kom in på den banan? Kan vara en trevlig liten övning så här på fredagen. Och om ni inte orkar: Ha en fin helg!