Ulrika

  • 1 min

En gång för ungefär två år sedan fick jag ett mail från en tjej. Hon bodde i Bankaryd utanför Jönköping och var lite intresserad av att jobba i reklambranschen, och frågade mig hur man skulle gå till väga.

Sök jobb som ateljéassistent, sa jag. Kolla om det är något för dig.

Någon månad senare kom Petter Ödéen uppspringande för trapporna på Garbergs och nästan skrek ”Du måste träffa Ulrika!” (Man måste antagligen känna Petter för att få grepp om exakt hur remarkabelt det här är, men tro mig: det är det).

Ytterligare några månader gjorde Ulrika som första dag som ateljéassistent hos oss. Sebastian Smedberg (som alltid intresserar sig mycket för ateljéassistenterna, så mycket att han häromveckan fick barn med en av dem) konstaterade på sitt något avmätta Fagerstamål: Den där tjejen kommer att gå långt.

Och det gör hon, så klart. Hon går på Berghs och går mot ett första sommarjobb på Forsman & Bodenfors och har dessutom gått och blivit en av mina allra bästa vänner. Det enda dåliga med Ulrika är att hon är för ung för att uppskatta mina spellistor med 90-talsmusik.

I morgon åker hon hem till Stockholm efter drygt tre veckors praktik på BBH här i New York och det är inte klokt vad tråkigt jag tycker att det är. Men i kväll är hon fortfarande här och vi ska dricka drinkar och äta god mat (vilket är lite av Ulrikas grej, läs hennes matblogg här om du inte redan gör det) och tänka att vi ses väldigt snart igen.