The Gentlewoman

  • 1 min

Jag brukar rätt ofta säga att jag inte är intresserad av mode. Vem som helst som öppnar min garderob kan se att det är en lögn. Människor som är ointresserade av mode köper sällan handväskor för en halv månadslön eller färgar jeans från 1999 i klorin för att se vad som händer eller går till jobbet på Handelshögskolan i en jacka av syntetiska fågelfjädrar. Lögnen baserar sig alltså inte på att jag inte gillar kläder, utan på att jag sedan ungefär tio år har en personlig beef med modesvängen. Jag gillar inte kedjornas sneda ideal och slit-och-släng-stämning, jag gillar inte high-fashion-människornas snobbighet och jag gillar definitivt inte tidningar som Elle eller Vogue som får mig att få en släng av narkolepsi (säsongens färger! zzzzzznnnnnnaaaaaark.) innan jag ens har läst innehållsförteckningen.

Tydligen är jag inte ensam. Därför finns The Gentlewoman som är något så EXTREMT ovanligt som en tidning för kvinnor som skriver om intressanta saker. Om musik, kultur, politik, samhälle. Och om mode.

Chefredaktören Penny Martin föreläste på Hall of Femmes och fick alla att vilja bli hennes bästa kompis. Hon pratade om faran med att porträttera framgångsrika kvinnor alltför allvarligt och hur man som tidning kan få American Apparel att klä på sina kvinnliga modeller i reklamen.

Varje gång jag bläddrar i den här tidningen vill jag gråta. Gråta för att det är så förbannat bra och för att det är så ovanligt. Och eventuellt för att jag aldrig kommer att bli lika cool som Adele.

Utkommer två gånger om året och finns att köpa på bland annat Press Stop.